RAPPORT
Sametingets nyvalda plenum 2009-2013. Foto: Hans-Olof Utsi.
REGERINGSUPPDRAGET
”EN SÄRSKILD SATSNING FÖR ATT STÄRKA
SAMISKA KVINNORS STÄLLNING I SAMHÄLLET”
(IJ2008/490/DISK)
Innehåll
1
Sammanfattning
2
Inledning
3
Uppdraget
4
Historik
5
Sametingets arbete med
jämställdhet
6
Nuläge
7
Insatser och åtgärder
8
Utvärdering av insatser och
åtgärder
9
Förslag framtid
Bilagor
1
Sammanfattning
I arbetet med projektet framkommer också att
samebyarna önskar att få hjälp med
jämställdhetsarbetet.
Utbildning
och
handledning i hur man praktiskt utformar
jämställdhetsplaner är några av de önskemål
som framkommit från samebyarna.
”Regeringen uppdrar till Sametinget att
genomföra en särskild satsning för att stärka
samiska kvinnors delaktighet i samhällslivet och
deras ställning i det politiska beslutsfattandet samt
främja samiska kvinnors deltagande i den
demokratiska processen.”
Till sist kan det konstateras att trots att detta
jämställdhetsprojekt pågått under en relativt
kort tidsperiod har det gett resultat. Inte bara i
form av antal kvinnor i plenum utan också
kvinnlig styrelseordförande. Enligt partiernas
redovisningar har de fått en annan syn på hur
man ska arbeta med jämställdhet och liknande
frågor. Nu startar arbetet på allvar med att
behålla kvinnliga politiker och dessutom
rekrytera ännu fler. Sametinget ser fram mot
den nya mandatperioden och ett ännu mer
aktivt jämställdhetsarbete.
För att genomföra detta uppdrag erhöll
Sametinget anslag från Regeringen. Uppdraget
som drevs i projektform genomfördes på två
nivåer, dels av partierna som arbetade för att
nå resultat, dels av Sametingets kansli som
genomförde aktiviteter för att nå uppdragets
mål.
Samerna har historiskt sett anpassat sig enligt
gällande lagstiftning. Detta har påverkat det
samiska samhället och det innefattar både
demokratifrågan och jämställdheten. Tyvärr
har lagstiftningen gjort åtskillnad mellan
kvinnor och män. Sametinget bildades 1993
och sedan dess har arbetet med jämställdhet
avsevärt
utvecklats.
Under
första
mandatperioden bestod plenums 31 ledamöter
av 8 kvinnor och 23 män. Efter valet 2009 blev
resultatet så jämnt som det kan bli, 15 kvinnor
och 16 män, varav styrelseordförande blev en
kvinna för första gången i Sametingets historia.
Sametinget har ett jämställdhetsprogram med
både övergripande mål och mätbara mål. Dock
har inte alla mål ännu uppnåtts. Inte heller har
alla
de
konkreta
åtgärder
i
jämställdhetsprogrammet kunnat genomföras.
Det beror främst på resursbrist. En av de
konkreta åtgärder som står i programmet som
inte har genomförts är att tillsätta en tjänst som
jämställdhetsansvarig
på
Sametinget.
Tillsättning
av
en
tjänst
som
jämställdhetsansvarig är en av de förslag inför
framtiden som föreslås och bör genomföras så
snart som möjligt med riktade medel.
Ett annat förslag inför framtiden är att ge mer
resurser för jämställdhetsarbete till partierna.
2
Inledning
den svenska staten bestämt hur samiska frågor
ska hanteras.
Det
övergripande
målet
för
jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor
och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv. Kvinnor och män
ska ha samma rätt och möjligheter att vara
aktiva medborgare och att forma villkoren för
beslutsfattandet.
Delmålen
i
jämställdhetspolitiken handlar om ekonomisk
jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda
hem- och omsorgsarbetet och att män och
kvinnor ska ha samma rättigheter till kroppslig
integritet. 1
Samiska män och kvinnor har därigenom haft
olika förutsättningar och möjligheter i
samhället och skillnaderna har också gällt
samerna som grupp i förhållande till
majoritetsbefolkningen.
