Befäl 1-2005

Nr 1 ● febr ● 2005
Befäl
Strid på
fiendens
område
Bra utbildning
kräver bra
ledarskap
Försvarets nya prioritering
Rent vatten grund
för god fälthygien
Massaker med lyckligt slut
LEDARE
Utkommer med 5 nr under 2005
Prenumerationspris 150 kr helår
Manus måste vara redaktionen tillhanda
senast fyra veckor före utgivningen
ISSN 1400– 6030. Tryckerigruppen, 2005
Tidning för Frivilliga befälsutbildningsrörelsen
Ansv utgivare: Generalsekreterare Leif Tyrén
Chefredaktör: Informationschef Bert– Olof Lax
Annonschef:
Patrik Irmér, tel 08-742 10 08
e-post: [email protected]
Grafisk form:
Peter Hennix, e– post: [email protected]
Omslagsbild:
Ledarträning i Källviken: foto Uno Gradin
Centralförbundet för befälsutbildning
Adress:
Karlavägen 65, Stockholm
Postadress:
Box 5034, 102 41 Stockholm
Telefon:
08– 587 742 00
Telefax:
08– 587 742 90
Postgiro:
69310– 1
E– post:
[email protected]
Hemsida:
http://www.fbu.se
Upplaga 36 400 ex/utgivning, 5 nummer 2005. Tidningen är TS–kontrollerad
I detta nummer
Strid på fiendeområde 4
Folkrätt i Källviken 6
Massaker med lyckligt slut 8
Bra utbildning kräver bra ledarskap 12
Svårt i ryska krigsmakten 14
Utbildning i hemsidesmakeri 15
Rysk kryssningsrobot till salu 16
Rekrytering på luftvärnsregemente 16
Minjaktfartyg moderniseras 18
Försvarets nya prioritering 20
CFB får uppdrag från KBM 21
1944 Finlands ödesår, del 2 22
När indelningsverket avskaffades 26
Smygfartyg kungligt döpt 27
Rent vatten grund för bra fälthygien 28
Det händer i förbunden 31
2
E
n av statsbildningens främsta uppgifter är att värna
och försvara landet och dess befolkning mot hot och
risker. De hot och de risker vi framför allt har förberett oss för, är krigets risker och följder. Därför har vi haft en
stark, kompetent och välutrustad Försvarsmakt.
Globaliseringen av vår vardag, de internationella ekonomiska nätverken, den tekniska utvecklingen, den globala infrastrukturen och vår levnadsstandard har medfört att vi är
betydligt mer känsliga för störningar än förr.
Försvaret
av riket
och folket
De hot och risker vi kan
uppleva idag är av helt annan
karaktär än de traditionellt
militära hoten. Vi talar om en
vidgad hotbild som innehåller hot på en vid skala. Det
kan röra sig om psykologiska, ekonomiska, religiösa och
politiska hot.
Men även sabotage, terror och olika former av väpnat
angrepp, likaså svåra olyckor, naturkatastrofer och miljöförstöring, behöver räknas in i en vidgad hotbild. Dessutom tillkommer den kriminella verksamheten som blivit
mer och mer organiserad och internationaliserad.
Man kan naturligtvis inte utesluta väpnade konflikter
i nivå med andra världskrigets. Sannolikt och inom överskådlig tid är det väpnade hotet mycket mer begränsat och
snarast i form av terrorism eller organiserad kriminalitet.
Oftast är numera hoten och riskerna mot vårt land och
dess befolkning inte menade att underminera eller erövra
Sverige.
Hoten mot vårt land och landets befolkning finns inte bara
inom landets gränser. Katastrofen i Sydostasien har bevisat att vi måste kunna värna om vårt lands befolkning långt
F
örsvarsbeslutet den 
december får omedelbara och påtagliga
effekter för landets försvar.
Sveriges väpnade stridskrafter, som redan före beslutet
hade en begränsad förmåga
att försvara svenskt territorium, kan i framtiden knappast klara en sådan uppgift
Osannolikt
eller
möjligt
med framgång. Den uppgiften är inte prioriterad. I första hand ska Försvarsmakten användas för insatser
utomlands.
Det finns inte någon mili-
tär hotbild mot Sverige inom
ett -års perspektiv hävdar
regeringen.
Visserligen kan man i
dagsläget inte förneka att
ett militärt hot förefaller
osannolikt inom överskådlig
framtid och att invasionsförsvaret var föråldrat. Men
vad är överskådlig framtid
och vilket försvar har vi fått
i stället?
Ser det man vill se
Mycket positivt har hänt i
vårt närområde beträffande
det säkerhetspolitiska läget,
det är sant. Men det är inte
det samma som att framtida
konflikter i Europa är eliminerade. Ingen vet vad som
händer i framtiden, än mindre när. Ett av problemen
när det gäller att bedöma
Befäl 1/2005
att utnyttja de resurser vi ändå måste hålla oss med. Försvarsmakten är ämnad att möta de svåraste påfrestningar vi
kan utsättas för, nämligen krigets påfrestningar.
Inom Försvarsmakten finns den organisation och den
Tillkortakommandena vid den senaste tidens
kompetens, som ska kunna hantera ett sönderslaget samhändelser visar tydligt att vår nuvarande statsledning inte
hälle. Den kan snabbt skaffa en överblick över vilka åtgärrustat landet för att snabbt och effektivt hantera de svåra
der som behöver sättas in och stabsbehandla det på ett
påfrestningar vi ställs inför. Vanliga enkla
effektivt sätt.
Vi är nedlusade av
människor och en del företag och organiDen har en ledningsorganisation och en
sationer, icke minst resebyråer, har visat
ledningsförmåga
för stora och omfattande
revirpinkande verk
större initiativförmåga och handlingsinsatser. Den kan röja och bygga provisoriska
och myndigheter, som lösningar för att kunna följa upp med sina
kraft än vår statsapparat har kunnat visa
upp.
inte tar sitt ansvar räddningsinsatser.
Det kan kanske bero på att vårt samhälDen kan uppträda i kontaminerade miljöer,
när det bäst behövs. utföra
le numera är överorganiserat, sönderadtransporter under besvärliga förhålministrerat, uppstyrt av lagar, vilka ibland
landen och organisera underhållet. Den har
är mer till hinder för ingripanden, baserade på sunt förnuft,
resurser och kompetens att etablera sig och fungera i områän till stöd för kloka och snabba åtgärder.
den utan fungerande infrastruktur.
bortom Sveriges gränser. Mera begränsade katastrofer förekommer allt oftare även inom landets gränser, där naturens
krafter ställer samhället på svåra prov.
Vi är nedlusade av revirpinkande verk och myndigheter,
Det är obegripligt och inskränkt att inte utnyttja För-
som inte tar sitt ansvar när det bäst behövs. Riksdagen och
regeringen kan emellertid aldrig frånsäga sig sitt ansvar att
leda vårt land och att organisera det så att vi snabbt och effektivt kan hantera hot och risker. Helst innan de inträffar,
annars när de drabbar oss.
Trots alla neddragningar inom Försvarsmakten under
senare år, förefaller det som den är den enda väl rustade organisationen vi har. Här finns fortfarande kompetens, en organisation och resurser för att hantera effekterna av hot mot
landet och befolkningen.
svarsmakten på ett bättre sätt redan idag. Nu kommer
sannolikt ett politiskt käbbel igång istället, om hur man ska
kunna bygga upp en parallell organisation med de uppgifter
Försvarsmakten redan kan lösa vid mer eller mindre svåra
påfrestningar nationellt och internationellt.
Den som följt med i riksdagsdebatten vid försvarsbe-
Försvarsmakten borde ges ett vidare uppdrag
att förbereda sig för och agera vid fler påfrestningar än de
militära hoten. Det förefaller dessutom vara det bästa sättet
slutet och i massmedia, torde kunna dra slutsatsen att
våra politiker inte är så intresserade av sakförhållandena
utan framför allt är intresserade av att skära pipor i
opinionsvassen och av att lägga sig i läge för en
framgång i nästa riksdags val.
LEIF TYRÉN,
Vi måste kunna försvara oss mot fler
GENERALSEKRETERARE
hot än enbart de militära hoten!
konfliktrisker är att man ser
det man vill se.
Utvidgningen av EU och
Nato kan tyckas vara ett steg
i rätt riktning för en stabil
säkerhetspolitisk situation i
vår del av världen. Men det
beror på från vilket håll man
ser den. Sedan den  april
 är huvuddelen av de
tidigare kommuniststyrda
och sovjetallierade östeuropeiska staterna ( st)
medlemmar i Nato och fler
vill in.
Om vi vänder på perspektivet och försöker se detta
förhållande med ryska ögon,
är det inte lika tvärsäkert,
att det är en ökad säkerhet
och stabillitet vi ser.
Vi kanske rent av ser ett
allvarligt framtida hot mot
Moderlandet. Mycket har
got sådant hot kommer att
uppstå eller inte. Vad vi däremot vet är att det kommer
att ta betydligt mer än tio
år att återskapa ett territorialförsvar som skulle kunna
möta ett sådant hot, om det
skulle uppstå”.
Som engagerad i försvarsfrågor är det lätt att tappa
sugen inför politiker som
inte vill se de långsiktiga
osäkerheterna.
Det är lätt att dra paralleller
med det som nyligen hänt. De
naturkatastrofer som inträffat
har aldrig bedömts som sannolika. Men de inträffade, de blev
verkliga trots det. De var inte
sannolika, men fullt möjliga.
Just detta är ett av de viktigaste kriterierna när man
ska bedöma hot och risker.
Om man går på sannolik-
1/2005
Befäl
hänt i Europa och mycket
kan hända i framtiden. Det
kan det göra även i Ryssland.
Varning för Ryssland
Mike Winnerstig vid FOI
varnar för den ryska björnen
och den svenska nedrustningen. Han konstaterar i en
artikel i Expressen, den 
december bland annat:
”Både den svenska politiska eliten och, vilket är mer
originellt, den högsta militära
ledningen förnekar emellertid
emfatiskt möjligheten av återkomsten av ett ryskt hot i vårt
närområde, vare sig i morgon
eller om tio år.
Mot bakgrund av vårt närområdes geopolitiska historia känns detta inte särskilt
tillfredsställande, eftersom
vi idag inte kan veta om nå-
hetsalternativet tar man en
risk. Går man på alternativet
att det är möjligt drar man
på sig en högre fast kostnad
för ”försäkringen”.
När det gäller det militära
försvaret har statsledningen
tagit risken. Om, trots den
låga sannolikheten, ett allvarligt militärt hot skulle bli
verklighet kommer tiden inte att räcka till att restaurera
försvaret. Kostnaderna kommer dessutom att bli mycket
stora och svåra att hantera.
Försvarsministerns lösning
på problemet om det, trots
låg sannolikhet, skulle bil ett
militärt angrepp på Sverige,
är att kalla på hjälp från FN.
Den strategin blir
knappast många
tryggare av.
BERT-OLOF LAX
3
UTBILDNING
Magnus Brunfelt på väg ut på ett patrulluppdrag under
ett av fältdygnen.
Kurschefen, överstelöjtnant Mats Göransson genomför vapenvisitation
efter fältdygnen.
Strid på fiendeområde
E
TEXT OCH FOTO: UNO GRADIN
n intensiv och lärorik kurs som
innehöll två jägardygn i Guds
fria natur. Så kan kursen ”Fria
kriget”, som genomfördes vid Källvikens kursgård utanför Strömstad,
sommaren , beskrivas. Personal i
hemvärnets insatsplutoner var huvudmålgrupp.
– Eleverna har god duglighet i fält,
berömmer kurschefen, överstelöjtnant
Mats Göransson. Det grundläggande
uppträdandet som soldat sitter i ryggmärgen och orken och motivationen är
inte något problem. När det gäller den
4
fysiska förmågan har det glädjande nog
blivit en klar förbättring under senare
år, säger Mats.
Målet med kursen är att ge eleverna
grundlagd färdighet i strid i mindre
förband. Man behandlar även folkrättsliga regler och etiska krav vid strid
inom ramen för uppgiften.
Bra pedagogik
Kursveckan blev inte en lång övning
med tung utrustning och långa marscher. Istället varvades de praktiska
momenten ute i skogen med utvärde-
ringar och diskussioner om vad som
gick bra och vad som kunde behöva
förbättras.
Förutsättningen var att deltagarna
lyckats fly, sedan de tillfångatagits av
fienden. Eller hade tappat kontakten
med sitt förband inom ett område
som fienden kontrollerade. Stridskontakt förekom flitigt och det blev
ingen lätt uppgift att återförenas med
det egna förbandet.
Den enda information eleverna fick
var läget för återsamlingsplatsen och
senaste tidpunkt för ankomst.
Befäl 1/2005
Elevröster
Edinson Maldonado, Stockholm
– En bra kurs,. Eftersom eleverna kom från olika förband och
med skiftande bakgrunder och
kunskaper fick vi en stor bredd
när problem skulle lösas och vid
beslutsfattande. För mig blev
kursen en bra repetition. Jag
gjorde lumpen som jägare vid K 
i Arvidsjaur för fyra år sedan.
John Brantberg, Landskrona
– Lärorikt och intressant, men
för kort. En tvåveckorskurs hade
varit mera lämpligt. Vi har haft
mycket bra befäl under kursen
och för mig var hanteringen av
sprängmedel nytt. Detta var den
första FBU-kursen för mig, men
det blir säkert fler.
Terrängen är stundtals brant och svårforcerad. Här är en patrull på väg genom ett
besvärligt terrängavsnitt.
Eleverna utsåg själva chefer och en
tillfällig inmönstring gjordes ute i skogen.
Sena avhopp
Ett litet antal deltagare och sena
avhopp ställde dock till bekymmer.
Endast  av  anmälda elever fanns
på plats vid kursstarten vilket gjorde
kurschefen förvånad och bekymrad.
– Vi har alltid haft mycket högt deltagarantal till den här kursen, säger
Mats Göransson. Tidigare år har intresset varit så stort att vi tvingats säga
1/2005
Befäl
nej till elever som velat delta. Elevantalet hade mer än väl räckt till för att
genomföra två kurser. Detta är första gången vi drabbats av att anmälda elever i den här omfattningen inte
kommer.
– Avhoppen ställde givetvis till
problem för oss. Eftersom upplägget
är avpassat för en pluton fungerar det
inte bra med så få deltagare. Vi lyckades dock anpassa oss efter den uppkomna situationen och resultatet blev
trots allt till slut bra, påpekar Mats
Göransson.
Lars Häsänen, Bromma
– En mycket lärorik och bra kurs,
Det började med ett fältdygn
måndag–tisdag. Det gav oss möjligheter att upptäcka vad gruppen
behöver arbeta med för att förbättra vårt agerande. Gruppstrid
och patrullverksamhet förekom
flitigt. Det har varit hög nivå
på utbildningen och utmärkta
lärare. Den här kursen kan verkligen rekommenderas.
5
UTBILDNING
Vid det avslutande tillämpningsmomentet skulle deltagarna identifiera olika kategorier av människor som befann sig inom ett område.
