Fiskar och Fiske - Fiske Eskilstuna

Fiskar och Fiske
i Eskilstuna kommun
Innehållsförteckning
Förord............................................................................. 1
Vad säger lagen?............................................................... 2
Allemansrätten................................................................ 5
Sportfiskarens etiska regler!.............................................. 6
Vatten och vattenvård...................................................... 8
Fiskarter i Eskilstuna kommun........................................10
Abborre......................................................................10
Asp............................................................................12
Braxen.......................................................................14
Gädda.......................................................................16
Gös...........................................................................18
Harr..........................................................................20
Lake..........................................................................22
Löja..........................................................................24
Mört.........................................................................26
Nors..........................................................................28
Regnbåge..................................................................30
Sarv..........................................................................32
Signalkräfta...............................................................34
Sutare.......................................................................36
Ål............................................................................38
Öring.......................................................................40
Kartor över fiskeplatser och sjösättningsramper................42
Mina fiskerekord.............................................................48
Grafisk form: Naturcentrum AB
Illustrationer: Therese Johannesson, Naturcentrum AB
Foto: Anders Stridh, Å!Fiske & Svante Hultengren, Naturcentrum AB
Kartor: Eskilstuna kommun
Text: Å!Fiske och Eskilstuna kommun
Produktionsår: 2011
Tryckeri: Risbergs Information & Media AB, Uddevalla
Upplaga: svenska 2000 ex, engelska 1000 ex, arabiska 1000 ex, sorani 1000 ex
och finska 1000 ex.
Förord
Sportfiske är en av de bredaste folkrörelserna i Sverige. Statistik visar
att mer än tre miljoner svenskar sportfiskar någon gång varje år.
I Eskilstuna kommun har även fisket blivit en framgångsrik arena
för integration eftersom våra nya eskilstunabor med rötter i andra
länder har kommit att uppskatta den svenska naturen.
För att öka kunskapen om aktuella vattenområden, naturvärden
i vattenmiljöer, god fiskeetik, fiskarter och vilka regler och lagar
som gäller för fiske har kommunen tagit fram denna fiskeguide.
Guiden har översatts till kommunens tre största invandrarspråk
samt engelska.
Eskilstuna kommuns förhoppning är även att guiden ska
bidra till att intresset för sportfiske, friluftsliv och vattenvård hos
kommuninvånare ökar.
Fiskeguiden har tagits fram i samarbete mellan Eskilstuna kommun
och föreningen Å!Fiske Eskilstuna.
1
Vad
säger lagen?
De grundläggande bestämmelserna om fisket finns i fiskelagen. De
utgår från en indelning av Sveriges vattenområden i enskilt och
allmänt vatten. Samma regler gäller för utländska som för svenska
medborgare.
vad räknas som ENSKILT VATTEN?
• Vattnet 300 meter ut från fastlandet och från öar (av minst 100
meters längd) i havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön.
• Alla övriga sjöar och vattendrag.
vAd räknas som allmänt VATTEN?
• Havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och
Storsjön med undantag av 300 meter närmast fastlandet och öar
(av minst 100 meters längd).
Fiske på enskilt vatten i Mälaren
I Mälaren är vattnet enskilt. Det är dock fritt fiske med handred­
skap. Med handredskap menas metspö, kastspö, pilk eller liknande
redskap med lina med max 10 krokar. Du får fiska från båt men båten får inte utgöra en förutsättning för fiskemetoden som sådan. Det
innbär att exempelvis dragrodd eller trolling är förbjudet. Fiskemetoder
som angel­­donsfiske eller fiske med ståndkrok eller sax ingår inte heller
i frifiskerätten.
2
fiske på allmänt vatten i Hjälmaren
I Hjälmarens allmäna vatten är fisket fritt för var och en med rör­
liga redskap. Med rörliga redskap menas handredskap, håv, nät,
långrev, ryssja, bur eller mjärde.
Dock gäller följande förtydliganden och begränsningar:
• högst 100 meter bottensatta nät med största djup på 3 meter.
Sträckt nätmaska mellan 40-120 mm är förbjudet,
• högst en långrev med max 100 krokar, ej uppflötade,
• högst 6 ryssjor eller burar,
• högst 10 beten per båt vid trollingfiske,
• varje fiskare får vid handredskapsfiske använda högst 6 redskap
vid ett och samma fisketillfälle och den som fiskar får inte använda mer än en omgång redskap. Detta betyder att det inte
finns utrymme att fiska åt någon annan samtidigt som eget fiske
sker med fullt utnyttjade redskapsmängder,
• kräftfiske ingår aldrig i frifiskerätten utan är förbehållet fiskerättsägare eller licensierade yrkesfiskare.
Fiske i övriga vatten
I övriga enskilda vatten i Eskilstuna kommun kan fiskerättsägaren
upplåta fiskerätt genom exempelvis fiskekort eller annan överenskommelse. Det är alltså bara fiskerättsägaren som bestämmer hur
fisket får bedrivas på ägarens insjövatten.
3
Fredningstider
Vissa fiskar är fredade under den tid på året då de leker. Förhoppningen är att fiskbestånden på så sätt ska växa till och stabiliseras.
Asp
Var? När?
I vattendrag i Eskilstuna kommun som mynnar i
Mälaren och Hjälmaren.
1 april–31 maj, i Torshällaån är fredningen förlängd
till 15 juni.
Lax och öring
Var?
När?
I vattendrag som mynnar i Mälaren
15 september–31 december.
minimimått
Minimimått är ett annat sätt att värna fiskar. Tanken är att de ska
hinna leka innan de fastnar på kroken.
Gös
Hjälmaren Mälaren 45 cm
40 cm (fr o m 1 juli 2012 gäller 45 cm)
Lax
Mälaren 60 cm
Öring
Mälaren
50 cm
För gös och nors finns lokala bestämmelser, se sidan 18 och 28.
4
Allemansrätten
Huvudregeln är ”Inte störa – inte förstöra”
Allemansrätten ger oss möjlighet att vistas i naturen. Allemans­
rätten kräver eget ansvar och gott omdöme. Den innebär rättig­
heter men också skyldigheter. Läs mer om Allemansrätten på:
www.naturvardsverket.se
Allemansrätten innebär bland annat att det
är tillåtet att:
• vistas i naturen utom på tomtmark. Du måste visa hänsyn och
varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och andra
människor,
• gå och cykla på privata vägar,
• fiska med handredskap utmed kusterna och i landets fem största
sjöar, bland annat Mälaren och Hjälmaren. Övriga enskilda
vatten ingår inte i Allemansrätten – här krävs tillstånd och oftast
fiskekort. Läs mer under ”Vad säger lagen?”,
• elda – men bara med största försiktighet och om det inte finns
risk för skogsbrand. Du ansvarar själv för att ta reda på om eldningsförbud råder – Räddningstjänsten kan ge dig information,
• landstiga överallt utom på privat tomt eller fridlyst område.