Sametinget som folkvalt organ och myndighet
bildades 1993. Sametinget är en relativt ung
myndighet som har många frågor att arbeta
med för att nå upp till de mål som finns för
både
jämställdhetspolitiken
och
minoritetspolitiken i Sverige. Det handlar om
att arbeta för att jämställdhet ska vara en
självklar fråga som gynnar demokratin för
både
politiker
och
anställda
inom
myndigheten. Detta uppdrag som har
bedrivits i projektform är ett steg i arbetet mot
ökad jämställdhet.
För minoritetspolitiken är det övergripande
målet att ge skydd för de nationella
minoriteterna och stärka deras möjligheter till
inflytande, såväl för kvinnor som för män. 2
I det svenska samhället har män och kvinnor
formellt samma rättigheter, skyldigheter och
möjligheter. Män och kvinnor ska ha lika lön
för lika arbete. Jämställdhet vad gäller det
obetalda hem- och omsorgsarbetet ska fördelas
jämnt och män och kvinnor ska känna trygghet
vad gäller den kroppsliga integriteten. Det
finns otaliga siffror inom statistikdatabaser
som visar hur jämställdheten ser ut mellan
kvinnor och män i det svenska samhället.
Jämställdhetslagen
(1991:433)
reglerar
arbetslivet, det vill säga anställnings- och
arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter för
kvinnor och män i arbetslivet.
Inom det samiska samhällslivet ser det
annorlunda ut. Samerna har historiskt sett
anpassat sig enligt gällande lagstiftning. Trots
jämställdhetslagen och regeringens mål om
jämställdhet påverkas det samiska samhället
till
stor
del
av
annan
lagstiftning,
renbeteslagen
och
rennäringslagen.
Lagstiftningen har påverkat det samiska
samhället, både vad gäller demokrati och
jämställdhet. Genom denna lagstiftning har
1
http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/14257,
2009-02-23
2
http://www.regeringen.se/sb/d/9594/a/88600
2008-09-17
3
Uppdraget
Sametingets partier har självständigt utifrån
egna behov med projektet som ram arbetat
med frågan inom respektive parti.
Regeringen har enligt beslut (2008-02-21) gett
följande uppdrag till Sametinget:
Projektet understödjer egentligen de två
nationella målen. Det övergripande målet för
jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor
och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv. Det handlar också
om
det
övergripande
målet
för
minoritetspolitiken som innebär skydd för de
nationella minoriteterna och stärka deras
möjligheter till inflytande, såväl för kvinnor
som för män. 5
”Regeringen uppdrar till Sametinget att genomföra
en särskild satsning för att stärka samiska kvinnors
delaktighet i samhällslivet och deras ställning i det
politiska beslutsfattandet samt främja samiska
kvinnors
deltagande
i
den
demokratiska
processen.” 3
För att genomföra detta uppdrag erhöll
Sametinget anslag. För år 2008 erhöll
Sametinget 1 500 000 kronor och för år 2009
erhöll Sametinget 500 000 kronor.
Uppdraget var tydligt och klart. Samiska
kvinnor ska bli mer delaktiga i samhällslivet.
Deras ställning i det politiska beslutsfattandet
bör stärkas. Kvinnors deltagande i den
demokratiska processen är för lågt.
I uppdraget anges åtgärder som ska
genomföras och dokumenteras i syfte att få en
jämn könsfördelning, främja samiska kvinnors
aktiva deltagande i den demokratiska
processen och stärka deras ställning i det
politiska beslutsfattandet.
-
-
-
”Verka för en ökad jämställdhet genom att
anordna seminarier i jämställdhetsfrågor för att
höja kunskapsnivån och medvetenheten.
fördela medel till de politiska partier som
representeras i Sametinget (efter ansökan)
efter Sametingsvalet i maj 2009 följa upp och
utvärdera insatserna och med utgångspunkt
från utvärderingen föreslå fortsatta insatser för
att uppnå en jämnare könsfördelning om sådana
insatser bedöms som erforderliga.” 4
Uppdraget har inom Sametingets kansli
bedrivits i projektform och projektet startade i
februari 2008 och avslutades i september 2009.
3
Dnr IJ2008/490/DISK från den 20/2-08: Att genomföra
en särskild satsning för att stärka samiska kvinnors
delaktighet i samhällslivet
4
5
http://www.regeringen.se/sb/d/9594/a/88600
2008-09-17
A.a.
4
Historik
eller rösträtt i samebyn, hon hade endast en
röst då samebyns ordförande skulle väljas.
För att förstå de system som råder inom det
samiska samhället belyser vi den historik som
påverkar samiskt samhällsliv och synen på
jämställdhet än idag.
