Mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen

Humanvetenskapliga Institutionen
Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen
prostatektomi vid prostatacancer
Anna Roosling & Emelie Lundström
Handledare:
Ing-Mari Söderström
Ej avsett för publikation
Justerat och godkänt
Datum
………………………………...
Examinator
Humanvetenskapliga Institutionen
Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid
prostatacancer
Anna Roosling & Emelie Lundström
SAMMANFATTNING
En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer är erektil dysfunktion. En
vanlig reaktion vid förlust av potens är skuldkänsla, nedstämdhet och nedsatt känsla av
manlighet. Männen upplever därmed att deras hälsa och livskvalitet påverkas negativt. Syftet
med denna allmänna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelse av erektil dysfunktion
efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning. Resultatet
delades in i teman: viljan att leva, rädsla för att misslyckas, männens syn på sig själv och
männens upplevelser av sexuella relationer. Resultatet visade att erektil dysfunktion påverkar
männen djupgående genom att de såg på sig själva och andra på ett nytt sätt. Männen
uttryckte känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en förändrad man medförde
frustration och en känsla av förändrad självbild. Rädsla för sexuellt umgänge med kvinnor
och vetskapen att de förlorat sexuella kapaciteter fick männen att känna att de förlorat sin
manlighet och de upplevde sig mindre värda. Vidare forskning är av stor vikt inom detta
ämnesområde för att få en djupare förståelse för mäns upplevelser av erektil dysfunktion.
Nyckelord: Prostatektomi, Prostata cancer, Erektil dysfunktion, Upplevelser.
Innehållsförteckning
Inledning……………………………………………………………………….. 1
Bakgrund………………………………………………………………………..1
Problemområde………………………………………………………………………….… 4
Syfte……………………………………………………………………….…… 5
Metod……………………………………………………………………….….. 5
Datasökning och urval………………………………………………………………………. 5
Inklusionskriterier…………………………………………………………………………. . 6
Kvalitetsgranskning av data……………………………………………………………….... 6
Analys av data……………………………………………………………………………….. 7
Etiska aspekter……………………………………………………………………………..... 7
Resultat………………………………………………………………………… 8
Viljan att leva……………...………………………………………………………………… 8
Rädsla för att misslyckas………………………………………………………………..…... 9
Mäns syn på sig själva…………...………………………………………………………….. 10
Mäns upplevelse av sexuella relationer…………………………………………………….. 10
Diskussion……………………………………………………………………………….… 12
Metoddiskussion………………………………………………………………………...…… 12
Resultatdiskussion……………………………………………………………………..……. 13
Slutsats och kliniska implikationer………………………………………………………..... 16
Förslag till vidare forskning……………………………………………………………….... 17
Litteraturförteckning...………………………………………………………………….... 18
Bilaga 1: Sökmatris
Bilaga 2: Bedömningsmall för kvalitativa artiklar
Bilaga 3: Artikelmatris
Inledning
I vårt arbete på urologavdelningen på Kalmar lasarett har vi uppmärksammat att ytterst lite
fokus läggs på att diskutera komplikationerna av prostatektomi under vårdtiden. Fokus läggs
främst på det medicinska området, såsom kateterbehandling, drän och Innohep injektioner
som männen måste kunna hantera innan hemgång. Detta kan bero på tidsbrist, otillräcklig
kunskap hos personalen samt den rädsla det kan väcka att diskutera sexuella problem. Reitan
och Schölberg (2003) anser att under vårdtiden har männen fokus mot operationen då deras
cancer skall avlägsnas och i detta skede är frågan om att bli frisk viktigast. Frågan kring den
sexuella hälsan får här lägre prioritet. Känslor, tankar och funderingar kring
funktionsnedsättningen uppkommer då männen kommit hem till sin hemmiljö och
vardagslivet återkommer. För att kunna ha förståelse för och kunna genomföra meningsfulla
samtal och diskussioner med männen och deras partners, behöver vi som vårdpersonal ha
fördjupade kunskaper om männens upplevelser av erektil dysfunktion. Genom att belysa
männens upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi kan förståelsen av
mäns behov öka och omvårdnaden och informationen därmed förbättras.
Bakgrund
Erektil dysfunktion definieras som ”oförmåga att erhålla och upprätthålla en erektion som är
tillräcklig för att genomföra ett samlag” (Damber & Peeker, 2006. s.442). Begreppet
impotens används inte i arbetet för det innebär total oförmåga till erektion och innefattas i
begreppet erektil dysfunktion. Antalet män som insjuknar i prostatacancer ökar kontinuerligt i
västvärlden och håller på att utvecklas till ett stort hälsoproblemen. Den vanligaste kurativa
behandlingsmetoden i Sverige är radikal prostatektomi vilket innebär att hela prostatakörteln
tas bort i en öppen, alternativt laparaskopisk operation. Långtidskomplikationer efter
prostatektomi är i första hand erektil dysfunktion och urinläckage. Funktionsnedsättningen av
potensen är för de flesta män bestående. Om potensen återkommer efter operationen sker det
normalt inte förrän efter flera månader. Urinläckaget är oftast övergående De två bilaterala
parasympatiska nerverna som löper dorsolateralt om och precis bredvid prostatakapseln är av
betydelse för potensen. Dessa ömtåliga nerver består av multipla mikroskopiska nervfasciklar
belägna i nervkärlssträngarna och från nervkärlssträngarna penetrerar kärl och nerver in
genom prostatakapseln. Beroende på hur stor tumörväxten är försöker operatörerna vid
prostatektomi spara nervkärlssträngar bilateralt då det förbättrar den postoperativa
erektionsförmågan avsevärt (Damberg & Peeker, 2006).
Orsaken till prostatacancer är inte helt klarlagd ännu men det är en sjukdom som ökar snabbt
med stigande ålder. Innan 50 års ålder är sjukdomen ovanlig. Efter 70 års ålder är
prostatacancer den mest vanliga cancerformen bland män. En orsak till det ökade antalet
diagnostiserade är den frekventa användningen av prostataspecifikt antigen (PSA) som gör
det möjligt att diagnostisera cancern innan mannen hunnit få några symtom. Riskfaktorer för
att utveckla prostatacancer är den västerländska livsstilen, kostfaktorer samt viss ärftlighet.
Symtom vid prostatacancer är ofta miktionsbesvär så som täta trängningar och svag urinstråle.
Män som har en spridd cancer kan sakna eller endast uppleva lokala symtom och vissa söker
inte hjälp förrän symtom från metastaser eller allmänna cancersymtom visar sig.
Grundprincipen i behandlingen av prostatacancer är att förhindra död i sjukdomen men även
att undvika onödig överbehandling. Innan val av behandlingsform måste faktorer som
patientens ålder, övriga sjukdomar, tumörstadium, PSA-nivå samt sexualfunktion och
patientens värdering av denna bedömas. Männen ska vara välinformerade och ha ett stort
inflytande i beslutstagandet. Till de mest vanliga behandlingsformerna hör prostatektomi,
strålbehandling samt hormonell behandling (Damber & Peeker, 2006).
