Mjölk!

NXTeam forskning 2011
Mjölk
Säker mjölk snabbt och billigt!
1
INLEDNING
Vi har valt att forska om mjölk. Därför att:





Det är vanligt
Något alla dricker, dagligen
Det används i annan mat
Den har en lång kedja
Blir fort dålig
Vi har undersökt mjölken från det att kon äter foder till att den står på bordet. Den enskilt
största boven i dramat är mastit, juverinflammation hos kor. Den förstör mjölken, kostar
mycket pengar för bönderna, är smärtsam för kon och kan göra människor sjuka om de
dricker mjölken. I detta arbete vill vi beskriva mastit, dess faror, vad som görs idag, möjliga
lösningar samt presentera vår egen uppfinning Farmometern.
Problemformulering
Hur kan man snabbt och billigt upptäcka mastit innan infekterad mjölk kommer ut och
blandas med övrig mjölk i ladugården?
Syfte och frågeställningar
Vårt syfte är att hitta en lösning för att upptäcka mastit innan mjölken blir förstörd.




Vad är mastit?
Hur uppstår mastit?
Varför är mastit farligt?
Vad kan man göra och vad görs idag?
Metod
Vi började med att undersöka hela mjölkens väg och studera
vilka faror som uppstår under vägen, innan vi valde att forska
om mastit. Vi har använt blädderblock och brainstormat
tillsammans. Vi har sökt på internet med varsin dator och
redovisat för varandra, intervjuat en bonde, två veterinärer och
ringt 16 olika forskare, på SLU, SVA, Eurofins och Herd
Navigator. Vi har också varit på mejeriet i Sundsvall på
studiebesök. Några har också varit till en bonde och till
affärens mejeridisk. Vi har också gjort en prototyp som vi testat på mjölk med olika salthalt.
BAKGRUND
Vad är mjölk
Mjölk är en vätska som kommer från honor hos däggdjur . Den är till för att ge näring till
deras ungar när de är små. För att kon ska kunna producera mjölk måste den föda minst en
kalv varje år, eftersom kon enbart ger mjölk tio månader efter varje nyfödd kalv. Kalven ges
2
ibland mjölkersättning, antingen direkt eller efter en viss tid, för att mjölken från kon ska
kunna tas om hand tidigare. Det gäller inte råmjölken, den ges till kalven för att ge kalven ett
immunförsvar innan den har ett eget försvar. Råmjölken stelnar mycket snabbare än vanlig
mjölk så den får inte gå med i den vanliga mjölken när den skickas till Mejeriet och
pastöriseras. Efter ett tag övergår kalven till att leva på hö och foder. Mjölk är en bra källa till
kalcium, B-vitaminer och högvärdigt
protein. A och D är fettlösliga vitaminer
som inte finns i mager mjölk som därför
måste berikas med dessa vitaminer.
Ingen annan råvara än mjölk ger alla
dessa näringsämnen på en och samma
gång. Det är därför mjölken är så nyttig.
Förutom vatten består mjölk främst av
kolhydrater (i form av laktos), protein
och fett.
Mjölkens väg
Kon äter
När man skördar bete kan en massa saker gå fel bland annat kan det vara miljögifter i höet,
det kan vara aluminiumburkar och gifter från konstgödsel. Gifter förs över till mjölken och
kommer till oss människor.
Senare äter kon och då kan ännu fler saker gå fel som att
aluminiumburkarna blir strimlade och skär upp kons mage
och ibland så maler man ned andra kor i maten vilket gör
att kon kan få galna kosjukan. Kons foder och regler för
foder kontrolleras av jordbruksverket och Statens
veterinärmedicinska anstalt. EU och WHO har också regler
för foder och besprutning.
Kons hälsa
Det kan vara svårt att se om kon är frisk men några sätt är att: kon har variga, svullna eller
missfärgade spenar och ljuver eller att det kommer blod i mjölken. En sjuk ko lägger sig ofta
ner. En ko kan få influensa, men det vanligaste problemet är problem med juvret
juverinflammation/ mastit. Det är det vi har forskat om, se rubriken mastit. Mjältbrand,
brucellos/bangs sjukdom, mul- och klöv sjuka och TBC är alla sjukdomar som kan smittats
till människor.
En sällsynt och känd sjukdom är galna kosjukan eller BSE. Galnako-sjukan är en dödlig
sjukdom som drabbar kor och heter ”bovin spongiform encefalopati” på latin. Sjukdomen kan
bero på att man i djurfodret har malt ned smittade djur av samma ras som sedan blir mat åt