I den nya rennäringslagen (1971:437) skulle
den samiska kvinnan formellt bli jämställd
med mannen. I praktiken bidrog det så kallade
husbondesystemet till att kvinnan blev
underordnad mannen. De renar som kvinnan
ägde kom att räknas under maken eller
fadern. 6 Kvinnans renar förvaltas av mannen,
både praktiskt och juridiskt. Männen har
fortfarande flest renar, flest röster i samebyn
och därmed större makt.
Under
det
senaste
århundradet
har
förutsättningarna för samerna förändrats, både
för de som är renskötare och de
icke-renskötande samerna. Näringar som
gruvdrift, jordbruk och turism har gjort att
samerna och renarna har varit tvungna att
flytta på sig till mindre marker. Många samer
har också tvingats sluta med renskötsel och
söka andra arbeten i det svenska samhället.
Andra har utbildat sig och lever långt borta
från det samiska samhället. Särskilt gäller detta
de samiska kvinnorna. Denna utveckling har
skett både inom det samiska samhället i takt
med övrig samhällsutveckling understödd av
lagstiftningen.
Sverige erkände samerna som urfolk 1977.
Sveriges erkännande har inte fått nämnvärda
konsekvenser för den samepolitik som
existerar idag.
Kvinnans roll i det samiska samhället brukar
definieras som kluven. Man ska underordna
sig både som kvinna och same och det kan
kännas som en ”dubbel underordning” där
kvinnan själv har anpassat sig efter detta.
Myten om ”den starka samiska kvinnan” lever
kvar och det kan kanske vara en förklaring till
att det knappt har funnits några särskilda
kvinnoföreningar eller nätverk. Samiska
kvinnor har i första hand agerat som samer för
övergripande samiska mål. 7
Samerna har historiskt sett anpassat sig enligt
gällande lagstiftning. Detta har påverkat det
samiska samhället och det innefattar både
demokratifrågan och jämställdheten. Tyvärr
har lagstiftningen gjort åtskillnad mellan
kvinnor och män.
I Norge har man kommit längre med
jämställdhetspolitiken än i Sverige. 1993
bildades ett kvinnligt informellt nätverk med
syfte att få in fler kvinnor i det norska
Sametinget, Sámi Nisson Forum (Samiskt
kvinnoforum). Trots detta dröjde det ända till
2005 då norska Sametinget fick sin första
kvinnliga president, Aili Keskitalo. Svenska
Sametinget hade innan årets val ännu inte haft
någon kvinnlig styrelseordförande. Däremot
valdes Sylvia Simma till den första kvinnliga
ordföranden i Sametinget år 2005. I och med
2009 års valresultat förändrades detta då Sara
Larsson
blev
första
kvinnliga
styrelseordföranden i Sametinget.
Den första renbeteslagen antogs 1866.
Historiskt har renbeteslagen och senare
rennäringslagen till stor del bestämt hur det
samiska samhällslivet ska se ut. I det samiska
samhället var mannen och kvinnan jämställda
och båda kunde ha egna renar. Tyvärr
försämrades kvinnans ställning då en ny
renbeteslag kom 1928.
Den hade en uttalad definition av den
renskötande samekvinnans juridiska status.
Man definierade kvinnans rätt utifrån
mannens ställning och om han definierades
som same eller inte. Kvinnan kunde i
praktiken förlora sin renskötselrätt om hon
gifte sig med en ”icke-same”. Däremot om
mannen gifte sig med en ”icke-same” så kunde
den
kvinnan
få
renskötselrätt.
Den
renskötande samekvinnan hade inte förslags-
6
7
5
Andrea Amft, (2000)
Sametingets jämställdhetsprogram 2004, s.11
Sametingets arbete med
jämställdhet
• Könsöverskridande verksamhet ökar vilket
bl.a. leder till följande:
- andelen kvinnor verksamma inom
traditionella näringar, och företag, ökar.
- andelen män verksamma i förskolor och
skolor ökar.
- andelen jaktledare som är kvinnor ökar.
- andelen samebyordförande som är
kvinnor ökar.
- andelen kvinnor som söker startstöd för
företag ökar.
- andelen män som påbörjar högre studier
ökar
- andelen kvinnor som tar jägarexamen
ökar.