Till riskfaktorerna för erektil dysfunktion hör hög ålder, preoperativ erektionssvikt samt
avlägsnande av en eller två kärlnervsträngar under prostatektomi. Vanligen upplevs orgasm i
samband med erektion och ejakulation. En man med erektil störning efter prostatektomi kan
ändå uppleva orgasm utan något ejakulat genom sexuell aktivitet trots att det bara finns ett
visst ökat blodflöde till penis och utebliven tryckstegring. I normala fall framkallas erektion
av beröring, hörsel- och synintryck, omedvetna tankar, sexuella fantasier samt fysiologiska
halter av testosteron i blodet. Hjärnans erektionscentrum påverkas av dessa faktorer och
skickar iväg signaler genom ryggmärgen till penis svällkroppar. Svällkropparnas glatta
muskelceller relaxeras av signalsubstansen kväveoxid vilket gör att de blodfylls. Då
svällkropparna är blodfyllda komprimeras venerna vilket gör att blodet inte kan flöda ut igen.
Denna erektion håller i normalfallet i sig tills mannen uppnår orgasm och ejakulation
(Damber & Peeker, 2006).
Cancer i de manliga könsorganen kan mer än någon annan cancerform skapa osäkerhet kring
sexual- och fortplantningsförmågan. Sexuell förmåga hos män symboliserar manlighet. Trots
att den manliga självkänslan inte sitter i penis kan förlusten av att kunna kontrollera sin
sexualitet och potens vara av stor betydelse för mannen (Reitan & Schölberg, 2003).
Förlusten av potens och det tidigare beskedet att mannen är sjuk kan innebära förlust på
2
många olika plan. Det kan handla om förlust av hälsa, trygghet, vänner, inkomst, relationer,
drömmar eller självförtroende (Beck-Friis & Strang, 1999). Osäkerhet kan infinna sig i
familjeliv och det sociala umgänget och därmed kan mannens känsla av hälsa och livskvalitet
påverkas (Reitan & Schölberg, 2003). Innebörden av livskvalitet är individuell och det är bara
personen ifråga som kan avgöra om han har livskvalitet (Ternestedt, 1998). Enligt Kaasa,
Wist och Hölst (1996) innebär livskvalitet ett flerdimensionellt begrepp där psykiska, fysiska,
sociala och existentiella aspekter spelar in i hur den upplevs.
Genom sexualiteten får människan sin könsidentitet bekräftad, vilket utgör en viktig
komponent i den psykiska och fysiska hälsa. Sexualitet har en stark existentiell betydelse då
den är förknippad med människans fortplantning och en förutsättning för artens överlevnad
(Reitan & Schölberg, 2003). Världshälsoorganisationen (WHO) definierar sexualitet enligt
följande: "Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller
så väl man, kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som
inte kan skiljas ifrån andra livsaspekter. Sexualiteten är inte synonymt med samlag, den
handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och inte heller summan av våra
erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är mycket
mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet. Den
uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten
påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska
hälsa” (Reitan & Schölberg 2003, s. 81).
Enligt Kirkevold (2000) anser Travelbee att alla människor kommer att uppleva sjukdom,
lidande och förlust. Upplevelserna är personliga och färgas av tidigare erfarenheter. Vi är alla
lika varandra men ändå olika och reagerar på olika sätt i olika situationer. Människan har en
förmåga och drivkraft till att söka efter mening i allt som sker i livet, så även vid smärta,
sjukdom och lidande. Ibland kan hjälp behövas för att finna mening då en ny livssituation
uppstår så som sjukdom. Känslan av mening är nära förknippat med upplevelsen av att vara
behövd och förstärker känslan av att livet är värt att leva. Upplevelsen av lidande påverkas av
mellanmänskliga relationer som kan hjälpa till att uthärda lidande och
sjukdom/funktionsnedsättning. Utifrån Travelbees omvårdnadsmodell är omvårdnadens
viktigaste syfte att hjälpa mannen att finna mening genom att etablera en relation till honom.
En relation utvecklas via kommunikation som ses som ett instrument för att hjälpa mannen att
bemästra sjukdom, lindra lidande och finna en mening i sin upplevelse och livssituation Via
3
kommunikationen kan mannens omvårdnadsbehov tydliggöras. Sättet att bemästra och
uppleva lidande har en avgörande effekt på hur den rådande livssituationen kan bemästras och
hanteras. Gustavsson (1997) menar att bekräftelse är fundamentet för mänskligt liv. Hon
menar också att mannens tillit och lyhördhet för råd och information ökar genom en
bekräftande dialog. Männen som upplever sig bekräftade får ökad självkänsla och jagupplevelse, vilket leder till ökad känsla av att kunna bemästra sin egen livssituation.
Bekräftelse är av stor betydelse då männens sårbarhet ökar till exempel genom
funktionsnedsättning. Genom en bekräftande interaktion ökar värderingen om sig själva,
självkänslan stärks och vår sårbarhet minskar. Bekräftelse innebär att belysa för mannen att
han existerar och att erkänna hans sätt att uppleva sin situation.
Problemområde
Enligt Reitan och Schölberg (2003) är erektil dysfunktion en vanlig komplikation efter öppen
prostatektomi. Män som mister förmågan att få erektion kan uppleva att de förlorar en del av
sig själva och en vanlig reaktion är avskärmning och skuldkänsla. De kan ha svårt att förstå
att andra människor kan uppleva dem som en attraktiv individ som är värd att älskas, även
efter att deras kroppsfunktion har förändrats. Samtal kring den sexuella
funktionsnedsättningen kan upplevas som svårt, männen sluter sig och drar sig undan
situationen. Det är sällan potensen i sig som är problemet utan männens och/eller partners sätt
att uppleva och reagera kring samtalsämnet. Komplexiteten försvåras av att sexualiteten
tillhör det mest intima och privata och berör djupgående känslor hos människan. Att förlora
en kroppsfunktion såsom potens kan påverka känslan av manlighet oavsett ålder och tidigare
sexuell aktivitet. När förutsättningarna för sexuellt umgänge förändras kan självbilden hotas.
Den sexuella förmågan och potens hos männen symboliserar manlighet. Upplevelsen av att
manligheten är hotad är mycket vanligt och kan leda till att osäkerhet infinner sig i familjeliv,
parförhållanden och i det sociala umgänget. Känslan av hälsa och livskvalitet påverkas
därmed.
Författarna anser att det är av stor vikt att diskutera erektil dysfunktion med männen/paren en
tid innan operationen. Detta för att de ska vara väl förbereda och införstådda i vad detta
innebär, både sexuellt, emotionellt och i vardagslivet. Sjuksköterskor med
specialistkompetens inom urologi bör tilldelas detta viktiga ämnesområde och lyftas fram då
de är en stor tillgång och resurs som i dagsläget ej tas tillvara. Författarna anser att det även är
4
av stor vikt att eventuell partner bjuds in till samtal tillsammans med mannen, detta för att
båda skall få samma information. Under samtalet kan sjuksköterskan läsa av parets relation
och hjälpa dem i just deras nuvarande situation. Det är viktigt att försöka hjälpa paren till
samtal kring detta ämne och föra upp diskussionen till ytan, då erektil dysfunktion påverkar
männens livssituation och det dagliga livet.
Syfte
Studiens syfte är att belysa mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi
vid prostatacancer.
Metod
Litteraturstudie som metod syftar till att söka redan befintlig forskning, analysera och kritiskt
granska denna för att sedan sammanfatta det valda problemområdet (Forsberg & Wengström,
2003). Litteraturstudie kan användas för att ta reda på vad som är skrivet inom ett
ämnesområde för att utveckla idéer och ligga som grund för ytterligare forskning (Polit &
Beck, 2004). Vidare kan det ge tips och idéer om tillvägagångssätt, sökord och begrepp som
kan vara till hjälp för vidare forskning inom området (Backman, 1998). Vid en allmän
litteraturstudie söker forskaren forskningsstudier som är knutna till det aktuella
problemområdet. Artiklarnas resultatdel granskas, sammanställs och analyseras och utgör
sedan grunden i litteraturstudiens resultatdel (Polit & Beck, 2004).
