Claes Lennartsson

Högskolan i Borås
Akademin för bibliotek, information,
pedagogik och IT





Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap/BHS
Sektionen för lärarutbildningar
Sektionen för förskollärarutbildningar
Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning
Sektionen för informationsteknologi
– Gemensam ledning, verksamhetsplan, strategisk planering
och verksamhetsutveckling
– Akademiråd och Programråd med extern representation från
samhälle och professionsfält
Personal på BHS
Lektorer – omkring 20
Doktorander - 18-20
Adjunkter - omkring 20
Professorer: 8
o Sándor Darányi, Jan Nolin, Elena Maceviciute, Annemaree Lloyd
(full time)
o Tom Wilson, Louise Limberg, Anders Frenander (part time and
emeritus, emerita)
o Katriina Byström (part time)
 Docenter och biträdande professorer 5
o Jenny Johannisson, Ann-Sofie Axelsson, Mats Dahlström, Roger
Blomgren, Helena Francke




Utveckling Bibliotekshögskolan
1972 Bibliotekshögskolan lokaliseras till Borås
1991 Första professuren i BoI vid GU
1993 Forskarutbildning i BoI GU
1993 Reformerad utbildning - bibliotekarieexamen ersätts
av ämnesutbildning i BoI på magisternivå
1999 Avtal mellan HB och GU om forskarutbildningen i BoI
2007 Bologna reformen – kandidat- och masterprogram
inom huvudområdet BoI
2010 Rätt att utbilda på forskarnivå inom BoI vid Högskolan
i Borås
Utmaningar för Bibliotekshögskolan (och
andra BoI-utbildningar)
 Att utveckla forskningsbaserad utbildning som motsvarar
professionernas verksamhets- och utvecklingsbehov
– Statsmakternas ramar – högskolelag och högskoleförordning
 Utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig
grund samt på beprövad erfarenhet.
 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära
samband mellan forskning och utbildning.
 Resurstilldelning, utbildningsstruktur, studentunderlag
– Institutionernas förväntningar utifrån traditioner, konventioner,
normer, värderingar och aktuella uppdrag och
utvecklingstendenser
BoI Forskningsområden vid BHS




Informationspraktiker
– Individers och gruppers interaktion med information och dokument,
informationssökning, informationsanvändning, läsning,
informationshantering och samarbete i olika kontexter.
Digitala resurser och tjänster
– Problem kring att producera, formatera, organisera, distribuera,
tillgängliggöra, återfinna, bevara, använda digitala resurser och tjänster
inom olika informationsområden.
Bibliotek, kultur och samhälle
– Studier av (folk)bibliotekens aktuella och historiska villkor i skilda
avseenden, kulturpolitikens förändringsprocesser och kulturförmedling
och medborgarnas delaktighet
Särskilt forskningsprogram - Sociala medier
– Hur vi genom sociala medier förändrar vår produktion, konsumtion,
sökning, delning och användning av information
Utbildningsverksamhet vid BHS
 Utbildningsprogram (antagning 1 gång per år)
– Bibliotekarie kandidat 180 hp (campus helfart, 65 platser)
– Bibliotekarie kandidat 120 hp (distans halvfart, förkunskapskrav
minst 60 hp, 80 platser)
– Webbredaktör 180 hp (campus helfart, distans helfart, 40 resp. 65
platser)
– Master i Biblioteks- och informationsvetenskap 120 hp (distans
helfart, 40 platser)
– Master Digital libraries and information services 120 hp (distans
helfart, 30 platser)
– Magister Strategisk Information och kommunikation 60 hp (distans
helfart, 40 platser)
 Fristående kurser
 Uppdragsutbildning
Utbildningsutbud
• Bibliotekarie – Librarianship - 180 högskolepoäng
– Heltid, 100 %, campus
– Förkunskapskrav
• Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A.
– Omkring 60 platser
– Efter genomgånget program ska studenten ha tillägnat
sig grundläggande kunskaper och färdigheter för
professionell verksamhet inom bibliotekssektorns
olika delar. Detta innebär att studenten ska kunna
omsätta en bred överblick över centrala biblioteksoch informationsvetenskapliga begrepp, principer,
verktyg och metoder i självständig
professionsutövning.
Kursstruktur Bibliotekarie 180 hp
Medieanvändning, läsning och
litteraturförmedling i obligatoriska kurser
 Bibliotek och användare 1 & 2
 Bibliotekens redskap och arbetsmetoder 1 & 2
 Fördjupningsmöjligheter
– Biblioteks- och informationsvetenskapliga fältstudier 1 & 2
– Kandidatuppsatskursen
Professionsanknytning i programmet
 Lärare med yrkeserfarenhet och gästföreläsningar med
yrkesverksamma bibliotekarier
 Orientering i den svenska biblioteksgeografin
 Fältstudier år 1 och 3
 Mentorsprojektet
 Ny kurs – Professionell informationssökning
 Forskning som utgår från och behandlar centrala delar av
yrkesutövningen – t.ex. referensarbete, bemötande,
klassificering, olika informationssystem och redskap, läsning och
läsfrämjande, användarundervisning, beståndsutveckling…
– Kandidatuppsatsen ett eget bidrag till biblioteksfältets
forskningsgrundade kunskapsbas
Exempel valbara kurser Bibliotekarie 180
Arbetsmarknad
 Möjliggör fortsatta B&I-studier och/eller arbete
vid olika typer av bibliotek
– folkbibliotek, skolbibliotek, högskolebibliotek,
företagsbibliotek
 De valbara kurserna ger möjlighet till
individuell profilering, utöver det obligatoriska
utbildningsinnehållet
Persona - Sonja
tidigare 4-9-lärare, med stort intresse för
informationssökning och lärande skolbiblioteksverksamhet
 Tänkbara kurser
– Barn, unga, medier o bibliotek
– Skolbibliotek, funktion och verksamhet
– Informationskompetenser
– Skolbibliotek, IKT o nya medier
Persona - Sune
sann humanist med passion för läsning och skönlitteratur,
siktar på folkbibliotek