Undantag kan dock göras om fara föreligger,
• ro, segla, paddla och använda båt på annans vatten (vissa vatten
kan ha förbud mot motorbåtstrafik),
• tälta enstaka dygn om platsen ligger relativt långt från fastighet.
5
Sportfiskarens
etiska regler!
Sportfiske är fiske med spö eller handlina, som bedrivs för nöje och
rekreation. Det ska utföras på så sätt att fiskaren hela tiden har kontroll över fiske och fångst.
En sportfiskare bör alltid:
• försvara natur och miljö samt efter bästa förmåga stödja aktiv
fiske­vård som bedrivs för att skydda och förbättra fiskbestånden,
• skaffa kunskap om och respektera gällande bestämmelser, till exempel fredningstider, fredningsområden, minimimått för olika
arter samt ömtålig natur,
• alltid skaffa tillstånd till sportfiske,
• använda de sportsligt sett lämpligaste redskapen, hålla dem i gott
skick och nyttja dem så att fångad fisk inte vållas onödig skada
samt att den fisk som kan släppas tillbaka i vattnet får bästa möjliga chanser till överlevnad,
• omedelbart avliva fångad fisk som ska behållas,
• använda redskapen på ett sportfiskemässigt sätt och eftersträva
principen: en fiskare – ett spö – en lina,
• fiska så att fiskbestånden inte skadas, aldrig fånga mer fisk än
man behöver, samt aldrig sälja sin fångst eller på annat sätt fiska
i vinstsyfte,
• visa hänsyn till yrkes- och husbehovsfiskets behov och redskap,
• inte skräpa ner,
6
• genom ett kunnigt, sportsligt och hänsynsfullt fiske stärka sportfiskets anseende samt sprida kunskap om sportfisket och sport­
fiskarens ansvar för natur och miljö.
7
Vatten
och vattenvård
Rent vatten...
Rent vatten är en förutsättning för växter och djur i sjöar och vatten­
drag. Vattenkvaliteten påverkas av bland annat nederbörd, berggrund och jordarter, men också av människans verksamhet. I Mälar­
mården finns exempelvis problem med försurade sjöar eftersom
jordmånen här är kalkfattig och berggrunden ligger ytligt. Därför
kalkas dessa sjöar regelbundet. Närmare Hjälmaren och Mälaren
finns jordbruksbygder som läcker kväve och fosfor, vilket leder till
övergödning. Även skogsbruk, industrier och annan verksamhet påverkar vattenkvaliteten.
...och naturliga miljöer - en förutsättning för
liv
Naturliga vattenmiljöer är idag ovanliga. Vattennivån i Hjälmaren,
Näshultasjön, Borsten, Lundbysjön och Hagbysjön har till exempel
sänkts för att vinna ny jordbruksmark. Hjälmaren och Mälaren är
reglerade och Apalsjön helt avvattnad. Många vattendrag är uträtade, kanaliserade och fördjupade. För att få bort vattnet har trösklar
som är strömsatta eller forsande tagits bort. Ingreppen har i många
fall försämrat förutsättningarna för djur och växter.
skyddsvärda vattenmiljöer
Strömsträckor är speciellt värdefulla vattenmiljöer. De blir ständigt
syresatta och det finns gott om mat. Här trivs många krävande växter och djur. Ett exempel är Hyndevadström där många arter av
snäckor och musslor lever. I ån har östlig snytesnäcka upptäckts, en
art som man tidigare trott varit utdöd. Strömsträckorna i Torshälla-
8
ån är värdefulla för exempelvis lekande fisk som nors, asp och gös.
I vassbältena i Hjälmaren och Mälaren finner många fiskar skydd
och mat. I skydd av vassen sker lek och fortplantning. Orörda vassar
är också värdefulla för många fåglar, grodor och ormar. De ”vindutstatta” stränderna mot Blacken, till exempel Torshälla Huvud, är
andra skyddsvärda vattenmiljöer i kommunen.
arbete med fiske- och vattenvård
Aspen är en ovanlig fiskart som leker i Torshällaån. För att gynna
aspen har Torshälla fiskevårdsområdesförening lagt ut lekgrus och
rullsten i lek- och uppväxtområdena nedströms Kvarnfallet.
Föreningen verkar också för fria vandringsvägar i vattendragen
mellan Mälaren och Hjälmaren. Det skulle ge aspen och andra
hotade arter möjlighet att utnyttja lek- och uppväxtområden som
tidigare varit oåtkomliga. Att dokumentera uppgifter om den asp
som fångas för att öka kunskapen om beståndet är ett annat led i
arbetet för aspens överlevnad.
9
Fiskarter i
Eskilstuna kommun
Abborre
– Perca
fluviatilis
så lever abborren
Abborre finns i de flesta av kommunens sjöar och vattendrag. Små­
abborre lever av plankton och smådjur. Abborrar över 15–20 cm
äter fisk och kräftor. Leken pågår från strax efter islossningen till
långt fram i juni, ofta i strandnära områden. Abborrar kan bli upp
mot 20 år gamla. Honorna blir äldre än hanarna.
fiske efter abborre
Abborre är många sportfiskares favorit! Flötet som dyker, det tvära hugget när spinnaren blir attackerad, eller linan som plötsligt
slackar och markerar att jiggen inte längre faller fritt mot botten är
härliga sportfiskeupplevelser.
Flötmete med mask är den klassiska metoden när det gäller
abborrfiske. Det kan ske under hela den isfria årstiden men för­
knippas oftast med sommarfisket. På våren och hösten kan bottenmete med mask vara den rätta fiskemetoden. Beten som maggots
(fluglarver), insektslarver och mindre kräftdjur kan också används
för att imitera abborrens variationsrika matsedel. Större abborre kan
med framgång metas med småfisk som mört, löja och nors.
Spinnfiske är ett alternativ till mete när abborren härjar vilt bland
stim av småfisk. Spinnare med blanka skedar kan vara bra när solen
lyser. Men abborren kan vara oerhört lynnig. Det kan hänga på en
avvikande färgnyans eller ett betes avvikande rörelse i vattnet om
den avgörande huggreflexen kommer. Ett bete som under senare år
vunnit allt större framgång som abborrbete är jiggen.
10
Abborrar är mycket känsliga för förändringar i lufttrycket. Plöt­
sligt stigande lufttryck med blå himmel, solsken och värme, särskilt
efter blåsiga ovädersdagar, brukar ha gynnsam effekt på abborr­
fisket.
sportFiskerekord
Sverigerekord: 3,15 kg (på pirk agnad med maggot – fluglarv),
Lysekil i Bohuslän (1985).
