Människor till stöd för andra
Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) vill minska utslagningen i samhället
och ge människor i svårigheter möjlighet att komma tillbaka.Våra insatser bidrar
till att öka livskvaliteten och rättssäkerheten för många huvudmän och brukare.
Medlemmarna har uppdrag som:
• kontaktpersoner, kontaktfamiljer, stödfamiljer
• gode män och förvaltare
• stödpersoner
• lekmannaövervakare
• besökare på häkten och anstalter
RFS är ett partipolitiskt och religiöst obundet
riksförbund som består av ungefär 7 000 medlemmar i cirka 90 lokalföreningar. Finns vi inte
på din ort kan vi hjälpa till att bilda en förening
och tillsammans utbilda, stödja och skapa
trygghet för dem som tar uppdrag.
I medlemsavgiften ingår en olycksfalls- och
krisförsäkring. Gode män och förvaltare har
möjlighet att teckna en extra försäkring för
rättsskydd och ren förmögenhetsskada.
Kontaktperson, kontaktfamilj God man och förvaltare
Många behöver oss:
• 18.000 barn och unga med funktionsnedsättning har
en kontaktperson
• 22.000 barn och unga har en kontaktperson eller
kontaktfamilj av annan orsak än ett funktionshinder
• Uppgifter om hur många vuxna som har kontakt­
person saknas.
Många av RFS medlemmar har uppdrag som kontakt­
personer eller erbjuder stöd och gemenskap i sin familj
som kontaktfamilj eller stödfamilj. Socialtjänslagen (SoL)
och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) ligger till grund för dessa uppdrag.
Att vara kontaktperson till en ungdom innebär att vara
en vuxen förebild. Med stöd av en vuxen kan till exempel
ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap eller kri­
minalitet få hjälp att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter
och ett socialt nätverk.
Det kan vara svårt att knyta kontakter och skapa
vänskaps­relationer när man har en funktionsnedsätting.
Ofta saknas vänner utanför den egna familjen. Med stöd
av en kontaktperson får man möjlighet att leva ett aktivare
liv. Kontaktpersonens uppgift är först och främst att vara
en vän att dela intressen med och känna förtroende för
Att ha en kontaktperson är en rättighet enligt lagen om
stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och en
möjlighet enligt (SoL). Barn kan vistas i kontaktfamilj en
till två helger i månaden. Kontaktfamiljen stöder familjer i
en utsatt situation.
För att bli kontaktperson eller kontaktfamilj krävs ingen
speciell utbildning, men det är viktigt att man är lämp­
lig för det aktuella uppdraget. Socialtjänsten rekryterar
lämpliga­ personer till uppdragen.
Många behöver oss:
• 88.000 personer har en god man, fövaltare, förmyn­
dare
• 2 393 flyktingbarn kom ensamma till Sverige under
2010. Alla har rätt till en god man.
Många av RFS medlammar har uppdrag som gode män
och förvaltare. Människor som har svårt att klara sig själva
och sin ekonomi, personer med utvecklingsstörning eller
olika psykiska funktionshinder och personer under 18
år som saknar vårdnadshavare är exempel på grupper
som kan ha stöd av en god man eller förvaltare. Den som
har en god man eller förvaltare kallas för huvudman.
Den gode mannen eller förvaltaren har ofta i uppdrag att
bevaka och tillvarata huvudmannens rättigheter, förvalta
egendom och sörja för person.
Det är frivilligt att ha en god man. En förvaltare kan
man däremot få mot sin vilja. Förvaltaskap kan bli aktuellt
när någon riskerar att fara illa på grund av sitt eget hand­
lande eller riskerar att bli svårt utnyttjad. Det finns även
en lag som säger att flyktingbarn som kommer ensamma
till Sverige utan vårdnadshavare har rätt att få en god
man. Tingsrätten beslutar om vem ska få en god man eller
förvaltare och överförmyndaren i kommunen utser gode
män och förvaltare. Uppdragen regleras i föräldrabalken
och lagen om god man för ensamkommande barn.
Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare och Svenska­
Röda Korset arrangerar utbildningar och sprider
information­ för gode män till ensamkommande barn i ett
gemensamt utbildningsprojekt finansierat av Arvsfonden.
Stödpersoner
Många behöver oss:
• Cirka 3 000 personer tvångsvårdas varje år enligt
lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen
om rättspsykiatrisk vård (LRV).