friska kor. När man upptäckte detta i slutet av 80-talet blev det olagligt att utfodra nötkreatur
med kött- eller benmjöl. Symptom för galnako-sjukan är beteende förändringar t.ex. att kon
3
börjar sparkas, vill isolera sig och blir ljud och beröringskänslig. Om man tittar på smittade
djurs hjärnor i mikroskop ser man små svampiga fläckar djuren går dessutom ner i vikt och
producerar mindre mjölk.
Om man vill få mjölken drick bar igen behövs en upp värmning på den till 133°C under 20
min i 3 bars tryck. Det finns inga bevis för att mjölken kan föra sjukdomen vidare.
I första hand kontrollerar bonden kons hälsa han märker att kon är sjuk igenom att den beter
sig konstigt och i värsta fall lägger sig ner. Då ringer man veterinären. Distriktsveterinären
besöker bondgården och kollar alla kor med jämna mellan rum.
Varje månad tar också bonden mjölkprov från varje ko som skickas till labbet för analys. Då
får man reda på bakterier, celltal, protein och fett i mjölken.
Kon mjölkas
Kon mjölkas två gånger om dagen. En mjölkko ger 30-40
liter per dag. Den kan mjölkas manuellt eller med en
mjölkningsrobot. Vid manuell mjölkning mjölkar man
först ut lite mjölk i ett kärl och kollar att det inte är var
eller blod i mjölken. I en mjölkningsrobot tas några tester.
Det är viktigt att göra rent spenarna noga innan
mjölkningen. Bonden vi besökte gjorde det med såpvatten.
Annars kan bakterier och smuts komma in i mjölken och i
kons spenar och leda till juverinflammationer. De största riskerna på bondgården är att man
inte underhåller mjölkmaskinen (byter packningar…) så att gammal mjölk blir kvar och att
spenarna kan vara smutsiga och om de är det så kan de bli sjuka ganska ofta.
Mjölkrummet
Mjölken åker med små mjölkpipelines från
mjölkmaskinen till mjölkrummet. Där hamnar den i
tanken och kyls ner till en temperatur på 3-4 grader. I
mjölkrummet måste man vara redo för strömavbrott, man
måste rengöra maskiner och rör, hålla koll på
temperaturen i tanken och undvika att mjölken kommer i
kontakt med människor. Om tanken är smutsig får
mjölken massa bakterier och om man inte märker det så måste man skicka ut radiosändningar
och berätta att mjölken är dålig.
Efter är det viktigt att diska mjölkmaskiner och hela
mjölksystemet. Om man inte har reservkraft måste man
slänga all mjölk vid strömavbrott.
Mjölkbilen
När mjölkbilen kommer tar den prover på mjölken. De
skickas till Eurofins laboratorium i Jönköping. Proverna
4
ska helst vara klara innan mjölken kommer till mejeriet. I mjölkbilen måste man också hålla
koll på temperaturen och rengöra tanken. noga. Mjölkbilen hämtar mjölken varannan dag och
hämtar mjölk från flera gårdar i samma tank, det finns 15 000 liter i en tankbil. Det gör att
mjölk från olika gårdar blandas och är antingen mjölken dålig eller kon sjuk så blir all mjölk
förstörd.
Mejeriet
När tankebilen kommer till mejeriet, tankas mjölken ur
och mjölkbilen rengörs med lut 1 % i 80 grader och
salpetersyra 1 % i 60 grader. Om tanken är smutsig får
mjölken massa bakterier och om man inte märker det så
måste man skicka ut radio sändningar och berätta att
mjölken är dålig. På samma sätt rengörs
mejerianläggningen varje dag.
Prover tas från mjölken till laboratoriet. Man kollar fetter
och olika bakterier. Den farligaste är bacillucerus, en
jordbakterie som sprider sig och växer väldigt fort. Prover
med bakterier måste odlas, därför tar det tid att få svar.
Man provsmakar också den färdiga mjölken både dag 1
och efter 8 dagar.
I mejeriet görs det största jobbet. Där renar man mjölken,
man homogeniserar, man kontrollerar mjölken, man
pastöriserar mjölken och till slut paketerar man den.
Först när mjölken kommer till mejeriet så förvaras den i några stora mjölksilos innan den
skickas vidare i några rör för att behandlas. Innan mjölken säljs i butik, behandlas den i olika
steg så att den är välkontrollerad och likadan året om:

Separering, då grädden tas bort genom kraftig
centrifugering. Kvar blir skummjölk.

Homogenisering, då mjölken under högt tryck pressas
genom små munstycken så att fettpartiklarna
finfördelas. Detta förhindrar att mjölken skiktar sig.