Kommunrekord: 1,83 kg (2001).
Övrigt
I små vatten kan abborren konkurrera ut många andra fiskarter. På
grund av näringsbrist blir abborrarna då små och många. Sådana
abborrstammar kallas för tusenbröder.
Abborren kan ha ett mycket varierat utseende. Den kan skifta i färg
från ett vatten till ett annat och även vid olika årstider. Karaktäristiskt är de mörka ränderna, den puckelformiga kroppen och den taggiga
ryggfenan.
11
Asp
– Aspius
aspius
så lever aspen
Små bestånd av asp finns i både Mälaren och i åar som rinner ut i
Mälaren. På grund av förstörda livsmiljöer, miljögifter och andra
miljöförändringar är aspen hotad över hela världen.
Aspen leker i klart, rinnande och strömmande vatten över steniga
eller grusiga bottnar. En välkänd leklokal är Torshällaån. Läs om
arbetet med att stärka aspbeståndet i ån under rubriken ”Vatten och
vattenvård”!
Den vuxna aspen är en utpräglad men speciell rovfisk. Den saknar
nämligen tänder. Redan då den är 20­–30 cm lång övergår aspen
från att äta plankton, insektslarver och kräftdjur till att äta småfisk
som nors, löja och mört. Som fullvuxen kan den också ta groddjur,
små­gnagare och fågelungar. Aspen kan bli upp till 100 cm lång och
väga runt 9 kg.
fiske efter asp
I Östeuropa har aspen stor betydelse som matfisk, men i Sverige betraktas den ofast som sportfisk. Som sådan är den ytterst trevlig och
stridbar – den hugger brutalt både på drag, wobbler och spinnare.
En lokal favorit i Torshällaån är en 12-grams Reflexspinnare med
antingen röd eller vit kropp och silverblank sked.
Eftersom aspen är hotad är den fredad under leken i hela landet
(se grön ruta).
12
Sportfiskerekord
Sverigerekord: 8,015 kg, sjön Väringen i Örebro län (2008).
Kommunrekord: Enligt lokal uppgift har större aspar fångats i
Tors­hällaån men dessa är inte registrerade.
Aspen har långsträckt, spolformad kropp och en stor mun med underbett. Färgen på ryggen kan variera från gråsvart till olivgrön. Sidorna
är silverblänkande, ibland med mässingsfärgad ton. Buk- och analfenor
blir klarröda under leken.
FREDNINGSTIDER
I vattendrag i Eskilstuna kommun som mynnar i Mälaren
och Hjälmaren är aspen fredad 1 april–31 maj. I Torshälla­ån
är fred­ningen förlängd till 15 juni.
13
Braxen – Abramis brama
så lever braxen
Braxen är en varmvattensfisk som lever i sjöar och stillaflytande åar.
Små braxar lever av plankton, medan stora braxar äter maskar, insektslarver, kräftdjur och växter. Riktigt stor braxen kan också ta
småfisk. Braxar som letar mat på grunt vatten kan avslöjas på långt
håll av ett smackande ljud!
Braxen växer långsamt. Även i vattendrag med gott om mat kan
det ta upp till 7–8 år för den att nå en vikt på ett kilo. Den blir könsmogen vid 3–6 års ålder. Leken äger rum under nattetid på grunda
och växtrika bottnar under maj till juli. En stor hona lägger mer än
300 000 romkorn som kläcks redan efter 3–12 dygn. Braxen kan bli
mer än 30 år gammal.
fiske efter brax
Som sportfisk betraktas brax som högvilt! Den fiskas med både
flötmete och bottenmete. Som agn passar mask och fluglarver men
också olika typer av brödbeten och s.k. boilies (en sorts pasta med
attraktiva aromer).
14
Braxen är en av de största karpfiskarna. Den har hög, sammantryckt
kropp och ryggpuckel. Munnen är liten och kan skjutas ut. Ryggfärgen
kan variera mellan svart, mörkt olivgrön och gråaktig, sidorna är ofta
bronsglänsande och hos unga fiskar svagt silvriga.
SPORTFISKEREKORD
Sverigerekord: Rekordet på 7,78 kg kommer från skånska Ringsjön
och daterar sig till 2009.
VISSTE DU ATT...
Braxen är Södermanlands landskapsfisk.
15
Gädda – Esox lucius
så lever gäddan
Gädda finns i de flesta av kommunens sjöar och vattendrag. Gäddan
är en kallvattensfisk som söker sig mot djupare och kallare vatten på
sommaren. Den kan då vandra in på grundare och varmare vatten
under kvällar och nätter i jakt på föda.
Smågäddor under 5 cm lever på kräftdjur, insektslarver och planktondjur. Stora gäddor är utpräglade fiskätare. Mört är den viktigaste
bytesfisken. Gäddor kan även ta andra gäddor. Gäddan växer snabbt
när det finns gott om mat. Hongäddor kan väga över 25 kg och bli
1,5 m långa. En hane på 4–5 kg betraktas däremot som ett stort
exemplar. Gäddor kan bli upp till 30 år gamla.
Gäddhanen blir könsmogen vid 2–3 års ålder, honan vid 2–5
år. Lekperioden inträffar mellan mars till maj på grunt vatten med
riklig vegetation. En stor hona kan lägga över 500 000 romkorn.
Redan vid ett års ålder kan gäddan vara 20 cm lång. En fem år
gammal gädda är cirka 50 cm lång och 1 kg tung. En gädda på cirka
1 m och en vikt på 8 kg motsvarar vanligen en ålder på 10 år.
16
fiske efter gädda
Gädda är stommen i kommunens sportfiske, tillsammans med
abborre. Främst tas gädda med spinn/haspelutrustning. Det mest
klassiska betet är en wobbler som liknar gäddans bytesfisk. Det
finns oändliga mönster, fabrikat och färger att välja mellan. Håll
krokarna sylvassa och glöm inte kraftig tafs vid gäddfiske! En metod
som många förknippar med gäddfiske och som vinner terräng är
jerkbaitfiske. I jerkbaitfiske används ett kort, styvt spö som agnas
med beten, ”jerkbaits”, som fiskas hem med små ryck.
SPORTFISKEREKORD
Sverigerekord: 26,57 kg, Södertälje skärgård (1986). Sötvattens­
rekordet är 19,34 kg och från Vättern (1999).
Kommunrekord: 12,3 kg, Faktoriholmarna i Eskilstunaån (2002).
(Gäddan togs med en färgglad spinnare vid fiske efter regnbåge när
storgäddan istället högg, vilket visar på hur nyckfullt ett betesval
kan vara.)
Gädda kan inte förväxlas med någon annan svensk fisk. Den har långsträckt kropp och stort huvud. I det stora gapet finns många små, vassa
tänder. Ryggen är grönsvart och sidorna gröngula. Färgen varierar med
livsmiljö och ålder.