Arbetet med jämställdhet inom Sametinget ska
genomsyra hela verksamheten. Vad gäller
representanter i plenum har männen alltid
varit i majoritet bland politikerna. Kvinnorna
har länge varit i majoritet av de anställda på
Sametingets kansli.
År 2003 gav plenum ett uppdrag till
dåvarande
styrelse
att
utse
en
jämställdhetskommitté som utarbetade en
jämställdhetsplan för Sametinget. Syftet med
planen var att Sametinget på ett systematiskt
sätt skulle arbeta för ökad jämställdhet i det
samiska samhället. Ett jämställdhetsprogram
som antogs år 2004 utarbetades (Se bilaga).
Programmet innehåller dels övergripande mål
och utvärderingsbara mål. Programmet
innehåller också strategier och konkreta
åtgärder. Några av de utvärderingsbara målen
har redan uppnåtts:
• Efter Sametingsvalet 2005 ska det
underrepresenterade könet utgöra minst 30
% av ledamöterna.
• Efter Sametingsvalet 2009 ska det
underrepresenterade könet utgöra minst 40
% av ledamöterna.
• Samtliga sameskolor och integrerad
skolverksamhet
ska
ha
aktuella
jämställdhetsplaner som avser pedagogisk
verksamhet.
• Samtliga samiska sammanslutningar som
ansöker om medel från Sametinget ska ha
aktuella jämställdhetsplaner.
• Vid utgången av 2010 ska rekryteringen av
personal till Sametinget ha lett till en så
jämn könsfördelning som möjligt.
Många av de konkreta åtgärder som står i
jämställdhetsprogrammet har vidtagits, men
många åtgärder har på grund av resursbrist
inte kunnat genomföras.
Vissa mål har uppnåtts till viss del eller ej
utvärderats:
• I styrelser och nämnder och kommittéer bör
könsfördelningen
minst
motsvara
fördelningen i plenum för alla organ i sin
helhet, och för varje enskilt organ där
delningstalet så medger.
6
Nuläge
Representation i plenum
Det samiska samhället har idag anpassat sig
till det svenska då det handlar om moderna
tekniska
hjälpmedel.
Den
tekniska
utvecklingen har påverkat kvinnorollen i det
samiska samhället till att bli en understödjande
funktion.
Inom samebyarna är det fortfarande väldigt få
kvinnor som är ordföranden. Enligt en analys
år 2008 av de 51 samebyarna i Sápmi finns det
endast en kvinnlig ordförande.
Mandat
period
Antal
Kvinnor
Antal
män
Kvinnor
(%)
Män
(%)
93-97
8
23
25,8
74,2
97-01
9
22
29
71
01-05
7
24
22,6
77,4
05-09
11
20
35
65
09-13
15
16
48,4
51,6
Tabell 1: Fördelning av mandat under Sametingets
plenumsperioder 1993-2013
Från att ha varit 25,8% kvinnor och 74,2% män
i första mandatperioden 1993-1997 har det
stadigt blivit fler kvinnor i plenum. Efter 2009
års val blev detta tydligt, 48,4% kvinnor och
51,6% män.
Detsamma gäller renskötseln som är väldigt
mansdominerad. Av de aktiva renskötarna är
det 15% kvinnor och 85% män. (142 kvinnor
och 777 män). Renstammen innehas av 8%
kvinnor och 92% män. Av renägarna är 38%
kvinnor och 62% män.
Enligt målet i jämställdhetsprogrammet om
representation efter valet 2009 skulle det
underrepresenterade könet utgöra minst 40%
av ledamöterna. Det målet har nu uppnåtts
med 8,4% marginal.
Förklaringen kan ligga i den tidigare men
också gällande lagstiftningen som har gjort att
kvinnor många gånger helt försvunnit från de
samiska sammanhangen. Det kan också finnas
andra förklaringar som ligger i en folklig
modell där kvinnor blivit marginaliserade.
Värderingar, attityder och rådande normer
kan ha påverkat kvinnans roll i det samiska
samhället.
Efter valet 2013 är målet att andel kvinnor och
män ska vara helt jämnt, 50% kvinnor och 50%
män. I och med detta mål påbörjar arbetet
redan nu för att behålla de kvinnor som kom
in i plenum detta val 2009 och fortsätta att
rekrytera nya kvinnor inför valet 2013.
Inom
den
samiska
politiken
har
jämställdhetsarbetet pågått mer aktivt under
de senaste åren.