Där gällde att fastställa vem som var kombattanter, fiender och med vilka gruppen kunde inleda samarbete med. Till vänster kurschefen
reservofficeren, kapten och advokat, Ulf Tollhage.
Folkrätt i Källviken
T
TEXT OCH FOTO: ANITHA WALFRIDSSON, SKARABORGS FBU-FÖRBUND
rots att det finns flera do-
kument som styr och reglerar
folkrätten, visar verkligheten att övergrepp sker dagligen. Mot
denna bakgrund har Bohuslän-Dals
befälsutbildningsförbund i samarbete
med Förvarets Personaltjänstförbunds
västra förening genomfört en kurs i
Folkrätt.
Kurschef var reservofficeren, kapten
och advokaten Ulf Tollhage. Dessutom
medverkade Jonas Månsson som är
folkrättslig rådgivare, jurist och major
i reserven.
– Samarbete mellan olika organisationer blir alltmer viktig i framtiden poängterar Ulf Hammarlund som är CFBs
utbildningsledare i västra regionen och
dagligen arbetar med utbildning.
– Försvarsmakten som ger CFB och
FBU-förbunden utbildningsuppdrag ställer krav på effektivisering och att utbildningen sker inom områden som är efterfrågade, framhåller Hammarlund.
Samarbetet med Förvarets Personaltjänstförbunds västra förening visade sig vara mycket positivt
då kursen samlat deltagare från fem
olika FBU-förbund och FPFs västra
förening. Kursen som genomfördes
vid FBUs kursgård i Källviken hade
samlat  deltagare.
Inledningsvis hälsade Bo Sandell
kursledning och deltagare välkomna
6
varefter han höll ett anförande om
kommande förändringar inom FBU-rörelsen.
De båda lärarnas bakgrund och erfarenhet bidrog i hög grad till kursens
höga kvalitet. Omfattningen på kursen
var främst folkrättsliga erfarenheter
från tidigare och aktuella konflikter
samt erfarenheter från Sveriges deltagande i internationella insatser. Den
grundläggande folkrätten och soldatreglerna var andra delar som deltagarna fick del av.
Folkrättens utveckling
Kursen började med att lärarna visade
en film om folkrätt. Därefter följde
en debatt om innebörden av folkrätt.
Trots de regeleverk som styr folkrätten,
efterlevs den inte alltid. Övergrepp sker
dagligen. Ulf Tollhage gav en historisk
återblick över varför folkrätten finns.
– Till en början hade folkrätten en
humanitär inriktning, framhöll kurschefen. Det var av praktisk betydelse
att regler fanns. Förstördes områden
för fienden medförde det att samma
område förstördes för dem som kom
efter.
Folkrätten som vuxit fram under århundraden började struktureras upp
under -talet. Systemet är idag uppdelat i främst tre områden.
”Fredens folkrätt” innefattas av bland
annat gränser mellan stater, diplomatiska förbindelser, utnyttjande av hav
och rymd samt handel och vetenskapligt arbete.
Det andra området är ”Konflikt och
krigsförhindrande folkrätt” vilket innefattar FN-stadgan och förtroendeskapande åtgärder som till exempel OSSE
och PFF.
Det tredje området är ”Krigets folkrätt” som innefattar krigets lagar, rättten till självförsvar och humanitär rätt.
Tollhage framhöll att folkrätt är mer
komplicerat än ett regelverk. Detta fick
deltagarna mer insikt i efter det att
Jonas Månsson redogjort för de olika
reglerna med tillhörande protokoll. Redan  tillkom ”Deklarationen i S:t
Petersburg angående beskaffenheter av
de projektiler som i krig må användas”.
Tårgas är förbjudet
Jonas Månsson redogjorde också för
när de olika konventionerna kommit
till och varför. Intressant är de olika
historiska händelse som legat till grund
för fastställandet av dokumenten.
En av de senare konventionerna är
 års C-vapenkonvention. Denna
föranleddes av Gulfkriget och innebär
bland annat att tårgas inte är tillåtet.
Folkrätten utvecklas alltjämt och nya
konventioner fastställs efterhand behov
uppstår.
Befäl 1/2005
kan tillämpas vid nationella konflikter. Slutligen skulle grupperna utreda
olika situationer enligt den humanitära
rätten. Dessa situationer utspelades
vid anfall av fientlig trupp, i fångläger,
vid vård av skadade, vid repressalier
av civila samt i militärdomstol och vid
krigsförbrytelser.
Terrorism
Bo Sandell och Ulf Reimers, Bohuslän-Dals FBU-förbund, agerar under ett av kursens tillämpade folkrättsmoment.
Svenska förband styrs av nationella
regelverk från . Här regleras bland
annat utbildning för fredsfrämjande
verksamhet. Nationella regelverk finns
också för besökande förband som är
i Sverige på utbildning eller övning.
Månsson avslutade teoridelen med
FN-stadgan och dess innebörd innan
grupparbetena tog vid.
Grupparbete
I den praktiska tillämpningen fick deltagarna utreda olika situationer enligt den
humanitära rätten bland annat vid vård av
skadade.
Under eftermiddagen delgav Jonas
Månsson deltagarna innebörden av
de åtta soldatreglerna. Alla svenska
soldater utbildas idag i ”Krigets lagar”.
Månsson redogjorde vidare för vad
som styr Sveriges engagemang i folkrättsliga frågor.
En annan fråga som klargjordes var
hur svensk personal är skyddad vid internationell tjänst. De lagar och förordningar som svensk riksdag och regering
beslutar om ligger till grund för de riktlinjer som Försvarsmakten handlar efter.
Därför gäller inte exemp elvis EUs regelverk förrän Sverige antagit dem som lag.
1/2005
Befäl
Under kvällen genomförde kursdeltagarna ett grupparbete utifrån ett
fastställt scenario. Första uppgiften
var dels att redogöra för vilka personer i området som kunde anses som
kombattanter och dels att märka upp
föremål i området med folkrättsliga
symboler.
Uppgiften att belysa begreppet ”personer som åtföljer stridskrafter” föranledde en livlig diskussion i grupperna.
Vilken folkrättslig status kan en sådan
person tänkas ha och vad gäller för ett
civilt vaktbolag?
Vilken folkrättslig status olika personer har och hur de eventuellt kan bekämpas är inte alltid självklart.
– Det är tillåtet att byta kategorin
kombattant mot icke kombattant, menade Månsson. Men konsekvensen av
snabba växlingar kan bli att trovärdigheten minskar, poängterade han.
Andra delen av grupparbetet handlade om att utreda vilka regelverk som
Söndagsförmiddagen ägnades åt ämnet
terrorism.
– Flera förändringar i samhället har
skett till följd av den  september.
Ett exempel på detta är att hamnar är
skyddade enligt en ny lag, sade Jonas
Månsson.
Han redogjorde för ytterligare åtgärder som vidtagits både nationellt och
internationellt. En åtgärd är de nya resolutionerna som tagits fram i FN. Enligt FN-stadgan kan våld användas efter det att säkerhetsrådet givit tillstånd.
Terrorism är definierat som ”en serie
av pågående och sammanhängande
väpnade attacker, genom upprepad
och oförutsägbar användning av våld, i
syfte att framkalla fasa och skräck hos
dem som kan komma att utsättas för
liknande angrepp i framtiden”. Det ska
finnas någon organisation som tar på
sig ansvaret för attentatet.
Praktisk tillämpning
Kursen avslutades med praktisk tilllämpning där deltagarna fick möjlighet
att använda sina kunskaper. Gruppvis
kom deltagarna fram till ett område
som omfattades av sårade och döda.
Olika kategorier människor fanns i
området och ytterligare andra försökte
ta sig in. Här gällde det att fastställa
vem som var fiende mot vem och med
vilka gruppen kunde inleda samarbete
med.
Båda lärarna var mycket nöjda med
gruppernas sätt att hantera situationen. Något att tänka på var att man i
större utsträckning kan inleda samarbete med de civila myndigheterna. Det
är en fördel om eventuella brottsplatsutredningar som genomförs av civil
polis påbörjas så snabbt som möjligt.
Ulf Tollhage som under senare tid
ägnat sig åt utbildning inom Frivilligrörelsen var mycket nöjd med helgen.
– Det är stimulerande att kunna
kombinera min militära bakgrund med
min civila profession. Deltagarna är
engagerade och Folkrätt är ett aktuellt
ämne som berör alla.
7
KRIGSHISTORIA
Den allierade flotta, som 18 mars 1915 försökte ta sig till Istanbul, stoppades
av minor. Bilden är från marinmuséet i Canakkale. Den jättelika soldatfiguren
på den europeiska sidan påminner om den turkiska segern.
Gallipoli för 90 år sedan
Massaker med
lyckligt slut
TEXT OCH BILD: EINO TUBIN
Den omdiskuterade landstigningen i Gallipoli (turkiska
Gelibolu) under första världskriget blev ett nationellt uppvaknande för Turkiet, Australien och Nya Zeeland. Landstigningen firas med pompa och ståt varje år. För den som
befinner sig i Turkiet kan slagfälten vara värda ett besök.
Turgutreis-batteriet i bergen söder om Canakkale med två grovkalibriga
dubbeltorn färdigställdes efter Gallipoli och kom aldrig till skott.
8
T
urkar och de forna allierade motståndarna firar
landstigningen i Gallipoli på
olika dagar. Turkarna firar den  mars
, när den brittisk-franska flottan
tvingades vända vid Dardanellerna.
Australier och nyazeeländare firar den
 april, när The Australia-New Zealand Army Corps (Anzac) landsteg på
Gallipoli-halvön.
Turkiet drogs in i första världskriget
genom en kupp, när den tyska slagkryssaren Goeben (senare Yavuz) anslöt sig
till turkiska flottan. Eftersom kriget i
Frankrike hade kört fast kläckte marinministern Winston Churchill den
djärva idén att forcera Dardanellerna
med en flotta av äldre slagskepp för att
få Turkiet att ge upp. En brittisk-fransk
flotta öppnade eld vid Dardanellernas
inlopp och fick in en lyckträff på ett
turkiskt ammunitionsmagasin.
Under en hel månad bombarderades
det turkiska kustartilleriet, samtidigt
som man försökte röja minfälten i Dardanellerna. Turkarna fick tillgång till
nya tyska minor.  mars gjorde den
brittisk-franska flottan ett försök att
bryta igenom. Allt gick väl tills man
vände och några fartyg hamnade i en
nyss utlagd minlinje.
På kort tid sjönk tre gamla slagskepp.
De allierade backade ut med ”svansen
mellan benen”. Sex av nio minspärrar
var intakta. Även om några fasta kanoner slagits ut så återstod mobila batterier och torpeder. Fartygskanoner som
har flack kulbana var inte lämpliga mot
landmål – en erfarenhet som bekräftades vid alla senare landstigningar.
Landstigning i blindo
De allierade skulle nu ta stränderna.
De två sidorna var ungefär jämnstarka.
Turkarna hade fem infanteridivisioner (  man) under kompetent
befäl av tysken Liman von Sanders.
En reservdivision kommenderas av
överstelöjtnant Mustafa Kemal. Under
flera kritiska situationer under kriget
lyckades han ensam vända läget.
De allierade laddade upp i Egypten
och på öarna i Egeiska havet. De hade
totalt   man till sitt förfogande.
 fartyg deltog (grekerna anföll enligt legenden Troja med   galärer
med  man på varje). Gallipoli var
den största landstigningen i modern
tid – och den gjordes helt i blindo!
Handböcker och kartor var värdelösa. Höga berg kom som en över-
Befäl 1/2005
Fortfarande kan man plocka kulor på
slagfälten i Gallipoli. Det här är dock unikt
- två kulor från olika håll som träffat varandra i luften. Marinmuséet i Canakkale.
Den kvalficerade guiden Ahmet Celik förevisar Anzac cove, den smala strand där australierna och nyzeeländarna landsteg på Gallipoli-halvön.
En av legenderna från Gallipoli. En australisk officer hade sårats vid ett anfall och låg kvar kvidande i ingenmansland. Då steg en jättelik
turk upp ur löpgraven och bar över honom
till den australiska sidan. Statyn finns vid
vägen som går över ingenmansland.
raskning. Några riktiga landstigningsfartyg fanns inte, endast
roddbåtar. Chef för företaget
var Churchills vän sir Ian
Hamilton, en optimist
och sällskapsmänniska som skrev poesi, utfärdade luddiga
order och i alla kritiska lägen lyckades vara på fel plats.
Effektivt motstånd
Den  april ägde invasionen rum.
Britterna anföll Seddülbahir på
spetsen av Gelibolu-halvön,
medan fransmännen gjorde en
fint mot den asiatiska sidan.
Anzac skulle landstiga norr
om byn Kabatepe på halvöns smalaste
ställe, men hamnade av olika orsaker
på den lilla strand som nu kallas Anzac
Cove.
Trots brist på artilleri och automatvapen gjorde turkarna ursinnigt
motstånd. Nästan alla   man, som
stormade iland från lastfartyget River Clyde vid Seddülbahir, strök med.
Så småningom etablerade britter och
fransmän ett brohuvud på spetsen av
halvön och grävde ner sig.
1/2005
Befäl
Anzac
Cove ansågs av
turkarna
som omöjligt
att landstiga
på. När solen
gick upp fick soldaterna en chock
– de var inklämda
på en smal landremsa under ett högt berg
som genomkorsades
av raviner. De lyckades
säkra bergskammen,
men kom inte längre.
Landstigningen hade
kört fast. Båda sidor
gjorde fåfänga försök att tvinga bort
motståndaren genom upprepade självmordsanfall, som
slogs tillbaka av kulspruteeld. De allierade lurades av sina dåliga kartor att
försöka ta höjder som Achibaba (egentligen Alcitepe, gipsberget) som efteråt
inte visade sig ge några fördelar alls.
Nyare forskning har visat att terrängen och svårigheterna att få fram
underhåll gjorde hela företaget omöjligt – i varje fall med de resurser och
den teknik som Hamiltons armé hade.
De allierade led till exempel tidvis
Den jättelika turkiska triumfbågen i närheten av Seddülbahir är tillägnad de fallna.
Den syns på långt håll. På senare år har
den kompletterats med friser, mosaiker,
paradfält osv.
svårt av brist på vatten.
De allierade betraktade först turkarna som barbarer. Men efter hand
uppstod ömsesidig respekt. Man kastade presenter till varandra, tävlade i
att skjuta prick, tog hand om varandras
sårade. Under eldupphör-perioderna
för att samla upp sårade kunde man
träffas och se varandra i ögonen. De
rättframma Anzacs såg ”Johnny Turk”
som en vanlig kille med samma känslor
som de själva, medan Mehmetcik (lille
Mehmet) gillade sina tuffa motståndare som aldrig tappade modet.
Sista försöket
I augusti gjorde de allierade ett sista
försök. En ny landstigning förbereddes
mot Suvla strax norr om Anzac cove.
Flottan hade nya, motoriserade land-
✒
9
KRIGSHISTORIA
En australisk kommunikationstunnel i närheten av ”Lone Pine”. Australierna fick
tillnamnet diggers senare i kriget, men även i Gallipoli var det mycket grävande.