Barn, unga, medier o bibliotek/Samtidslitteratur
Att vägleda i samhällsinformation
Klassifikation: SAB-systemet och klassifikationsteori
Litteraturförmedling på bibliotek
Persona - Sofie
ung naturvetare med brett intresse för digitala
informationsresurser oavsett bibliotekstyp




Sociala medier
Fildelning och internetpolitik (eng)
Hållbar utveckling (under arbete)
Elektronisk publicering (eng)
Utbildningsutbud
 Bibliotekarie - Librarianship - 120 högskolepoäng
– Deltid 50% – distans, antagning vårtermin
– Förkunskapskrav
 Grundläggande behörighet, samt minst 60 högskolepoäng
i kurser med godkänt resultat i valfritt ämne.
– Omkring 80 platser
– Efter genomgånget program ska studenten ha tillägnat sig
grundläggande kunskaper och färdigheter för professionell
verksamhet inom bibliotekssektorns olika delar. Detta innebär
att studenten ska kunna omsätta en bred överblick över
centrala biblioteks- och informationsvetenskapliga begrepp,
principer, verktyg och metoder i självständig
professionsutövning.
Utbildningsutbud
 Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation,
60 högskolepoäng
– Heltid 100% – distans
– Förkunskapskrav
 Kandidatexamen 180 hp eller motsvarande samt minst 1
års arbetslivserfarenhet.
– Omkring 40 platser
– Programmets övergripande mål är att studenten ska utveckla
och uppvisa sådana kunskaper och färdigheter som krävs för
att självständigt kunna värdera lämpliga strategier för effektiv
hantering av, såväl intern som extern, information i relation till
uppgifter och mål i organisationer.
Utbildningsutbud
 Masterprogram i Biblioteks- och informationsvetenskap, 120 hp
– Heltid 100% – distans
– Förkunskapskrav
 Kandidatexamen (180 högskolepoäng)
– Omkring 40 platser
– Det övergripande syftet med programmet är att de
studerande skall tillägna sig kunskaper för kvalificerat arbete
med utveckling, förvaltning och värdering av informationsoch/eller kulturtjänster samt avancerad informationshantering
inom såväl olika former av bibliotek som andra typer av
kunskapsintensiva organisationer.
Utbildningsutbud
 Master program: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala
bibliotek och informationstjänster, 120 hp
– Heltid 100% – distans
– Förkunskapskrav
 Kandidatexamen 180 högskolepoäng, i biblioteks- och
informationsvetenskap eller annat humanistiskt,
samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt
huvudämne eller motsvarande kompetens. Dessutom
krävs förkunskaper i engelska motsvarande Engelska 6
– Omkring 30 platser
– Efter genomgånget program ska studenten ha tillägnat sig de
kunskaper som krävs för kvalificerat arbete med ledning och
utveckling av digitala samlingar och informationstjänster inom
olika typer av bibliotek och andra organisationer inom kultur,
forskning, näringsliv och offentlighet.
Utbildningsutbud – Fristående kurser
 Riktas till professionellt verksamma inom biblioteks- och
informationssektorerna
 Baseras sedan 2012 i stor utsträckning på ordinarie kursutbud,
valbara kurser
– Interaktionsdesign: användbarhet och interaktion i digitala
miljöer
– Litteraturförmedling
– E-boken: distribution och läsning
– Formgivning och layout
– Sociala medier och social interaktion
– Vetenskaplig publicering
– Informationsåtkomst
– Barn, unga, läsning och samhället
– Tekniker för webbdesign
Utbildningsutbud - uppdragsutbildning
 Uppdragsutbildning
– Exempel på områden är skolbibliotek,
barnbiblioteksverksamhet, informationshantering och
kommunikation, programmering, bibliometri.
– Uppdragsgivare oftast inom offentlig sektor, men företag
förekommer
– Uppdrag i form av utredningar, utvärderingar, följeforskning
etc
 Exempel uppdragsutbildning:
– Som del av Skolverkets nationella satsning Läslyftet har ett
stort arbete i framtagande av pedagogiska lärmoduler
genomförts under 2015. Arbetet är en fortsättning på ett
liknande uppdrag under 2014.
Utvecklingsarbete inom BoI och Akademin
för bibliotek, information, pedagogik och IT
 Vi utvecklar fördjupat samarbete när det gäller (skol-)bibliotekarier och
lärare: gemensamma kurser och/eller kursmoduler för
bibliotekariestudenter och lärarstudenter
 Vi erbjuder sedan 2014 fristående kurs Medie- och
informationskunnighet i skolan 7,5 hp - till lärare och bibliotekarier.
 Vi utvecklar utbildningar och samläsningsmöjligheter i gränssnittet
mellan informatik- och BoI, informationsarkitektur
 Nytt magisterprogram – litteraturpedagogik?
 Samarbete med GU inom Digital humaniora
 Vi utvecklar kontinuerligt utbildningsinnehåll på basis av forskning –
t.ex. PERICLES, E-boken i ett litet språkområde, Litteracitet och
läsning, Sociala medier
 Fortsatt utveckling av professionsanknytning
Slut!