Pastörisering dödar sjukdomsframkallande och
förstörande bakterier, virus och mikroorganismer.
Pastöriserad mjölk är uppvärmd och sedan nerkyld. Då
dödar man bakterierna som kan göra en sjuk. Mjölken
hettas upp till 72-74 grader under 15 sekunder kyls
sedan snabbt. issa bakterier överlever men det r ndå
b ttre n opastöriserad id hög pastörisering v rms
den till c i 5 s. Låg pastörisering dödar färre
bakterier än hög. Hög pastörisering har alltså längre
hållbarhet. Vid låg fetthalt t.ex. mjölk så räcker det ofta
med låg pastörisering. Vid t.ex. grädde som har högre
fetthalt så måste man använda hög pastörisering. Och
5
när man fermenterade produkter t.ex. filmjölk, yoghurt etc ska upphettas till c i
min
porer av acillus ereus överlever pastörisering å kr vs en tuffare behandling ör att
ta bort dessa sporer kr vs
(ultra hög temperatur) å hettas mjölken upp till
- c
i 1-4 s. Då blir mjölken steril och kan till och med förvaras i rumstemperatur.
Varför högpastöriserar men då inte alla mjölk? Jo, den blir ju steril, smakar sämre, känns
mindre genuin och dessutom blir den snabbare förstörd med snabb bakterietillväxt när den
väl är öppnad.
Att dricka opastöriserad mjölk direkt från kon kan vara farligt. Det kan finnas farliga
bakterier och sjukdomar som vi tror är utrotade, E.kolibakterier och gravida kvinnor kan
få missfall.

Vitaminisering, mjölktyper med lägre fetthalt berikas med främst A-vitamin och Dvitamin för att ersätta den bortseparerade gräddens näringsinnehåll.

Standardisering, då en del av grädden åter blandas i
skummjölken för att få den önskade fetthalten i den
färdiga mjölken, exempelvis standardmjölk,
mellanmjölk och lättmjölk.
Nu är det dags att förpacka den färdiga mjölken i olika
förpackningar. I Arlas mejeri i Sundsvall gör man 6000 1,5
liter mjölk och 4500 1 liter mjölk/timme. Här datumstämplas
mjölken med hållbarhetsdatum, 8 dagar, som bränns fast på
förpackningen.
Sedan förvaras alla mjölkprodukter i kylrummet tills en kylbil
hämtar den och skjutsar mjölken till affären. I kylrummet
hålls en temperatur på 3-4 grader. Kallt!
De största farorna på mejeriet är om pastöriseringen går fel
eller att rester från rengöringen med lut och salpetersyra blir
kvar. Då måste alla slängas och upptäcker man det för sent
måste man stoppa försäljningen och gå ut och varna
människor i radio. Skulle det bli slut på ström så att värmen
stiger, då måste allt slängas och rengöras.
Affären
På vägen till affären är det viktigt att kylan är den rätta i bilen.
Det kontrolleras när den kommer fram. I affärens kyldisk ska
det vara 0 grader.
Hemvägen
Den största risken är när vi handlat mjölken och ska ta hem
den. Särskilt om det är varmt. Då kan mjölken bli sur eller få
kortare hållbarhet.
Hemma
Hemma måste mjölken vara i kylskåpet annars blir den sur.
Det är nog det vanligaste problemet med mjölk. Om någon
dricker direkt ur paketet kan det bli bakterier och smuts som
förstör mjölken.
6
Mjölkens faror
Mjölk är en väldigt utsatt produkt för sjukdomar och andra hälsofaror. Däremot är den väldigt
god! Det är många steg i produceringen av mjölk, därför kan den vara en hälsofara om den
inte hanteras på rätt sätt. Opastöriserad mjölk är farligare för hälsan än pastöriserad mjölk (läs
texten om pastörisering). De olika sjukdomarna är listade under:
Mikrobiologiska faror





Salmonella (en sorts magsjuka)
Staphylococcus aureus (kan orsaka matförgiftning) Pastöriserad också
Bacillus Cereus (matförgiftning) Pastörisering också
Listeria monocytogenes (kan orsaka listeria, som kan leda till missfall)
Patogena E.coli (en sorts infektion)
Kemiska faror