Båda sidor grävde långa tunnlar, både för samband och för sprängning.
En av legenderna: när ammunitionshissen gick sönder i en KA-ställning så bar en
turkisk sergeant ensam fram en granat som
vägde 253 kg. På frisen på triumfbågen bär
han den på ryggen, vilket verkar troligt. På
andra avbildningar har har den i famnen.
Förmodligen vägde granaten lite mindre,
ottomanska vikter är svårtolkade.
Utsikten från The Nek, en strategisk punkt ovanför Anzac cove. Man ser rakt ner på
”sfinxen”. Ravinerna fick talande namn som Mule Gully och Shrapnel Valley. Här låg
Anzac-trupperna under ständig artilleribeskjutning i nästan nio månader.
✒
stigningsbåtar som kallades beetles,
skalbaggar. Landstigningen samordnades med intensiva avledningsanfall.
Det hela gick snett. Hamilton satt på
en fjärran ö utan transport. Hans generaler på plats levde upp till sina namn
10
som Stopford och Sitwell. Landstigningen gick bra, motståndet var lätt,
men i brist på klara mål blev det mest
en förvirrad picknick. När britterna efter två dagar tveksamt började avancera, var Mustafa Kemals turkar på plats
med överväldigande styrka. Kemal var
nu överste. Vid ett tillfälle var elva divisioner underställda honom.
Strax innan hade han slagit tillbaka
nyzeeländarnas anfall i bergen. Australiensarna satte in sitt nyanlända lätta
kavalleri i frontalanfall till fots som var
dömda att misslyckas.
Klockorna var inte synkroniserade
och på de sju minuter som gick mellan
artilleriunderstödets slut och anfallets
början hann turkarna tillbaka till sina
ställningar. Episoden avslutar Peter
Weirs sevärda fi lm ”Gallipoli” där Mel
Gibson spelar ordonnansen, som inte
hann stoppa vansinnesanfallet.
Nu hade luften gått ur bägge sidor.
Hela hösten debatterade britterna vad de
skulle göra. Den nye chefen Monroe ville
evakuera. Flottans energiske stabschef
Roger Keyes ville göra ett nytt försök att
gå mot Istanbul. Vinterkylan kom tidigt.
Det politiska läget på Balkan ändrades
och truppen behövdes på annat håll.
I december evakuerades Anzac, i
januari drogs de sista styrkorna bort
Befäl 1/2005
Brittiska Cap Helles Memorial med inskrifter
över deltagande fartyg m.m. på sydspetsen
av Gelibolu-halvön. I närheten ligger britternas V Beach, där i stort sett hela den första
vågen fälldes av turkisk gevärseld.
Cirka  km söder om Canakkale
ligger det sönderskjutna ka-batteriet
Dardanos med trasiga kanoner och
gravar med de stupade. Fem km längre
bort kan man åka upp i bergen och se
Turgutreis-batteriet – två pansrade
dubbeltorn med grova kanoner, som
färdigställdes efter Gallipoli men aldrig kom till skott. Nu är det nära till
gamla Troja, som dock inte var så pampigt som i filmen.
Enorm soldatfigur
från spetsen på Gallipolihalvön. Evakueringen gick utan förluster. Britterna
såg detta som en seger, men forskare
hävdar nu att turkarna inte hade anledning att riskera förluster mot en flyende motståndare. Maten som lämnades kvar räckte för turkarna under ett
halvår; en soldat rapporteras ha dött av
för mycket engelsk marmelad.
Magnifikt äventyr
Precis som det trojanska kriget var
Gallipoli ett magnifikt äventyr, något
att berätta för barnbarnen. Många
olika siff ror finns om förlusterna: cirka
  döda och  – 
sårade på vardera sidan. Turkarna
redovisar också   döda i sjukdom
och   evakuerade sjuka.
Många ser Gallipoli som en fortsättning av det trojanska kriget – ett brittiskt slagskepp hette Agamemnon och
den improviserade landstigningsbåten
River Clyde kallades för trojansk häst.
Från halvöns södra sida syns gamla
Troja, där Akilles alias Brad Pitt landsteg med sina myrmidoner för   år
sedan i Wolfgang Petersens fi lm. Scenerna spelades dock in i Mexico. Turistnäringen tänker sätta upp filmens
trähäst på en kulle.
För turkarna var Gelibolu (eller
Canakkale-kriget) ett nationellt uppvak1/2005
Befäl
nande. Mustafa Kemal var nationalhjälte
och blev senare president och reformator
med Atatürk som tillnamn. Enkla bondsoldater hade slagit världens bästa arméer. För australiensarna och nyzeeländarna var slaget en bekräftelse på deras
identitet, ett slags Alamo.
Turistmål
I soluppgången på Anzac-dagen samlas
mängder av turister - barn, barnbarn
och barnbarnsbarn till veteranerna
- vid Anzac cove för en emotionell
ceremoni. Vår guide Ahmet Celik
berättar om den kyliga nyzeeländska
statsministern Helen Clarkes besök.
När det officiella programmet var slut
bad han att få visa en sak till. Det fanns
inte tid, det ingick inte i protokollet!
Ahmet envisades. Han hade tagit reda
på var hennes farfar var begravd. När
hon till slut kom dit bröt hon ihop i tårar
framför TV-kamerorna.
Besökaren bör utgå från Canakkale
på den asiatiska sidan, där det finns
gott om hotell och resebyråer som
kan ordna kvalificerad guide (staden
Gelibolu, von Sanders högkvarter, ligger långt från slagfälten). Canakkales
gamla fort är ett välskött marinmuseum med en replik av minläggaren Nusrat, vapen från olika tider, audiovisuell
show och så vidare.
Färjorna till Europa passerar en enorm
soldatfigur inristad i en bergssida
som åkallar den  mars . Via den
vackra medeltida borgen Kilitbahir
kommer man till Seddülbahir på halvöns sydspets, där britterna steg iland.
Här finns både brittiska och franska
kyrkogårdar och en stilig turkisk
triumfbåge. Olika regeringar har byggt
ut monumentet med paradfält, statyer,
mosaiker, friser med mera – det hela är
nu lite överlastat.
Från Seddülbahir kör man norrut till
Kabatepe, där det finns ett museum
med uniformsdelar och andra minnessaker. Kustvägen norrut leder till
Anzac cove. Krigskyrkogårdarna och
monumenten ligger längs en krokig,
enkelriktad asfaltväg upp i bergen, som
exakt följer ingenmansland mellan Anzacs och turkarnas löpgravar.
Fejkad kyrkogård
Från The Nek, en strategisk punkt
om vilken det stod intensiva strider, ser man rakt ner på Anzac cove
och ”sfinxen”, ett dominerande klippsprång. Gravstenarna bär namn, men i
de flesta fall vet man inte vem som ligger var. Den nya turkiska krigskyrkogården på bergskrönet är förmodligen
helt ”fejkad”. Många monument över
legendariska gestalter och händelser
har tillkommit på senare år.
I Chunuk Bair (turkiska Conkbayir)
står monumenten över nyzeeländarnas
längsta framstöt och Kemal Atatürk
bredvid varandra. Här träffades Kemal
av en kula, som splittrades mot hans
fickur.
Det vackraste som sagts om de som
stupade är Atatürks ord på första
Anzac-dagen : ”Ni mödrar som
sände era söner från avlägsna länder, torka era tårar; era söner är nu i
vår famn och i fred. När de förlorade
sina liv i detta land blev de våra söner
också.”
11
UTBILDNING
En förutsättning för att få en väl fungerande grupp är att ledaren förmår skapa delaktighet, motivation,
ansvarstagande och öppenhet bland samtliga gruppmedlemmar, underströk kurschefen Tomas Kristiansson.
I ett system med successivt
planera och genomföra lek
Bra utbildning kräver b
L
edarskap är chefens förmå-
ga att skapa de betingelser som
gör att medarbetarnas personlighet, kunskaper, intressen, initiativkraft och vilja att samarbeta tillvaratas för att på bästa sätt lösa förelagda
uppgifter.
Denna definition på ledarskap ger
en hum om hur tuff t det kan vara att
nå upp till de krav som ställs på en väl
fungerande ledare.
En god inblick i ämnet fick deltagarna i kursen ”Ledarskap – utbildningsmetodik” som genomfördes vid Källvikens kursgård i somras.
I ett system med successivt stegrad
svårighetsgrad fick eleverna tillämpa
olika pedagogiska modeller och öva sig
i att planera och genomföra lektioner
med sina kamrater som kritiska åhörare.
Det blev mycket praktisk träning, feedback och återkoppling som gjorde det lätt
för eleverna att ta till sig undervisningen.
Inledningsvis arbetade man i mindre grupper, men snart var osäkerheten som bortblåst och eleverna klarade
av att utan förberedelsetid obehindrat
framträda med alla sina kurskamrater
som aktiva åhörare.
Målet var att eleverna med kort eller
12
Inledningsvis arbetade man i mindre
grupper, men snart var osäkerheten som
bortblåst och eleverna klarade av att utan
förberedelsetid obehindrat framträda med
alla sina kurskamrater som aktiva åhörare.
ingen förberedelsetid skulle kunna tilllämpa det man lärt sig ifråga om struktur, metodik och presentationsteknik
och genomföra förbandsutbildning på
plutonsnivå.
Rak och tydlig
Under kursen diskuterades viktiga
egenskaper hos en bra ledare.
Bland annat betonades att en bra ledare bör ha förmåga att skapa samhörighet och vi-anda, ge klara och tydliga
mål samt kunna lyssna och utveckla
medarbetarna. Han ska berömma bra
prestationer, men även påpeka fel och
brister på ett konstruktivt sätt.
Andra viktiga ledaregenskaper är att
vara rak och tydlig, skapa harmoni och
samspel, veta vad han eller hon vill och
våga ställa krav. Ledaren bör också vara utrustad med en god portion humor.
Det underströks att en bra ledare
ska vara sig själv. Det finns många som
försöker vara någon annan och då blir
resultatet därefter. Att vara chef är en
position, men att vara ledare är en relation.
Inspirerande miljö
Oftast hölls lektionerna i strålande
väder på klipphällarna intill kursgården med havet som närmaste granne.
En mer inspirerande miljö är svår att
hitta.
Varje dag avslutades med personlig
reflektion och återkoppling och innan
nästa dags utbildningspass inleddes
gick man kort igenom gårdagens erfarenheter.
Kursen leddes av major Tomas Kristiansson som var kurschef och Rolf Björklund, som numera båda lämnat militärlivet och tillsammans driver företaget
”Ledarskap och pedagogisk utveckling”
med Frösön i Jämtland som bas.
– En absolut förutsättning för att få
en väl fungerande grupp som strävar
Befäl 1/2005
Elevröster
Ulf Södergran Luleå:
– Jag har hållit på med kursverksamhet i  år och gått åtta FBU-kurser.
Detta är den klart bästa hittills. FBUkurserna har fått en allt högre status.
– Ledarskap och trupputbildning
är ett intressant ämne och med de
proffsiga lärare vi hade gav kursen
mycket kunskaper som är användbara både militärt och i civila sammanhang.
ccessivt stegrad svårighetsgrad fick eleverna tillämpa olika pedagogiska modeller och öva sig i att
mföra lektioner med sina kamrater som kritiska åhörare.
r bra ledarskap
TEXT OCH FOTO: UNO GRADIN
Kursgården har
havet som närmaste granne.
Oftast hölls
lektionerna i
strålande väder
på klipphällarna
intill kursgården. En mer
inspirerande
miljö är svår att
hitta.
mot samma mål är att ledaren förmår
skapa delaktighet, motivation, ansvarstagande och öppenhet bland samtliga
gruppmedlemmar, underströk Tomas
Kristiansson.
– En väl fungerande ledare premierar
självständighet och aktiv medverkan i
beslutsfattandet. Framtidens ledarskap
är utvecklande och präglat av förändringsbenägenhet och förmågan att ta
till sig ny kunskap.
– Den metodik vi lär ut har koppling
till försvarets grundsyn vad beträffar
pedagogiskt förhållningssätt (PBL). Det
innebär att man tillämpar ett problembaserat lärande. Kursveckan har en
klar koppling till försvarets nya synsätt
1/2005
Befäl
enligt boken ”Pedagogiska grunder”.
Enligt CFBs kurskatalog är avsikten
med kursen att skapa en förmåga att som
chef planera och leda plutonförbands
utbildning vid KFÖ eller i samband med
återtagning. Kursen omfattar utbildningsmetodik, planläggning samt befattnings- och förbandsutbildning.
Vid den avslutande kursutvärderingen fick måluppfyllelsen full pott liksom
instruktörer och lokaler/terräng. Däremot ansåg eleverna att informationen
som skickades ut till antagna elever före kursen kunde förbättras. Dessutom
ville eleverna gärna ha ett utförligare
kursprogram samt tillgång till referenslitteratur.
Annika Sällvik, Staffanstorp:
– En bra kurs, mycket strukturerat
och utvecklande. Lärarna använder samma metodik som man lär
ut under kursen. Det är roligt med
människor som lever som man lär.
Jag tycker också att tiden för reflektion och eftertanke efter varje dags
slut har varit givande.
– Jag har gått flera FBU-kurser,
försvarsupplysning, ledarskap kompani och internationella uppdrag
och planerar att gå fler.
Paris Edvinsson, Sollentuna:
– Spännande, lärorikt och användbart. Vi har under kursen fått uppleva
att det vi lärt oss inom metodiken
funkar. Vi har blivit bättre och bättre
bland annat när det gäller att förstå
vad som krävs ifråga om ledarskap för
att grupper ska fungera optimalt och
hur lektioner planeras och genomförs
på ett pedagogiskt bra sätt.
– För mig har kursen gett många
tankar som kan omsättas direkt
både civilt och militärt.
13
UTBLICK
932 ryska soldater har avlidit under tjänstgöring.
170 dödsfall var självmord.
Den dåliga personalbehandlingen inom de militära
styrkorna anses vara en starkt bidragande orsak till
självmorden.
Svårt i ryska
krigsmakten
D
en  december,  avslutades inskrivningen av
värnpliktiga till den ryska
armén. Under inskrivningsperioden
inmönstrades   värnpliktiga
mellan – år i armén. Alla rekryter
fick ut vinterkappa och vintermössa vid
samlingsplatserna före avtransport till
respektive militära enheter.
Försvarsministeriet fattade detta
ovanliga beslut på grund av det som
hände förra året. Då skickades värnpliktiga utan vinterkläder till Kamchatka och flera blev sjuka och fick lunginflammation, en soldat avled av sviterna.
De värnpliktiga tvillingbröderna
Alexander och Dmitry Oparin deserterade förra året från ett elitförband i
närheten av Moskva. Båda tog med sig
laddade Ak :or.
Bröderna sköt två poliser, stal en
bil och tog två flickor som gisslan.
14
Många ryska soldater får psykiska problem under och efter militärtjänstgöringen. Mer än 3 000 deserterade förra
året. En tredjedel av de över 500 dödsfallen under tjänstgöring var självmord.
