Region Stockholms Innerstad
MEDICINSKT ANSVARIGA
SJUKSKÖTERSKOR OCH
MEDICINSKT ANSVARIG FÖR
REHABILTERING
Sida 1 (9)
2014-04-07
Regel för Hälso- och sjukvård:
Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning
MAS och MAR Kungsholmen,
Norrmalm, Södermalm och
Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners
taden
Sida 2 (9)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
RE GE L FÖ R H ÄL SO - OC H SJ UKV ÅR D : .................................... 1
URININKONTINENS/ BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING ........................... 1
1 INLEDNING................................................................................................. 3
2 ANSVAR ....................................................................................................... 3
2.1 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA (MAS) .................................. 3
2.2 VERKSAMHETSCHEF ................................................................................ 3
2.3 SJUKSKÖTERSKA, FYSIOTERAPEUT/ SJUKGYMNAST ................................. 4
2.4 OMSORGSPERSONAL................................................................................ 5
3 RUTIN UTREDNING URININKONTINENS/BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING ................................................... 5
3.1 KVALITETSSÄKRINGSPROGRAM OCH UTREDNING ................................... 6
3.1.1 Basal utredning vid urininkontinens ............................................... 6
3.1.2 Senior alert ..................................................................................... 7
3.1.3 Kvalitetsindikatorer för blåsfunktionsstörning .............................. 7
3.2 DOKUMENTATION ................................................................................... 7
4 BEHÖRIGHET ATT FÖRSKRIVA IN-KONTINENSHJÄLPMEDEL 8
4.1 UTBILDNINGSKRAV ................................................................................. 8
5. BEHÖRIGHET FÖR KATETERISERING AV URINBLÅSA ............. 9
5.1ORDINATION ............................................................................................ 9
5.2 VEM FÅR UTFÖRA ORDINATIONEN ........................................................... 9
5.3 DELEGERING ........................................................................................... 9
5.4. DOKUMENTATION .................................................................................. 9
Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på
stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norrmalm,
Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners
taden
Urininkontinens-blåsfunktionsstörning
Sida 3 (9)
1 Inledning
I en god och säker hälso- och sjukvård ingår att förhindra
vårdbetingad inkontinens genom ett aktivt förebyggande arbete. I
ansvaret ingår att identifiera, bedöma och förebygga urinläckage.
Alla personer som bor i ett särskilt boende och har urinläckage
och som inte redan är utredd för detta, ska utredas enligt
NIKOLA kvalitetssäkringsprogram1. Ingen ska erhålla
inkontinenshjälpmedel före utredning. Innan beslut fattas om
eventuella inkontinenshjälpmedel ska alltid alternativa metoder
prövas, exempelvis toalettassistans.
Inkontinenshjälpmedel ska alltid vara individuellt utprovade för
att säkerställa att produkten är anpassad efter patientens behov.
Patienten ska erbjudas de förbrukningsartiklar som behövs vid
inkontinens. Inkontinenshjälpmedel är kostnadsfria för personer
som har urinretention, urininkontinens och/eller tarminkontinens.
Det förebyggande arbetet ingår i vårdgivarens ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete 2 och patientsäkerhetsarbete.
2 Ansvar
2.1 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska
(MAS)
MAS ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig
hälso- och sjukvård av god kvalitet. MAS ansvarar för att det
finns lokala regler som styr hälso- och sjukvården samt att följa
upp dessa. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska har på delegation
från nämnd rätt att utfärda behörigheter att förskriva
förbrukningsartiklar vid vissa inkontinenstillstånd.
2.2 Verksamhetschef3
Verksamhetschef ska tillgodose hög patientsäkerhet, god kvalitet
av vården och främja kostnadseffektivitet genom att hälso- och
1
Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på
stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norrmalm,
Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners
taden
NIKOLA Kvalitetssäkringsprogram vid blåsfunktionsstörning, 2012.
Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
3
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 29§.
2
Urininkontinens-blåsfunktionsstörning
Sida 4 (9)
sjukvårdspersonalen har förutsättningar att utföra sitt
förebyggande arbete.
Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten följer MAS
regel och arbetar efter den aktuella instruktionen från
”Vårdhandboken” vid katetrisering av urinblåsa.
Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för att se till att det
finns Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast som har formell
kompetens och därmed möjligheten att få förskrivningsrätt.
Verksamhetschefen ansvarar för att kontinuerligt informera MAS
om vilka som har genomgått den utbildning som krävs för att få
förskrivningsrätt.
2.3 Sjuksköterska, fysioterapeut/
sjukgymnast
Förskrivande sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast har
ansvaret för inkontinensvården och inkontinenshjälpmedlen inom
sitt ansvarsområde.
Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast ansvarar för att
förskrivningen föregås av en bedömning och utredning om
bakomliggande orsaker.
Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast med förskriv-ningsrätt
ansvarar för förskrivningen och att hjälpmedlet provas ut
individuellt.
Förskrivande Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast ska
bedöma, genomföra, följa upp och utvärdera inkontinensvården/hjälpmedel, se till att vården samordnas och bedrivs i
samverkan med övrig vårdpersonal. Ordinationen ska dokumenteras i status under sökordet elimination samt i en vårdplan.
Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast med förskrivnings-rätt
ansvarar även för att patient/närstående och personal får den
information och handledning som behövs.
Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på
stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norrmalm,
Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners
taden
Sjuksköterskan ansvarar för att utföra katetriseringen enligt
ordination samt att patienten får ordinerad kateter, rätt påse och
upphängningsanordning alternativt ventil. I ansvaret ingår även
att ansvara för kontroll, åtgärder och uppföljning av
kateterrelaterad omvårdnad
Urininkontinens-blåsfunktionsstörning
Sida 5 (9)
Urinvägskatetrar hör till de förbrukningsmaterial som lyder under
medicintekniska produkter och vid skador på katetern ska detta
anmälas enligt Lex Maria. Vid förträngning av urinröret eller vid
andra svårigheter ska alltid läkare kontaktas. Katetriseringen ska
vid dessa tillfällen utföras av läkare.
2.4 Omsorgspersonal
Omsorgspersonalen ansvarar tillsammans med Sjuksköterska,
fysioterapeut/ sjukgymnast för den allmänna omvårdnaden vid
inkontinensvård och att rätt hjälpmedel används till rätt person
och på rätt sätt. Omsorgspersonalen ska tillsammans med
förskrivande Sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast medverka
till att kritiskt granska, delta i utprovning och utvärdering av
inkontinenshjälpmedel samt utföra de ordinationer som
sjuksköterskan ordinerar exempelvis toalettassistans.
Omsorgspersonalen ansvarar för att informera förskrivaren eller
tjänstgörande sjuksköterska om eventuella avvikelser.
3 Rutin utredning urininkontinens/blåsfunktionsstörning
Det är viktigt att identifiera om boende som flyttar in har
urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning. Enheterna ska ha
lokal rutin för omhändertagande av dessa boende. I omhändertagandet ingår kunskap om och tillämpning av utredning,
bedömning och åtgärd.
Senast inom fjorton dagar efter det att den boende flyttat till ett
vård- och omsorgsboende ska förskrivande sjuksköterska eller
fysioterapeut/sjukgymnast ha påbörjat en basal utredning som
innebär en bedömning av om urininkontinens och/eller
blåsfunktionsstörning förekommer samt vidta förebyggande
åtgärder. Om den boende avböjer ska detta respekteras och
dokumenteras.
Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på
stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norrmalm,
Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners
taden
När utredningen är utförd ska patient/närstående och omsorgspersonal informeras om vilka åtgärder som ska vidtas. Uppföljning ska ske minst en gång om året eller vid förändringar i
patientens hälsotillstånd.
Urininkontinens-blåsfunktionsstörning
Sida 6 (9)
3.1 Kvalitetssäkringsprogram och utredning
Gör en bedömning och använd senioralerts mall för riskbedömning blåsdysfunktion (inkontinens). Vid själva utredningen ska mallarna i NIKOLA;s kvalitetssäkringsprogram
användas. Börja alltid med att ställa några enkla frågor till den
boende.
Om vederbörande:
läcker urin
hinner fram till toaletten vid urinträngning
har färre än 4 eller fler än 8 miktioner per dygn
använder inkontinenshjälpmedel
3.1.1 Basal utredning vid urininkontinens
Basal utredning vid urininkontinens syftar till att identifiera
bakomliggande orsaker och att utesluta eventuella medicinska
skäl till inkontinensen. Den bör leda till en preliminär diagnos.
Utredningen görs av hälso- och sjukvårdspersonal, vanligtvis en
sjuksköterska. Sjuksköterskan ska göra en bedömning av vilka
delar som den basala utredningen ska omfatta, samt genom
läkarkontakt, initiera en fördjupad medicinsk utredning vid
misstankar om att medicinska åtgärder kan vara nödvändiga att
vidta.
Många äldre personer är obenägna eller oförmögna att genomgå
komplicerade utredningar. Etiska avgöranden är därför viktiga
när det gäller omfattning och inriktning på utredningen som
därför måste individanpassas. Status hos äldre personer förändras
ofta snabbt. Därför ska omprövning och utvärdering av
ordinationer och utredningar göras regelbundet.
Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på
stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norrmalm,
Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners
taden
Basal utredning
Omfattningen och vilka delar som ska ingå ska bedömas av
utredande sjuksköterska utifrån patientens problem och i
samverkan med patienten:
Anamnes beskriver bakgrunden till blåsfunktionsproblemen. Här ingår också att utesluta en
medicinskt bakomliggande orsak. En noggrann
anamnes är ett viktigt instrument, där personen som
är berörd själv får skatta sina symtom och problem.
I ett strukturerat samtal kan man få veta det mesta
om vilka besvär som föreligger. En dialog ger
möjlighet att förtydliga frågor och information men
är också ett tillfälle till observation.
Urininkontinens-blåsfunktionsstörning
Sida 7 (9)
Status går ut på att beskriva personens nuvarande
situation och omfattningen av urininkontinensen.