Allergener och biogena aminer (en speciell sort av bakterier som har en eller flera av
sina väteatomer ersatta med en organisk grupp)
Faror för spannmålet finns också, framför allt mykotoxiner, ett gift som bildas av olika
giftiga mögelsvampar som växer på livsmedel och annat organiskt material.
Varför surnar mjölken?
Mjölk surnar på grund utav att bakterier omvandlar det naturliga mjölksockret till mjölksyra.
Därmed sjunker pH-värdet, och det får proteinerna att klumpa ihop sig. Det är därför den sura
mjölken blir tjockflytande.
Många bakterier kan inte leva i sura mjölkprodukter, som filmjölk eller yoghurt, som har ett
pH-värde på ca 4,5. Syrad mjölk håller därför mycket längre än den färska. Vissa bakterier
saknar – liksom vissa människor – förmågan att bryta ned laktos. De flesta mjölksyrebakterier
är fullkomligt harmlösa för oss människor.
Vissa har kommit med teorier att om man lägger ner en mjölkbit i glaset så blir mjölken inte
sur. Det finns däremot ingen logisk grund till teorin, eftersom bakterierna vill åt mjölksockret,
laktos. De flesta mjölkprodukter innehåller ca 3,5 gram kolhydrater per 100 gram, varav i
stort sett allt är mjölksocker.
Det motsvarar ungefär 17 sockerbitar per liter. En tillsatt sockerbit kan lägga grunden för
bakterier som inte skulle kunna bo i mjölken annars, eftersom de saknar förmågan att bryta
ned laktos. Ur hälsosynpunkt är det ingen fördel, för då blir mjölken förstörd i stället för
syrad. De harmlösa mjölksyrebakterierna riskerar att ersättas av farliga bakterier.
7
MASTIT
Vad är mastit?
Kornas juverhälsa är väldigt viktig för mjölkens
slutgiltiga kvalitet. Mastit är en inflammation i juvret hos
kor (som mjölkstockning hos ammande mammor). Det
finns flera olika typer av bakterier som orsakar
inflammationen ex. Staphylococcus aureus, Escherichia
coli (E. coli), olika Streptococcus spp och Proteus spp.
Den farligaste är Staphylococcus aureus. Korna får
Juver hos ko med mastit, svullen, blå
mastit när det är dålig hygien i omgivningen.
och sned.
Inflammationen kommer av att smuts och bakterier
kommer in i juvret vid mjölkning. Slitage på spenar, trampskador från klövar, ligg- och
hassår, kyla och drag eller bett, kan bilda skador som ger upphov till infektion. Mastit kan
också smitta mellan djur i ladugården.1
Varför är det farligt?
Vid mastit blir det bakterier från inflammationen i juvret kvar i mjölken vilket kan göra oss
människor sjuka. Att dricka mjölk från en mastit ko är inte dödligt men kan ge oss en rejäl
magsjuka. Inte heller kalvar ska dricka mjölken. Har kon rejäl mastit syns det på varklumpar,
blod och missfärgningar i mjölken.
Mastit är den allvarligaste produktionssjukdomen hos mjölkkor. Vid mastit så förändras
sammansättningen i mjölken och förutsättningarna att tillverka mjölken påverkas negativt.
Mjölkens sammansättnig och dess egenskaper ändras drastiskt, på ett negativt sätt. Andelen
proteiner och enzym förändras och nedbrytning av kasein (huvudbeståndsdelen i mjölkprotein
som behövs för att göra ost) leder till minskat ostutbyte, effekter på smak (den blir bitter) och
textur hos osten och lägre hållbarhet hos flertalet mejeriprodukter. Den ekonomiska
konsekvensen gäller både för producenten (bonden) och för de som sedan hanterar mjölken
(mejeriet).
Mastit innebär också ett lidande för den sjuka kon. Vid akut mastit kan kon til och med dö om
den inte får snabb behandling. I vissa kor med mastit kan man även hitta rester från gamla
antibiotikabehandligar. Därför arbetar både myndigheter och mejeriföretagen med frågor som
rör analyser och kontrollsystem för antibiotikarester i mjölken.
Hur upptäcks den?
Är kon mycket sjuk upptäcker man det på var, klumpar och blod i mjölken. Det ser bonden
med ett tränat öga om han provmjölkar för hand. Kons spenar kan också bli blåa, svullna och
missformade. Om kon har feber har den akut mastit och måste omedelbart behandlas för att
inte dö. Varje månad tar bonden prov på varje ko och skickar på analys. Det är det vanligaste
1
Mjölk. Produktion och ekonomi, s.186
8
sättet att upptäcka mastit. Subklinisk mastit kan inte upptäckas med ögat. Då försämras
mjölkens egenskaper och fungerar inte för att göra ost. Finns mer bakterier blir mjölken farlig
och kan göra människor sjuka som dricker av den. Man kan få magsjuka på grund utav
bakterier. Men, man dör inte.
När man ska scanna efter mastit så brukar antalet vita blodkroppar vara det man mäter, såväl
på konivå som tankmjölksprov. En ko med mindre än 100 000 celler/ml är oftast frisk. En ko
som har 200 000 celler/ml kan vara sjuk, men en ko med mer än 600 000 celler /ml kan också
vara frisk. När en ko blir sjuk kan celltalet öka till flera miljoner. I tankmjölk har dock
sammanbandet mellan celltal och kvalitet visat sig vara relativt lågt. Inte heller på konivå är
det säkert, eftersom en ko kan ha mastit i bara en spene. Det är inte heller säkert att ett högt
celltal betyder mastit eller att lågt celltal betyder att kon är frisk, det påverkas också av årstid,
ålder, kost, ras och när kon kalvade senast.
Hur behandlar man den nu?
Man behandlar den med antibiotika. Det är däremot bäst att inte behandla korna i onödan med
antibiotika om man inte märker någon skillnad på mjölken. Om det inte blir någon skillnad på
mjölken kallas det för subklinisk mastit, alltså osynlig mastit. Behandlingar av subklinisk
mastit är oftast inte nödvändiga, eftersom kon ofta självläker. Man förebygger mastit lättast
med hjälp av noggrann mjölkhygien, strikt mjölkningsordning samt utslaktning av kor med
ständigt höga celltal.
Vad är de ekonomiska konsekvenserna?
Det är också farligt för bönderna om allt för många kor får mastit. Om mjölken har hunnit
hamna i tanken så har den redan börjat blanda sig med den friska mjölken. När detta händer så
måste man slänga all mjölk i tanken. Den totala kostnaden för alla mejerier och bönder när det
gäller mastit per år är 192 miljoner kronor.
Den ekonomiska kostnaden kan bli hög om man inte vidtar åtgärder i tid, men det kostar
också att fixa alla åtgärder. Därför är det viktigt att man jämför den kostnaden med priset som
man måste betala om kon får mastit. Kostnaderna är: Veterinärer och Behandling, ökat
arbetsbehov, reducerad mjölkproduktion och ökad risk för utslagning. Den faktor som kostar
mest för bonden är den minskade mjölkproduktionen.
MÖJLIGA LÖSNINGAR
Mastit kostar 192 000 000 kr per år för svenska bönder (det är väldigt mycket). Den gör kor
sjuka och förstör mjölken och kan göra oss människor sjuka. Därför är det viktigt att så snabbt
som möjligt hitta mastit hos kor och infekterad mjölk. Vi har spånat på olika möjliga
lösningar, undersökt och avfärdat följande lösningar:

