Månadstema Augusti: Idrott
Laborationer för f-6
Laborationerna 7-9 kan även användas för f-6
Innehåll:
Min egen sportdryck
Finns det järn tillsatt i maten?
Hitta fuskis-juicen!
Hur mycket vatten finns i maten
Koppling till kursplaner:
s. 1
s. 2
s. 3
s. 5
s. 5
Gör en egen sportdryck
Teori:
Kroppen behöver vätska. Människan består till 70% av vatten. En del vatten finns i blodet och
andra kroppsvätskor, men mycket finns också inne i cellerna.
Under ett normalt dygn förlorar vi 2 liter vätska. Under träning kan vätskeförlusten vara
1-2 liter/timme och om det är varmt kan förlusten vara ännu större. Även en mindre
vätskebrist försämrar kroppens prestationsförmåga och samtidigt förlorar vi också salter i
form av svett. Det är därför viktigt att tillföra kroppen vätska och salter. Att dricka ofta och
lite är en bra regel.
När behövs då sportdryck? Vanligt vatten är den allra bästa drycken vid träningspass som är
kortare än en timme. Om du tränar väldigt hårt kan en sportdryck med snabba kolhydrater och
salter vara bra.
De flesta sportdrycker som man köper innehåller vatten, kolhydrater och salt.
För att en muskelcell ska kunna arbeta behövs energi. Glukos, eller druvsocker som det också
kallas, är kroppens bränsle (kolhydrater). Omvandlingen till energi sker inne i cellerna med
hjälp av ett antal kemiska processer.
Den som svettas förlorar salt. Kroppsvätskan innehåller bland annat natrium- och
kaliumjoner. Inuti cellen finns det mest kalium och utanför är natriumkoncentrationen större.
Störningar i den här balansen är allvarligt. Saltbalansen behöver därför återställas efter hård
träning och av den anledningen innehåller energidrycker ofta lite salt.
Vissa sportdrycker innehåller även protein. Då marknadsförs de ofta som återhämtningsdryck.
Drickbar yoghurt är en bra återhämtningsdryck som innehåller både snabba kolhydrater och
protein.
Så kallade energidrycker innehåller ibland också koffein. Koffein kan verka uppiggande men
kan vara ohälsosamt i större mängder. Koffein är också vätskedrivande.
1
Ingredienser:
1 liter vatten
1/2 dl druvsocker
1 krm salt
1-2 msk koncentrerad saft
Utförande:
Blanda ut druvsocker och salt i vattnet. Tillsätt därefter den koncentrerade saften.
Till Läraren:
Man kan låta eleverna delta i en gymnastiklektion som vanligt ena veckan. Be dem därefter
skatta sina prestationer. Veckan därpå kan eleverna få dricka av sin egen framställda
energidryck innan gymnastiklektionen och därefter kan de få skatta sina prestationer på nytt.
Eleverna kan därefter få skriva en labbrapport över sina ”resultat”.
Idén kommer ifrån Plast och Kemiföretagens Kemins Dag 2006.
Finns det järn tillsatt i maten?
Teori:
För att orka med exv. en idrottslektion krävs det att man har gott om
järn i form av hemoglobin i kroppen. Järn ingår nämligen i hemoglobin,
som är blodets ”röda färgämne”. Hemoglobin transporterar det syre
som behövs för att musklerna ska kunna arbeta. Järn finns t.ex. i lever,
kött, jordgubbar och broccoli. För att säkerställa att vi får i oss
tillräckligt med järn järnberikas ofta vetemjöl. Vissa födoämnen berikas
med järn(filspån).
Här följer en beskrivning på hur man kan ta reda på om frukostflingor tillsatts järn.
Material:
Frukostflingor, 1 l kärl, magnetloppa (eller stavmagnet), magnetomrörare, vatten
Utförande:
Läs på innehållsförteckningen om de flingor du ska undersöka har berikats med
järn. Vi har använt frukostflingorna ”All Bran Regular” och de fungerar.
Ta ungefär ett halvt hg flingor och smula sönder dem i ett kärl (plast eller
glasbägare) på 1 liter. Tillsätt en halv liter vatten och placera bägaren på en
magnetomrörare. Lägg i en stor magnetloppa (med teflonbelagd yta). Låt massan
stå på omrörning i minst 5 minuter.
När man tar upp loppan ur bägaren ska man kunna se ”järnspån” på den.
Har man ingen magnetomrörare, kan man ta en stavmagnet. Klä in den i plast. Krossa
och finfördela flingorna med magneten i ett plastkärl, då behöver man inte tillsätta
vatten. Ser man inga ”järnspån” på detta vis, kan man hälla ut de söndersmulade flingorna på
ett vitt papper och dra magneten över flingorna.
2
Hitta fuskis-juicen!
