NYHETSBREV från RFS
RFS
RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE, AUGUSTI 2014l MÄNNISKOR TILL STÖD FÖR ANDRA
Tema - kompetensstöd
Samordna utbildningar
Karin – ny ombudsman
RFS har i flera år drivit frågan om utbildning för de frivilliga som ett
kvalitetskrav. Vi ser det framför allt som en rättssäkerhetsfråga för
brukaren huvudmannen, patienten och klienten. Det måste vara en
rättighet för den som får stöd av en frivilligkraft att beslutsfattaren
ansvarar för att det blir kvalitet i uppdragets utförande.
I första hand har RFS fäst uppmärksamheten på överförmyndarnas
område. Här har olikheterna varit störst mellan olika delar av landet
och här är lagstiftningen snårigast. Nu är äntligen förslag framlagda
som tillmötesgår våra synpunkter. Förslagen innebär att överförmyndarna blir skyldiga att erbjuda utbildning.
I diskussionerna har ofta hörts krav på obligatorisk utbildning
för de frivilliga före första uppdrag. Mot detta har hörts argumentet
att det finns goda exempel på gode män och förvaltare som i sitt
yrkesutövande redan har lämpliga kunskaper. Jag uppfattar skrivningarna i förslaget så att kraven ökar på överförmyndarna att verkligen
ta ställning till om rätt kunskaper och lämplighet föreligger före det
första uppdraget.
Hur blir det då för den som
vill bli god man, men inte vill
gå utbildning och inte bedöms
ha tillräckliga förkunskaper? Så
som förslagen nu ligger måste
enligt min mening en sådan person bedömas som inte lämplig.
Rättssäkerhetsprojektet som
RFS bedrivit under de senaste åren med stöd från Arvsfonden har
tydligt visat på fördelarna med ett samordnat ansvar för bland annat
utbildning och rekrytering. Alltså, att alla de myndigheter, som enligt
lag har behov av att rekrytera frivilliga i lagreglerade uppdrag, gör
gemensamma satsningar.
Varje berörd myndighet kan givetvis ta initiativ i den riktningen.
Min uppfattning är emellertid att kommunernas socialförvaltningar
har en fördelaktig särställning i detta avseende. De har i alla lägen
det yttersta ansvaret för sina kommunmedborgare. Vidare har de
anställda som hittills rekryterats för dessa arbetsuppgifter ofta haft för
smala arbetsuppgifter och omsättningen på tjänsterna är stor.
Om socialförvaltningarna tar ett yttersta ansvar för att, med
lämpligt bistånd från övriga berörda myndigheter, skapa utbildningar
kommer många fördelar att vinnas. De frivilliga får en väg in till
uppdragen och kommer att kunna välja det som passar var och en
bäst. Överförmyndarnas rollkonflikt mellan handledning och tillsyn
minimeras. Personalen får en mera varierad, mindre ensam och
roligare arbetsuppgift. Brukaren får ett
mera rättssäkert utfört stöd av lämpliga
personer.
Alla berörda myndigheter vinner i
ekonomi och effektivitet. Våra föreningar
får en tydligare roll genom att förmedla
erfarenheter till
intresserade under
Agneta Zedell
utbildningarna.
Förbundsordförande
Karin Fredriksson heter RFS nya
ombudsman inom socialtjänstområdet.
”Kommunernas
socialförvaltningar har en särställning...”
Karin Fredriksson kommer senast
från socialtjänsten i Uppsala där
hon bland annat arbetat med kontaktpersoner till barn och unga, enligt socialtjänstlagen.
Förutom att ge stöd till medlemmar med uppdrag som kontaktperson, kontaktfamilj, stödfamilj och
stödperson inom psykiatrin kommer Karin att finnas med i arbetet
med Visionsrummet.
Till hösten planerar RFS, tillsammans med ett par lokalföreningar,
för några pilotföreläsningar som
särskilt riktar sig till kontaktpersoner och kontaktfamiljer.
Läs en intervju med Karin Fredriksson på www.rfs.se/karin
Kontakt: [email protected]
08-556 068 37, 076-337 30 46
Notiser
Rollkolls aktörer klara
FOTO: Sören Andersson
I projekt Rollkoll tar RFS fram ett
informationsmaterial som ska klargöra rollfördelningen mellan den
gode mannen och andra aktörer i
nätverket kring unga med psykiska
funktionsnedsättningar. Nu är det
klart att aktörerna blir: anhöriga till
huvudmannen, personliga assistenter, boenden, kontaktpersoner och
huvudmännen själva.
– Enkätundersökningarna vi
gjort i Rollkoll visar att det ofta
råder okunskap hos dessa aktörer,
bland annat beroende på att det är
hög personalomsättning och gode
män/förvaltare ofta får börja om
med att förklara sin roll, berättar
Linda Fröström, RFS projektledare.