TEXT: BERT-OLOF LAX, KÄLLA: RIA NOVOSTI, MOSKVA, FOTO: PRESSENS BILD
Sedan förskansade de sig i ett hus. När
specialstyrkor sattes in för att avväpna
bröderna och frita gisslan öppnade de
eld mot soldaterna. Specialstyrkorna
besvarade elden. När det hela var över
hade en av bröderna dödats.
Den militäre chefsåklagaren utreder
brottet. Fast utredningen ännu inte är
färdig, är den allmänna hypotesen att
de dåliga förhållandena och den grymma behandlingen av soldaterna i deras
förband drev bröderna till de desperata
handlingarna.
Psykiska problem
Många ryska soldater får psykiska
problem under och efter militärtjänstgöringen. Detta har varit en av huvudfrågorna i många år när man diskuterar
tillståndet inom de ryska väpnade
styrkorna. Vid ett möte i den ryska militärledningen sa försvarsminister Sergei
Ivanov att   brott hade begåtts inom
armén och marinen under de första nio
månaderna under förra året.   av
brotten hade med desertering att göra.
Försvarsministern redovisade att
  soldater inklusive  officerare
var dömda för olika former av brott
och att  soldater har avlidit under
tjänstgöring. Av dessa dog  i tjänsten medan resten dog på ledig tid. En
tredjedel av de senare var självmord.
Den dåliga personalbehandlingen
inom de militära styrkorna anses vara
en starkt bidragande orsak till självmorden. Men det är inte bara soldaterna som
lever under svåra förhållanden, det gäller
även stora delar av officerarna.
 procent av officerarna har mindre
inkomst per familjemedlem än vad genomsnittslönen är i den region där de
tjänstgör. Cirka   officersfamiljer
( procent) har inte en fast bostad och
Befäl 1/2005
Utbildning för
hemsidesmakare
Linda Karlsson får goda råd för hemsidesjobbet av CFBs webbmaster Per Nordlund.
U
Många ryska soldater får psykiska problem under och efter militärtjänstgöringen. Detta har varit en av huvudfrågorna i många år när
man diskuterar tillståndet inom de ryska väpnade styrkorna.
de militära myndigheterna har dessutom inte lyckats ordna bostad åt omkring   familjer.
Bostadsbrist
I försvarsbudgeten för  har man avsatt  miljarder rubel (cirka , miljarder SEK) för att lösa de sociala frågorna,
bland annat bostadsfrågan. Men det
är bara en droppe i havet i förhållande
till behoven. Av de avsatta pengarna
kommer endast , miljarder rubel att
användas för att bygga bostäder.
Nio miljarder rubel kommer att avsättas för att skaffa bostäder till militär
personal som fått avsked på grund av
neddragningar i antalet förband. En miljon rubel kommer att satsas på förmånliga lån för unga officerare som skriver på
tjänstgöringskontrakt under .
Det kommer bara att byggas cirka
  nya lägenheter för militär per1/2005
Befäl
sonal under innevarande år. Med andra ord, det kommer att ta minst tio
år för armén och marinen att lösa bostadsfrågorna.
Ironiskt nog skulle stora delar av befälskåren sluta om de fick en lägenhet.
Många är kvar i det militära därför det
är ett sätt att få en egen lägenhet, även
om det tar lång tid. Om Försvaret skulle tillgodose alla behov snabbt är risken
stor att officerarna slutar eftersom det
inte längre finns några incitament för
fortsatt tjänstgöring.
Det skulle verkligen vara svårt att
behålla officerarna eftersom de har väldigt låga löner. En plutonchef (löjtnant)
tjänar motsvarande   SEK/mån.
En kompanichef (major) tjänar cirka
  SEK/månad. De låga lönerna är
ett starkt skäl till att många officerare
lämnar försvaret och det är inte lätt att
ersätta dem.
nder en lördag i november
 arrangerade Skaraborgs
FBU-förbund en utbildning
i hemsideproduktion. Deltagare från
Bohuslän-Dals, Göteborgs, Hallands,
Skaraborgs, Älvsborgs och Jönköpings
läns FBU-förbund var närvarande under kursen som genomfördes i Skövde.
Lärare för kursen var Per Nordlund,
CFBs webbmaster. Per gick inledningsvis igenom grunderna för hemsideproduktion och hur man själv arbetar med
CFBs hemsida. Därefter hade eleverna
några timmar på sig att praktiskt lära
sig att arbeta med sina hemsidor.
Per var då till stor hjälp och han gick
omkring bland deltagarna för att hjälpa
till när olika problem uppstod.
Skaraborgs FBU-förbund hade hyrt
en ändamålsenlig datalektionssal med
tio elevdatorer samt en lärardator. Detta innebar att det blev hög kvalitet på
utbildningen. Skaraborgs FBU-förbund
har planerat att genomföra ytterligare
datautbildning under .
TEXT OCH BILD: LARS WESTERSTRÖM
Kurs med Civilförsvarsförbundet
CFBs medlemmar kan även söka till
utbildning som genomförs av Civilförsvarsförbundet. Det rör sig om:
● grundläggande utbildning i kriskommunikation för ansvariga för Frivilliga
resursgrupper (FRG).
● fortsättnings/kompetenshöjande
utbildning för ansvariga för FRG.
● grundutbildning av medlemmar i FRG.
Intresserade bör kontakta Civilförsvarsförbundet: -  , e-post;
[email protected]
15
TEKNIK
Rysk kryssningsrobot till salu
SS-N-19, Granit
togs ursprungligen
fram för att kunna
slå ut USAs hangarfartygsgrupper.
TEXT: BERT-OLOF LAX
KÄLLA: GLOBALSECURITY.ORG
Ryssland om att köpa Rysslands senaste anti ship-missile, SS-N-, Granit.
Den finns som bestyckning ombord
i den ryska atomdrivna attackubåten
Oscar II av samma typ som den förlista
Kursk.
Det finns två nästan färdigbyggda
Oscar II. Men arbetena avbröts när
Sovjetunionen kollapsade.
De två fartygen ligger förtöjda vid ett
varv i staden Severodvinsk vid Vita havet. Att färdigställa de båda ubåtarna
skulle kosta Ryssland enorma summor.
Därför kan en försäljning av fartygens
missiler vara en lönsammare aff är.
Man tror att man kan pressa kineserna
att betala upp till motsvarande två miljarder dollar.
Fakta SS-N-19 och SLCM Granit
Längd:  m
Diameter: , m
Vikt:  ton
Stridsspets:  kg konventionell
laddning, alternativt  kt nukleär
laddning.
Framdrivning: Två raketmotorer
för fast bränsle för start. En turbojetmotor för banflygning.
Hastighet: Mac , (vissa källor
säger mac -,).
Max effektiv räckvidd:  km.
Navigering: Tröghetsnavigering
med korrigeringar via data.
Aktiv radar/IR och radarstörförmåga.
Kärnvapenbärare
K
ryssningsroboten Granit
(SLCM) är ett av de nya vapen
som det ryska flygvapnet är berett att sätta in mot terrorister var som
helst i världen. Granit ingick tidigare i
det strategiska kärnvapenprogrammet
(SS-N-), men har nu byggts om för
konventionella stridsmedel.
Den kan nå terroristbaser var som
helst i världen, eller något annat mål
den ställs in för, sa generalöversten vid
flygvapnet Cheltsov vid ett möte med
journalister, rapporterar nyhetsbyrån
Ria-Novosti.
Cheltsov antydde även att Ryssland
har tillgång till precisionsbomber som
fälls från flygplan, och att även dessa
kan komma till användning för att slå
ut terroristbaser eller terrorgrupper.
Skulle slå ut USAs hangarfartyg
Uppgifter som har kommit ut i media
gör gällande att Kina förhandlar med
Granit är en kryssningsmissil som är
byggd för att bära kärnvapen. Missilen
togs fram för att kunna slå ut USAs
hangarfartygsgrupper. Om Kina får
tillgång till missilen Granit, skulle man
kunna utrusta den med egna nukleära
stridsspetsar och därigenom rubba den
strategiska balansen i östra Stilla havet.
Ryska militära källor hävdar att Granitsystemet har ett sofistikerat ledningssystem som utnyttjar ett fartygsburet radarsystem som även kan ta
ner data från ryska övervaknings- och
navigeringssatelliter.
Rapporter gör gällande att förhandlingarna handlar om att komma fram
till en paketlösning vilken sannolikt
kommer att innehålla kinesiska åtaganden och investeringar. Dessa skulle
kunna innebära att Kina åtar sig att
uppdatera ryska satelliter i utbyte mot
aktuella data från dessa.
Konsekvenserna av en sådan aff är
har redan starkt påverkat rysk utrikesoch försvarspolitik. Man kan konstatera att Ryssland och Kina är på väg
att upprätta ett samarbete som börjar
likna en allians om än inte till namnet.
Men Ryssland kommer sannolikt inte
att delta i en konflikt på Kinas sida exempelvis när det gäller Taiwan. Snarare hoppas man på att det rysk-kinesiska
samarbetet skall hjälpa till att minska
USAs inflytande i Asien och i Stilla havet och därmed påverka utvecklingen
mot en multipolär värld.
Ryssarna vill naturligtvis hålla igång
sin krigsindustri för att kunna hålla
uppe den vetenskapliga nivån och inte
halka för långt efter USA. Det är inte
någon ofarlig strategi, men annars löper Ryssland risken att tappa i inflytande inom en region som innehåller
många aktörer med stor framtida ekonomisk potential.
Rekrytering på luftvärnsregemente
TEXT OCH FOTO: ULF HAMMARLUND, REGIONAL UTBILDNINGSLEDARE VÄST
U
nder en dag i november var rekryteringsutskottet ur Luftvärnets
Befälsutbildningsförbund på besök vid
Luftvärnsregementet, Lv i Halmstad.
Förbundet representerades av Olle Eriksson och Anders Fransson som bland
annat informerade de värnpliktiga utanför regementets matsal. Olle och Anders
samlade därefter de mest intresserade till
16
en fördjupad information i aulan.
Förhoppningsvis kan man fullfölja
rekryterings- och informationsuppdraget med ytterligare ett besök under mars
månad. Nästa information, som kommer
att genomföras några veckor före grundutbildningsbataljonens utryckning, kommer att samordnas med Hallands FBUförbund och Hallandsgruppen.
Olle Eriksson och Anders Fransson från Luftvärnets Befälsutbildningsförbund informerade de värnpliktiga vid Lv6 om sitt förbund.
Befäl 1/2005
Minjaktfartyg mordeniseras
Fem av marinens
minjaktfartyg av
Landsortklass ska
moderniseras. Kockums har fått uppdraget att genomföra en
så kallad generalöversyn och halvtidsmodernisering av de fem
fartygen.
A
lla fartygen ska
också utrustas för
internationella uppdrag, skriver Kockums i ett
pressmeddelande. Arbetena
har redan inletts.
Minjaktfartygen i Landsortsklassen började byggas
på just Karlskronavarvet i
början av -talet. Den nu
förestående upprustningen
gör att fartygen kan vara
operativa i marinens tjänst
i ytterligare mellan  och
 år. Arbetena kommer att
pågå till och med .
Fyrnamn
Minröjningsfartygen, som
är av typ Landsort och byggda mellan  och ,
är svenska flottans ryggrad
i försvaret mot fientliga
minor. Samtliga sju fartyg
i serien är uppkallade efter
kända svenska fyrar nämligen Landsort, Arholma,
Koster, Kullen, Vinga, Ven
och Ulvön.
Tekniska uppgifter: längd:
, meter, bredd: , m,
djupgående: , m, deplacement:  ton, fart:  knop.
Klarar mindetonation
Fartygen är byggda i plast
efter den så kallade sandwichmetoden. Skrovet
består av en  cm tjock
kärna av PVC-plast, som på
båda sidor omslutits av ett
lager glasfiberarmerad plast.
Detta är en väldigt stark
1/2005
Befäl
Minjaktfartyg M71 HMS Landsort. Minröjningsfartygen är
svenska flottans ryggrad i försvaret mot fientliga minor.
Foto: Försvarets bildbyrå/Peter Nilsson
konstruktion, framtagen för
att klara tryckchocken från
kraftiga mindetonationer.
Dessutom är plasten
omagnetisk, något som är
mycket fördelaktigt vid minröjning. Framdrivningen utgörs av fyra V dieslar parvis kopplade till två stycken
Voith-Schneider propelleraggregat med vertikala propellerblad. En framstående
konstruktion för god manöverförmåga och tyst gång.
Besättningen består av
 befäl och  värnpliktiga. Fartygen är bestyckade med en  mm Bofors
allmålspjäs, vanligen styrd
av TV-sikte med kontrastlåsning.
Fartygen har även fyra
antiubåtsgranatkastare
samt kulsprutor. Dessutom
finns möjlighet att ta ombord och fälla minor och
sjunkbomber.
Karolinerresor
Resmål under 2005
1–5 april
Murmansk
9–21 juni Nordkorea och Kina
3–9 juli
I kirunasvenskarnas spår
– Gulag
1–6 aug
Krimhalvöns historia
16–21 aug Flygdagarna i Moskva
MAKS 2005
11–18 sep Mongoliet
i Djingis Kahns spår
10–23 okt Sidenvägen i Centralasien
KarolinerResor, Rönnvägen 7,
688 91 Storfors
Tel: 0550- 700 88. 070-22 70084
www.karolinerresor.com
17
KRIGSHISTORIA
b
I Trondheim finns en
av andra världskrigets
största betongskyddade
ubåtsbaser, ett delvis
unikt kanonfort, svenskt
karolinskt bakslag och
ett välfyllt armémuseum.
Trondheim, Norges tredje
största stad, är en veritabel men kanske delvis
okänd guldgruva för den
som är intresserad av
militärhistoria.
e
Austrått fort, nordväst om Trondheim, var i operativt bruk fram till början av 70-talet. Fortet
uppfördes av tyska ockupationstrupper. I bestyckningen ingick ett av det tyska slagskeppet
Gneisenaus trippeltorn med 28 centimeters kanoner. På bilden ses systerfartyget Scharnhorst.
Foto: Pressens Bild.
TEXT OCH FOTO: STEFAN BRATT
D
et Trondheim som de flesta
turister möter är staden med
sina branta fjordar där kryssningsfartygen ligger lika tätt som en
division ankrade kustkorvetter, ett
myllrande restaurangliv längs med
kajerna och naturligtvis Nidarosdomen. Den stora kristna helgedomen
som fortfarande är ett mål för många
pilgrimer.
Men bara ett par stenkast från den
stora domkyrkan ligger ett av Norges
största militärmuseum, Rustkammeret
med Hjemmefrontmuseet. Rustkammeret betyder rustningskammare och
är ett av Norges allra äldsta museum.
Rustkammeret har sin historia så
långt tillbaka som medeltiden och var
då belägen i Ärkebiskopsgården som
ligger på andra sida av borggården.
Från början var museet beläget i den
gamla vapensalen i biskopsgårdens
östra flygel. År  fick museet officiell status och efter en större renovering
under - och -talen öppnades
de nuvarande utställningslokalerna i
Fält- och Vaktflyglarna. Museet är en
filial till Forsvarsmuseet i Oslo och
18
Militärhistorisk g
drivs av Haerens Overkommando (norska arméstaben).