Urinmätning ger information om dygnsvolym av
urin, antal blåstömningar, största och minsta
volym, medelvolym, urinvolymens fördelning
mellan dag och natt samt eventuell förekomst av
urinläckage.
Läckagemätning ger ett objektivt mått på mäng-den
urin som den äldre personen läcker. Mät-ningen
genomförs när behandling med toalett-assistens
inte har medfört avsevärd förbättring. Mätningen
används i utredningssyfte och vid utprovning och
utvärdering av inkontinens-hjälpmedel. För att få
en uppfattning om den totala urinmängden och
fördelningen över dygnet görs läckagemätning och
urinmätning samtidigt.
Dryckesmätning utförs parallellt med urin-mätning
eller läckagemätning. Viktiga para-metrar är
dygnsmängd vätska, fördelning mellan dag och natt
samt typ av vätska.
Toalettschema innebär en kartläggning av den äldre
personens blåstömningsmönster.
Residualurin. Vid misstanke om blåstömningsproblem ska mätning av residualurin utföras och
ordination ska finnas av ansvarig läkare för
patienten. Undersökningen kan utföras med
tappningskateter eller med fördel med hjälp av en
så kallad bladderscan (ultraljuds-undersökning).
3.1.2 Senior alert
Riskbedömningsinstrument för blåsdysfunktion (inkontinens)
http://www.lj.se/info_files/infosida40882/Riskbedomning_blasdy
sfunktion_inkontinens_140101.pdf
3.1.3 Kvalitetsindikatorer för blåsfunktionsstörning4
Kvalitetsindikatorer för blåsfunktionsstörning på individnivå.
Kvalitetssäkringsprogrammet och blanketterna finns att hämta
hem på www.nikola.nu
3.2 Dokumentation
Datum för när utredningen påbörjats och avslutats ska dokumenteras i journalen i status under sökordet elimination,
Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på
stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norrmalm,
Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners
taden
4
NIKOLA Kvalitetssäkringsprogram vid blåsfunktionsstörning, 2012
Urininkontinens-blåsfunktionsstörning
Sida 8 (9)
undersökord inkontinensutredning. Här dokumenteras även om
patienten avböjt utredning.
Patientens utredningsresultat och inkontinens ska dokumen-teras
under sökordet elimination i status och en plan ska upp-rättas när
hälso- och sjukvårdspersonal har identifierat ett problem hos
patienten.
Planen ska innehålla:
1. Diagnos: risk, problem eller resurs
2. Mål
3. Planerad åtgärd
4. Utförd åtgärd
5. Resultat
Inkontinenshjälpmedlen som förskrivs ska dokumenteras under
sökordet förbrukningshjälpmedel.
Om samtycke finns ska riskbedömning med utredning och
åtgärder registreras in i Senior alert.
4 Behörighet att förskriva inkontinenshjälpmedel
Legitimerad sjuksköterska och fysioterapeut/sjukgymnast som är
anställd i kommunen har behörighet att förskriva
inkontinenshjälpmedel om de har formell kompetens.
4.1 Utbildningskrav
För att förskriva inkontinenshjälpmedel ska sjuksköterskan
antingen inneha kompetens som distriktssköterska eller
genomgått en utbildning som ger grundkompetens inom
inkontinensvård. Detta gäller även för fysioterapeut/ sjukgymnast. Förutom att ha genomgått utbildning krävs det att
förskrivaren bevarar och utvecklar sin kompetens genom
kontinuerlig utbildning och information om nya produkter
Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på
stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norrmalm,
Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners
taden
Urininkontinens-blåsfunktionsstörning
Sida 9 (9)
5. Behörighet för kateterisering
av urinblåsa5
5.1Ordination
Ren intermittent kateterisering (RIK), enstaka kateterisering,
Kateter à demeure (KAD) eller suprapubisk kateterisering ska
alltid ordineras av läkare och vara tidsbegränsad. Inkontinens
eller hög vårdtyngd är inte en indikation för KAD- behandling
För vissa patienter kan RIK vara ett alternativ till KAD.
Kateterbehandlingen ska omprövas kontinuerligt så att
behandlingstiden blir så kort som möjligt. Även flushing,
(spolning) dvs. när vätska förs in i KAD i spolande syfte ska vara
ordinerat av ansvarig läkare.
5.2 Vem får utföra ordinationen
Endast leg. läkare och leg. sjuksköterska är behöriga att utföra
katetrisering samt flushing av urinvägarna. Enligt SOSFS
1997:14 fordras det att den person som utför katetrisering har
formell och reell kompetens.6
5.3 Delegering
Sjuksköterskan får inte delegera katetrisering med kvarliggande
kateter eller flushing (spolning).
5.4. Dokumentation
Sjuksköterskan ska dokumentera kateterbehandling i journalen i
status under sökordet ”elimination” samt alltid upprätta en plan.
Dokumentationen ska bland annat omfatta: indikation, ordinatör,
typ och storlek av kateter samt när katetern ska bytas. Patientens
egna iakttagelser ska också beaktas i dokumentationen.
Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor på
stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norrmalm,
Södermalm och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinners
taden
5
Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om
delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.
6
Urininkontinens-blåsfunktionsstörning