Utbildning för gode män
Tyck till om studiematerial
Riksdagen har röstat ja till propositionen om bättre förutsättningar
för gode män och förvaltare. Bland
annat blir överförmyndaren nu
skyldig att erbjuda utbildning.
Lagändringarna gäller från 1 januari 2015. Läs Agneta Zedells, RFS
ordförande, kommentarer kring
resultatet på www.rfs.se/ny-lag
På RFS hemsida finns ett uppdaterat studiematerial att ladda ner för
medlemmar. Återkoppla gärna vad
som är bra och vad ni saknar. Ambitionen är att utveckla materialet
fortlöpande.
Läs en längre intervju med Linda
på www.rfs.se/info-material
Ladda ner som pdf-fil på www.rfs.
se/studiematerial
RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE l WWW.RFS.SE
NYHETSBREV - Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare
Tema - Kompetensstöd
Kompetensstöd är mer än utbildning
Kompetensstöd är temat
i nyhetsbrevet denna
gång. RFS anser att myndigheterna behöver ta
större ansvar för att frivilliga samhällsarbetare ska
få utbildning och stöd i
sina uppdrag.
Den kartläggning som RFS gjorde i inledningen av Rättssäkerhetsprojektet
visar att förhållandevis få myndigheter
som tillsätter lagreglerade frivilliguppdrag erbjuder grundutbildning och/eller
vidareutbildning. Däremot har de flesta
myndigheter någon form av introduktion
i samband med intervju eller första möte
med uppdragstagare.
Grundutbildningen ska handla om den
frivilligas roll i relation till myndigheter,
vilket stöd de olika myndigheterna kan ge
brukaren och generell kunskap om missbruk, psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar med mera. Det kan också handla
om förhållningssätt när man möter en
medmänniska med stora behov.
Från och med 1 januari 2015 blir överförmyndarna skyldiga att erbjuda utbildning. I ledaren i detta nyhetsbrev föreslår RFS förbundsordförande att alla de
myndigheter, som tillsätter lagreglerade
frivilliguppdrag, gör gemensamma utbildningssatsningar.
Här kan ni läsa om föreningar som tar
egna initiativ kring utbildning. Huvudansvaret för att erbjuda frivilliga kompetensstöd ligger däremot alltid på myndigheten. I Malmö stad finns tre kuratorer
som arbetar med att coacha kontaktpersoner. Ett gott exempel på hur en myndighet kan värna sina uppdragstagare. Så
har de också ett överskott på frivilliga.
RFS anser att frivilliga samhällsarbetare bör
erbjudas detta kompetensstöd:
• Grundutbildning. En utbildning som omfattar mer
än sex timmar totalt.
• Vidareutbildning. Fördjupning i bland annat beroendeproblematik, psykisk ohälsa och etik.
• Handledning. Råd och stöd under pågående insats.
• Erfarenhetsutbyte. Möjliggöra att frivilliga delar
erfarenheter med varandra.
Frisam Z-län: ”Vi lär av varandra”
Frivilliga samhällsarbetare
Z-län i Jämtland är en förening
som välkomnar alla lagreglerade frivilliguppdrag. Det
fungerar bra, tycker Carin
Burman, föreningens kassör
och själv god man.
– Uppdragen går lite i varandra.
Till exempel kan jag som god man
behöva ta reda på hur en huvudman ska göra för att ansöka om
kontaktperson och den som är lekmannaövervakare kan ha en klient
som är i behov av god man. Att vi
finns in samma förening gör att vi
lär av varandra och inte bara blir så
inkörda på vårt eget, berättar Carin
Burman.
Carin berättar att målsättningen
är att alla uppdragen ska vara representerade i styrelsen. På styrelsemötena finns uppdragsgrup-
perna som en
stående punkt
på
dagordningen,
då
den ansvariga
redovisar vad
som hänt på
området.
U n d e r
terminerna
bjuds
alla Carin Burman
m e d l e m m ar
in till träffar en gång i månaden.
Möten som framförallt syftar till
erfarenhetsutbyten. Sedan tre år
uppmärksammas
frivilligdagen
den 5 december genom öppet hus
i föreningens lokaler. Ett av åren
bjöds en föreläsare in och tanken är
att fortsätta bjuda in föreläsare som
intresserar alla uppdragstagare.
Senaste tiden har ändå mest fokus hamnat på gode männen efter-
som dessa medlemmar i nuläget är
flest och då föreningen i samarbete
med ABF och kommunen erbjuder en utbildning för den gruppen.
Kommunen bidrar med cirka hälften av kursavgiften.
Det är Carin Burman som tagit
fram och driver kursen som omfattar åtta träffar. Under kursen följer
deltagarna ett fingerat fall under
ett år, samt gör avstickare till annat som en god man har nytta av.