Datasökning och urval
Inklusionskriterier
•
Artiklarna ska vara publicerade mellan år 2000-2007 för att få den mest aktuella
forskningen.
•
Artiklarna ska vara relevanta för studiens syfte.
•
Artiklarna ska vara av kvalitativ karaktär och publicerade i vetenskaplig tidskrift.
•
Artiklarna ska vara publicerade på svenska eller engelska.
•
Artiklarna ska ha mannens perspektiv.
•
Artiklarna ska vara etiskt godkända.
•
Artiklarna ska ha ett omvårdnadsperspektiv.
5
De valda artiklarna är hämtade från databaserna: Cinahl, Pubmed, ELIN, PsycINFO,
Swemed+ samt genom manuell sökning. Utifrån studiens syfte valdes sökord som
kombinerades med varandra för att rama in vårt ämnesområde.
Sökorden som användes var; (1) Prostatic neoplasms, (2) prostate cancer, (3) experience, (4)
perception, (5) erectile dysfunction, (6) impotence, (7) sexuality, (8) intimacy, (9)
prostatectomy. Dessa sökord användes i fritextsökning och/eller ämnesord, enskilt och i
kombination. För att verifiera de utvalda sökorden kontrollerades dess definitioner i Pubmeds
och Swemed+ Mesh ämnesordlista samt i Cinahls Thesaurus. Vidare trunkerades sökorden
och booleska operatorer, AND och OR, användes för att rama in sökningen. När samma
artiklar återkom gång på gång i sökningarna bedömdes sökresultatet som mättat.
Totalt 54 abstrakt till artiklar vars titlar verkade överensstämma med litteraturstudiens syfte
lästes igenom och av dessa valdes 32 abstrakt ut. Abstrakten lästes igenom ytterligare en gång
och 21 stycken abstrakt valdes ut efter inklusionskriterierna. Dessa artiklar togs fram i
fulltext. Efter att ha kritiskt granskat artiklarna mot syftet och artiklarnas vetenskapliga
kvalitet, valdes nio artiklar ut för att ingå i litteraturstudien. Se bilaga 1.
Kvalitetsgranskning av data
Det är av största vikt att artiklarna är noggrant valda och värderade för att litteraturstudien ska
ha ett högt vetenskapligt värde. För att en kvalitativ studie skall få hög trovärdighet och
kvalitet skall studien vara logisk uppbyggd och ha hög läsförståelse. Syftet med studien skall
vara tydligt beskrivet och urvalet skall vara relevant gentemot studiens syfte. Studien skall ha
ett tydligt och utförligt metodavsnitt, välbeskriven analysmetod och ett logiskt och begripligt
resultatavsnitt. Om studiens giltighet och pålitlighet hos data är hög och analysproblem
diskuteras kan den vetenskapliga kvaliteten hos studien bedömas som hög (Willman & Stoltz,
2002).
De utvalda artiklarna granskades enligt Willman och Stoltz (2002) mall för
kvalitetsbedömning av kvalitativa studier, (se bilaga 2). Kvalitetsbedömningsmallen
modifierades genom att fyra frågor togsbort från ursprungsmallen, detta för att de ej ansågs
relevanta för vår litteraturstudie. Total nio frågor skulle besvaras, vid Ja-svar tilldelades ett
poäng och Nej-svar gavs noll poäng. Den totala summan omräknades sedan till procent. För
hög kvalitet skulle 85-100 % av svaren vara Ja, medel 84-75% och låg 74-60%. Artiklar med
6
hög och medel kvalitet valdes att tas med i litteraturstudien. För att se kvaliteten på
litteraturstudiens inkluderade artiklar, se Bilaga 3.
Analys av data
Genom att systematiskt läsa igenom artiklarna påbörjades dataanalysen. Inledningsvis lästes
artiklarna var för sig och frågor ställdes till texten som svarade upp mot litteraturstudiens
syfte. Frågorna som ställdes till texten var: Upplevelser av erektil dysfunktion utifrån
männens perspektiv? Hur påverkades männens livssituation och vardag vid erektil
dysfunktion? Hur påverkas männens upplevelse av sexualitet och maskulinitet?
Understrykningar i resultattexten gjordes var för sig och därefter diskuterades dessa
djupgående tillsammans. Det rådde samstämigheten mellan författarna efter de inviduella
genomläsningarna. Meningar som svarade på frågeställningarna fördes samman till teman.
Teman som framkom var: viljan att leva, rädsla för att misslyckas, männens syn på sig själva
och männens upplevelse av sexuella relationer. Artiklarna lästes sedan igenom ytterligare en
gång tillsammans med de olika temana som grund. På detta sätt fördjupades kunskapen om
innehållet i artiklarna. Dessa teman utgjorde sedan rubrikerna i litteraturstudiens resultatdel.
För att få artiklarna mer lättöverskådliga gjordes en artikelmatris, se bilaga 3.
Etiska aspekter
Enligt Forsberg och Wengström (2003) ska alla forskningsprojekt granskas av en oberoende
forskningskommité innan forskningen påbörjas samt skall det påvisas att vinsterna övervinner
riskerna med studien. För att fusk och ohederligheter inte skall få förekomma har
vetenskapsrådet gett ur riktlinjer för god medicinsk forskning. Enligt Gustafsson, Hermerén
och Petersson (2005) ska alla artiklar som ingår i en litteraturstudie redovisas. Oavsett om
resultatet stödjer forskarens föreställning eller inte måste detta redovisas i forskningen, då det
är oetiskt att endast presentera de delar som stödjer forskarens egna åsikter.
Av de nio utvalda artiklarna var samtliga godkända av forskningskommitén.
7
Resultat
Viljan att leva
Det som framkommit i samtliga artiklar var att det viktigaste för männen var att få bort
cancern, även om det innebar bieffekter som erektil dysfunktion (Bokhour, Clark, Inui,
Silliman, & Talcott, 2001; Burt, Caelli, Moore & Anderson, 2005; Butler, Downe-Wamboldt,
Marsh, Bell, & Jarvi, 2001; Fergus, Gray, & Fitch, 2002; Hedestig, Sandman, Tomic, &
Widmark, 2005; Jakobsson, Rahm- Hallberg, & Lovén, 2000; Maliski, Heilemann, &
McCorkle, 2001; Oliffe, 2004; Petry, Berry, Spichiger, Kesselring, Gasser, Sulser, & Kiss,
2004). Majoriteten av männen i Fergus et al. (2002) studie valde livet framför sexualiteten.