Röstlängden och valdeltagande
I detta avsnitt redovisas representationen i
plenum samt röstlängd och valdeltagande. Det
ger en bild av hur jämställdhetsarbetet har
utvecklats under de år som Sametinget har
funnits.
Valår
Antal i röstlängden
Kv
Män
Tot
Valdeltagande
1993
5390
3865 (71,7%)
1997
2001
(omval)
2947
3044
5991
3775 (63%)
3296
3428
6724
4366 (65%)
2005
3541
3639
7180
4514 (62,9%)
2009
3900
3922
7822
4623 (59,2%)
Tabell 2: Valdeltagande i Sametingsval 1993-2009. 8
8
http://www.val.se/sametinget_2009/statistik/index.html,
2009-02-23
7
Valresultat 2009
En jämförelse mellan de fyra valen visar att
antalet anmälda till röstlängden ökat, medan
valdeltagandet aldrig varit så högt som i det
första valet. Valdeltagandet sedan 1997 visar
på en svag uppåtgående trend medan det efter
valet 2005 har gått ned och blev 59,2% vid 2009
års val.
Ledamöterna efter valet 2009 fördelades i
partierna enligt följande tabell:
Parti
JoF
Sár
Samerna
Guov.
Skogs
Min G.
LSS
Albmut
Totalt
Röstlängdens
sammansättning
har
förändrats över tid. I valet 1997 dominerade
40-, 50- och 60-talisterna i Sametingets
röstlängd. De utgjorde cirka 60 procent av
det totala antalet i röstlängden. Andelen
kvinnor och män var jämnt, förutom bland
40-talisterna där det var cirka 10 procent
färre kvinnor än män som anmält sig till
röstlängden. Bland 70-talisterna var det 10
procent fler kvinnor än män som anmält sig
av 700 personer.
Antal
kvinnor
3
4
2
2
2
2
15
Antal
män
4
2
3
2
1
1
2
1
16
Kvinnor
(%)
42,3
66,7
40
50
66,7
66,7
0
0
48,4
Män
(%)
57,7
33,3
60
50
33,3
33,3
100
100
51,6
Tabell 3: Fördelning av mandat i plenum under perioden
2009-2013.
Valet resulterade i att av 31 ledamöter är nu 15
kvinnor och 16 män i Sametingets plenum. På
partinivå ser det väldigt jämnt ut då man ser
på antal kvinnor och män som tagit plats i
plenum. Om detta beror på partiarbete eller på
personröstning diskuteras i avsnitten som
handlar om utvärdering av insatser och
åtgärder.
År 2005 ökar 70-talisterna med 400 personer
till 1100 personer. Kvinnorna är fortfarande
nästan 10 procent fler än männen. Störst
ökning bland de som anmälde sig 2005 var
bland ungdomar.
Inför valet 2009 var 7822 personer upptagna
i röstlängden som var väldigt jämn vad
gäller antal kvinnor och män, 3900 kvinnor
(49,86%) och 3922 män (50,14%). Antalet nya
röstberättigade var 1097 personer, 552
kvinnor (50,3%) och 545 män (49,7%).
Valnämnden gjorde inför valet insatser för att
få in nya personer till röstlängden och man
riktade sig särskilt mot ungdomar och
kvinnor. Åtgärder för att nå målet har bland
annat varit att göra reklamfilm, både för TV
och internet, t ex filmer som sattes in på
YouTube på internet. Dessa filmer har särskilt
vänt sig till ungdomar. Valnämnden
genomförde en kampanj där de som redan
finns i röstlängden haft möjlighet att ”värva”
väljare och få en gåva. Detta för att på så sätt få
in ännu fler nya väljare.
8
Insatser och åtgärder
Det som framgår tydligast då man läser
redovisningarna är att detta projektarbete har
väckt många nya tankar och idéer som
partierna vill genomföra. Partierna anser också
att det skulle behövas mer resurser i form av
ekonomisk ersättning för detta arbete.
Sametinget erhöll ersättning från Regeringen
för att genomföra detta jämställdhetsarbete för
2008 och 2009. Styrelsen för Sametinget
fördelade denna ersättning.
Fördelning av jämställdhetsanslaget
Styrelsen beslutade om fördelning av
jämställdhetsanslaget för 2008, 1 500 000
kronor enligt följande:
Partiernas
bilagor.
egna
redovisningar
finns
som
Sametingets kansli erhöll 750 000 kronor.