Bakterier
Mätning av bakterier i mjölken är det säkraste sättet att upptäcka mastit, men bakterier måste
odlas i flera dagar och man måste söka efter alla olika bakterier som kan vara orsaken.

Celltal
9
Går ut på att man räknar antalet vita blodkroppar i mjölken. Normalt ligger det på
100 000/ml. Blir det högre är kon förmodligen sjuk men behöver inte vara det. Det kan
vara övar 600 000/ml utan att den är sjuk. En sjuk ko kan ligga på flera miljoner
celler/ml. Men denna lösning har man forskat på sedan 70-talet och det finns redan
några modeller2.

Enzymer
När kon får en inflammation så billdals enzymer som en del av immunförsvaret. Dom
ska försöka repparera inflammationen. Dessa kan man mäta med hjälp av stickor,
liknande dom man har vid urinprov. Men denna lösning finns redan3, vill man ha en
riktigt bra celltalsräknare kostar det ca 1 000 000 kr

Akutfasprotoiner
Akutfasprotoiner är en del av emunförsvaret. När kon blir sjuk börjar kon att
producera akutfasprotoiner som bl.a. hamnar i mjölken. Detta finns idag men tar 8min
att genomföra för varje test. Detta verkar vara en säker framtidsmodell.

RNA
RNA är som ensträngat DNA. RNA finns främst i virus och en-cellade organismer.
Men bara för att kon har mastit så måste den inte ha RNA i mjölken.

Laktos
När kon får mastit sjunker laktoshallten i mjölken. Detta kan man kolla med IR-ljus
och sedan räkna antalet laktosceller i mjölken. Detta finns dock sedan en kort tid
tillbaka.

Bestrålning
Man skulle kunna bestråla mjölken för att säkra dess kvalité. Men inom EU är bara
bestrålning av kryddor tillåtet trots att WHO,FAO och IAEA4 anser att det inte är
farligt.

UV-ljus
Att man ska ta och lysa med UV-ljus i mjölken så man kan se eventuella fel på
mjölken. Men det krävs stora föroreningar i mjölken om man ska kunna se någon
skillnad.

Lukt
Att man tar en artificiell näsa som ska ta och lukta på mjölken, men den tekniken finns
inte i nuläget.

Genmanipulering
Idag görs redan det. Man tar dom kor som har mins chans att få mastit och avlar vidare
på dom,(tjurar kan inte få mastit).