17
Gös – Sander lucioperca
så lever gösen
Gös är släkt med abborre men är inte lika vanlig eftersom den har
andra krav på sin livsmiljö. Gös trivs bäst i stora, grumliga sjöar med
hög syrgashalt, men förekommer också i klara, djupa vatten och
svagt strömmande vattendrag.
En gös växer snabbt och är redan som ettåring 10 cm lång. Den
lever då på småfisk. Gösen leker vid islossningen från april till maj,
normalt efter abborrens lek. Lek- och uppväxtområdet utgörs av
sandiga, grusiga eller steniga bottnar.
Fiske efter gös
Du har chans att få gös på kroken i Mälaren, Hjälmaren och
Näshulta­sjön. I Torshällaån fanns tidigare ett av kommunens bästa
gösvatten, men fiske under lekperioden har missgynnat gösen. Därför är den fredad 1 april–15 juni i ån.
Gösen ser knivskarpt i mörker, har ett känsligt luktsinne och god
hörsel. Det ställer höga krav på fiskare och fiskeredskap! Som regel
fiskas gösen nära botten med jigg. Jiggen kan dras studsande mot
botten så att ljudvågorna lockar fram gösens huggreflexer. Vid fiske
på grunda vatten används ofta spinnare. Även bottenfiskande wobblers och jiggar används på grunda vatten. När gösen går upp till
ytan för att söka föda under ljumma sommarnätter kan en ytgående
wobbler vara bra.
OBS!
Trollingfiske efter gös är inte tillåtet i Eskilstuna kommun.
18
SPORTFISKEREKORD
Sverigerekord: 12,007 kg, Bråviken i Östergötland (1988).
Kommunrekord: 10 kg (inofficiell notering), Östra Hjälmaren.
Små gösar kan förväxlas med abborre, men gös har en mer långsträckt
kropp, spetsigare huvud och mindre fjäll. Ryggfenorna har stora, mörka
fläckar. Gös har ett något gäddlikt utseende – på engelska kallas den till
och med pikeperch (pike=gädda, perch=abborre). Artens vetenskapliga
namn beskriver utseendet (lucio=gädda, perca=abborre).
MINIMIMÅTT & FREDNINGSTIDER
Hjälmaren & Näshultasjön 45 cm
Mälaren 40 cm (45 cm fr.o.m. 1 juli 2012)
I Torshällaån (från Kvarnfallet till åns mynning i Mälaren
(till den s.k. abborrstenen) är gösen fredad 1 april–15 juni.
19
Harr
– Thymallus
så lever harren
thymallus
Harr är en laxfisk och en utpräglad kallvattensfisk. Den har höga krav
på rena, syrgasrika vatten och lever därför nästan bara i nordsvenska
sjöar och strömvatten. Söder om Dalälven finns den i Klarälven, i
ytterligare några värmländska strömvatten och i Vättern.
Harren äter i första hand bottendjur, insektslarver, kräftdjur,
snäckor och småfisk men också levande och döda insekter nära
vattenytan.
I våra svenska vatten är en harr på 1 kg minst 8–10 år gammal och
betraktas som stor. Vanligtvis får sportfiskaren nöja sig med fiskar
på 2–4 hg. Som mest kan harren väga 3,5 kg, vara 60 cm lång och
15 år gammal.
Harren blir könsmogen vid 2–5 års ålder. Den leker i samband
med islossningen på våren till skillnad från andra arter inom laxfamiljen, som leker under hösten. Lek och uppväxt sker på grusiga
bottnar i strömmande vattendrag men också vid strömsatta sjöstränder. En harrhona lägger 4000–8000 romkorn, riktigt stora
honor betydligt fler. Hanen är starkt revirhävdande och försvarar
rommen i 3–4 veckor innan rommen kläcks. Harren växer snabbt
och blir det första året 7–12 cm lång.
I Skjulstaströmmarna pågår ett försöksprojekt med inplantering
av harr. Under flera år har tusentals ettåriga harryngel satts ut. Förhoppningarna är att projektet ska fortsätta och resultera i ett livskraftigt harrbestånd. Lyckas projektet är det unikt i landet.
20
fiske efter harr
Harren är mycket intresserad av insekter nära vattenytan. Det gör
den till en av flugfiskarens största favoriter. För många flugfiskare är
harr drömrekordfisken! Harren är också tacksam att få till hugg på
spinn- och maskmete.
SPORTFISKEREKORD
Sverigerekord: 2,85 kg, sjön Harrejaure i Lappland (1986).
Kommunrekord: 7 hg och 43 cm. Rekordfisken fångades 2005 på
maskmete vid Rådhusbron och hade alltså vandrat från utsättningsområdet vid Skjulstaströmmarna till centrala delarna av Eskilstuna,
en sträcka på mer än 7 km. Det rekordet är till för att slås med riktat
fiske mot harr – varför inte med en torrfluga i Skjulsta?
Harr känns lätt igen på den stora, höga ryggfenan. Liksom alla lax­
fiskar har den en fettfena bakom ryggfenan. Harren har en utpräglad
doft av timjan, därav av dess vetenskapliga namn.
21
Lake – Lota lota
så lever laken
Lake är den enda arten i torsksläktet som lever i sötvatten och finns
i de flesta av kommunens sjöar och vattendrag. Den trivs i kalla och
klara vatten på mjuka eller leriga bottnar där strömmen inte är alltför stark. Under den varma årstiden simmar laken på djupt vatten,
men under vintern finns den betydligt grundare. Laken är en rovfisk
som är aktiv på natten. Under dagen gömmer den sig i håligheter.
Laken äter som mest under den kalla årstiden. Den lever av
botten­levande organismer som insektslarver, snäckor och musslor
men även av rom från andra fiskarter. Stor lake äter också småfisk.
Laken anses spåra upp sitt byte med hjälp av skäggtömmen på
underkäken.
Hanen blir könsmogen vid 2 års ålder, honan vid 3–5 år. Leken
sker mellan december och mars på grusiga, sandiga eller steniga
bottnar. Större honor lägger upp till 1 miljon romkorn per kilo
kroppsvikt. Romkornen kläcks efter cirka 5 veckor.
Laken blir sällan över 10 år gammal, men kan bli över 1 m lång
och väga upp emot 12 kg.
fiske efter laken
Under vintern står det mesta av sportfisket still, förutom abborr­
pimpel och sportfiske efter lake. Vinterfisket efter lake kräver inga
stora investeringar utöver isborr, ismetespö och en kraftig lina. Isborrens skärande diameter bör vara minst 150 mm eftersom lakar
runt 5 kg inte är ovanliga. Linan förses med pirk och en kraftig krok
och agnas med exempelvis mört eller strömming. Fisket går ut på
att låta agnet studsa vid botten för att sprida lockelsen. När laken
hugger är det oftast utan tvekan.