Museet och dess förespråkare drabbades tyvärr av ett kraftigt bakslag
 då delar av Hjemmefrontmuséet
ödelades av en brand. Några entusiaster såg emellertid till att snabbt genomföra en insamling och fick på kort
tid från lokalbefolkningen in ett antal
originalsaker som nu ligger i de nya
montrarna. Den nya Hjemmefrontsdelen återinvigdes .
Regional militärhistoria
Tonvikten av utställningarna är lagd
på den regionala militärhistorien för
Tröndelags fylke. Den historiskt kunnige vet till exempel att Trondheim var
en av de platser där tyskarna landsteg
och där kampen stod som hårdast under slaget om Norge, vilket innebär att
museet är fyllt av intressanta och unika
föremål från dessa strider.
Lägg därtill flera mycket kunniga, artiga och även underhållande guider så
förstår ni att ett besök till Rustkammeret bör prioriteras!
Erling Vogstad, pensionerad teknisk
Norges största militärmuseum, Rustkammeret med Hjemmefrontmuseet, finns i
Trondheim. Rustkammeret betyder rustningskammare och är ett av Norges allra
äldsta museum.
Befäl 1/2005
Under kriget
använde det
norska hemvärnet olika typer
av hemliga
brevlådor för att
vidarebefordra
medelanden.
Denna är i form
av ett urholkat vedträ som
placerades på
en viss plats i en
vedtrave eller i
en vedbod.
Byggnaden mitt i bilden är den gamla tyska ubåtsbasen. Omgärdad av fyra till sex meter tjocka betongväggar, finns den fortfarande kvar och utnyttjas bland annat som statsarkiv. Den andra våningen utgör centrallager för Norska Vinmonopolet.
k guldgruva i Trondheim
officer, är en av dessa muntergökar
som inte tvekar över att driva gäck och
berätta om de strategiska missar som
svenska härförare gjorde under flera
försök att belägra staden.
Låt oss följa med på en snabb tur genom museet med Erling Vogstad som
vår guide.
Museet är uppdelat i tre olika avdelningar, en vapensamlingsdel, en del om
andra världskriget inklusive motståndrörelsen ”Hjemmefrontens” aktiviteter.
Vidare finns en hall till minne av de
norrmän från Trondheim och norrut
som stupade under andra världskrigets
strider. På minneshallens mässingsplåtar finns drygt   namn inristade.
Det första som möter besökaren är två
stora tolvpunds kanoner, som står utanför entrén. Väl inne i museet inleds samlingarna med en titt tillbaka till Vikingatiden och Håkon den Godes tid.
– Den här delen handlar om den så
kallade Leidangen, en ordning som Håkon den Gode införde. Tanken var att
varje del av kusten från Bergen i söder
till Trondheim i norr, skulle ansvara
för ett eget skepp med tillhörande be1/2005
Befäl
sättning och bestyckning. För många
var det en stor ära att bygga och basera
konungens eget skepp, berättar Erling.
Sedan går vi raskt vidare mot -talet och Christian VI, eller som norrmännen själva säger, Christian Qvart.
Det var Christian VI som införde den
regementsordning som i stort sett varit
gällande fram till idag. Det var också
Christian Qvart som såg till att bygga
Trondheims fästning, Kristianstens Festning, som flera gånger räddat Trondheims invånare från att bli ockuperade.
Inte minst från svenska härar, då Armfeldts här åkte på ett rejält nederlag, när
han försökte svälta ut Trondheimsborna
under belägringen vintern .
Den historiekunnige vet vad som hände när karolinerna tvingades marschera
tillbaka till Sverige över Jämtlandsfjällen.
Över   man av den totala hären på
  man fick sätta sitt liv till under den
beryktade fjällmarschen i januari .
”Kanonerna räddade oss”
– Den gången var det bland annat
tillgången till fästningens kanoner som
räddade oss. Karl XII kunde inte inta
oss eftersom Trondheims försvare hade
ett starkt understöd av sexton kanoner,
berättar Erling Vogstad.
Unionstiden markerar den period
i Norge då landets första vapenindustri grundades, Kongsbergsfabrikerna
utanför Oslo. År  tillverkades de
första gevären och ett par decennier
senare fick Kongsberg licens av Remington att starta produktion av halvautomatiska gevär.
– Samtidigt fick det norska försvaret äntligen många år av fred efter
sekel av krig mot bland annat svenskarna. Det var en viktig tid då officersutbildningen kunde inledas och systematiseras samtidigt som upprustning tog rejäl fart.
Arbetsron varade i drygt  år till
närmare bestämt den  april . Då
nåddes fylkesordföranden om beskedet
att tyska trupper hade besatt det strategiskt viktiga flygfältet Vaernes, ett par
mil om Trondheim. Därmed var också
dörren öppen för tyskarna för ockupering av norra delen av landet.
Efter några månaders intensiva strider hade till slut ockupationstrupperna
✒
19
Försvarsorganisationen
Försvarets nya prioritering
Svensk-finsk b
D
å Försvarsmakten överläm-
nade budgetunderlaget 
fanns inte begreppet Battle
Group. Idag är det konceptet som kommer att styra försvarets verksamhet för
överskådlig tid. Produktionen av ingående snabbinsatsförband kommer att
märkas på alla nivåer och på de allra
flesta befattningar i Försvarsmakten.
Begreppet har kommit så hastigt och
finns så plötsligt på allas läppar att någon bra svensk benämning ännu inte
hunnit etablera sig.
Vittgående konsekvenser
Beslutet att EU ska ha förmågan att
mycket snabbt kunna ingripa militärt
finns formulerat i de så kallade Headline Goals som klubbades igenom våren
. Att det för Sveriges del skulle få
så vittgående konsekvenser finns för
första gången formulerat i försvarspropositionen.
Signalerna om att något nytt var på
gång kom dock några månader tidigare
till Högkvarteret i form av uppdrag för
leverans av underlag till försvarsdepartementet.
Vid ett beslut ska insatsen vara påbörjad inom tio dagar. Stridsgruppen skall
kunna sättas in inom en radie på 600 mil
från Bryssel och maximal uthållighetstid
vid insats är satt till 120 dagar.
Foto: Försvarets bildbyrå/Ulf Pettersson.
✒
Trondheim i sitt våld och snabbt byggdes betydande befästningar i Trondheim med omgivning. Bland annat
byggdes en av Europas största ubåtsbaser inne i Trondheimsfjorden. Armeringsjärnen var så kraftiga att de skeppades med båt från Frankrike till den
norska kuststaden.
Ubåtsbas blev spritlager
– Basen, som är omgärdad av fyra till
sex meter tjocka betongväggar, finns
fortfarande kvar och utnyttjas bland
annat som en del av vårt statsarkiv.
Den andra våningen utgör centrallager
för vårt statliga Vinmonopol, vår motsvarighet till ert Systembolag. Spriten
är alltså väl skyddad, berättar Erling
Vogstad och ler.
Desto mer allvarlig är han när vi
kommer till den andra centrala delen
20
av museisamlingarna, ”Hjemmefronten” och dess verksamhet.
En motståndsrörelse som Henry
Rinnan och hans anhang av angivare
(Sonderabteilung Lola) gjorde allt för
att krossa. Det var inte för inte som
Rinnan fick epitetet ”Gestapos bästa
medarbetare” bland de högre, tyska befäl inom Gestapo och SS. På listan över
Rinnans angiveri finns bland annat:
● avslöjande av  hemliga radiosändare utmed kusten
● ansvarig för  lönnmord
●  grova misshandelsfall av misstänkta hjemmefrontsympatisörer
● angav över   normänn till Gestapo och SS
Dessa övergrepp resulterade i en
dödsdom mot Rinnan och ytterligare  av hans medarbetare.Domarna
verkställdes tidigt på morgonen den
första februari  på borggården vid
Kristianstens Festning.
Gömda radiosändare
I samlingarna finns förutom en riklig
dokumentation om Rinnan och hans
härjningar även konkreta exempel på
hur ett fångläger för misstänkta hjemmefrontmedlemmar såg ut, olika typer
av kamouflerade radioutrustningar
(bland annat en i en termos), olika
typer av hemliga brevlådor (uthuggna
vedklabbar) samt inte minst en riklig
skildring av livet ombord på norska
lastbåtar som utgjorde en viktig ”livlina” av bland annat oljeleveranser till
de brittiska öarna.
Hälften av alla oljeprodukter till
England kom till öriket tack vare
norskt tonnage.
Den kanske mest imponerade be-
Befäl 1/2005
k bataljonsstridsgrupp i ständig beredskap
KÄLLA: FÖRSVARSMAKTEN
EU kommer, om alla planer infrias,
att ha från sju till nio multinationella
snabbinsatsstyrkor enligt Battle-groupkonceptet till sitt förfogande. Beredskapstiden för en snabbinsatsstyrka är
sex månader och inom EU ska ständigt
två grupper finnas i beredskap. Vid ett
beslut ska insatsen vara påbörjad inom
tio dagar. Konceptets verkningsradie
är  mil från Bryssel och maximal
uthållighetstid vid insats är satt till 
dagar.
Nytt kapitel
Sverige ska , tillsammans med Finland,
producera en bataljonsstridsgrupp om 800
man som ska stå redo för insats i januari
2008. Foto: Försvarets bildbyrå/Eva Strandholm.
I januari  ska det första, till
huvuddelen, svenska förbandet enligt
Battle group-konceptet stå klart för
beredskap. Under beredskapstiden sker
rekryteringen för nästa Battle Group,
som enligt planerna ska vara helsvensk
och stå insatsberedd från januari .
Ett helt nytt kapitel i den svenska Försvarsmakten har inletts.
Kritiska frågor
CFB får uppdrag
från KBM
C
FB har fått två uppdrag av
KBM (Krisberedningsmyndigheten). Det rör sig om utbildning
av frivilliga som ska kunna förstärka
länsstyrelses eller kommuns krishanteringsorganisation. Ett uppdrag
är redan inriktat mot länsstyrelsernas behov i U- och C-län.
Det andra uppdraget handlar
om att utbilda informatörer som
ska kunna förstärka länsstyrelses
krisinformationsorganisation vid
svåra påfrestningar.
CFB uppmanar förbunden att
påbörja en dialog med respektive
länsstyrelser för att klarlägga behoven av regional krisinformatörsutbildning. De förbund som kommer fram till att länsstyrelsen har
sådana behov och önskemål bör
snarast kontakta CFB.
Den politiska viljan är att Sverige,
tillsammans med Finland, ska producera en bataljonsstridsgrupp om 
man som ska stå redo för insats i januari . Runt detta ska ett ramverk av
stödresurser fogas. Exempel kan vara
artilleri, luftvärn eller underrättelseenheter.
Nya avtal för i första hand officerare
måste skrivas. Anställningsförhållandet för soldater som kontrakteras är en
annan fråga att lösa. De internationella
inslagen i värnpliktsutbildningen måste bli starkare. Övningar med inriktning på internationell verksamhet blir
vanligare. Materielfrågan är en annan
kritisk punkt, konceptet ställer mycket
högre krav på materielberedskapen.
Materielen måste finnas på plats då en
insats inleds.
fästningen får dock den intresserade att
åka drygt fyra mil på mindre vägar ut
mot kustbandet för att studera närmare.
Det handlar om ett av Nordens största
kustartilleribatteri – Austrått fort.
Gneisenau. Skeppets öde beseglades i
en torrdocka i Kiel. Efter att ha härjat
bland de allierades flottstyrkor i Nordatlanten och kanalzonen från sin hemmahamn i franska Brest, attackerades
slagskeppet under en underhållssejour
i Kiel.
Det brittiska bombangreppet mot
varven i Kiel skadade slagskeppet så
pass allvarligt att det klassades som
vrak den  april . Beväpningen
ombord kom dock till pass på andra
håll. Det ena trippeltornet (A-tornet)
monterades ned och sattes upp som
enkelbatterier på tre olika platser längs
med inloppet till holländska Rotterdam. Det två andra tornen, B och Ctornen, som var helt oskadade fraktades till Norge och utgjorde ett batteri
väster om Bergen respektive Austrått.
Austrått Fort tillhör Hegra Festning
som är en av de lokala filialerna till
Rustkammeret. I fortet kan besökaren
uppleva den verkliga miljön för fortets
manskap. Det är trångt i gångarna, där
 meniga och  officerare samsades
om utrymmet.
För snart femton år sedan beviljade
Forsvarsdepartementet drygt en miljon
kronor i bidrag för att finansiera upprustning av fortet som legat i malpåse
sedan . Trippelbatteriet har inte
varit i strid. Däremot har flera fullkaliberskjutningar genomförts.
Dessa skjutövningar har bland annat
besökts av medlemmar ur den kungliga
norska familjen samt dåvarande, ställföreträdande chefen för Natos Europakommando (Saclant), Lord Montgomery. Varje spränggranat, som kunde nå
mål  kilometer från avfyrningsplatsen, vägde  kilo.
Slagskeppskanoner
Austrått fort, som ligger på Örlandet,
nordväst om Trondheim var i operativt
bruk i det norska kustförsvaret fram
till början av -talet. Fortet uppfördes av de tyska ockupationstrupperna.
Som arbetskraft under uppförandet
 utnyttjades mellan  och 
jugoslaviska krigsfångar. Totalt fanns
drygt  jugoslaviska tvångsarbetare
på plats under kriget för att förstärka
och bygga ut fortet.
Fortet består av ett trippeltorn med
 centimeters kanoner. Tornet satt
ursprungligen på det tyska slagskeppet
1/2005
Befäl
21
KRIGSHISTORIA
1944 Finlands ö
Effektivt artilleri och flyg bromsade rysk anstormning
Löjtnant Orvar Nilsson från I 16 var ställföreträdande kompanichef från 1943 fram
till att kompaniet upplöstes den 26 september 1944. Foto: Olle Hallberg.
En 7,5 cm pansarvärnskanon vid slaget vid Tali-Ihantala. I bakgrunden brinner en rysk stridsvagn.
D
et svenska frivilligkompaniet,
som anlände till Karelska näset
den  juni , tillhörde det
legendariska finlandssvenska infanteriregementet IR  vilket i sin tur ingick i
e divisionen som leddes av den unge
överstelöjtnanten Alpu Kulervo Marttinen. Kompaniet hade gått i ilmarsch till
Kivisillansalmi och grupperat sig till försvar i VKT-linjen vid älven Vuoksen.
Under kvällen grävde svenskarna ned
sig så gott det gick på Vierumäkis berghällar  meter framför linjen. Redan
efter några decimeter stötte spadarna på
berg, vilket gjorde det helt omöjligt att
gräva riktiga skyddsgropar. Med hjälp av
stockar, stenar och jord kunde de emellertid åstadkomma någorlunda liggvärn.
Utan egna förluster
Nästa morgon kom det första ryska
anfallet mot Vierumäki. En våldsam
eldstrid blev följden men svenskarna slog tillbaka ryssarna utan egna
förluster. Senare under dagen gjorde
22
ryssarna flera försök att ta höjden men
det lyckades inte. Däremot skadades
kompanichefen Hård af Segerstad av en
granatskärva som spräckte hans hjälm
och han blev liggande avsvimmad hela
natten utan att någon visste vart han
tog vägen. Löjtnant Orvar Nilsson tog
befälet över kompaniet tills vidare.