Ultraljud
Med ultraljud skulle man kunna se förändringar juvret men det måste vara stora
förändringar för att man ska kunna se dem. Då är det för sent.
2
T.ex. de Lavals DCC.
Herd navigator
4
Värds hällso organisatjonen, FNs matorgan, FNs strålsäkerhetsasmyndighet.
3
10
VÅR LÖSNING
Vi har sökt en lösning för att tidigt upptäcka om en ko har mastit och hindra att infekterad
mjölk kommer ut och blandas med övrig mjölk i ladugården. Vi ville hitta en lösning, lika
enkel som att ta ett urinprov, där vi testar mjölken innan mjölkningen sätter igång.
Hur upptäcker vi mastit?
När en ko får mastit så blir det en inflamatjon i juvret och som skadar dom sekretoriska
cellerna, alltså mjölkkörtelcellerna som producerar mjölken. Då läcker det ut cytoplasma från
cellen som innehåller salter, bland
annat Natrium och Klorid joner.
Inflammationen kan också skada tight
junken, den hinna av tätt
sammanfogade epitetceller som skiljer
mjölken och blodet åt och som ska
hindra vissa ämnen att passera. När
blod-mjölkbarriären försvagas kommer
natrium och kloridjoner in via blodet
(osmos).
Mjölk innehåller vatten. Rent H2O kan inte leda ström, men saltvatten kan. Så om man mäter
det elektriska motståndet i mjölken så skulle man kunna se om kon har mastit.5 Alltså om
salthalten ökar minskat motståndet i mjölken, om salthalten sjunker så ökar motståndet i
mjölken. Logiskt eller hur ?
Hur mäter vi?
Att mäta motståndet är inte svårt.
Detta kan enkelt göras med två
metallbitar och en VÄLDIGT enkel
dator (vi pratar om väldigt billiga
saker, mer simpel än en NXT-enhet).
Den har ett gränsvärde inlagt i sig så
om det överskrider det värdet larmar
den. Observera att man bara mjölkar ur
en liten del, 0,5 dl, i mätinstrumentet
först. Där mäts motståndet. När man
vet att kon är frisk startar mjölkningen
så att man sliper blanda bra och dålig
mjölk och få ut den dåliga i
mjölkpipelinen och mjölktanken.
5
Östlund, Therese. Hur oberoende är de enskilda juverdelarna hos en mjölkko? SLU,
11
Hur larmar vi?
Om salthalten är för hög larmar apparaten. På vår prototyp skriver nxtenheten – underkänd
mjölk eller godkänd mjölk.
Vår lösning skulle inte bara
fungera på mjölkningsrobotar
utan även på vanliga
mjölkmaskiner (vilket är bra för
en mjölkningsrobot kostar över
,2 miljoner…) Om den sitter på
en vanlig mjölkmaskin så är alltid
bonden där när korna mjölkas så
Exempel på app till bondens mobil.
då räcker det med att det piper
eller blinkar, men om man har en
mjölkningsrobot så är inte alltid bonden där. Då måste man kunna nå bonden på ett annat sätt.
Därför kan man ställa in den på att t.ex. skicka ett SMS. Det går också att ladda ner en APP
till telefonen som kan bland annat larma om en ko är sjuk och kontrollera t.ex.
mjölkningsroboten.
Om apparaten larmar så slutar den att mjölka den kon. Bonden får då titta på kon och besluta
om man ska ringa en veterinär eller inte. Eftersom vår metod är en indirekt metod tas nu ett
nytt och säkrare test, t.ex. en bakterieodling, för att ställa en säker diagnos.
När kon anses vara frisk så kan man mjölka den igen.
Vad behövs mer?
Den måste testas och det måste tas fram siffror. Vi vet inte vart gränsvärdet ligger, om det
finns ett gränsvärde som är lika för alla kor eller om man måste programmera en dator med
Artificiell intelligens, som jämför varje kos värde mot tidigare mätningar. Vi behöver helt
enkelt göra fältstudier.
AVSLUTNING
Vi har lärt oss massor under vårt forskningsuppdrag om mjölk:







Vi har lärt oss allt om mastit och hur man håller mjölken ren och säker
Vi kan hela mjölkens produktionskedja.
Vi har lärt oss att man måste ha skyddskläder för att vi inte ska vara mellanhanden
mellan den dåliga mjölken och den bra mjölken som förvaras separat. Man måste ha
hårnät men inte skäggnät.
Nils har lärt sig göra bildspel
Isak har lärt sig prata engelska med en massa professorer (16 st) han ringt. En del
forskare är mer samarbetsvilliga än andra.
Vi har tränat på att skriva rapport
Vi har övat vårt tålamod när vi försökt få tag på folk till studiebesök och veterinär.
12