22
Fiske i avsikt att hugga eller rycka fast en krok utvändigt på en fisk
är förbjudet enligt Fiskelagen. Men lagen gör undantag för ryck­
fiske efter lake. Ryckfisket betraktas dock som oetiskt bland moderna sportfiskare.
SPORTFISKEREKORD
Sverigerekord: 8,5 kg, Ångermanälven vid Sollefteå (fångad på
wobbler 1996).
Lake har långsträckt kropp med brett och platt huvud. Den har två
rygg­fenor. Den bakre är långsträckt liksom analfenan. På undersidan
av käken sitter en skäggtöm och vid varje näsöppning sitter två korta
tömmar. Sidorna är ofta marmorerade i gulgrönt eller brunt.
23
Löja
– Alburnus
så lever löjan
alburnus
Löja finns i de flesta av kommunens sjöar och lugnt strömmande
vattendrag. Den trivs bäst i klara och rena vatten. Här lever den
i stim och söker föda i vattnets mellanskikt eller vid vattenytan.
Under sommaren undviker löjan områden med tät växtlighet.
Vintertid söker den sig till djupare vatten.
Löjan äter flygande insekter, insektslarver, djur- och algplankton.
Maxlängden för en löja är 25 cm och vikten överstiger sällan 100
gram. Den kan bli över 10 år gammal.
Löjan blir könsmogen vid 3 års ålder. Fortplantningen sker mellan
maj och juni på grunda, steniga bottnar nära stranden. En hona lägger cirka 1500 romkorn i flera omgångar. Rommen kläcks redan
efter cirka en vecka.
24
Fiske efter löja
Sportfiske efter löja är ovanligt. Den används främst som agnfisk vid
fiske efter abborre, gädda, gös och asp. Kommersiellt används löjans
fjäll för tillverkning av konstpärlor. Fjällen innehåller nämligen guanin, ett ämne med högt brytningsindex som gör att löjan glittrar i
vattnet. Den eftertraktade löjrommen kommer inte från löjan utan
från den laxartade siklöjan.
SPORTFISKEREKORD
Något officiellt svenskt sportfiskerekord finns inte registrerat.
Löjan är en liten karpfisk med slank, långsträckt kropp med silver­
glänsande fjäll, mörk rygg och stora ögon med vit iris.
25
Mört – Rutilus rutilus
så lever mörten
Mört är en av kommunens och Sveriges vanligaste fiskar. Den lever
i stim i grunda och varma sjöar och vattendrag. Under vintern söker
den sig till djupare vatten.
Mörten äter maskar, snäckor, kräftdjur, insektslarver, fiskyngel,
vattenväxter och plankton. Medellängden hos en mört är cirka 25
cm och den når sällan vikter över 1/2 kg. Den kan bli över 25 år
gammal. Maxvikten är cirka 2 kg och maxlängden runt 0,5 m.
Mörten blir könsmogen vid 3–5 års ålder. Leken inträffar från
maj till juni när vattnet är minst 10° C. Leken sker på grunt vatten
på stenbotten eller bland vattenväxter. En fullvuxen hona kan lägga
upp till 100 000 romkorn. Rommen kläcks efter cirka en vecka.
Mörten växer långsamt och en fisk på 25 cm är ofta minst 10 år
gammal.
Mörten är känslig för försurning – när pH-värdet blir för lågt
upphör mörtens fortplantning.
26
Mört är en karpfisk med röda fenor och ögon. Den har silverglänsade
kropp och rundad rygg. Mört kan förväxlas med sarv, men sarven har
rödare fenor, gulare öga och mässingsgul kroppsfärg.
fiske efter mört
Mört är många metares favoritfisk! Det är ofta den första fisk som
fastnar på nybörjarens krok. Och eftersom det finns så gott om mört
finns alltid chans till nya rekord! Bra beten är maggot, maskbitar,
majskorn, deg, makaroner, ostbitar och andra munsbitar i lagom
storlek. Ett tips: Mörten lockas bra av mäskning!
SPORTFISKEREKORD
Sverigerekord: 1,73 kg från lappländska sjön Högträsk (1998).
Kommunrekord: 770 gram, Eskilstunaån (2006, inofficiell uppgift).
27
Nors – Osmerus eperlanus
så lever norsen
Nors är en stimfisk som lever på djupt vatten i Hjälmaren och
Mälaren. Under sensommar och höst hittar man den på grundare
vatten.
Smånors lever framför allt av djurplankton och bottenlevande insekter, medan de större fiskarna äter kräftdjur och småfisk. I våra
sjöar kan norsen bli 20–30 cm. Honan är vanligtvis större än hanen.
Norsen kan bli över 10 år gammal.
Sjölevande nors blir könsmogen vid 1–2 års ålder. Leken sker i
samband med islossningen på våren. Då vandrar stora stim med
könsmogen nors upp i strömmande vattendrag till grunda vattenområden. En medelstor hona lägger 40 000–50 000 romkorn. Efter
3–5 veckor kläcks rommen och snart därefter vandrar ynglen ut i
sjöarna igen.
Torshällaån är en känd leklokal för nors. Men leken sker i betydligt
mindre omfattning än för 30–40 års sedan. Därför är norsen i ån
fredad under lekperioden 1 april–15 juni. Att värna norsen gynnar
även andra fiskarter, eftersom norsen har en nyckelroll i ekosystemet
som basföda för fiskar som gädda, gös och abborre.
fiske efter nors
Sportfiske efter nors är ovanligt, men lokalt i kommunen är nors en
populär matfisk som i första hand äts stekt eller rökt. Inom sport­
fisket har norsen störst betydelse som agnfisk för fiske efter rovfisk.
28
Visste du att...
Nyfångad nors har en karakteristisk doft av gurka.
Nors har långsträckt kropp och stort huvud med underbett och kraftiga
tänder. Den är silverglänsande med tunna fjäll vilket ger den ett drag
av genomskinlighet. Ryggen är blågrön med mörka fläckar. Liksom laxfiskar har den en fettfena bakom ryggfenan.
FREDNINGSTIDER
I Torshällaån (från Kvarnfallet till åns mynning i Mälaren (till
den s.k. abborrstenen) är norsen fredad 1 april–15 juni.
29
Regnbåge – Onchorhynchus mykiss
så lever regnbågen
Regnbågen (=regnbågsöring) kommer ursprungligen från västra
Nordamerika men är numera en av de mest spridda laxfiskarna i
världen. Regnbågen har inplanterats i sjöar över hela landet. I centrala Eskilstuna släpps fångstfärdig regnbåge ut regelbundet mellan
Tunafors kraft­station och Faktoriholmarna.