Felriktade granater
Följande dag försökte ryssarna återigen storma och ta Vierumäki. När
det finska artilleriet gav understöd
råkade ett lag granater slå ned mitt i
de svenska ställningarna och två av de
frivilliga dödades. Misstaget skapade
en tryckt stämning i de svenska leden,
men löjtnant Nilsson lyckades hålla
stridshumöret uppe genom att gå runt
till alla och tala uppmuntrande.
Senare under dagen besöktes svenskarna i främsta linjen av den finlandssvenske bataljonschefen kapten Laxén
vilket stärkte stridsmoralen ytterligare.
Svenskkompaniet fick sedan en job-
Löjtnant Axel hård af Segerstad från Svea
Livgarde tillhörde frivilligkompaniet från
januari 1942. I maj 1943 blev han kompanichef, vilket han var till kompaniet upplöstes. Han tjänstgjorde i Finland sammanlagt
33 månader. Foto: Orvar Nilsson.
big dag, då ryssarna pressade på med
allt de hade på plats och man tvingades
retirera ett tjugotal meter under hård
strid. Två svenskar blev liggande kvar
och förblödde i ingenmansland.
Det fanns ingen chans för de övriga
att ta sig fram i kulregnet och rädda
dem. De finska artillerispärrarna bidrog dock starkt till att ryssarnas anfall hejdades ännu en gång. När dagen
var slut kunde svenskarna räkna in sex
stupade och tolv sårade och kompaniet
var i det närmaste slutkört.
Befäl 1/2005
s ödesår
3 000 samlades för
slagets 60-årsminne
del 2
TEXT: ÅKE FINNPERS, FOTO: ARKIVBILDER OCH ÅKE FINNPERS
– Precis här på vägen träffades jag! Kulan gick in genom halsen på höger sida utan att
träffa kotor och pulsåder och fastnade i vänster axel. Där sitter den än i dag, berättar
österbottningen Jonas Enbacka.
t
Den ryske generalen Gusev hade vid
det här laget begärt förstärkningar
med två armékårer av Stavkan men fått
avslag. Istället fick han order att senast
den  juni uppnå linjen Imatra-Villmansstrand och beslöt därför att göra
ett anfall över Viborgska viken vid Tienhara.
Det ryska storanfallet kom på midsommaraftonens morgon den  juni
och inleddes som vanligt med en mördande artilleri- och granatkastareld
kombinerat med flyganfall. Striden om
Tali-Ihantala hade inletts på allvar.
Men ryssarna stoppades med stora
förluster mycket tack vare det suveräna
finska artilleriet. Det hade en fantastisk
förmåga att koordinera olika förband
så att alla kunde skjuta koncentrerat
mot ett och samma mål med förödande verkan.
På kvällen kunde Marttinen rapportera att Vuoksens strandlinje höll och
fienden hade slagits tillbaka med stora
förluster. Han befordrades till överste
på stående fot per fälttelefon av Mannerheim själv.
1/2005
Befäl
För svenskarnas del kom stormen
vid -tiden. Anfallsvåg på anfallsvåg
av ryssar kastades fram. Orvar Nilsson
skriver i sin bok ”Liten bricka i stort
spel” följande:
”Nya granater, nya stormningsförsök, kulsprutor gav understöd, kulsprutepistoler smattrade, handgranater briserade, skrik och rop från
alla håll på svenska, på finska, på
ryska, eget artilleri sköt spärrar, träd
sköts av, skrot och stensplitter ven
genom luften, explosiva kulor skrällde mot träd och stenar. Det var ett
helvetiskt larm. Med otroligt dödsförakt anföll ryssarna gång på gång.
Försvaret pressades sakta bakåt.”
Stora ryska förluster
Men försvaret höll. Efter två timmars
strid hade ryssarna så stora förluster
att de fick nog. Ett relativt lugn bredde
ut sig tills vidare. Det svenska kompaniet hade nu bara nitton stridsdugliga
män kvar.
Sent på kvällen försökte ryssarna
ännu en gång efter den största artil-
D
en  juli  högtidlighölls
-årsminnet av det stora
slaget vid Tali-Ihantala. Tre tusen
veteraner, anhöriga och finländare
med rötter i Ihantala, mötte upp till
en mycket uppmärksammad minneshögtid. Området ligger ju sedan
 på ryskt område men trots det
var raden av finska bussar imponerande denna vackra sommardag.
Alla var där, finsk TV och radio,
journalister, president Rytis sondotter, filmare, skådespelaren Åke
Lindman (regissör till ”Framom
främsta linjen” och undersergeant
Lehto i ”Okänd soldat”), general
Valtanen och många andra prominenta finländare.
Publiken satt på bänkar, medhavda stolar, i gröngräset eller på de
stenar som  hade gett skydd
mot ryssarnas eld. Både de finska
och ryska nationsfanorna fanns på
plats och den finska försvarsmaktens beväringsorkester spelade inledningsvis Finlandiahymnen.
En tyst minut påbjöds för att hedra alla de över   soldater
(finska och ryska) som stred här
och därefter lästes en hälsning från
riksdagens talman Paavo Lipponen
upp. Kransar lades ned vid minnesstenen av representanter för de
olika truppförbanden, för Ihantalas
forna församlingsmedlemmar och
även en kvinnlig rysk representant
från Viborg.
Efter ceremonierna begav sig
många veteraner ut i terrängen och
visade anhöriga och andra intresserade på plats vart de var under
de händelserika dagarna juni-juli
, de dagar då Finlands öde avgjordes vid Tali-Ihantala.
lerikoncentration svenskarna hittills
upplevt. En halvtimmes stormeld som
skakade hela Vierumäki och efter det
upptäckte löjtnant Nilsson att ryska
enheter hade passerat till höger om
dem. Ryssarna befann sig redan ett par
hundra meter bakom dem och svenskarna riskerade att bli omringade.
Det fanns bara en sak att göra, att
retirera så snabbt som möjligt till VKT23
✒
KRIGSHISTORIA
Pansarnäven var ett viktigt vapen i det finska infanteriets
arsenal. Den kunde slå igenom 12 cm pansar, när skjutavståndet var 40 m. Den fanns även i en grövre variant, som
kunde slå igenom 20 cm pansar, när max skjutavstånd var
60 m. Så tjockt pansar hade inte ens Josef Stalin-vagnarna.
Ansvarig för den
ryska storoffensiven
på näset var general Leonod Govorov.
Han befordrades
till marskalk den 17
juni 1944. En månad
senare tvingades han
att ge upp försöken
att bryta genom det
finska försvaret för att
ta Helsingfors.
Det var svårt att gräva ned sig på många ställen.
På Vierumäkis berghällar femhundra meter framför
linjen, stötte spadarna snart på berg, vilket gjorde
det helt omöjligt att gräva riktiga skyddsgropar.
✒
linjen. Svenskarna löpte i galopp och
nådde oskadda i skydd bakom linjens
stenhinder. Andra förband kastades
nu in i försvaret och svenskarna kunde
följande dag dras ur stridslinjen.
Vid det laget hade den skadade löjtnant Hård af Segerstad kommit till
sunda vätskor igen och återtagit ledningen för kompaniet. Senare fick bataljonen order att, underställda e divisionen, anfalla mot Tali för att återta
huvudförsvarslinjen.
Ryssarna hade inte lyckats bryta det
finska försvaret och general Gusev började nu få bråttom. Tidigt på morgonen
den  juni satte han in den . Gardesarmékåren, ett elitförband, i ett förnyat storanfall.
Den störande elden övergick i stormeld och alla vapen förenade sig i en
stormeld som smulade sönder de provisoriska finska ställningarna.
På många håll brast också det finska
försvaret men de lyckades senare återta
förlorad terräng och nästan åstadkomma en motti, inringning, innan kvällen. Ryssarna hade hamnat i en säck
som de finska styrkorna försökte knyta
24
till men det lyckades inte helt på grund
av de starka ryska pansarenheterna.
Ryssarna ger upp
Under de följande dygnen böljade
striden fram och tillbaka i ”säcken”
utan att finnarna lyckades skapa någon
motti. Men det envisa finska försvaret
hade ändå skapat tid för att förstärkningar skulle hinna fram. Den  juni
hade två nya friska divisioner anlänt.
De behövdes därför att följande dag
blev den mest kritiska under det två
veckor långa slaget.
Ryssarna var då nära att lyckas med en
omringning men misslyckades att ta det
viktiga vägskälet vid Ihantala. Hade de
haft framgång skulle en stor lucka rivits
upp i den finska linjen och ryssarna hade
kunnat stöta fram nästan obehindrat
mot Villmansstrand-Imatra.
Slaget pågick med full intensitet och
med växlande framgång för de stridande
ända till  juli, då ett relativt lugn inträdde. Den  juli kunde en finsk fjärrpatrull
meddela att de sett tomma tågvagnar på
väg mot fronten återvända fullastade.
General Gusev hade gett upp.
Bidragande orsaker till det framgångsrika finska försvaret vid Tali-Ihantala var dels det oerhört effektiva
artilleriet, men även att man fick fram
mängder av pansarskott vilka man lärt
sig använda till fulländning. Dessutom
var de finska och tyska flygstyrkorna
osannolikt lyckosamma.
Det finska jaktflyget sköt ned hundratals ryska plan under slaget. Förhållandet mellan nedskjutna och förlorade
plan var otroliga :. Gusevs a armé
beräknas ha förlorat mellan   och
  man,  stridsvagnar och 
flygplan, varav de största förlusterna
kom vid Tali-Ihantala. Den finska avvärjningssegern var ett faktum.
Kriget ännu inte över
Ännu var dock inte kriget slut. Från
Aunusfronten i Östkarelen återstod
en reträtt för att få hem förbanden så
intakta som möjligt. Den operationen
lyckades även om det var kritiskt vid
några tillfällen, speciellt efter det att
ryskt marininfanteri hade landsats
på östra Ladogastranden, i ryggen på
de finska trupperna. Men i huvudsak
Befäl 1/2005
D
Im
n
v
ligen fram till att det inte fanns någon
återvändo. Vid ett negativt svar kunde
man räkna med en snar rysk storoffensiv och det var tveksamt om de slutkörde finska trupperna skulle klara ännu
en sådan prövning.
Brytning med Tyskland
.
Det finska jaktflyget sköt ned hundratals ryska plan under slaget vid Tali-Ihantala. Fotot togs vid
Immola den 2 juli 1944, när finska och tyska piloter studerade kartan inför ett uppdrag. Flygplanet är en tysk Focke Wulf-190, startklar på fältet i Immola och ett av de bästa planen under andra
världskriget.
gick reträtten från Onega-Svir bra och
i slutet av juli var de finska styrkorna i
stort tillbaka vid utgångsläget för 
års offensiv.
De finska styrkor som hade dragit
sig tillbaka mot Ilomants var dock hela
tiden hårt ansatta av ryssarna och var
ett tag illa ute. Men i trakterna av Vellivaara-Lutikkavaara, alltså strax öster
om den gamla gränsen, gjorde de finska trupperna helt om och genomförde
en av krigets mest framgångsrika mottimanövrer.
Under ledning av generalmajor Erkki
Raappana lyckades man med två brigader, två jägarbataljoner och fyra slitna
bataljoner, den – juli, omringa två
ryska divisioner. De inringade ryssarna
försvarade sig dock segt och striderna
böljade fram och tillbaka. Andra ryska
förband försökte gång på gång att österifrån bryta genom de finska linjerna
och komma till undsättning. Det lyckades inte och efter en veckas hårda strider gav de upp ställningarna och räddade sig ur mottin så gott de kunde.
Resterna av de båda divisionerna
slank nattetid skickligt undan genom
de milsvida skogarna och tog sig tillbaka till egna linjer. Kvar på slagfältet
lämnade ryssarna   stupade och
ett mycket stort antal kanoner och
”stalinorglar”, pansarfordon, bilar och
hästar samt mängder av ammunition.
Dessutom beräknades förlusterna i
sårade till bortåt   man. Detta
var det mytomspunna ”slaget om Ilomants”, det sista stora slaget sommaren . Striderna i Ilomants kan
1/2005
Befäl
med fördel numera studeras på ortens krigsmuseum.
Fredsförhandlingar
Vid det här laget hade den finska statsoch krigsledningen kommit till insikt att
man nu snabbt måste söka en politisk
lösning om inte Finland skulle gå under.
Den  juli flög president Ryti och minister Tanner till högkvarteret i S:t Mickel
och lyckades övertala Mannerheim att
överta presidentposten eftersom Ryti
personligen hade lovat Hitler att inte
sluta fred med Sovjetunionen.
Mannerheim svor presidenteden den
 augusti och några dagar senare bildades även en ny regering. Detta var ett
av Stalins krav för att överhuvudtaget
inleda fredsförhandlingar.
Självklart väckte dessa finska åtgärder
oro i Tyskland och den  augusti kom
fältmarskalk Keitel till S:t Mickel, utsänd
av Hitler själv. Mannerheim svävade inte
på målet utan sade rent ut att han inte
kände sig bunden av Rytis löfte.
Nu följde några dagar av politiskt
lugn då ryssarna väntade och tyskarna hoppades. Mannerheim beslutade
sig definitivt den  augusti för att
kontakta ryssarna om förhandlingar i
Moskva. Ryssarnas krav lät inte vänta
på sig och bland dessa var kravet på att
omedelbart avbryta de diplomatiska
relationerna med Tyskland och få dem
att dra bort sina trupper från finskt
territorium före  september.
Den finska ledningen kände sig ännu
osäker på vart ryssarna egentligen syftade och drog på svaret men kom slut-
På kvällen den  september  sammankallades den finska riksdagen. Den
nye statsministern Hackzell meddelade
att man beslutat bryta med Tyskland
och inleda förhandlingar med Sovjet.
All eldgivning upphörde på morgonen
den  september och tre dagar senare
passerade en finsk fredsdelegation frontlinjen och reste vidare till Moskva. Det
blev hårda och utdragna förhandlingar
vilket bland annat knäckte Hackzell. Han
drabbades av ett slaganfall och försvarsminister Walden fick ta över att leda förhandlingarna.
Slutligen tvangs den finska delegationen acceptera att Karelen åter gick förlorat och   karelare skulle än en
gång få se sig som flyktingar i eget land.
Dessutom skulle Petsamo avträdas och
Porkala utarrenderas, ett skadestånd på
 miljoner dollar betalas och flottbaser samt flygfält ställas till Sovjetunionens disposition. Den  september tvangs finländarna skriva under de
hårda villkoren.
Den  september samlades svenska
frivilligkompaniets återstående  man
i Åbo, där de avtackades av Mannerheims personlige representant, general
Viljo Tuompo. Därmed avslutades de
svenska militära frivilliginsatserna i
Finland under krigsåren –.
Ännu återstod dock ”Lapplandskriget”,
det absoluta ryska kravet att få de tyska
trupperna bort från finskt territorium.