Alla partier i Sametinget delade på 750 000
kronor. Grundanslag 40 000 kr till varje parti
och resten fördelat till partierna enligt följande:
Tkr
JoF
Sár
Sam
Skogs
Min
G
Guovs.
750
188,1
171,6
105,8
105,8
89,35
89,35
Redovisning Sametingets kansli
Tabell 4: Fördelning av jämställdhetsanslag 2008 för
Sametingets partier.
Sametingets kansli fick en samordnande roll i
arbetet
med
jämställdhet.
En
projektsamordnare har genomfört seminarier,
grupparbeten och all administration och
ekonomi kring dessa arrangemang.
För 2009 beslutade styrelsen om fördelning av
jämställdhetsanslaget 500 000 kronor enligt
följande:
Tkr
JoF
Sár
Sam
Skogs
Min
G
Guovs.
500
83,3
83,3
83,3
83,3
83,3
83,3
Kansliet startade arbetet med inventera vilket
behov som fanns bland politiker, valnämnd
och ungdomsråd i seminarieform.
Därefter genomfördes två olika insatser, varav
den första inriktade sig mot politiker,
samebyar, organisationer och föreningar med
bland annat en föreläsning av Gertrud Åström.
Det andra seminariet inriktade sig mot
kvinnliga blivande politiker där kvinnor fick
träffas, nätverka och samtidigt bli utbildade i
media och retorikfrågor.
Tabell 5: Fördelning av jämställdhetsanslag 2009 för
Sametingets partier.
Alla partier fick ansöka om medel och samtliga
partier gjorde så. Därefter har de inkommit
med redovisningar om vad de har gjort med
beviljade medel.
Redovisning partiarbete
Partierna i plenum fick efter ansökan ett
jämställdhetsanslag tilldelat under 2008 och
2009.
I partiernas redovisningar framkommer det att
anslaget de tilldelats har använts på många
olika sätt. Vissa partier har tillsatt en speciell
grupp som ska jobba med jämställdhetsfrågan
medan vissa partier har inkluderat frågan i allt
arbete som partiet gör.
9
Utvärdering av insatser och
åtgärder
Då detta jämställdhetsprojekt startade bestod
Sametingets ledamöter av 11 kvinnor och 20
män, alltså 35% kvinnor och 65% män. Målet
enligt Sametingets jämställdhetsprogram för
2009 var att få in 40% av underrepresenterat
kön. Målet avsåg att få in fler kvinnor i
plenum.
-
-
Resultatet av 2009 års val var positivt det
avseendet att arbetet som pågått under 2008-09
har gett resultat, 15 kvinnor och 16 män tar nu
plats i plenum som ska leda Sametingets
arbete under åren 2009-2013. Dessutom har
Sametinget för första gången i Sametingets
historia en kvinnlig styrelseordförande.
Mandatperioden innan leddes plenum av en
kvinnlig ordförande.
-
-
Sametinget kan redan nu starta arbetet för att
behålla, utveckla och nyrekrytera kvinnor till
plenum. De kvinnliga politiker som fick
många personröster i årets val är de som är
mer erfarna. Enligt Norges erfarenheter kan
det bli problem med att yngre kvinnor ofta
slutar i högre grad än yngre män. Insatser i
form av kompetensutveckling, nätverk eller
praktiska lösningar till exempel barntillsyn
eller förändrade mötesstrukturer kan vara ett
sätt att behålla kvinnorna. För detta behövs
resurser och ekonomisk ersättning hos partier
och för Sametinget.
kvinnorna kommer in i plenum tack vare
att partierna har nominerat dessa kvinnor
högt upp på vallistorna. Slutsats av detta är
att partierna själva har påverkat vilka
kvinnor som kommit in i plenum.
Flera partier redovisar i sin slutrapport att
de haft nytta av föreläsningar som
anordnats i projektets regi.
Partierna redovisar att en del av detta
anslag har använts till att anpassa både
valprogram och valsedel så att det är mer
genomtänkt ur jämställdhetsperspektiv.
Partierna har fått in fler kvinnor och idag
har tre av sex partier kvinnliga partiledare.
Enligt
redovisningarna
har
detta
förändringsarbete påskyndats till stor del
av det jämställdhetsarbete som pågått
under 2008-09.
Alla partier anger i sina redovisningar att
just detta jämställdhetsanslag har gjort att
partierna har kunnat anordna speciella
aktiviteter för att nyrekrytera kvinnor till
partierna.