Äldre män påtalade att erektil dysfunktion inte hade så stor betydelse med tanke på deras
höga ålder. De säger att det hade varit värre om de hade varit yngre och inte hade haft några
barn. De förknippade sin ålder med sjunkande potens och därmed var det lättare att acceptera
(Bokhour et al., 2001). En man upplevde att sociala konstruktioner beskriver äldre män som
asexuella och endast snusk gubbar är sexuellt aktiva (Oliffe, 2004). Det var många av
deltagarna som inte var sexuellt aktiva innan operationen. Efter operationen lade männen
större vikt vid livet, äktenskapet och hälsa (Bokhour et al., 2001; Burt et al. 2005; Butler et
al., 2001; Fergus, et al., 2002; Hedestig, et al., 2005; Jakobsson et al., 2000; Maliski et al.,
2001; Oliffe, 2004; Petry et al., 2004). Det var även många deltagare som uttryckte sorgsenhet
och saknad av sin potens, de tyckte de var för unga för att ge upp det sexuella samlivet (Burt
et al., 2005; Oliffe, 2004). Det viktigaste för männen postoperativt var att återfå kontrollen
över sina liv och kirurgins biverkningar. För de män som genomförde en öppen prostatektomi
var den sexuella uppoffringen inte så enkel som det först tycktes vara, även om männen innan
operationen visste om riskerna (Fergus et al., 2002; Burt et al., 2005; Oliffe, 2004).
Ett sätt att hantera erektil dysfunktion var att placera det i ett sammanhang av ålder, hälsa och
relationer. En man uttryckte att det viktiga var att lära sig leva med en förändrad livssituation
även om det inte blev som man föreställt sig; det är det som är konsten att vara människa.
Männen påtalar vikten av att kommunicera med andra som genomgått samma behandling,
jämföra upplevelser och känslor för att lära sig att leva med och övervinna sin oro och ängslan
(Hedestig et al., 2005). En del män hade svårt att acceptera förlusten av potens och den
emotionella sorgen vilket har lett till att några har behandlats för depression. Tre av fyra
svarta deltagare från Karibien refererade till män de kände som avsade sig behandling vid
8
prostata cancer för att behålla sin sexuella funktion. Samlaget var för dessa män mycket vikigt
och ett liv utan penetrerande sexuellt umgänge var inte möjligt (Fergus et al., 2002).
Rädsla för att misslyckas
I samband med kirurgi och medicinering försvann längtan efter sexuellt umgänge och många
män påtalade att det var meningslöst att strida emot fakta. När ett samlag inte kunde
genomföras som männen hade förväntat sig upplevde de sig handikappade i förhållande till
sitt manliga ideal. Männen uttryckte att de saknade kunskap om hur sexuellt umgänge utan
samlag går till och de kände sig misslyckade och handikappade (Jakbsson et al., 2000; Oliffe,
2004). Männen i Fergus et al. (2002) studie försökte finna andra sätt för att uppnå sexuellt
klimax, både för sig själv och för partnern trots känslor av oro och rädsla för att misslyckas.
Deltagarna skilde mellan kvalitén på deras erektion och den mer komplexa frågan kring
kvalitén av deras sexualliv (Bokhour et al., 2001). Saknaden av utlösning var större än vad
männen hade föreställt sig och de uttryckte behov av att samtala kring ämnet och inte enbart
omkring den fysiska dysfunktionen (Butler et al., 2001). Vissa män påtalade att samlag inte
var allt här i livet och även om det inte gick att genomföra en sexualakt fanns det andra sätt att
visa kärlek och närhet på (Fergus et al., 2002; Oliffe, 2004).
Maskulin identitet beskrivs som sexuellt umgänge och interaktion med kvinnor. Oförmågan
att ha sexuellt umgänge med kvinnor och vetskapen att de förlorat sin sexuella kapacitet fick
männen att känna att de förlorat sin manlighet och de kände sig mindre värda (Bokhour et al.,
2001). Sexuell prestation sågs som en symbol för manlighet vilket bevisades genom att bilda
familj, tillfredställa partner samt sexuell åtrå (Fergus et al., 2002). Den nedsatta förmågan till
erektion och förändrat sexliv upplevdes förändra männens känsla av manlighet. Skam över att
inte ha kontroll över sin kropps funktioner påverkade synen på maskulinitet negativt
(Hedestig et al., 2005; Fergus et al., 2002; Maliski et al., 2001). Majoriteten av männen sade
att de inte längre kände sig som en hel man (Hedestig et al., 2005). Trots detta påtalade en del
att det var viktigt att fortsätta rollen som make, fader och familjeförsörjare samt fortsätta delta
i sociala nätverk (Jakobsson et al., 2000).
Männen anpassade sig till livet med erektil dysfunktion och hoppades att det skulle vara
tillfälligt men var ändå rädda att det skulle vara bestående (Maliski et al., 2001). Deltagarna
beskriver förlust av potens som avtagande förmåga att prestera ett samlag och därmed
avsaknad av att njuta av intima relationer (Bokhour et al., 2001). Känslomässiga förändringar
9
och nya utmaningar beskrivs i samband med förlusten av potensen. Deltagarna beskrev denna
förlust olika, en av männen upplevde att avsaknaden av potens gjorde honom kraftlös, då han
förknippade potens med kraft. Han påtalade även att media framställer impotenta män som
underordnade i den maskulina hierarkin. En annan man uttryckte att han saknade känslan av
att vara en man, han kände sig som en 90 åring och upplevde sig som värdelös och osynlig
(Oliffe, 2004). Enligt Maliski et al. (2001), Petry et al. (2004), Jakobsson et al. (2000) och
Burt et al. (2005) hoppades deltagarna att erektionen skulle komma tillbaka naturligt efter
operationen då förlusten av potens förändrade deras sexliv radikalt och gav dem en känsla av
sorg.
Männens syn på sig själva
Deltagarna påtalade att den förändrade potensen påverkade hur de såg på sig själva och sitt
förhållande med sin intima partner. Även de deltagare som inte var sexuellt aktiva innan
operationen saknade känslan av att kunna ha samlag (Fergus et al., 2002; Oliffe, 2004). I
Bokhour et al. (2001) studie framkommer det att sexualitet är en genomträngande aspekt av
mäns liv och hur de uppfattar sig själva, även om männen inte kunde få erektion slutade de
inte se sig själva som sexuella varelser. I Burt et al. (2005) och Hedestig et al. (2005) studie
framkommer det att erektil dysfunktion påverkar männens självbild djupgående genom att de
såg på sig själva och andra på ett nytt sätt.
Männen uttryckte en känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en förändrad man ledde
till frustration och känsla av förändrad självbild. I Petry et al. (2004) studie framkom att trots
positivt synsätt och försök till anpassning av den rådande situationen uttryckte männen
osäkerhet och rädsla för vad som låg i framtiden och hur de skulle hantera det. Preoperativt
föreställde sig männen att sexualitet var som en isolerad enhet, de uppgav att de efter
operationen fann att samlaget och sexualitet är en integrerad komponent kring sin identitet,
självbild och livsstil.
Männens upplevelser av sexuella relationer
En del män diskuterade risken med erektil dysfunktion med sin partner preoperativt och kom
fram till att det var viktigare att männen överlevde än att de var potenta (Oliffe, 2004).
Förmågan att inte återfå erektion var ett stort orosmoment för männen postoperativt. De antog
att deras partner längtade efter att det sexuella umgänget skulle vara som innan operationen
och en del män upplevde att de inte kunde tillgodose sin partner (Butler et al., 2001; Maliski
10
et al., 2001). Männen uttryckte en känsla av otillräcklighet när det gällde att tillfredställa sin
partners sexuella behov. Med stöd av sin partner och goda vänner uppgav en del av männen
att de kunde fortsätta sitt dagliga liv trots biverkningar efter kirurgin så som sexuell
funktionsnedsättning. Andra dolde sin sjukdom och dess problem och upprätthöll en god
fasad utåt. (Jakbsson et al., 2000; Fergus et al., 2002). Dessa män kände att de gick och dolde
en mörk hemlighet om sig själva (Fergus et al., 2002). Vissa män upplevde att det var deras
fel att det sexuella samlivet upphörde, snarare än att det var parets gemensamma uppgift att
lösa. Ett substitut till sexlivet var att vara aktiv i organisationer, fritidsaktiviteter och hjälpa
sina barn och barnbarn (Jakbsson et al., 2000). Vissa av deltagarna som var sexuellt aktiva
innan operationen uttryckte en rädsla för att deras partner skulle vara otrogen när de inte
längre kunde tillgodose deras sexuella behov (Burt et al., 2005).