Alla som tvångsvårdas inom psykiatrin har rätt att
få en stödperson under tiden tvångsvården pågår.
Stödpersonen­ är en kontakt utifrån som kommer och
besöker patienten under vårdtiden. Det handlar oftast
om att lyssna, prata och umgås. När patienten skrivs ut
kan man behålla sin stödperson under en månad, där­
efter kan stödpersonen i vissa fall bli kontaktperson och
fortsätta hålla kontakten. Patientnämnden rekryterar­
stödpersoner.
Lekmannaövervakare
Många behöver oss:
• Det finns cirka 5 000 lekmannaövervakare.
Många av RFS medlemmar är lekmannaövervakare.
Lekmannaövervakaren ska verka för att klienten inte
återfaller i brott och hjälpa honom eller henne att
komma tillbaka i samhället.
Frivården (inom Kriminalvården) använder sig främst
av lekmän som övervakare. Lekmannaövervakaren ska
i första hand vara ett stöd för klienten och hjälpa honom
eller henne med att söka jobb och ha kontakter med
myndigheter men ska även stötta klienten i att utveckla
positiva sociala nätverk. Övervakaren har även en kon­
trollfunktion och rapporterar regelbundet till frivården
hur det går för sin klient. Personer som har dömts till
skyddstillsyn får alltid en övervakare och även den som
är villkorligt frigiven efter avtjänat fängelsestraff kan
få en övervakare. Ofta arrangerar frivården och RFS
utbildningar tillsammans. Frivården har ansvar för att
rekrytera, utbilda och handleda lekmannaövervakare.
Besökare på häkten och anstalter
Vill du veta mer om vad medlemmarna gör i sina
uppdrag? Läs mer och beställ skriften ”Stöd att leva”
på rfs.se. På hemsidan hittar du kontaktuppgifter till
alla lokalföreningar inom RFS.
”Vi vill föra ut kunskap om våra uppdrag till
politiker och myndigheter och påverka lagstiftningen och anslagen så att kvaliteten och
rättssäkerheten ökar för dem vi stöder”
förbundsorförande Agneta Zedell
Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare
Besöksadress: Frejgatan 75
Postadress: 113 26 Stockholm
Telefon: 08-556 068 30
E-post: [email protected]
Webbplats: www.rfs.se
Många behöver oss:
• Varje dag är 1 800 personer intagna på häkte och
5 000 sitter i fängelse.
• Cirka 15 av RFS 90 lokalföreningar har besöks­
grupper som går till häkten och anstalter.
Många av RFS medlemmar ingår i någon besökgrupp.
Besöksgrupperna kommer till de intagna på anstalter
eller häkten och samtalar och fikar. Ibland arrangerar
besökarna aktiviteter ihop med de intagna: studiecirk­
lar, kurser i matlagning eller yoga. Det viktiga är att de
intagna genom besökarna får träffa vanliga människor
som inte är myndighets­personer.
Vår besöksverksamhet bidrar till att skapa gemen­
skap och bryta isoleringen bland häktade och intagna
och är en viktig del i Kriminalvårdens vision ”bättre
ut”. För att ingå i en besökssgrupp behöver man en
introduktion eller utbildning. Alla som ingår i besöks­
grupperna måste godkännas av Kriminalvården och
kontrolleras i belastningsregistret.
Visionsrum
•
Idag finns ett tjugotal visionsrum på häkten och
anstalter
Ett visionsrum är en plats där intagna och klienter kan
samla information och få inspiration till förändring av
sin livssituation. I visionsrummen kan man arrangera
möten, föreläsningar och andra aktiviteter, exempelvis
studiecirklar.
Runt om i landet finns idag ett tjugotal visionsrum
som utgör en länk in i anstalten, häktet eller frivården
för exempelvis myndigheter, organisationer och fören­
ingar som möjliggör för Kriminalvårdens intagna och
klienter att aktivt planera inför sin frigivning.
Syftet med visionsrummen är att ge intagna och
klienter en möjlighet att knyta positiva kontakter med
samhället utanför: skapa sociala nätverk, se arbets­
möjligheter och hitta fritidsintressen. Visionsrummet
är ett samarbete mellan Hela Människan, IOGT-NTO,
Kriminalvården, Kriminellas revansch i samhället (Kris),
Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet och Sveriges
Kristna Råd. RFS har ett samordningsansvar.