Regnbågen lever i stim och trivs bäst på öppet vatten. Den är som
mest aktiv i gryning och skymning – då ofta nära stränderna. Den
trivs också i strömsatta partier, djuphålor och områden med mycket
växtlighet. En lokal favorit i Eskilstunaån är området direkt nedströms utloppsströmmarna från Tunafors kraftstation.
Regnbågen äter insektslarver och kräftdjur men även plankton.
Den övergår sent till att äta fisk, först då den är 35–40 cm lång,
kanske för att den har en så liten mun. Regnbågen växer snabbt,
redan första hösten efter kläckningen väger odlingsfisken 5–7 hg.
En femkilos fisk är inte mer än 3–4 år gammal.
Regnbågen leker på våren till skillnad från den europeiska öringen
som leker på hösten. Bara i några enstaka fall har regnbågen repro­
ducerat sig i svenska vatten eftersom vattentemperaturen är för hög
här när det är dags för lek.
visste du att...
Regnbågen infördes i Sverige under 1880-talet via Tyskland. Regnbågen kallas bland för regnbågsforell (forelle är det tyska namnet
för öring).
OBS!
Varje form av utplantering av fisk eller kräfta kräver alltid tillstånd
av Länsstyrelsen.
30
fiske efter regnbåge
Regnbågen är en kämpe som ofta bjuder sportfiskaren en intensiv
match! Som metoder används spinnare, skeddrag och små wobblers i färgglada färger. Även mete med kastflöte eller bottenmete
är populära, ofta agnade med Power eggs, en slags pelletsliknande
doftpreparat eller doftande räka. När det gäller flugfisket är långsamt fiskade streamers mångas favorit. Det är en sjunkande, långskaftad fluga bunden i mjuka och rörliga material i varierande
färgsättningar.
Sportfiskerekord
Sverigerekord: 14,16 kg, Börtnan i Jämtland (2000).
Kommunrekord: 10, 016 kg, Eskilstunaån (2005). Åtskilliga exem­
plar på och över 8 kg har därutöver dokumenterats.
Regnbågen har ett rödviolett band utmed sidolinjen vilket gör den lätt
att skilja från övriga öringsarter. Den har också mörka fläckar på huvud,
rygg- och stjärtfena. Utseendet varierar starkt mellan olika miljöer.
31
Sarv – Scardinius erythrophthalmus
så lever sarven
Sarv finns i de flesta av kommunens sjöar och vattendrag. Den trivs
i varma, näringsrika sjöar och svagt strömmande vattendrag. Sarven
lever i stim och vistas gärna i tät växtlighet, ofta tillsammans med
mört.
Småsarv äter bottenlevande smådjur som exempelvis insekts­
larver. När den blir större äts växter men också insekter, fiskrom
och småfisk. Sarvens mun är uppåtriktad vilket gör att den kan ta
insekter på vattenytan. Sarven växer långsamt och medellängden är
sällan över 30 cm. Den väger bara 4 hg vid 10 års ålder. Sarven blir
maximalt cirka 50 cm lång och cirka 2 kg tung.
Sarven blir könsmogen vid 2–3 års ålder. Lekperioden sträcker sig
från maj till slutet av juni. Romkornen, 50 000–200 000 beroende
på honans storlek, läggs huvudsakligen i vegetation och kläcks efter
10–12 dygn.
Sarven har rykte om sig att blanda sig i andra fiskars lek – den
äter gärna rom – och bildar ibland hybrider med löja, mört och
björkna.
fiske efter sarv
Sarv är liksom mört trevlig att meta. Den är större än mörten och
bjuder därför på en hårdare match. Meta den med mask, bröd, med
egenlagad vetedeg eller varför inte med en torrfluga?
32
SPORTFISKEREKORD
Sverigerekord: 1,718 kg, Svartån vid Älvestad i Östergötland (bottenmetad med bröd).
Sarv är en karpfisk som till formen liknar mört, men sarven har högre
kropp, mässingsgul kroppsfärg och skarpt röda fenor. Sarvens öga är
gulare än mörtens som är röda. Bukfenorna sitter längre fram än ryggfenan (jämför med mört). Sarven har ett tydligt underbett.
33
Signalkräfta
–
Pacifastacus
leniusculus
så lever signalkräftan
Signalkräftan fördes in i landet från Nordamerika i slutet av
1960-talet för att ersätta de bestånd av flodkräfta som slagits ut
av kräftpest. Kräftpest är en svampsjukdom som kom till Sverige
i början av 1900-talet med importerade flodkräftor. Signalkräftan
är resistent mot kräftpest men kan bära på smittämnet och därmed
smitta flodkräftor. Inplan­teringen av signalkräftor bidrog till en
ännu större spridning av kräftpesten och många inhemska bestånd
av flodkräfta slogs ut helt.
Kräftor är allätare och lever på insektslarver, musslor, snäckor,
fiskrom och vattenväxter. De drar sig inte heller för att äta döda
artfränder eller ge sig på levande kräftor med mjukt skal.
En signalkräfta kan bli 5–20 år gammal och 20 cm lång, utan
klor. När signalkräftan är 8–10 cm lång och 2–5 år gammal blir den
könsmogen. Parningen sker mellan september och oktober i kallt
vatten. Honan bär de cirka 250 befruktade romkornen under stjärten till sommaren året därefter. Vid kläckningen liknar kräftynglet
en fullvuxen kräfta.
OBS!
Utplantering av både signal- och flodkräfta kräver alltid tillstånd av
Länsstyrelsen! Utplantering utan tillstånd leder till åtal.
fiske efter signalkräfta
Fiske efter kräfta ingår inte i det fria handredskapsfisket. I kommunen
pågår försök att etablera en livskraftig stam av signalkräfta – sedan
1990-talet har tusentals könsmogna och kontrollerade signal­kräftor
34
utplanterats i Eskilstunaån. När beståndet är tillräckligt stort
kommer allmänheten att erbjudas kräftfiske mot en avgift.
Bästa fiskemetoden är mjärde agnad med exempelvis mört eller
brax. Avståndet mellan mjärdarna i stilla vatten bör inte överstiga
5 meter, i strömmande vatten kan avståndet ökas. Fisket bedrivs på
0,5–3 meters djup. En grundregel är att kräftor i ljusa vatten går
djupare och kräftor i mörkare vatten grundare. Bra fiskeplatser är
steniga bottnar med grovt grus och låg vegetation. Släta, gyttjiga
bottnar är dåliga fiskeplatser. Kräftor är som mest aktiva under sensommaren eller tidigt på hösten under kvällar och nätter. Aktivi­
teten avtar vid åskväder och under kylslagna kvällar med månsken.
När kräftan ömsar skal mellan maj till juli är den helt försvarslös.
För att undvika naturliga fiender ligger den då inaktiv i sitt gömsle.