Rädsla uttrycktes för att bli för intim med sin partner då de var osäkra på att de kunde
genomföra ett samlag. Rädsla för att misslyckas och pinsamheten detta kunde leda till
framkom mycket tydligt. En del deltagare hittade andra sätt att bli sexuellt intima på och nå
klimax men fortfarande fanns känslan av saknad kvar. Den fysiska kontakten med partnern
var inte längre en bekväm och trevlig upplevelse (Bokhour et al., 2001). I Petry et al. (2004)
studie ansåg många män att även om de hade permanent funktionsnedsättning påverkades inte
förhållandet till partnern. En deltagare i studien uttryckte lättnad och en börda mindre att
tänka på då deras sexuella relation redan innan operationen var dålig. Männen som inte var i
ett förhållande uttryckte oro för att inte finna en livspartner och att inte kunna bilda familj. I
Bokhour et al. (2001) studie framkom att innan männen blev diagnostiserade med
prostatacancer hade de en känsla av att det kanske fanns en chans till sexuellt umgänge med
kvinnor de mötte och senare fantiserade kring. Efter operationen upplevde de sociala
interaktioner med kvinnor på ett nytt sätt. Männen försökte undvika potentiellt pinsamma
situationer och försökte avstyra kontakten innan de sexuella anspelningarna tog fart
En deltagare uttryckte att han tidigare ofta drömt sexuella dagdrömmar om kvinnor han mött.
Efteråt beskriv han sig själv och sina dagdrömmar som asexuella. Männen såg inte sig själva
som potentiella sexuella partners i sina fantasier kring kvinnorna de mötte. De uttryckte att de
var sorgset medvetna om sina minskade upplevelser av åtrå och längtade efter att återigen
känna sig som aktiva sexuella varelse i det dagliga livet (Bokhour et al., 200).
11
Diskussion
Metoddiskussion
Litteraturstudie som metod valdes för att på ett systematiskt sätt sammanställa den forskning
som finns kring det valda ämnet (Polit & Beck, 2004). För att få ett trovärdigt resultat på
denna studie är det viktigt att författarna till litteraturstudien har goda kunskaper kring
metoden som valts och går sytematiskt tillväga. Genom att författarna först läste artiklarna var
för sig, därefter tillsammans och diskuterade innehållet, jämförde likheter och skillnader,
gjorde att all data fångades in. Detta för att minimera feltolkning av ursprungsdata och för att
undvika att viktig information inte missades. Detta stärker studiens trovärdighet. Enligt
Forsberg och Wengström (2003) är det viktigt att artiklarna som ingår i studien är
vetenskapliga och av god kvalitet för att styrka studiens trovärdighet. Risk för feltolkning
föreligger alltid till en viss grad, detta på grund av att människan är färgade av sin bakgrund,
kunskap, erfarenhet samt föreställningar. Då författarna har kliniska erfarenheter av arbete
som sjuksköterskor på en urologisk vårdavdelning präglas tolkningen av data via tidigare
erfarenheter av möte med män efter öppen prostatektomi. Erfarenheter kan ha lett till att
föreställningar har utvecklats kring männens upplevelser postoperativt vilket kan påverka
tolkning av data. Å andra sidan kan erfarenheterna ha lett till djupare förståelse och insikt i
artiklarnas resultat, eftersom författana har kunnat knyta det till verkligheten på avdelningen.
Samtliga artiklar visade liknande resultat kring männens upplevelser. Viss risk för feltolkning
förelåg på de engelska artiklarna då vissa begrepp var svårtolkade och svåra att översätta till
fullgod svenska.
Databaserna PubMed, Cinahl, SweMed+, PsychInfo och ELIN@Kalmar användes för att ta
fram artiklar. Artiklar som valdes togs fram i PubMed, Cinahl och PsychInfo. I
ELIN@Kalmar och SweMed+ fick författarna mycket få sökträffar och inga av dessa var
relevanta för studiens syfte. Endast artiklar skrivna på engelska eller svenska valdes att
inkluderas i litteraturstudien då dessa är de språk som behärskas av författarna. Artiklar
publicerade mellan år 2000 och 2007 inkluderades för att få den mest aktuella forskningen.
Endast kvalitativa artiklar togs med i studien då fokus låg mot männens upplevelser kring
erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi. Det fanns ej många artiklar med kvalitativ
ansats kring detta ämne vilket även påtalades av författarna till de utvalda artiklarna. Det
fanns däremot mycket kvantitativ forskning gjord kring ämnet, men dessa valdes bort då
författarna ville nå djupare förståelse för männens upplevelser, vilket ej inringas via
12
kvantitativa metoder. Då det var svårt att finna relevanta artiklar med kvalitativ ansats togs
artiklar med partners perspektiv med, endast den del med männens upplevelser togs med i
litteraturstudien. Artiklarnas fokus låg inte endast på männens upplevelser av erektil
dysfunktion utan hade ett vidare perspektiv på mäns upplevelser av andra biverkningar efter
prostatektomi så som analinkontinens och urinläckage. De avsnitt i artiklarna som fokuserade
på erektil dysfunktion var utförligt beskrivet och därmed inkluderades artiklarna. Författarna
upptäckte att sökorden sexuality och intimacy begränsade sökresultaten under sökprocessen.
Dessa valdes att ta med då de var betydelsefulla för att rama in ämnesområdet, dessa orden
lades dock sist i sökordningen för att minimera dess avgränsning.
Författarna anser att resultatet från litteraturstudien kan överföras till att gälla män i
västvärlden då fyra artiklar kommer från Kanada, två stycken från USA, två stycken från
Sverige och en från Schweiz. Dessa artiklar hade alla liknande resultat vad gällde mäns
upplevelser av erektil dysfunktion.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter öppen
prostatektomi vid prostatacancer. Forskningsresultatet visade på att erektil dysfunktion hade
stark påverkan på mäns upplevelse av hälsa och livskvalitet. I studiens resultat framkom det
att det var stora skillnader på männens upplevelser av erektil dysfunktion före och efter
operationen. Preoperativt föreställde sig männen att samlag var det viktigaste i sexualakten
men valde bort detta i kampen mot cancern och för att bli frisk. En del män beskrev sexualitet
som en fysisk prestation snarare än ett uttryck för åtrå, känslor och intimitet. Postoperativt
fann männen att sambandet mellan manlighet och sexualitet var större än vad de hade
föreställt sig (Bokhour et al., 2001; Butler et al., 2001; Fergus et al., 2002). Detta bekräftas av
Hulter (2004) som anser att känsla av manlighet är nära förankrat med sexualitet och sexuellt
välbefinnande. Gray, Fergus, Mykhalovskiy och Church (2002) menar att det är vanligt att
män med erektil dysfunktion omdefinierar sina ideal och värderingar om vad som är manligt
och sexuellt. Potens ses som en symbol för manlighet och att förlora denna sexuella förmåga
innebär en stor förlust och männen kan känna sig otillräckliga och mindre attraktiva som
sexuella partners (Hedestig et al., 2005). Upplevelsen av förlust påverkas av vilken betydelse
potensen haft tidigare. Enligt Abrahamsson (2006) kan en man som innan behandlingen hade
nedsatt potens inte förvänta sig att det skall bli bättre postoperativt.