Men det är en senare historia.
Litteratur
Finland i krig – tredje delen,
Erik Appel m.fl., Jyväskylä 
Gallén, Jarl, Tre bataljoner,
Tammerfors 
Jägerskiöld, Stig, Marskalken av Finland
–, Keuru 
Kuussaari, Eero-Niitemaa, Vilho, Finlands krig –, Helsingfors 
Mäkelä, Jukka, , Helsingfors 
Nilsson, Orvar, Liten bricka i stort spel,
Avesta 
Svenska frivilliga i Finland -,
Red. Sten Claësson m.fl., Sthlm 
25
MILITÄRHISTORIA
Gustav II Adolfs brokiga här, fylld av legoknektar, ersattes av en mer homogen armé, när indelningsverket bildades under Karl XI.
Foto från Armémuseum av Peter Hennix
Tiderna förändras
men inte alltid våra uppfattningar
TEXT: BERTIL FLODIN
T
empora mutantur – tiderna
förändras. Det latinska uttrycket är i skenet av dagens
försvarsomdaning applicerbart på
kaptenen Gustaf Mauritz Stjernsvärds
envisa lobbande i mitten på -talet
för att avskaffa indelningsverket och
modernisera det svenska försvaret.
Härens tillvaro beror uteslutande
på ”ett folks förmåga att kunna värna
sin sjelfständighet, så framt denna här
likväl i sig förenar följande egenskaper,
neml. : att den till sitt antal motsvarar behofet; att den är fullt tjenst- och
stridsbar hvad åligganden, öfning, utredning, underhåll och rörlighet angår;
att den anförd af uti alla stycken kunnigt och militärisk erfarenhet ägande
befäl; slutligen att de lifas af det sjelfförtroende och den fosterländska anda,
som äro nödvändiga för seger.”
Citatet är från den motion som kaptenen vid Södra skånska infanteriregementet, sedermera majoren Gustaf Mauritz
26
Stjernsvärd, chef för Ingelstads kompani,
lämnade till ståndsriksdagen .
En kapten i den indelta armén behövde inte tillbringa sin tid med soldater på en kasern, för det fanns ännu
inga kaserner och soldaterna levde som
småbrukare på sina torp.
Stjernsvärd var, vilket framgår av protokollen vid ”Högloflige Riddarskapet
och Adeln” en mångsysslare, men också,
vilket framgår av motionstexten, starkt
engagerad för att förändra den indelta
hären, som i många stycken då i mitten av -talet hade avsevärda brister.
Gustaf Mauritz Stjernsvärd, ansåg att
den indelta armén byggde, på vad man i
dag skulle kalla, ett felaktigt koncept.
Redan vid riksdagen – motionerade han om ”hela försvarsverkets
ordnande”. Han föreslog att avskaffa
indelningsverket! Men att angripa det
sedan generationer inrotade indelningsverket var vid den här tiden, och
under lång tid på -talet, tabu på
Fakta
Indelningsverket var ett
system för avlöning av
statens tjänstemän och genomfördes i
huvudsak av Karl XI. Det innebar att en
viss del av lönen utbetalades in natura
– i livsförnödenheter istället för pengar.
Det gällde främst den indelta armén
med boställen för befattningshavarna.
Vissa hemman var rusthåll dvs fick
skattefrihet mot att de lejde och underhöll ryttare. Andra hemman indelades i
grupper, rotar, som var och en underhöll
en soldat.
 avskaffades indelningsverket och
det indelta manskapet ersattes av värnpliktiga.
samma sätt som det under så gott som
hela -talet var tabu att ifrågasätta
neutralitet och alliansfrihet. Motionen
avslås således.
I betänkandet, som gjordes med anledning av motionen, skriver ”Statssamt Allm. Besv. - och Ekon. - Utskotten” att indelningsverket är ett ”för Sverige mest passande organisationssystem;
Befäl 1/2005
I mitten på 1800-talet hade den indelta armén inte förändrats särskilt mycket sedan slutet
på 1600-talet. Uniformerna hade bytts och ett antal nya vapen tillförts, men organisationen var i stort oförändrad sedan tillkomsten. Något som kallades beväring hade visserligen tillkommit 1812. Men motståndet var kompakt mot att ändra organisation, att bevilja
pengar till hären och att öka övningstiden för beväringen. Foto: Pressens bild
ty den indelta armén är nationell och
egendomlig (lämpad) för Sverige”.
Den indelta armén vilken segrat under Karl XI och Karl XII och besegrats
av ryssarna i början av -talet, då
Sverige gick miste om sin östra rikshalva, hade emellertid inte förändrats.
Uniformerna hade bytts och ett antal
nya vapen tillförts, men organisationen
var i stort oförändrad.
Något som kallades, beväring hade
visserligen tillkommit  genom
kunglig ”kungörelse om utskrivningssättet och inrättning av allmänna beväringsmanskapet”, då den nyblivne
kronprinsen, den franske marskalken
Jean Babtiste Bernadotte, insåg att hären måste förstärkas, när man skulle
bekriga Napoleon på kontinenten.
Övningstiden för denna beväring
var när den infördes  dagar, in- och
utryckningstiden inräknat. Och den
hade inte förändrats. Medan andra
länder efterhand började införa allmän
värnplikt var motståndet i vårt land
kompakt mot att ändra organisation,
att bevilja pengar till hären och att öka
övningstiden för beväringen.
 hade det gått tio år, när Stjernsvärd återkom med sin nya motion.
Han ansåg ”att vår armé i följd af sina
många organisationsbristfälligheter
och olägenheter ingalunda uppfyller
eller kan uppfylla alla de av mig ofvan
antydda fordringar och egenskaper.”
Kanske borde Gustaf Mauritz
Stjernsvärd insett att även om tiderna
förändras, så är det inte givet att människors uppfattning förändras. Det
kom att dröja femtio år innan indelningsverket avskaffades.
Det har nu gått nästan  år sedan
kaptenen, med mera, Stjernsvärd ansåg
att armén inte kan lösa sina uppgifter
på grund av ”organisationsbristfälligheter” och ”olägenheter”.
P.S. Stjernsvärd föreslog vid riksdagen
– också att FBUs föregångare,
landstormen, skulle inrättas. När denna
inrättades i slutet av -talet, byggde
den i stort på Stjernsvärds ideér. Men det
är en annan historia. D.S.
Smygfartyg kungligt döpt
K
ronprinsessan Victoria döpte nyligen det tredje
smygfartyget i Visbyserien
vid en högtidlig ceremoni hos Kockums i Karlskrona. Marinens musikkår spelade, flaggvakt och honnörsstyrka fanns på plats och förutom
 gäster från ett tiotal länder var
förstås även många av Kockums egna
medarbetare med.
Det var nybygge  som döptes
och Kronprinsessan Victoria uttalade: ”Med Konungens gillande skall
Ditt namn vara Härnösand. Må lycka
och välgång följa Dig på haven och
må Du bli en stark länk i vårt försvar.”
Kockums marknadsavdelning hade
under dagen arrangerat ett seminarium för särskilt inbjudna gäster kring
smygkonceptet, Swedish High Tech in
Littoral Warfare. HMS Helsingborg,
det andra fartyget i Visby-serien, gick
1/2005
Befäl
Kronprinsessan gjorde efter fartygsdopet
ett besök ombord på HMS Härnösand.
På bryggan fick hon en orientering om hur
fartyget fungerade. Foto: Kockums
till sjöss med VIP-gäster. En särskild
tur arrangerades för kronprinsessan
enligt hennes eget önskemål.
– Med det tredje fartyget är Visby-
TEXT: B-O LAX,
KÄLLA: KOCKUMS
projektet på god väg. Systemet fungerar väl och vi känner stor tillförsikt
till Visbykorvetterna, sade FMVs
projektledare Peter Haglind.
HMS Härnösand är liksom övriga
fartyg i serien byggd i kolfiber och har
det totala stealth-konceptet. Begreppet
stealth/smygteknik omfattar allt som
minimerar signaturer och signaler i
syfte att försvåra och förhindra upptäckt och identifiering.
Fartygen i serien är mycket svåra
att upptäcka på radar eller med annan modern sofistikerad teknik.
Kockums ska bygga totalt fem fartyg i Visby-serien åt svenska marinen.
Konceptet är mycket uppmärksammat
världen över. Fartygen som nu är sjösatta är HMS Visby, HMS Helsingborg
och HMS Härnösand. De två övriga
ska heta HMS Nyköping och HMS
Karlstad.
27
UTBILDNING
Ett bevis på att allt är som det ska är att man kan pumpa upp det orenade vattnet från gropen och på andra ändan av anläggningen
sprutar det filtrerade vattnet ut. Infälld bild: Det minsta vattenreningsfiltret, som får plats i en innerficka, är avsett för enskild användning. Finns i jägarförband.
Rent vatten
grund för bra
fälthygien
S
TEXT OCH FOTO: FOTO LASZLO KOVACS
ommaren  var händel-
serik. Istället för sol och värme
ösregnade det över hela landet
och dränkte tusentals hus runt om
i Småland och spolade bort mångas
semester. Därefter växlade vädret till
riktigt heta dagar. Skogen brann i flera
dygn nära Strömstad veckan efter Kriskommunikationskursen. Den kursen
pågick förresten just under sommarens
varmaste dagar som var vecka .
Konsekvenserna av alla dessa katastrofer blev väl beskrivna i pressen och
Hemvärnet fick beröm för sina insatser,
28
medan andra aspekter inte belystes offentligt eller diskuterades långt efteråt.
Hit hör attackerna av de osynliga varelser som bakterier och olika virussjukdomar som frodas i dessa extrema, katastrofmiljöer. Steget därifrån till hotet
om kemiska och biologiska stridsmedel
är inte långt.
Hälsoskyddskursen på Fårö samlade många duktiga deltagare som ville
fördjupa sig i ämnet. Flertalet arbetar
yrkesmässigt med dessa frågor som
miljö- och hälsoskyddsinspektörer eller sjukvårdspersonal.
I kursledningen fanns Hans Flyman,
medförfattare till boken ”Preventiv
medicin och miljöskydd”. Innehållet är
lika spännande som skrämmande men
nödvändigt och bör läsas av alla – det
är både allmänbildande och alltid aktuellt.
På onsdag förmiddag samlades kursdeltagarna för utomhusaktiviteter och
målet är kursgårdens branddamm.
Som alltid, då det pågår militär verksamhet, är det högvis med prylar som
ska med – prydligt inpackade i speciella lådor och väskor. Allt detta drogs
ut på en vagn som samtidigt fungerade
också som utställningsbänk.
Ur lådor, väskor och påsar drogs det
fram olika vattenreningsutrustningar,
allt från anläggningar med större kapacitet till mindre, behändiga sådana
för enskilt bruk. Verksamheten kom
snabbt igång uppdelade i två grupper. Uppgiften var att sätta upp var sin
vattenreningsanläggning och filtrera
branddammens inte alltför aptitliga
innehåll till drickbart vatten.
Kloka huvuden slog sig ihop och följde instruktionsböckerna, medan andra
Befäl 1/2005
praktiserade det beprövade metoden,
”try and error”, plus lite våld.
Så småningom var alla bitarna
på plats och pumparna kom
igång med hjälp av handkraft
och det rena vattnet forsade
ut från rätt slangända.
Vattenreningen tillhör
den första och viktigaste preventiva insatsen
för att skapa och säkerställa en effektiv
fälthygien.
Petra Martinsson
har tagit sig till Fårö
från Örebro, där hon
är hälsoskyddsinspektör i det civila.
Hon valde kursen efter att kollegor, som tidigare deltagit i kursen,
rekommenderat den.
Har dina förväntningar infriats?
– Jag tycker att det är intressant alltihop. Vi har pratat om
fälthygien och det är nyttiga kunskaper som kan anpassas till civil verksamhet också. Det som var helt nytt för
mig var föreläsningen om de kemiska
och biologiska stridsmedlen. Mycket
skrämmande men lika intressant.
Var finns de största problemen tror du?
– Jag tror att det är de olika sjukdomar som kan drabba privatpersoner
på grund av dålig livsmedelshantering.
De flesta företag som arbetar med den
här typen av hantering är duktiga men
det är klart att det finns en hel del problem.
Är det sådana frågor du arbetar mest med i Örebro?
– Nej, men det är en del av jobbet.
Jag arbetar mest med inomhusmiljö,
skolor och daghem, enskilda avlopp
och sådana bitar.
Petra stegade snabb iväg. Bussen fylldes på med hälsokursare vid förrådet,
startklara för Fåröutflykten.
Viktig beredskapskunskap
Kursinstruktör, Hans Flyman beskriver
hälsoskyddskursen så här:
– Vi har utbildning på fälthygien, det
vill säga livsmedel, vatten, avfallshantering, renhållning, toaletter, miljö,
smittskyddshanterig och historiken
bakom dessa områden för att öka förståelsen för det viktiga med fälthygienen. Dessutom innehåller kursen ut1/2005
Befäl
Kurschefen Hans Flyman förevisar ”akutväskan”.
Petra Martinsson mitt i
den praktiska övningen
med monteringen av vattenpumpen.
bildning i NBC-skydd och kommunal
beredskapsplanering.
– Huvudsyftet med hälsoskyddskursen är att utbilda miljö- och hälsoskyddsinspektörer som jobbar civilt eller inom Försvarsmakten för att kunna
stödja samhället vid svåra påfrestningar.
– Även om kursen är nationell så har
vi tagit med många internationella exempel. Numera är det därifrån vi får de
nya erfarenheterna. Det ger eleverna
nya kunskaper och inspirerar dem att
söka sig till internationella uppdrag.
Är hälsoskyddsfrågor svårare att handskas med på det
internationella planet?
– Det är ju betydligt svårare för ett
svenskt förband att jobba utomlands.
Man har oftast mycket primitivare
förhållanden, annorlunda miljöer och
mer komplexa problem att lösa som till
exempelvis i Afrika, än vad vi i Sverige
är vana vid.
Vi kommer in på fjällvandring och
de porlande kristallklara bäckarna och
frågar om risken med att dricka det
vattnet?
– Man kan inte se och bedöma det
med utgångspunkt från en enskild
individ utan riskbedömningen måste
gälla för ett helt kollektiv. Man tar för
stora risker, om man dricker
orent vatten från en bäck eller en insjö. Dessutom finns det
en hel del bakterier och mikroorganismer som man kan bli sjuk av. Blir
någon sjuk på grund av orenat vatten,
då drabbas inte bara en enskild individ
utan det ställer till problem för hela
gruppen eller förbandet. De kan inte
lösa sina uppgifter.
Om man fångar sin öring i en
fjällsjö eller snarar en ripa. Finns
det risker med det också?
– Mycket liten om man tillagar fångsten direkt. Den måste vara genomstekt eller väl tillagad. Då ser jag inget
som helst bekymmer. På tal om bland
annat fågel och fisk, här gäller lagstiftningen som Försvaret måste följa.
Det innebär att vissa livsmedel inte
får hanteras om frysskåp saknas och
hit hör bland annat kyckling och fågel
samt fisk.
Var finns de största farorna
när det gäller fälthygien?