Signalkräfta liknar vår inhemska flodkräfta, men har vita signalfläckar
i tumleden på klorna. Färgen kan variera, i vatten med dyiga bottnar
är den nästan svart, i mineralrika, vegetationsfattiga vatten ljust blåaktig.
35
Sutare – Tinca tinca
Så lever sutaren
Sutare är vanlig i många av kommunens sjöar och svagt strömmande vattendrag. Den lever i varma, grunda vatten nära botten,
ofta i näckrosvegetation. Sutaren är nattaktiv och går gärna i stim,
framförallt under den varma årstiden. Under vintern äter den nästan ingenting och när det blir riktigt kallt går den ofta över i dvala.
Sutaren är tålig och klarar vatten med lägre pH och lägre syrgashalt
än många andra karpfiskar.
Sutaren växer långsamt och når 1 kg först efter fem år. Maxlängden är uppskattad till 70 cm och maxvikten till cirka 7 kg. Sutare
med en vikt över 2 kg anses som en stor fisk.
Vid 2-3 års ålder blir sutaren könsmogen. Fortplantningen sker på
grunda, sommarvarma vatten från maj till juli. En stor hona lägger
mer än 500 000 romkorn som kläcks redan efter en vecka.
fiske efter sutare
Mete är metoden som används vid fiske efter sutare. Vanligtvis
används bottenmete eller flötmete agnat med mask, majskorn,
räka, maggots (fluglarver) eller boilies. Det är framförallt i skydd
av mörkret som sutaren ger sig ut och letar mat. Ofta avslöjar sig
sutaren genom luftbubblor som stiger mot vattenytan när den rotar
36
i botten. En krokad sutare är riktigt stark och rusar ofta in bland
vattenväxter. För att kunna hålla emot vid rusningarna är kraftigare
utrustning att rekommendera.
SPORTFISKEREKORD
Sverigerekord: 5,46 kg, Antorps sjö i Halland (bottenmete agnat
med boilie).
Sutare är en karpfisk som inte liknar någon annan fisk i svenska vatten.
Den har små fjäll som gör att den ser närmast läderartad ut. Färgen
kan variera från ljust senapsgul, till grönaktig eller nästan svart. Färgen
varierar beroende på vilket vatten arten lever i. Ögonen är röda och vid
varje mungipa sitter en liten skäggtöm.
37
Ål – Anguilla anguilla
så lever ålen
Ål är en akut hotad art i hela världen. Ålbestånden är bara några
procent av vad de var för 30 år sedan. Någon bra förklaring till
ålens tillbakagång har forskarna inte hittat, men man vet att ålens
vandring har försvårats av vattenkraftverk och andra hinder i floder
och åar. Fiske efter lekvandrande ål och ålyngel har också bidragit.
Ålens höga fett­innehåll, långa livslängd och den långa vandringen
mot Sargassohavet gör ålen extra känslig.
Ålen lever större delen av sitt liv i sötvatten men leken sker i havet. När ålhonorna är över 20 år gamla lämnar de Hjälmaren och
Mälaren för en mer än 7000 km lång lekvandring till Sargassohavet
utanför det tropiska Mellanamerika. Lekplatserna ligger på mycket
stora djup. Honan lägger sannolikt flera miljoner ägg. Troligtvis dör
de vuxna ålarna direkt efter leken.
Ållarverna förs med Golfströmmen och når efter 1–3 år Europa.
Vandringen mot Sveriges kuster tar ytterligare några år. Under vägen
ändrar ynglen utseende och blir trådsmala och genomskinliga glas­
ålar. De blir alltmer pigmenterade, och under den långa tillväxtperioden som antingen tillbringas i sötvatten eller längs kusterna kallas
de gulål. När ålen blivit cirka 20 år gammal förvandlas arten till en
blankål. Därefter påbörjas en ny lekvandring till Sargassohavet.
Ålen är nattaktiv och bottenlevande och har sina gömslen omkring bryggpålar, kajkanter och brofästen. När det blir för kallt i
vattnet blir ålen passiv och under vintern inträder den i ett dvalliknande tillstånd.
Ålen äter musslor, snäckor, insekter, maskar, småfisk, fiskrom och
kräftdjur. Ålhonan blir upp till 150 cm lång, hanen endast cirka 50
cm. Honålar dominerar helt i könsfördelningen.
38
Ålen är lätt att känna igen på den ormlika kroppen. Ryggfenan sträcker
sig över mer än hälften av längden och är sammanvuxen med stjärtfenan och analfenan. Kroppen är gråbrun och skinnet utsöndrar ett
kraftigt slem.
gulål
blankål
OBS!
Det är fiskeförbud för ål, med undantag för yrkesfiskare med
specialtillstånd.
39
Öring
– Salmo
trutta
så lever öringen
Öring finns i sjöar, hav och vattendrag i hela Sverige. Men föroreningar, försurning och utbyggnad av vattenkraft har medfört att
öringen minskat på många platser. I Eskilstuna finns bara spillror av
naturliga bestånd, främst i Mälaren.
Öring finns i olika former i vatten av olika slag: i havet kallas de
havsöring, i sjöar insjööring och i bäckar för bäcköring. Formerna
varierar kraftigt, men alla tillhör samma art.
All öring leker i strömmande sötvatten mellan september och
december. Den befruktade rommen läggs i lekgropar på grusiga
bottnar. Våren därpå kläcks rommen. En del öring stannar kvar där
de växt upp hela sitt liv medan andra vandrar i väg till större sjöar
och hav. Efter 1–3 år vandrar öringen tillbaka till sin uppväxtström
igen för att leka.
Havslevande öring lever främst av sill och skarpsill. Stor insjö­
öring äter främst nors medan mindre öring har en varierad mat­
sedel. Öringar kan bli upp till tjugo år gamla och en meter långa.
Namnet öring härstammar från de områden med grovt grus, ör,
som öringen trivs på. Småöring som är 10–25 cm långa (ca 1–5 år
gamla) kallas för smolt.
fiske efter öring
Fiske efter öring förknippas ofta med flugfiske. Större fisk som gått
över till att äta fisk tar också gärna wobbler, skeddrag eller spinnare.
Under sommartid söker sig öringen, liksom andra laxfiskar, mot
djupare och svalare vatten, men går mer ytligt under nätterna. Då
kan fiske i gryning och skymning vara lösningen.
40
sportfiskerekord
Sverigerekord: Havsöring 15,26 kg och insjööring 17 kg.
Öring kännetecknas av kraftigt byggd och spolformad kropp. Liksom
alla laxfiskar har den en fettfena bakom ryggfenan. Öringen liknar
laxen men har som regel fler prickar nedanför sidolinjen och prickar på
fettfenan, vilket laxen saknar. Insjööring har röda fläckar på kroppen
vilket havs­levande former saknar.