13
I Hulter (2004) beskrivs upplevelsen av den manliga kraften. Den ligger symboliskt i
förmågan att få stånd och sädesuttömning och sexuellt är manligheten knuten till penis. För
männen kan det ha stor betydelse i att känna glädje och lycka i och med att få uttrycka sig
sexuellt. Att kunna tillfredställa sin partner sexuellt kan också innebära stor stolthet för
männen. Dessa roller verkar vara djupt förankrade i vårt förflutna och speglar den värld vi
lever i och stämmer väl överens med det resultat som framkommit i denna studie. Författarna
tror att om människor skulle ha mer kunskap om detta skulle det kunna leda till större
förståelse för varandras känslor och upplevelser.
Författarna har noterat att det är stor åldersskillnad mellan deltagarna som deltog i artiklarna,
den yngsta var 46 år och äldsta 79 år. I två av artiklarna där yngre män deltog framkom det att
det var extra svårt för dem att acceptera och lära sig leva med sin erektila dysfunktion. De
uttryckte att de kände sig som ”halva män” (Butler et al., 2001; Oliffe, 2004). Reitan och
Schölberg (2003) att om individen inte kan ge uttryck för sin sexualitet kan känslan av den
sexuella identiteten, maskulinitet och självbilden hotas. Män som förlorar förmågan att känna
lust eller förmågan till erektion kan uppleva att han förlorar en del av sig själv och lider svårt
på grund av detta. I Burt et al. (2005) och Hedestig et al. (2005) studie framkom det att erektil
dysfunktion påverkar männens självbild djupgående genom att de såg sig själva och andra på
ett nytt sätt. Männen uttryckte en känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en
förändrad man ledde till frustration. Enligt Reitan och Schölberg (2003) påverkas självkänslan
och självbilden av hur motiverade männen är att anpassa sig till sin nya situation. Att få en
cancerdiagnos kan innebära en påminnelse om att vi inte lever för evigt. För att kunna
bearbeta denna kris måste männen kunna se en mening med den situation de befinner sig i.
Människans känsla av ordning störs då han påminns om att han inte är odödliga. Människan
kan inte förställa sig dödligheten och måste skapa sig en ”ny plattform” där han iakttar
världen och sin omgivning utifrån.
I samtliga artiklar i litteraturstudien framkom det att männen accepterar sin erektila
dysfunktion med tanke på sin höga ålder. Enligt Reitan och Schölberg (2003) uttryckte äldre
män att det är svårt att samtala kring sexualitet och de kände sig generade över att ta upp
sådana frågor och urskuldade sig med att sexualitet inte är lika viktigt för dem längre. Enligt
en sexualvaneundersökning av Folkhälsoinstitutet 1996 visade statistiken på att
samlagsaktiviteten aldrig upphörde trots stigande ålder men den avtar i frekvens. Hälften av
de tillfrågade männen över 70 års ålder hade haft samlag det senaste halvåret. Sexualitet är en
14
betydelsefull del av människans identitet, alla människor är sexuella vare sig individen är
sexuellt aktiv eller ej (Hulter, 2004). Under livets gång varierar den sexuella lusten och total
olust förekommer sällan men nedsatt sexuell lust är inte ovanligt och ökar med stigande ålder
(Abrahamsson, 2006). Erektil dysfunktion påverkar alla män och dess partners oavsett ålder
och sexuell aktivitet (Hedestig et al., 2005).
Vissa män uttryckte att de hade svårt att samtala kring sin erektila dysfunktion och sexualitet
med sin partner och höll därmed sina känslor för sig själv (Butler et al., 2001; Maliski et al.,
2001). Enligt Johnson och Klein (1994) upplevde männen att deras kropp förändrats och att
de kände sig mindre attraktiva och mindre värda att älskas. Detta fick dem att dra sig undan
sociala sammanhang och sexuella situationer för att undvika risken att bli negligerade och
undanstötta. Enligt Hulter (2004) är kommunikationssvårigheter oundvikliga om partnerna
inte verbalt kommunicerar med varandra, då den sexuella kommunikationen främst sker via
kroppsspråk och signaler. Hur partnerna hanterar de uppkommande känslorna är avgörande
för hur relationen utvecklas vidare. Reitan och Schölberg (2003) anser att det är viktigt att
både männen och kvinnorna är med vid informationstillfällena innan och efter operationen.
Detta är en förutsättning för en öppen dialog mellan partnerna och för att de skall våga närma
sig varandra igen efter ingreppet.
Männen i artiklarna ansåg att det viktigaste var överlevnad och uttryckte att de lärde sig att
uppskatta saker och upplevelser som de tidigare tog för givet (Hedestig et al., 2005; Fergus et
al., 2002; Jakobsson et al., 2000). Vissa män hade svårare att förlika sig med den förändrade
livssituationen. De uttryckte att efter cancerdiagnosen var det svårt att se meningen med livet
och funderingar kring varför just de drabbades av cancer fanns (Burt et al., 2005; Fergus et
al., 2002; Oliffe, 2004). Vid upplevelse av sviktande hälsa och att känsla av att förlora
kontrollen över sin framtid, börjar människan ifrågasätta sitt egenvärde. En vanlig reaktion är
att utveckla nedstämdhet och depression (Johnson och Klein, 1994). Enligt Skaff, Pearlin och
Mullan (1996) är känslan av kontroll över sitt liv viktig för att orka leva med en förändrad
livssituation. Att känna att man har kontroll är en psykologisk resurs som gör det möjligt att
gå vidare i livet och fungerar som en buffert som minskar tendensen att utveckla depression.
Enligt Kirkevold (2000) anser Travelbee att lidande är en ofrånkomlig del av att vara
människa. Lidande kan visa sig på olika sätt och en vanlig reaktion är ”Varför just jag?”
reaktionen. Detta sätt att reagera på innebär att individen inte förstår och har svårt att
acceptera varför just han drabbades av sjukdom. Lidandet upplevs som meningslöst och
15
orättvist och reaktionen kan ta sig uttryck i förvirring, depression, vrede, självmedlidande
eller uppgivenhet. Travelbee menar att människor i denna situation behöver hjälp med att
finna en mening i den rådande situationen.
Slutsats och kliniska implikationer
Lite forskning är gjord kring männens upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen
prostatektomi (Morrison, MacNeill, Miller, Levy, Xie, & Mao, 1995). Detta påtalas även av
Bokhour et al. (2001) som menar att det finns mycket forskning kring den patologiska
förekomsten av prostata cancer och dess behandling och hur många som utvecklar erektil
dysfunktion, men ytterst lite finns skrivet kring upplevelsen av att leva med
funktionsnedsättningen. Författarna anser att detta område behöver få större uppmärksamhet
och vidare forskning är av stor vikt. Som det framkommit i vår studie påverkas männens
upplevelse av livskvalitet och hälsa i hög grad, männen lider i det tysta.