Vi dricker från och med nu ren och lågpastöriserad mjölk. Och vi lämnar den inte
framme på diskbänken.
En forskare måste ha tålamod. De flesta lösningar som vi kommit på visade det sig vid
närmare undersökning att någon annan redan forskade på eller hade en prototyp eller
färdig produkt. Samtidigt finns problemet kvar för ingen lösning är tillräckligt bra och
billig för att kunna användas av alla och alltid fungera.
13
Källor:
Litteratur
Nelson, Ylva, Tre metoder för diagnos av mastit i fält, examensarbete 2004:50,
Veterinärmedicinska fakulteten SLU
Östlund, Therese. Hur oberoende är de enskilda juverdelarna hos en mjölkko? SLU.
Hedenius, Axel (red). Mjölk. Produktion och ekonomi. LT:s förlag, Borås (1979).
Webbsidor
http://illvet.se/fraga-oss/varfor-surnar-mjolken
http://experimentbanken.kc.lu.se/elektrolys/vad_hande.html
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2010/9/sortera-mjolk-franolika-spenar/17 okt -11
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-forlivsmedelsvetenskap/forskning/mjolk/projekt11/mastitbakterier-och-mjolkkvalitet/17 okt -11
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-forlivsmedelsvetenskap/forskning/mjolk/projekt1/17 okt -11
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-forlivsmedelsvetenskap/forskning/mjolk/projekt11/17 okt -11
http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-forhusdjursgenetik/forskning/djurslag-notmjolk/genentiska-studier-av-lymfocytar-thyreoidit-hoshund2/17 okt -11
http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-forhusdjursgenetik/forskning/djurslag-notmjolk/internationell-avelsvardering-forfruktsamhetsegenskaper11/
http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-husdjurens-utfodring-ochvard/nyheter/2009/5/verktyg-for-test-av-mastit/
http://stud.epsilon.slu.se/2765/1/ostlund_t_110607.pdf
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00003092/01/S.aureus_hela.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Salmonella
http://sv.wikipedia.org/wiki/Staphylococcus_aureus
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bacillus_cereus
14
http://sv.wikipedia.org/wiki/Listeria_monocytogenes
http://sv.wikipedia.org/wiki/Escherichia_coli
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mj%C3%B6lk
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-forlivsmedelsvetenskap/forskning/mjolk/projekt11/
http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-forhusdjursgenetik/forskning/djurslag-notmjolk/genentiska-studier-av-lymfocytar-thyreoidit-hoshund2/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Past%C3%B6risering
http://www.nimade.info/industrin/2011/01/Vad-ar-pastoriserad-mjolk.html
http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/branschriktlinjer/1_Pasto%C2%A6%C
3%AAriserad_mjo%C2%A6%C3%AAlk.pdf
http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Drycker/Varfor-pastoriseras-mjolken-ochvilka-metoder-finns-det/
http://illvet.se/fraga-oss/varfor-surnar-mjolken
http://kossorochdatorer.se/k/meramastiter.htm
Personer (telefonintervjuer):
Olle Selander
Eurofins (Företaget i Jönköping som kontrollerar mjölken från
mejerierna)
Ramind Lövgren
Eurofins
Hanna Elöf
Eurofins
Elisabeth Bagge
De Laval (Tillverkare av mjölkningsrobotar, maskiner mm)
Burge Eriksson
Produktansvarig för DCC på De Laval
Inger Andersson
SLU (Statens lantbruksuniversitet)
Maria Åkerstedt
SLU
Anne Lundin
SLU
Karina Gånheim
SLU
Camilla Björkman
SLU
Mikael Berg
Professor SLU
15
Kersti Larsson
SLU
Ulrika Granlund
Labb-Veterinär SVA (Statens veterinärmedicinska anstallt)
Martin Sigurd
Nivrenaskolan Sundsvall
Lotta Andersson
Lantbruksdjursenheten Jordbruksverket
Fernando Mazeris
Produktdirektör Herd Navigator
Studiebesök
Stig Hagengran
Studiebesök och intervju med Milkobonde i Vallsta, Hälsingland.
Isak och Gabriel 4 november
KG Andersson
Studiebesök på Arla mejeri i Sundsvall den 31 oktober. Nils,
Martin, Ludvig, Isak, Gabriel, Oliver.
Daniel Boström
ICA Maxi Birsta, Gabriel och Oliver 15 oktober
16
Bilaga 1
Hej Ludvig & co! (Mailsvar från veterinär)
1)
Läs på denna länk om kosignaler:
http://www.delaval.se/-/Om-mjolkproduktion/Animal-signs/
2) Kor kan bli sjuka av påverkan utifrån (t.ex. bakterier, virus, gifter, olyckshändelser)
och av påverkan inifrån (obalans i kroppens funktioner – googla t ex på ” e
vanligaste utfodringsbetingade sjukdomarna”)
3) När en ko är sjuk ska man rådgöra med sin veterinär.
4) Vanliga problem med mjölkkor är t.ex. mastit, klövsjukdomar och
kalvningsförlamning. Googla på dessa ord så hittar ni mer information.
5) De vanligaste mjölkkoraserna i Sverige är SRB (svensk röd och vit boskap) och SLB
(svensk låglandsboskap = Holstein). Andra, mindre raser är Jersey och fjällnära
boskap. Ni kan googla på raserna för att komma till rasföreningarnas hemsidor med
mer information.
Det finns också köttkoraser. Dessa får inte alls lika mycket mjölk i juvret, men har mer
muskler = kött. Googla t.ex. på Hereford eller Charolais.
6) Honkalvarna (kvigor) sparar man ofta för att de ska bli nya mjölkkor. Hankalvarna
(tjurar) föds oftast upp för att slaktas och bli kött.
7) Jordbruksverket gör inte några kontroller, men länsstyrelsen i varje län har hand om
kontroller för bl.a. djurskydd. Kontakta länsveterinären i det län där ni bor och be
honom eller henne berätta mer!
8) Mjölk är en nyttig dryck – googla på ”drick mer mjölk” et r dock viktigt att
mjölken pastöriseras innan man dricker den (googla på ”pastörisering”) Om man inte
gör det finns det en risk att man kan få i sig skadliga bakterier. En smitta man pratar
ganska mycket om just nu heter EHEC – googla på den!
9) Mastit är en inflammation i juvret. En inflammation kan man få t.ex. av
överansträngning (jämför t.ex. med en muskelinflammation om man har spelat fotboll)
eller av bakterier (kallas då också för infektion).
10) Det vanligaste för att bota mastit är att veterinären behandlar med antibiotika, t.ex.
penicillin.
17
Bilaga 2
Frågor om mjölk – intervju med bonden Stig Hagengran
Hur vet du att maten till kossorna är OK?
Analyser av myndigheter och olika rekommendationer och krav.
Hur upptäcker ni att en ko är sjuk? Vad gör ni då?
Den beter sig konstigt och i värsta fall lägger sig ner.
Då ringer man veterinären.
Vem/hur kontrollerar mjölken?
Mjölkbilen gör tester varje gång den ska hämta mjölken och skickar till ett laboratorium.
Analysen ska vara klar innan mjölken kommer ut ur mejeriet. Om mjölken är dålig så tappar
man ut den.
Hur gör ni när ni mjölkar?
Vi tvättar av spenarna, provmjölkar i ett kärl för att se om mjölken är ok och sedan sättar vi på
mjölkmaskin.
Hur förvarar ni mjölken?
en förvaras i en tank d r temperaturen högst får vara
C och stannar i 1-2 dygn.
Är era maskiner rena?
i ”diskar” de efter varje mjölkning
Är mjölkbilen ren?
Den diskas också och genomgår tester.
Vad kan hända vid strömavbrott?
Man är skyldig att ha ett uttag för att kunna koppla in en anan strömkälla t.ex. et
dieselaggregat men ibland så får man inget och då måste man tappa bort mjölken
Vilka temperaturer är viktiga när man producerar mjölk?
Mjölken ska från att kon mjölkas på en timme komma ner i
C.
Vilka risker finns för människor och djur?
Om mjölken skulle bli förstörd så kan man bli magsjuk eller något liknande.
18
Bilaga 3
Intervjufrågor till SLU-Personerna