– Vattenhanteringen innebär alltid
stora risker. Likaså matlagningen. Man
kanske förorenar maten med otvättade
händer eller använder odiskade verktyg
vid tillagningen. I en fältmässig miljö
kan man heller inte helt avskärma sig
från damm och jord som innehåller
bakterier som i sin tur kan hamna i
maten.
Hans Flymans handfasta hälsoråd
till fjällvandrare eller soldater i utsatta
situationer är att först och främst för-
✒
29
UTBILDNING
Branddammen ser inte speciellt aptitlig ut,
men vattnet därifrån blev drickbart efter
filtrering.
Att montera ihop en vattenreningsanläggning, modell större för fältbruk är inte så lätt
som det ser ut. Men med gemensamma krafter hamnar alla prylar på rätt plats.
✒
söka hålla en god hygien, genom att
ofta tvätta händerna och praktisera
trepunktstvätten.
– Försök att rena vattnet eller använd så ren vattenkälla som möjligt –
flod, bäck eller sjö och helst uppströms
och se till att det inte finns bebyggelse,
industri eller djur i närheten. Anpassa
klädseln till temperaturen och det arbete som utförs. Undvik att bli svettig
eller blöt, vilket inte alltid är så enkelt i
utsatta lägen.
Hur pålitliga är de tekniska
hjälpmedlen som du visade upp
idag, de enklare filtreringssystemen, vattenpumparna och vattenreningsutrustningarna?
– För sitt ändamål är de alldeles utmärkta. Men det gäller som med all
teknik, man ska använda de på rätt
sätt och inte ha en övertro till dem.
30
De mindre filtrarna avsedda för överlevnadssituation är utmärkta och ger
ett fullgott skydd, avslutar Hans.
En död ren i bäcken
Hans har helt rätt. Veckan innan
hälsoskyddskursen, då jag följde med
ungdomarna på kalfjället runt Sylarna,
mötte vi två vandrare som varnade oss.
– Drick inte vattnet norr om bron.
Det ligger en död ren i bäcken nedanför. Ingen vet hur länge han har legat
där, sade de.
Man kan fråga sig vad som skulle ha
hänt om någon gjorde det ovetande om
faran. Att kasta döda djur för att förgifta
fiendens brunnar var en av de första biologiska krigshandlingarna vi känner till.
Tyfus-, pest- och koleraepidemi skördade
flera liv än svärd och artilleri.
Vem minns inte vintrarnas nästan
obligatoriska influensaepidemier av typ
Hongkong som blossar upp och sedan
försvinner lika hastigt efter att ha slagit
ut miljoner människor runt om i världen.
Vår värld krymper i allt snabbare
takt. Vi flyger och far till avlägsna platser och likaså får vi besök därifrån.
Det ökar riskerna att nya bakterietyper eller sjukdomar får en okontrollerad spridning. Sedan är vi själva ganska
duktiga på att dumpa olika farliga kemikalier i naturen med oanade konsekvenser som följd.
Hans Flyman skriver så här i inledningen till handboken ”Preventiv
medicin och miljöskydd” om kemiska
hälsorisker:
”Dagligen använder vi oss av kemiska
produkter på arbetsplatsen eller i hemmet. Vi är mer eller mindre medvetna
om huruvida produkterna är skadliga för oss själva eller vår omgivning.
Kunskap om dem och deras användning samt om hur människan och vår
omgivning påverkas är av största vikt,
för att få ut mesta möjliga effekt av den
produkt vi använder med minsta möjliga skada.
I Sverige finns det omkring  
kemiska produkter, dvs kemiska föreningar som i olika proportioner är blandade med varandra. Hälften av dessa är
klassade som hälsofarliga produkter.”
Under optimala förhållanden förökar sig en bakterie på  minuter till
 bakterier, dvs efter fyra timmar är
antalet bakterier  , vilket redan är
tillräckligt för att ställa till med besvär.
Efter  timmar har bakterierna förökat sig till     med allvarliga
konsekvenser som följd.
Befäl 1/2005
✒
Det händer i förbunden
Region Väst (öppen för alla att delta)
Vapentjänst ”Vapenkarusellen”
09–10 april
Befälsföreningen Militärtolkar
Blekinge FBU-förbund
Motorsågsutbildning, del 2
Elverk och elsäkerhet
Förarbevisutbildning terrängbil, del 1
Minspaning/minröjning, del 1
Förarbevisutbildning terrängbil, del 2
Minspaning/minröjning, del 2
26–27 febr
05–06 mars
12–13 mars
02–04 april
09–10 april
23–24 april
Karlskrona
Karlskrona
Fälttävlan
28 febr–06 mars
05 mars
12–13 mars
19 mars
25–28 mars
02 april
02–03 april
16 april
23 april
Jämtland
26–27 febr
16–17 april
Stagården
Östersund
Källviken
Uddevalla
Skredsvik
Förbundet Fältpostbefäl
Årsstämma
mars
09 mars
12 mars
23 mars
31 mars
april
april
april
06 april
08–10 april
20 april
26–27 febr
16–17 april
Stagården
Östersund
05 mars
19 mars
19–20 mars
19–20 mars
02 april
16 april
17 april
Göteborg
Göteborg
05 mars
05–06 mars
19 mars
19–20 mars
25–28 mars
02–03 april
08 april
13 april
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Halmstad
26–27 febr
02–03 april
08–10 april
16–17 april
25 april
Stagården
Ånn
Östersund
Östersund
1/2005
Befäl
Kungsholmen
Berga
Kungsholmen
Sjövik
Muskö
Sjövik
12–13 mars
04–06 mars
12–13 mars
19 mars
19 mars
23–24 april
Garnison
Karlstad
Karlstad
Garnison
12–13 febr
19 febr
20 mars
23–24 april
Umeå
26 febr
19 mars
19–20 mars
02 april
16 april
Kramfors
Gideå
Västernorrlands FBU-förbund
Gruppchefskonferens
Ledarskap 1
MUS 1 eldöverfall
Ledarskap 1
MUS 2 eldöverfall
Hussborg
Västmanlands FBU-förbund
Fältskjutning 3
Försvarsupplysning (HBR)
Förbundsstämma
Funktionärsutbildning
Fältskjutning mästerskap
Fältskjutning 4
Vapentjänst ”Vapenkarusellen”
Skjutinstruktör, repetition
Överlevnad, grunder (ungdom)
Förbundsstämma
05 mars
22–24 april
16 mars
19–20 mars
29 mars
09 april
09–10 april
15–17 april
23–24 april
23 april
Skövde
Skövde
12 mars
17 mars
19 mars
09–10 april
26 febr
26 febr
26 febr
11–12 mars
12 mars
02 april
09–10 april
19 april
23 april
Borås
02 april
Villingsberg
20–24 febr
12 mars
13 mars
15 mars
Linköping
Linköping
Norrköping
Borås
Borås
Skövde
Örebro FBU-förbund
Kalmar
Östgöta FBU-förbund
Norrtälje
Väddö
Ungdomsläger
Övningsdag Öst & Väst
HvSS–träning, ungdom
IA–utbildning
Luftvärnets Befälsutbildningsförbund
Försvarsinformation
Helgkurs i NBF
Ledarskap, lagutveckling
Stämma och funktionärsutbildning
FM skid– och fältskytte
Stridsteknik grupp
Älvsborgs FBU-förbund
02 april
23 april
26 febr
16 april
Skövde
T2, Skövde
Skövde
Skövde
Skövde
Axvall
Västerbottens FBU-förbund
Halmstad
Kalmar FBU-förbund
Personskydd/eskorttjänst
Grundläggande ledarskap
Skjutinstruktör 2:2
Upprätta OP/Post strid
Insatsorganisationen FM
Förbundsstämma
Kvinnor i fält/AMU
Halmstad
Halmstad
Jönköpings läns FBU-förbund
Vapentjänst, Ak4 och Ak5
Stridsskjutning, Ksp 58 och Grg
26–27 febr
05 mars
08 mars
09 mars
12 mars
19 mars
01–02 april
02 april
09 april
23 april
23 april
Stockholms FBU-förbund
Eskorttjänst, del 2
Totalförsvarskväll
Förbundsstämma
Skarpskytte
Jämtlands FBU-förbund
Krishantering
Ödemarksutbildning
Motor– och röjsågskurs, del 1
Simulatorutbildning
FBU Riksskytte, k–pist
Haparanda
Värmlands FBU-förbund
Hallands FBU-förbund
PEK–skjutning
Skjutinstruktörsutbildning, del 1
Förbundsstämma
Skjutinstruktörsutbildning, del 2
Vårövning (ungdom)
Skyddstjänst (ungdom)
PEK–skjutning
Funktionärsutbildning
Krigsförbandskurs hvbat
Sjukvårdstjänst
Funktionärsutbildning
Försvarsupplysning
Studiebesök ASÖ
Förbundsstämma
Instruktörskurs gevär 22hv
Skjutinstruktörsförordnande
Skjutinstruktörsförordnande
Vapentjänst, Ak4 B
PEK–skjutning
Förbundsstämma och förbundskurs
Göteborgs FBU-förbund
Utbildningsdag (ungdom)
Årsmöte med försvarsupplysning (HBR)
Vapentjänst, Ak4 B
CIMIC – internationell tjänst
Utbildningsdag (ungdom)
Utbildningsdag (ungdom)
Soldatprov
23 april
Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund
Gävleborgs FBU-förbund
Krishantering
Simulatorutbildning
Kiruna
Skaraborgs FBU-förbund
Svåra påfrestningar
Räddningstjänst i marin miljö
Internationella insatser
Vårfältskjutning
Stabschefsutbildning
Grundläggande ledarskap
Krisen och krigets nya ansikte
Soldatprov
19–20 mars
Förbundet Kustjägarna
Försvarsupplysning, lokalträff
Kvällsskjutning
Gruppträningsanläggning
Kvällsskjutning
Försvarsupplysning
Försvarsupplysning, lokalträff
Nijmegen marschträning 1
Förhörsteknik, internationell inriktning
Kvällsskjutning
B–styrka mot hemvärn
Kvällsskjutning
11–13 mars
Norrbottens östra FBU-förbund
Dalarnas FBU-förbund
Krishantering
Simulatorutbildning
febr
09–10 april
09–10 april
09 april
Norrbottens södra FBU-förbund
Vinterutbildning
Bohuslän–Dals FBU-förbund
Vinterutb. Fjk1 och Fjk2 (ungdom)
Serieskjutning 1
Ledarskap - grundkurs (HBR)
Funktionärsutbildning och stämma
Påskövning (ungdom)
Serieskjutning 2
Kustövning (ungdom)
Serieskjutning 3
Skyttedag (ungdom)
Vinterföredrag
Repetitionskurs i ryska
Översättningskurs i ryska
Årsmöte
31
Avstamp för ungdomar i Skaraborg
TEXT OCH FOTO: LASSE WESTERSTRÖM
I
början på  genomfördes ett
ungdomsledaremöte i Klagstorp,
Skövde. Kallade till mötet var
samtliga aktiva ungdomsledare
samt blivande ungdomsledare i
Skaraborg.
Mötets syfte var att informera
om det kommande året och året
som gått. Mötet skulle även fungera som ett avstamp, för de föreningar som idag bedriver ungdomsverksamhet och att ”få igång” de
föreningar som ännu inte startat en
ungdomsavdelning.
Utöver detta behandlades även
vilken instruktörsutbildning som
behövdes för ungdomsledare.
Man gick igenom de grundläggande bestämmelserna som finns
i FBU-Handbok och gick igenom
PEK reglementet för Gevär  HV,
m.m. Avslutningvis diskuterade
man rekrytering av ungdomar.
Rekryteringsfrågor penetreras av
Andersson.
Förbundsungdomsledaren Magnus Johansson gick igenom de gemensamma övningarna för .
Han bad även om att få följebefäl
Magnus Johansson och Jens
till övningarna från föreningarnas
ungdomsledare.
Magnus Johansson tryckte på
vikten att gå CFBs grundkurs för
ungdomsledare. Elva av de blivande ungdomsledarna anmälde
sig direkt till central kurs för ungdomsledare.
Lagledaren för Skaraborgs ungdomslag berättade om upplevelsen
kring Rikshemvärnschefens ungdomstävling vid HVSS i Vellinge.
Som tidigare var känt, vann Skaraborgarna totalsegern. Inför nästa
år förväntar vi oss mer motstånd,
därför krävs ytterligare träning inför årets tävling
Skaraborg har även haft ett ungdomslag som deltagit i tävlingar
i Lettland. Ett lag i pojkklassen
samt Susanne Sirén som deltog i
tjejlaget från Jönköping.
Rekrytering av nya ungdomar
har under  framförallt skett i
Skövde på T-dagen, regementets
dag på P och en ungdomsmässa i
Skövde.
.
Kunde du detta?
Samordningsmöte i Göteborg
D
I
en sista bildgåtan förra året
var tydligen inte så lätt. Endast  rätta svar har kommit in
var av två även kunde vilken typ av
ubåt det handlade om.
Bilden föreställer främre torpedluckor på ubåten Najad II, det
tredje fartyget i Näcken klassen,
vid sjösättningen i Malmö .
Fartyget har ett deplacement på
  ton. Längdden är , m,
bredden , m. Ombord finns  st
, cm torpedtuber.
Fartyget kan göra  knop i ytläge och  knop i u-läge. Fartyget
drivs av två dieselmotorer ( 
hk), det finns även en el-motor.
Besättning uppgår till  man.
Systerfartygen är Näcken II och
Neptun II.
Vinnare blev: Mattias Göransson, Järfälla. Hellena Sellmark,
Kista. Christer Åström, Umeå.
Bengt Sjölund, Boden.
Anmäl ändrad
adress!
Kan du detta??
Här kommer en ny bildgåta.
Bilden visar en detalj av en norrländsk trotjänare. Vilken? Typbeteckning och eller namn ger plus
i tävlingen. De fem först öppnade
rätta svaren får en slips och en
slipsnål alternativt en scarf.
Svar sänds till box , 
Stockholm eller e-postas till
[email protected]. Svar insända efter den
 mars bedöms inte. Lycka till.
slutet av november genomförde
den västra regionen ett möte
med regionens ledningsgrupp på
Kviberg i Göteborg med Göteborgs
FBU-förbund som värd.
Syftet med mötet var att utvärdera det regionala samarbetet 
och diskutera samordningsmöjligheter under verksamhetsåren 
och . Till detta möte var även
representanter för FBU-förbundens
ungdomsverksamhet och HBRsektionerna inbjudna.
Totalt deltog -talet personer
i detta viktiga samordningsmöte.
Kapten Sperling Blackenfeldt från
Göteborgsgruppen deltog i en del av
mötet och framförde sin syn på HBR
och FBU. Han nämnde bland annat
att det är viktigt att vår verksamhet
har en tydlig ”kund” ur Försvarsmakten och sker efter dialog med
stödjande MD-grupp.
TEXT: ULF HAMMARLUND
Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du får ditt nummer av Befäl utan avbrott! Gå in på
www.fbu.se – leta upp ”Min medlemssida” och gör dina ändringar direkt på hemsidan.