Oliffe (2004) uppmanar vårdpersonal att belysa denna fråga. Våga fråga och samtala kring
sexuallitet med männen och dess partner, då inte enbart om den sexuella funktionen utan om
sexualitet och gemenskap. Det är viktigt att innan operation noga diskutera igenom
operationens alla bieffekter och vad det kommer att innebära i det dagliga livet. I den
postoperativa omvårdnaden bör männen och dess partner uppmanas till att samtala kring sin
sexualitet med vårdpersonal för att få ventilera känslor och få den hjälp som finns att erbjuda.
Det är viktigt att vårdpersonal som möter dessa män/par har kunskap och mod att möta dem i
deras nya livssituation. Enligt Reitan och Schölberg (2003) har sjuksköterskan som uppgift att
se till att kommunikationen mellan männen och deras partner upprätthålls så att de
gemensamt kan finna nya vägar att uttrycka och visa kärlek på. Gustafsson (1997) anser att
svår sjukdom kan medföra ett ifrågasättande av männens existens och självbild. Det är då
viktigt med en bekräftande dialog mellan männen och vårdgivaren för att öka och stärka
självkänslan och minska hans sårbarhet. Detta har stor betydelse för männens vilja att lyssna,
ha tillit och utveckla en insikt och förmåga att hantera de problem som den nya situationen
innebär. På vissa sjukhus i Sverige finns det kontaktpersoner för cancerpatienter dit männen
och deras anhöriga kan vända sig och få svar på frågor. Kontaktpersonerna som är
sjuksköterskor kan bidra med information och samtal, stå för tillgänglighet och erbjuda
männen kontinuerlig kontakt. Det finns även patientföreningar för män med prostatacancer
och deras anhöriga. Patientföreningarna har jourtelefoner som är öppna dygnet runt och
informationsträffar anordnas där människor i samma situation möts.
16
Förslag till vidare forskning
•
Kvalitativ forskning kring mäns upplevelse av erektil dysfunktion för att ytterligare
fördjupa kunskapen kring dessa upplevelser.
•
Partnerns upplevelse kring att leva med en man som har erektil dysfunktion.
•
Hur man från sjukvårdens sida bäst bemöter dessa patienter och deras anhöriga?
17
Litteraturförteckning
Abrahamsson, P-A. (2006). Prostatacancer, -information för patienter och anhöriga.
Södertälje: AstraZeneca.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Beck-Friis, B., & Strang, P. (1999). Palliativ medicin. Stockholm: Liber.
Bokhour, B., Clark, J., Inui, T., Silliman, R., & Talcott, J. (2001). Sexuality after treatment for
early prostate cancer: exploring the meanings of “erectile dysfunction”. Journal of General
Internal Medicin, 16, (10), 649-655.
Burt, J., Caelli, K., Moore, K., & Anderson, M. (2005). Radical prostatectomy: men’s
experiences and post operative needs. Journal of Clinical Nursing, 7, (14), 883-890.
Butler, L., Downe-Wamboldt, B., Marsh, S., Bell, D., & Jarvi, K. (2001). Quality of life post
radical prostatectomy: a male perspective. Urological Nursing, 21, (4), 283-288.
Damber, J-E., & Peeker, R. (2006). Urologi. Lund: Studentlitteratur.
Fergus, K., Gray, R., & Fitch, M. (2002). Sexual dysfunction and the preservation of
manhood: experiences of men with prostate cancer. Journal of Health Psychology, 7, (3),
303-316.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och kultur.
Gray, R., Fergus, M., Mykhalovskiy, E., & Church, K. (2002). Hegemonic masculinity and
the experience of prostate cancer: a narrative approach. Journal of Aging and identity, 7, (1),
43-62.
Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petersson, B. (2005). Vad är det för forskningssed?
Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gustavsson, B. (1997). Bekräftande omvårdnad, SAUK-modellen för vård och omsorg. Lund:
Studentlitteratur.
Hedestig, O., Sandman, P-O., Tomic, R., & Widmark, A. (2005). Living after radical
prostatectomy for localized prostate cancer: A Qualitative analysis of patient narratives. Acta
Oncologic, 44, (7), 679-686.
18
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, L., Rahm- Hallberg, I., & Lovén, L. (2000). Experiences of micturition problems,
indwelling catheter tretment and sexuel life consequences in men with prostate cancer.
Journal of Advanced Nursing, 31, (1), 59-67.
Johnson, J., & Klein, L. (1994). Leva med cancer. Lund: Studentlitteratur.
Kaasa, S., Wist, E., & Hölst, H. (1996). Palliativ strålbehandling. Lund: Studentlitteratur.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier, -analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Maliski, S., Heilemann, M., & McCorkle, R. (2001). Mastery of postprostatectomy
incontenece and impotence: His work, her work, our work. Oncology Nursing Society, 28, (6),
985-992.
Morrison, H. I., MacNeill, I. B., Miller, D., Levy, I., Xie, L., & Mao, Y. (1995). The
impending Canadian prostate cancer epidemic. Canadian Journal of Public Health, 86, 274278.
Oliffe, J. (2004). Constructions of masculinity following prostatectomy- inducing impotence.
Social Science & Medicine, 60, 2249-2259.
Petry, H., Berry, D., Spichiger, E., Kesselring, A., Gasser, T., Sulser, T., & Kiss, A. (2004).
Responses and experiences after radical prostatectomy: perceptions of married couples in
Switzerland. International Journal of Nursing Studies, 41, (5), 507-513.
Polit, D., & Beck, C. (2004). Nursing research- Principals and methods. Philadelphia:
Lippincott.
Reitan, A. M., & Schölberg, T. (2003). (red). Onkologisk omvårdnad, patient-problemåtgärd. Stockholm: Liber.
Skaff, M., Pearlin, L., & Mullan, J. (1996). Transitions in the caregiving career: effects on
sense of mastery. Psychology and Aging, 11, 247-257.
19
Ternestedt, M. B. (1998). Livet pågår! Om vård av döende. Stockholm: Vårdförbundet.
Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och
klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
20
Bilaga, 1.
Sökvägar.
Sökvägar
1. Prostatectomy
2. Prostatic Neoplasms
3. Prostate cancer
4. Impotence
5. Erectile dysfunction
6. Experience
7. Perception
8. Sexuality
9. Intimacy
SweMed+
73 (M)
274 (M)
74
119
23
219 (M)
276
298 (M)
2
PubMed
15157 (M)
56303 (M)
36132
11374 (M)
13179
18674 (M)
1464
441341
187626
Cinahl
885
3161
3568
1196
761
83536
37887
7278
1068
PsykInfo
395
0
2269
2128
1944
380851
371686
32602
16217
Elin@
3582
372
16546
596
2206
193426
55884
4510
1234
10. 1 AND (2 OR 3)
11. 1 AND (2 OR 3) AND (4 OR 5)
12. 1 AND (2 OR 3) AND (4 OR 5) AND (6 OR 7)
13. 1 AND (2 OR 3) AND (4 OR 5) AND (6 OR 7) AND (8 OR 9)
27
1
0
0
7363
442
87
5
543
127(9)
71 (9)
33 (9)
228
74
50
30
406
11
1
0
* M= MESH
* I PubMed användes ej trunkering i sökvägarna utan endast MESH termer.
* Inom parentes visas antalet utvalda artiklar.
(4)
(1)
(4)
(2)
(2)
Bilaga, 2.
Kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar, modifierad utifrån Willman och Stoltz
(2002).
