FAKTABLAD FRÅN RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE (RFS)
Riksförbundet
för människor
till stöd för andra
www.rfs.se
Stora delar av det stödjande arbetet i samhället utförs av anställda inom kommuner och
på myndigheter. RFS medlemmar är en extra samhällsresurs. Vi tar uppdrag som bygger på
lagstiftning inom många olika områden. I vissa fall får våra medlemmar ett arvode för sina
uppdrag, men till övervägande del utförs uppdragen ideellt.
Våra medlemmar kan vara:
• Kontaktpersoner, kontaktfamiljer, stödfamiljer
• Gode män och förvaltare
• Stödpersoner
• Lekmannaövervakare
• Häktes- och anstaltsbesökare
• Besökare- eller kontaktpersoner på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem.
KONTAKTPERSONER
Många behöver oss:
• 18 000 barn och unga med funktionsnedsättning har en
kontaktperson
• 22 000 barn och unga har en kontaktperson eller kontaktfamilj av annan orsak än ett funktionshinder
Alla kan be att få en kontaktperson enligt socialtjänstlagen
(SoL). Ofta handlar det om en ung person som behöver
extra stöd och hjälp under en period i livet. Orsakerna
varierar men behovet kan till exempel bero på sociala
problem, ett beroende eller en livskris. Man kan också få
en kontaktperson om man har ett kroppsligt eller psykiskt
funktionshinder eller funktionsnedsättning, eftersom man
kan behöva stöd för att delta i samhället, att handla, roa sig
och komma till tals. Man kan även få en kontaktperson enligt
lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
(LSS). Man ansöker om att få en kontaktperson hos socialtjänsten i kommunen där man bor. Kontaktpersonen ska
vara en kompis som man kan hitta på saker med fika, gå på
bio eller gå på stan. Han eller hon ska se till att personen i
fråga känner sig delaktig i samhället. Som kontaktperson
har man tystnadsplikt och får inte berätta för andra om de
personer man möter i sitt uppdrag.
KONTAKTFAMILJER OCH STÖDFAMILJER
Familjer kan ha det jobbigt på olika sätt under en kortare
period eller längre tid. Då kan det kan det vara skönt att
få stöd av annan familj. Påfrestningarna i familjen kan till
exempel handla om vara ensamstående förälder eller om
barn och ungdomar som mår dåligt. Vem som helst som
har det jobbigt har rätt att be om att få en kontaktfamilj.
Kontaktfamiljen finns där för att ge stöd och hjälp till andra
Ibland behöver
man stöd av någon
familjer. Barn som har en kontaktfamilj får kanske komma
dit en gång i månaden. Man gör saker tillsammans och
familjen finns där för att lyssna om man behöver prata.
Kontaktfamiljen tar emot barnet i sitt hem och hjälper
också barnets föräldrar om det behövs. Familjen har
tystnadsplikt och får inte berätta för andra om de personer
man hjälpt i uppdraget. För att ansöka om att få en kontakt
familj vänder man sig till socialtjänsten i den kommun
man bor. RFS ordnar utbildningar för kontaktpersoner och
kontaktfamiljer.
GODE MÄN OCH FÖRVALTARE
Många behöver oss:
• 88 000 personer har en god man, fövaltare, förmyndare
• 2 250 flyktingbarn kom ensamma till Sverige under 2009
och har rätt till en god man.
Många människor har svårt att klara sig själva och sin
ekonomi till exempel på grund av funktionshinder, hög
ålder eller att man är mycket ung. Då kan man få hjälp av
en god man eller en förvaltare. Den som har en god man
eller förvaltare kallas för huvudman. En god man eller en
förvaltare kan fungera på tre olika sätt. Han kan bevaka
och tillvarata huvudmannens rättigheter och se till att personen i fråga får vård och utbildning. Han kan även förvalta egendom det vill säga sköta om huvudmannens ekonomi. Den tredje uppgiften för en godman eller förvaltare är
att sörja för person. Det är frivilligt att ha en god man, en
förvaltare kan man däremot få mot sin vilja, om man inte
klarar sig själv. Det finns även en lag som säger att flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige utan föräldrar har
rätt att få en godman. Tingsrätten beslutar om vem ska få
en god man eller förvaltare och överförmyndaren i kommunen utser de gode män och förvaltare. RFS genomför
utbildningar för gode män och förvaltare.