Utmaningen:
Då man idrottar kan det vara gott och uppiggande med lite frukt eller saft. Vissa safter
innehåller dock mest tillsatser och inte så mycket frukjuice. Denna laboration går ut på att ta
reda på vilken saft/juice som är gjord av frukter (juice) och vilken som är gjord av vatten,
socker och tillsatser som exv. hushållsfärg?
Syfte:
Visa hur kemiska reaktioner kan användas för att skilja mellan olika ämnen
Teori:
Många ämnen från naturen ändrar färg beroende på surhetsgraden (pH-värden). Naturens
färger hör ofta till gruppen cyanoflavonoider. En naturlig juice innehåller många
cyanoflavonioder medan en hushållsfärg består av ett godkänt ämne som oftast inte ändrar
färg vid förändrat pH-värdet.
Material:
Vinäger (3%) eller ättiksprit(12%), bikarbonatlösning (0,5 mol/dm3 natriumvätekarbonat),
sodalösning (0,5 mol/dm3 natriumkarbonat, 11,4 g till 250 cm3 vatten). Droppflaskor med
naturliga juicer (tranbär, vinbär, blåbär eller apelsin) och egenhändigt blandade ”safter” av
gul, röd eller blå hushållsfärg. Ev microtiterplatta alternativt uppmärkt OH film. Plastmuggar
och pipetter behövs och ev. hink för avfall. Hushållspapper kan vara bra att ha till hands.
Riskbedömning:
Laborationen medför liten eller ingen risk. Använd glasögon. Skölj händerna efter
laborationen. Om du får lösning i ögonen skölj med vatten. Hushållsfärg kan färga kläder
(pigmenten). En fullständig riskbedömning görs av undervisande lärare.
Utförande:
1. Droppa 1 eller 2 droppar av varje lösning i mikrotiterplattans gropar eller i
kolumnerna på en plastfilm enligt schemat nedan.
2. Droppa 1-2 droppar av juicerna i respektive rad
3. Se vad som händer.
De flesta fruktjuicer ändrar färg om de utsätts för syra eller bas. De flesta hushållsfärger gör
det inte. Vilken var ”fuskjuice” och vilken var naturlig juice?
Juice
Syra
Bas
Färgförändring
Röd juice (A)
Röd juice (B)
Blå juice (A)
Blå juice (B)
Gul juice (A)
Gul juice (B)
Efterarbete:
Häll alla laborationsvätskor i vasken. Torka upp ev. spill genast för att ytor inte ska
missfärgas.
3
Frågor att svara på:
Vad har de naturliga juicerna gemensamt?
Varför får man inte smaka på något på ett laboratorium, fast man laborerar med mat?
Vilken juice tror du är nyttigast och varför? (vi tänker närmast på vitamininnehåll)
Till läraren:
De färgade ämnena i naturliga fruktjuicer är svaga syror eller baser. De reagerar på pHförändring genom att avge eller uppta en vätejon. Färgförändringen påverkar molekylens
ljusabsorption och färgen på ämnet förändras. Många syra-bas indikatorer kommer från
växtriket.
Nedan finns en tabell för OH-underlag
Juice
Syra
Bas
Färgförändring
Röd juice (A)
Röd juice (B)
Blå juice (A)
Blå juice (B)
Gul juice (A)
Gul juice (B)
4
Hur mycket vatten finns det i maten?
Teori:
Det är viktigt att man får i sig tillräckligt med vatten/vätska då man idrottar. Denna laboration
går ut på att studera vattenhalten i olika livsmedel.
Material:
Olika livsmedel såsom t.ex. gurka, banan, vattenmelon, knäckebröd, potatis, kött, bröd,
apelsin, avokado, kniv eller sax, analysvåg, urglas, värmeskåp, köksugn eller mikrovågsugn.
Utförande:
Skär upp lämpliga bitar av livsmedlen, väg dem på urglaset. Sätt in dem i ugnen och låt de stå
där tills de ”skrumpnat ihop”/torkat. Lämplig temperatur är mellan ca 60-80 grader. Väg de
torkade livsmedlen på urglasen, sätt in i ugnen igen och väg en gång till. Om vikten förändras
gör om proceduren. Man säger att man torkar till konstant vikt. Beräkna sedan skillnaden
mellan ursprungsvikt och slutvikt för att kunna uttrycka hur många procent vatten livsmedlet
innehåller.
Till Läraren:
Om man önskar kan man även låta olika livsmedel lufttorka och jämföra detta med hur
resultatet blev med ”microvågsungstorkat” respektive ugnstorkat. Avokado har relativt lite
vatten i sig jämfört med andra frukter då avokado innehåller förhållandevis mycket fett.
Koppling till kursplaner
Centralt innehåll:
Åk F-3
• Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning,
kokning, kondensering, smältning och stelning.
• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar,
till exempel genom avdunstning och filtrering.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
uttrycksformer.
Åk 4-6
• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande
form och gasform.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för
att förlänga matens hållbarhet.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
5
• Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter
och tidningsartiklar.
6