Patientkarakteristiska
Antal deltagare och dess ålder: ...........................
Tydlig avgränsning/problemformulering?
Ja
Nej
Är kontexten presenterad?
Ja
Nej
Etiskt resonemang?
Ja
Nej
Är urvalet relevant för studien?
Ja
Nej
Är urvalsförfarande tydligt beskrivet i metoddelen?
Ja
Nej
Är datainsamling tydligt beskriven i metoddelen?
Ja
Nej
Är dataanalys tydligt beskriven i metoddelen?
Ja
Nej
Är resultatet logiskt och begripligt?
Ja
Nej
Redovisas resultatet klar och tydligt?
Ja
Nej
Sammanfattande bedömning av studiens kvalitet.
Hög
Medel
JA = 1 poäng
NEJ = 0 poäng
HÖG = 85-100%, MEDEL = 75-84%, LÅG = 60-74%.
Låg
Bilaga, 3.
FÖRFATTARE, ÅR,
TITEL
SYFTE
URVAL
METOD, ANALYS
RESULTAT
KVALITETSBEDÖMNING
Bokhour, B., Clark, J.,
Inui, T., Silliman, R., &
Talcott,J. (Mellanslag)
(2001). Sexuality after
treatment for early
prostate cancer: Exploring
the meanings of “erectile
dysfunction”.
Att utforska mäns
upplevelse av erektil
dysfunktion efter
genomgången behandling
av icke metastaserad
prostatacancer
48 deltagare deltog i
studien. Alla utom en
hade gjort prostatektomi.
Ålder på deltagarna var
50-79 år.
Semistrukturerade
intervjuer. Intervjuerna
transkriberades,
analyserades via
Grounded Theory
Männen upplevde att
erektil dysfunktion
påverkade deras
livskvalitet, både i
förhållande till partnern
och i övriga livet. Det
påverkade även hur de såg
på sin egen sexualitet.
Hög
Burt, J., Caelli, K., Moore,
K., & Anderson, M.
(2005). Radical
prostatectomy: men’s
experiences and post
Undersöka mäns
upplevelser efter
prostatektomi och om den
preoperativa
informationen beredde
dem på den postoperativa
återhämtningen.
17 deltagare deltog i
studien. Ålder 55-70 år .
Semistrukturerade telefon
intervjuer med de 17
deltagarna. Face- to- face
intervjuer skedde med 5
av deltagarna 12 mån efter
ingreppet. Mönster och
teman arbetades fram.
Samtliga män påtalade att
den skriftliga och
muntliga info inte var
tillräcklig preoperativt för
att kunna handskas med
komplikationerna efter
operationen.
Hög
Undersöka män med
prostatacancer
upplevelser av livskvalitet och strategi vid
urininkontinens och
impotens
21 deltagare deltog i
studien. Ålder 47-73.
Semistrukturerade
intervjuer. Texten
transkriberades. För att
kategorisera data
användes Innehållsanalys.
Männen upplevde att de
inte längre kunde
tillfredställa sin parter
sexuellt, samtidigt som de
hade den sexuella åtrån
kvar. Männen ansåg att de
behövde mer stöd för
självhjälp.
Hög
operative needs.
Butler, L., DowneWamboldt, B., Marsh, S.,
Bell, D., & Jarvi, K.
(2001). Quality of life
post radical
prostatectomy: a male
perspective.
FÖRFATTARE, ÅR,
TITEL
SYFTE
URVAL
METOD, ANALYS
RESULTAT
KVALITETSBEDÖMNING
Fergus, K., Gray, R., &
Fitch, M. (2002). Sexual
dysfunction and the
preservation of manhood:
experiences of men with
prostate cancer.
Hedestig, O., Sandman, PO., Tomic, R., &
Widmark, A. (2005).
Living after radical
prostatectomy for
localized prostate cancer:
A Qualitative analysis of
patient narratives
Utforska mäns upplevelse
av att leva med sexuell
dysfunktion som en
konsekvens efter
behandling av
prostatektomi.
Belysa upplevelsen av att
leva efter prostatektomi
vid prostata cancer.
18 män deltog i studien.
Ålder 57-75.
Etnologisk metod med
djup intervjuer användes.
Data transkiberades och
analyserades enligt
Grounded Theory.
Medel
10 män deltog i studien.
Ålder 61-69.
Innehållsanalys användes.
Intervjuerna spelades in,
texten transkriberades.
Teman utarbetades.
Männens föreställning av
sexualitet och manlighet
påverkades i hög grad.
Känslan av manlighet
påverkades vid förlust av
sexuell funktion.
Männen led av oro, ångest
och längtade efter livet
innan operation.
Förändringar i
kroppsfunktionen gjorde
att männen kände sig som
en förändrad man.
Jakobsson, L., Rahm(mellanslag) Hallberg, I.,
& Lovén, L. (2000).
Experiences of micturition
problems, indwelling
catheter treatment and
sexuel life consequences
in men with prostate
cancer.
Undersöka upplevelsen av
urininkontinens och
sexuella konsekvenser hos
män med prostata cancer.
25 män deltog i studien.
Ålder 67-72.
Djupintervjuer med öppna
frågor användes.
Fenomenologiskhermenutisk analysmetod.
Teman utarbetades.
Utifrån vad männen
uppnått med livet
hanterade de sjukdomen
olika. Alla män upplevde
en fysisk försämring och
rädsla för att göra bort sig
fanns hos samtliga.
Hög
Maliski, S., Heilemann,
M., & McCorkle, R.
(2001). Mastery of
postprostatectomy
incontinence and
impotence: His work, her
work, our work.
Beskriva pars upplevelse
av prostatektomi,
inkontinens och impotens.
20 par deltog i studien.
Männens ålder var mellan
51-71.
Semistrukturerade
intervjuer användes.
Grounded Theory
användes vid analys av
data. Teman utarbetades.
Mäns fokus efter
operation var att återfå
kontrollen av förlorade
kroppsfunktioner som tex.
impotens. De
konfronterade impotensen
och sätter det i relation till
det dagliga livet.
Hög
Hög
FÖRFATTARE, ÅR,
TITEL
SYFTE
URVAL
METOD, ANALYS
RESULTAT
KVALITETSBEDÖMNING
Oliffe, J. (2004).
Constructions of
masculinity following
prostatectomy- inducing
impotence.
Undersöka impotenta
mäns upplevelse av
sexualitet, manlighet och
intima relationer för och
efter prostatektomi.
15 män som deltog i
studien. Ålder 46-74.
Utforska parens
upplevelse efter
prostatektomi.
10 par deltog i studien.
Medelålder på männen var
64,6 år.
Efter prostatektomi
förändrade männens syn
på manlighet och
sexualitet. Penetrativ sex
var inte längre det
självklara valet vid
sexuellt umgänge.
Resultatet fokuserar på att
männen skall återfå
kontrollen över sina liv
och sin erektila funktion.
Medel
Petry, H., Berry, D.,
Spichiger, E., Kesselring,
A., Gasser, T., Sulser, T.,
& Kiss, A. (2004).
Responses and
experiences after radical
prostatectomy:
perceptions of married
couples in Switzerland.
Etnografisk metod
användes med
semistrukturerade
djupintervjuer. Texten
transkriberades och
kodades. Kategorier
utarbetades.
Grounded Theory
användes som
analysmetod. Intervjuerna
spelades in och
transkriberades. Texten
kodades och kategorier
bildades.
Medel