FAKTABLAD FRÅN RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE (RFS)
www.rfs.se
Vägen tillbaka och
rum för visioner
STÖDPERSONER
Om man är svårt psykiskt sjuk kan man bli tvångsvårdad
och då har man har rätt att få en stödperson. Stödpersonen
är en kontakt utifrån som kommer och besöker patienten
under vårdtiden. Det handlar oftast om att lyssna, prata
och umgås. När patienten skrivs ut kan han eller hon
behålla sin stödperson under en månad, därefter kan
stödpersonen istället bli kontaktperson och fortsätta hålla
kontakten. Landstingets patientnämnd eller förtroendenämnden tillsätter stödpersoner. Alla stödpersoner har
tystnadsplikt och får inte berätta för andra om patienten
eller andra patienter de träffar i sitt uppdrag. RFS erbjuder
utbildningar för stödpersoner.
LEKMANNAÖVERVAKARE
Personer som har dömts till skyddstillsyn får alltid en
övervakare och även den som är villkorligt frigiven
efter avtjänat fängelsestraff kan få en övervakare. Kriminalvården (frivården) använder sig främst av lekmän som
övervakare. Lekmannaövervakaren ska i första hand vara
ett stöd för klienten och hjälpa honom eller henne med
att söka jobb och ha kontakter med myndigheter men ska
även stötta klienten i att utveckla positiva sociala nätverk.
Övervakaren har även en kontrollfunktion och rapporterar
regelbundet till frivården hur det går för sin klient. Den
som är lekmannaövervakare har tystnadsplikt och får inte
berätta för andra om de personer han eller hon möter i sitt
uppdrag. Frivården har ansvar för att utbilda och handleda
lekmannaövervakare, men ofta arrangerar frivården och
RFS utbildningar tillsammans. I de lokala RFS-föreningarna
får lekmannaövervakarna möjlighet att träffas och utbyta
erfarenheter.
Behöver du rekrytera?
Kontakta oss!
RFS har ett stort rikstäckande nätverk
med människor till stöd för andra. Finns vi
inte på din ort kan vi hjälpa till att bilda en
förening och tillsammans utbilda, stödja
och skapa trygghet för dem som tar uppdrag. Vi ger en försäkring till alla våra
medlemmar.
RFS är ett partipolitiskt och religiöst
obundet riksförbund som består av
medlemmar i cirka 80 lokala föreningar.
­Förbundet stödjer medlemmarna så
att de kan utföra sina uppdrag på bästa
sätt. Medlemmarna har uppdrag som
kontakt­personer eller kontaktfamiljer,
stöd­familjer, stödpersoner, godemän,
­förvaltare, lekmannaövervakare, besökare
på häkten och anstalter.
BESÖKARE PÅ HÄKTE OCH ANSTALT
Den som är intagen på häkte eller anstalt blir lätt isolerad
från världen utanför. Många får aldrig besök. Det kan
skapa rädsla för frigivningen, nedstämdhet och isolering.
För att bryta isoleringen kommer besöksgrupper och hittar
på aktiviteter ihop med de intagna. Ibland fikar och pratar
man och ibland har man studiecirklar, matlagningskurser
eller yoga. Det viktiga är att de intagna genom besökarna
får träffa vanliga människor som inte är myndighetspersoner. Besökarna kan vara förebilder, visa på alternativ
till kriminalitet och missbruk och fungera som en länk
mellan samhället och häktet eller anstalten. Besökarna har
tystnadsplikt och får inte berätta för andra om de personer
de träffar i uppdraget. RFS har utbildningar och träffar för
den som vill bli besökare.
VISIONSRUMMET
Ett projekt med rum för visioner på varje anstalt där de intagna kan knyta positiva kontakter med samhället utanför:
sociala nätverk, fritidsintressen och arbetsmöjligheter. RFS
i samarbete med Hela Människan, IOGT-NTO, Kriminalvården, -NBV, Rikskris och Sveriges kristna råd.
Tel 08-556 068 30, E-post: [email protected] www.rfs.se
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, Frejgatan 75, 113 26 Stockholm
Bli