Slutsatsen är att partiernas individuella
jämställdhetsarbete som har pågått under
2008-2009 har gett positivt resultat.
Enligt utvärderingarna som gjorts efter
seminarier anordnade av Sametingets kansli
framkommer det att många saknar det samiska
perspektivet. Det är något som bör lyftas fram
vid framtida arrangemang. I utvärderingar
framkommer också att det till stor del är
kvinnorna som deltar på öppna seminarier om
jämställdhet, vilket också har visat sig i de
seminarier vi har anordnat. Utbildningar som
riktar sig till enbart män bör anordnas.
Representanter från samebyarna efterfrågar
utbildningar i jämställdhet och modell för
jämställdhetsplaner. Här har Sametinget en
viktig uppgift att stödja jämställdhetsarbetet i
det samiska samhället, men resurser saknas
helt idag.
Under tiden för projektet har både partierna
och Sametingets kansli arbetat med olika
jämställdhetsprojekt, vissa inriktade på att höja
kunskapen, andra mer inriktade på inspiration
och motivation till politikerengagemang.
Enligt Sametingets utvärdering av de insatser
som gjorts kontra resultatet finns det faktorer
som pekar på att detta jämställdhetsprojekt
faktiskt har gett resultat på kort tid:
- Efter en analys av vallistor (nominerade
kvinnor) kontra personröster som kopplas
till respektive kvinna i plenum ser man ett
samband.
Över hälften (9 av 15) av
Alla är dock överens om att fler utbildningar
behövs
och
många
efterfrågar
fler
arrangemang.
10
Förslag framtid
underlätta praktiska faktorer. T ex att
anordna
barntillsyn
och
förändra
mötesstrukturer kan göra att fler har
möjlighet att delta i det politiska arbetet.
För detta behövs en resursförstärkning till
Sametinget.
Arbetet med jämställdhet är en process som
ska vara ständigt pågående. Dock kan enskilda
insatser ge resultat på kort sikt. Om resultatet
av 2009 års val är ett resultat av det
jämställdhetsarbete som pågått under 20082009 är svårt att uttala sig om, men vissa
samband tyder på att det har haft en betydelse.
Arbetet med jämställdhet handlar i grunden
om ett förändringsarbete där värderingar och
attityder måste förändras. Representation i
plenum och i partier ger automatiskt inte
jämställdhet. Sametinget befinner sig just nu i
en förändringsprocess som känns positiv.
Valresultatet var ur jämställdhetssynpunkt
över alla förväntningar. Dessutom påbörjas nu
ett arbete för partierna att rekrytera personer
ur alla åldrar, från olika delar av Sápmi som
har olika erfarenhet och bakgrund.
Det framkommer förslag från partierna
angående fortsatt jämställdhetsarbete:
• Fortsättning av detta projekt under en
längre tid än ett år.
• Sametinget bör ta sig tid att se över mål och
metoder för att säkerställa framtida
jämställdhetsarbete.
• Seminarier för att diskutera attityder,
förhållningssätt och sexuella trakasserier i
plenum.
• Möjliggöra kompetensutveckling inom
traditionellt manliga områden för kvinnor.
Sametinget ser fram emot den nya
mandatperioden och ett ännu mer aktivt
jämställdhetsarbete!
Under projektarbetet har det framkommit
faktorer som försvårar arbetet ut mot
samebyar, organisationer och föreningar.
• Statistik om samiska kvinnor saknas. Det
finns i princip ingen statistik om samiska
kvinnors levnadsförhållanden.
• Dokumentation om samiska kvinnor
saknas. Om inte faktainsamlingar görs idag
riskerar många samiska kvinnors historier
att försvinna vid generationsskiften.
Sametingets förslag på åtgärder är:
• Partierna
i
Sametinget
behöver
ekonomiska resurser för att kunna fortsätta
det positiva jämställdhetsarbete som
faktiskt har gett resultat på kort tid.
• I Sametingets jämställdhetsprogram (under
kap. 7 Konkreta åtgärder) föreslås att en
tjänst som jämställdhetsansvarig sak
inrättas på Sametinget. Denna tjänst skulle
behöva tillsättas omgående för att
tillförsäkra kontinuitet och varaktighet i
detta arbete. Dock saknar Sametinget
ekonomiska resurser för detta idag.
• Sametinget och partierna bör möjliggöra för
kvinnliga politiker att arbeta genom att
11