Dessutom ordnas några träffar inför den årliga årsräkningen som
alla gode män ska lämna.
– Eftersom många gode män sitter ensamma med sina frågor har
vi en viktig funktion att fylla för
dem, säger Carin.
Framöver vill styrelsen stärka
sitt arbete även inom de andra
uppdragsområdena.
– Till hösten ska vi börja pla-
nera för vad vi kan göra för dem
som har uppdrag inom frivården
och vad vi kan göra för att de ska
bli medlemmar hos oss. Vi vill vara
väl förberedda när frivården bjuder
in föreningen till sitt årliga träff för
lekmannaövervakare.
Föreningen ska också förbättra
medlemsregistret för att tydligare
kunna rikta information och inbjudningar till de olika uppdragsgrupperna.
Utvecklingsområdena i RFS
Rättssäkerhetsprojekt lyfts i
nyhetsbrevet under året:
• Rekrytering
• Uppmuntran
• Utbildning/kompetensstöd
• Mål och uppföljning
Läs mer på www.rfs.se/rattssakerhetsprojektet
ADRESS: RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE, FREJGATAN 75, 113 26 STOCKHOLM
RFS
Tema - Kompetensstöd
Kurs som inkörsport till frivilliguppdrag
Via annons i lokaltidningen lockar Frisam
Uppsala intresserade
medborgare till en
grundkurs om frivilligt samhällsarbete.
Ungefär tjugo deltagare brukar
gå kursen som vanligtvis hålls en
gång per termin. Vid åtta träffar
får de en introduktion till vad det
innebär att vara frivillig samhällsarbetare.
Tjänstemän från socialtjänsten,
frivården, överförmyndarkontoret
samt patientnämnden kommer till
varsin träff för att berätta om ”sina”
frivilliguppdrag och svara på frågor. Även en polis och en advokat
bjuds in för att berätta utifrån sina
respektive perspektiv.
Till hösten kommer kursplanen
att kompletteras med delar ur RFS
uppdaterade studiematerial, bland
annat avsnittet om RFS värdegrund och diskussionsfrågorna.
– Detta är vårt flaggskepp.
Grundkursen ger föreningen nya
medlemmar och bra kontakter
med myndigheterna. Även om den
viktigaste anledningen till att vi
göra detta är att vi vill minska utslagningen i samhället och vill gå
trygga på gatorna själva. Kan vi då
få mycket folk som kan ta sig an de
som står på gränsen
och vacklar och tillsammans med myndigheterna
dämpa
deras återfall eller till
och med få dem på
rätt kurs, då har vi
gjort en fantastisk insats, säger Sixten Eriksson, som tillsammans med Christina
Hedlöf leder kursen.
Ku r s d e l t a g a r n a
brukar vara en blandad skara med olika
förkunskaper.
Det
gemensamma är ett
intresse för människor och en vilja att
göra en insats för en
annan människa.
Christina Hedlöf, till höger, leder Frisam Uppsalas grundkurs tillsammans med
– Det har blivit fler Sixten Eriksson, i mitten. Christina gick själv grundkursen för tio år sedan efter
och fler invandrare att ha sett en annons i lokaltidningen. Till vänster i bilden, Ingrid Pineiro.
som deltar i kursen
och som vill lära sig mer om sam- myndigheterna.
ma till kursen är något som både
hället och vilka stödformer som
Sixten berättar att en del tycker Christina och Sixten månar om.
finns. Det är vi väldigt tacksamma att de får vänta för länge på att få De står i dörren och hälsar välför. De har språk- och kulturkom- sitt första uppdrag. När det hand- kommen och fixar alltid kaffe och
petens som är värdefull under lar om kontaktpersoner är det ofta köper bröd och pålägg. Så brukar
kursens gång, och som är väldigt matchningen som tar tid.
det också bli mycket skratt och bra
viktig att få in i vår besöksgrupp på
Särskilt socialtjänsten uttrycker stämning.
häktet, säger Ingrid Pineiro, Frisam att de behöver fler yngre kontakt– Skriv gärna att det här är vårt
Uppsalas nya ordförande
personer. För att möta behovet filar fredsprojekt. Jag tror på att grunOm deltagarna efter kursen är Ingrid och Sixten på en ansökan den för ett tryggt samhälle är att vi
intresserad av att ta ett uppdrag om sponsorpengar för att kunna lär känna varandra, vill varandra
fyller de i en intresseanmälan som göra en grundkurs med mer ”ung- väl och vill ställa upp för varandra,
föreningen skickar till berörd myn- domsstuk” till våren.
säger Ingrid.
dighet. En uppskattad service till
Att det ska vara trevligt att kom-
Fakta Frisam Uppsalas kurser
Hälsningar till frivilliga samhällsarbetare
Nästa kursstart är 8 oktober.
Avgiften för grundkursen är 300 kronor.