Finns det några nya forskningstrender inom området?
Finns det någon statistik om hur vanligt problemet är?
Skulle det gå att skanna med som man gör med kvinnor, Ultraljud? Nano?
Genmodifiering? Nytt Vaccin?
Resultat av telefonintervjuer 2011-10-26
Det skulle gå att analysera mastit med hjälp av Enzymen som frigörs när det blir en
inflammation. Det går även att kolla celltalet (antalet vita blodkroppar). Om celltalet är för
högt så reagerar indikation. Båda metoder skulle ge resultat på under 5 sekunder. Idag finns
en maskin som kallas Herd Navigator som tar ett prov med en engångssticka
som liknar de som används vid urinprov, sedan tar en kamera och kollar färgen och skickar
informationen till en dator med AI(artificiell intelligens) som fattar beslut om mjölken är dålig
eller inte.
Bilaga 4
Intervju ICA maxi stormarknad Birsta
Daniel Boström
MJÖLK
•
Hur vet man att Mjölken är bra i affären? Man kollar temperaturen!
•
Hur vet man att mjölken inte blir dålig på vägen dit? Man kollar temperaturen i
kylbilen!
•
Hur många grader är det i kyldisken? Temperaturen är 0-8+ Celsius i kyldisken!
•
Vad gör man med mjölken om den blir varm? Om mjölken blir varm så slänger man
den!
Gabbe och Oliver
19
Bilaga 5 Foto dokumentation provtagning, provresultat hos Milkobonden.
20