MINIMIMÅTT & FREDNINGSTIDER
Mälaren 50 cm
I vattendrag som mynnar i Mälaren är öringen fredad
15 september–31 december.
41
214
Näshultasjön
4
56
Hedlandet, Hjälmaren
3
Östra Hjälmaren
Alberga
Sundbyholm, Mälaren
56
2
E20
Torshällaån
56
1
E18
230
Näshultasjön
E20
53
214
Kvicksund
ALLMÄNNA
Tumbo
SJÖSÄTTNINGSRAMPER
5
Ärla
Kjula
10 Km
E20
Sörfjärden
Eklången
© Lantmäteriet MS2006/1416
0
E20
Sundbyholm
Hällberga
Bårsten
53
Bälgviken
Hållsta
Skogstorp
Eskilstuna
Torshälla
Mälaren
äg
sv
n
rgata
ss
äg
To
rs
hä
lla
v
äg
en
ng
Ku
ta n
ta n
sg
at
n
a ta
sg
n
ta n
yr d
mn als
g
as
tik ata
ga
tan
ata
nin
gg
ga
ta n
Kyrkb
ron
n
äg
ga
av
ä
ge
n
en
väg
Vils
ta
en
vä
g
sto
og
Sk
atan
Va
s
äg
e
n
3 ädelfiskar/dygn
Fiskekort krävs
Förbjudet fiske
Det är ej tillåtet att fiska
från broar, privat egendom
eller vid badplatser
n
Press
argata
n
ata
av
Gratis fiske
Fröslundavägen
Fila
rg
kv
ist
en
ge
n
av
vä
g
er
rps
illb
en
atan
Åd
al s
G
äg
Kö
pm
Tege
lbru
ata
n
sv
an
tan
St
en
reg
Ku
ng
Rud da m
Stålforsbron
Stu
Djurg
årdsvä
gen
m sg
atan
Ky
Fors
kyrka
ks ga
tan
nér
g
Rå
d
bro husn
ta
n
ga
Teg
rko
ga
Gy
Dr
ott
Kr
ieb
Alv
tan
aM
se
ns
Br
uk
Ås
ga
tan
on
Kr
gata
Zett er
berg
sg a
n
gen
Be
r gs
Ö.
n
ergata
Carlavä
a ta
tan
Klost
an
ga
Kjulav en
äg
dgat
rks
ta n
n
n
Stran
rm
a
sg
a
a ta
jeg
a ta
Ny
br o
ta n
n
Tu
llg
a
ge
Sm
ed
Strömsholmen
Ha
mn
Ra
ga
tan
de
ma
ch
erg
a ta
n
sg
n
an
vä
by
Ny
g
V.
Å
Gr
än
Klosters
kyrka
Vä
s te
Kronskogen Stenbyäng
Naturreservat
tor
ga
Faktoriholmarna
rga
Stå
Vä
s tr
aS
Vä
s te
hlb
er
gs
vä
g
en
sv
Sc
hr
öd
ESKILSTUNAÅN
on
Väs te
an
rn
a
oh
er
stie
tJ
ed
Gr
rg
Heja
Må
t
He
ja
äg
Vilstav
en
Fiskemöjlighet
r ga
tan
Handikappsanpassad
fiskeplats
Vilsta naturreservat
Badplats
Skjulstastugan
0
500 m
© Lantmäteriet MS2006/1416
F
Fiskekort
naden
TORSHÄLLAÅN
gv
e
äg
Strandprome
Rin
n
th
Ru
sg
Ho lm
enle
s gatan
un d
na
Germ
Eskilstunaväge
n
nd
väge
äg
rnv
rä
elius
Jä
t an
n
Ka
Zeth
B
a
sg
Östra
Torget
n
ata
rog
gata
lg
ss
Slu
atan
n
Strömgr
Rikta
rg
ge
Aliforsg
yvä
Kyrkog Rådhus
Rik
ta
r ga
tan
Storg
atan
n
b
Ny
Torshälla kyrka
d en
Sjösättningsramp
Kofältet
Fiskemöjlighet
n
ta
ga
ds
un
äg en
tun av
3 ädelfiskar/dygn
Ge
rm
Eskils
Handikappsanpassad
fiskeplats
Therm
ae niu
Gratis fiske
sgata
n
Fiskeförbud
ds
Germun
gatan
Fiskeförbud 1 april - 15 juni samt
1 sept - 31 okt. Förbudet gäller
ända till åns mynning i Mälaren.
Förbjudet fiske
Ekbackens
naturreservat
44
0
250 m
© Lantmäteriet MS2006/1416
Det är ej tillåtet att fiska från
broar, privat egendom eller vid
badplatser.
© Lantmäteriet MS2006/1416
0
tra Knall
500 m
Karlberg
Sundbyholm
naturreservat
Sundbyholm
SUNDBYHOLM,
Mälaren
MÄLAREN
Sundbyholms
marina
Sundbyholmsåsen
naturreservat
Sjösättningsramp
Mora
Nynäs
0
© Lantmäteriet MS2006/1416
500 m
Lilla Trädtorp
Priartorp
Björstorp
Naturreservat
Hedlandet
Strömsäng
Grindstugan
Nordösundet
HEDLANDET, HJÄLMAREN
214
Sjösättningsramp
Karlberg
© Lantmäteriet MS2006/1416
0
Prästtorp
500 m
Sjösättningsramp
214
Koten
ÖSTERBY, NÄSHULTASJÖN
Österby
Näshultasjön
Gubbstugan
Mina
fiskerekord
(svenskt rekord i kg inom parantes)
viktplats
datum
aborre (3,1) ............. ................................ ...............
asp (8,0)
............. ................................ ...............
brax (7,8)
............. ................................ ...............
gädda (26,6/12,3*)............. ................................ ...............
gös (12)
............. ................................ ...............
harr (2,8)
............. ................................ ...............
lake (8,5)
............. ................................ ...............
löja
............. ................................ ...............
mört (1,73) ............. ................................ ...............
nors
............. ................................ ...............
regnbåge (14,2) ............. ................................ ...............
sarv (1,7)
............. ................................ ...............
sutare (5,5)
............. ................................ ...............
öring (15,26/17,0*)............. ................................ ...............
*hav/insjö
48
I ”Fiskar och fiske i Eskils­
tuna kommun” får du stifta
närmare bekantskap med de
fisk­arter som lever i kommunens
vattendrag och sjöar. Dessutom
ges värdefulla tips om metoder
och tidpunkt för fiske samt
information om de fiskeregler
som gäller för kommunens
vatten.
Fiskeguiden har tagits fram i
samarbete mellan Eskilstuna
kom­mun och föreningen
Å!Fiske Eskilstuna. De vackra
illustrationerna är målade av
Therese Johannesson.
www.eskilstuna.se