Föreningen ordnar även kurs för häktesbesökare i samarbete med RFS och
häktet Blanka.
De deltar i fortbildning som frivården
och patientnämnden erbjuder.
Föreningen får verksamhetsstöd för
lokalhyran från kommunen.
RFS kansli var på plats under Almedalsveckan i början av juli och spred kunskap om förbundet och de
lagreglerade
frivilliguppdragen.
På RFS Facebooksida
kan du läsa hälsningar till
frivilliga samhällsarbetare
från politiker och myndig-
hetschefer, bland annat Nils
Öberg, Kriminalvårdens generaldirektör.
Se: www.facebook.se/riksfs
MEDMÄNNISKOR TILL STÖD FÖR ANDRA l WWW.RFS.SE
Riksförbundet frivilliga
samhällsarbetare, består av
cirka 85 lokalföreningar med
medlemmar som har uppdrag
som lekmannaövervakare, god
man, förvaltare, kontaktperson, kontaktfamilj, stödfamilj,
stödperson, särskilt förordnad
vårdnadshavare och som är besökare på häkten och anstalter.
Läs mer på www.rfs.se
RFS NYHETSBREV
RFS
Tema - kompetensstöd
Per coachar kontaktpersoner
Att ha ett uppdrag som frivillig
samhällsarbetare kan kännas
ensamt ibland. I Malmö stad
kan kontaktpersoner som kört
fast i sitt uppdrag vända sig till
kuratorn Per Voll.
Per Voll börjar med att förklara att
titeln kurator, som han och de två
kollegorna har, kan vara lite missvisande. Han föredrar att säga att de
är samordnare av kontaktpersoner
enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I
uppdraget ingår också att rekrytera
och matcha kontaktpersoner.
– Samtidigt är det klart att vi
finns här tillgängliga för alla som
har uppdrag hos oss,
så det kan ju bli en
kuratorsinriktning
av det hela. Vi lägger
stor vikt vid relationerna och försöker
hjälpa till i mellanmänskliga kontakter, berättar Per Voll.
Kontaktp ers onerna är välkomna
att ringa under kontorstid. Per ansvarar
för cirka 180 av de 500 uppdrag
som just nu är igång i Malmö stad.
Då brukar Per ofta påminna om
Malmö-nyckeln som möjliggör för
brukaren att gå på allt från teater
och opera till fotboll och gym med
sin kontaktperson, till priset för en.
Någon grundutbildning erbjuds
inte för helt nya kontaktpersoner,
men frågan finns på agendan. Däremot arrangeras en föreläsning varje
termin. Det har bland annat handlat om självskadebeteenden och om
vuxenskador. Brukare med skador
som förvärvats vid vuxen ålder har
särskilda svårigheter, till exempel
med minnet.
– Det kan innebära att brukaren
inte känner igen kontaktpersonen
från gång till gång. Det kan vara
viktigt att få kunskap och stöd i, berättar Per.
”Ofta handlar
samtalen om
att kontaktpersonen inte upplever att relationen fungerar.”
Samordnarna ger konkreta råd
Ofta handlar samtalen om att
kontaktpersoner inte upplever att
relationen fungerar, att de ”kört
fast”. Kanske får han/hon inte tag
i sin kompis (brukaren). I sådana
fall kanske kontaktpersonen kan
kontakta boendet eller en anhörig
för att få reda på var kompisen är.
Många brukare är socialt isolerade
och det kan vara en utmaning att få
med sig sin kompis på aktiviteter.
– Det kan handla om att coacha
en kontaktperson i hur man ska
kunna ”locka ut” till exempel Kalle
från sin lägenhet. Det är lätt att bli
tom på idéer och då kan vi komma
med tips, säger Per.
Starten viktig
En ny kontaktperson som intervjuas
informeras om sekretesslagen
och
vilka rutiner som
gäller. I samband
med matchningen
är det viktigt att få
grundläggande kunskap om brukarens funktionsnedsättning och
vilka svårigheter som kan finnas.
– Kontaktpersonen behöver veta
så mycket som möjligt som är relevant för att relationen ska fungera.
Vi vill ju gärna att de ska bli en så
bra och kamratlig relation som det
går.
Ökat krav på kompetens
Samtidigt som kontaktpersoner
inte ska vara som en tjänsteman
upplever Per att kraven på deras
kompetens ökar för varje år eftersom uppdragen blir svårare och
svårare.
– Vi får in fler brukare med psykisk problematik och då väljer jag
hellre en kontaktperson med lite
mer skinn på näsan än en någon
mer oerfaren.
Finns det något
problem med den
utvecklingen; kan
kontaktpersoner
bli för professionella och lekmannainslaget därmed
går förlorat?
– Ja, har man
arbetat inom vård
och omsorg länge
finns en viss fara
att bli hemmablind. Att man
kanske tänker att
det inte går att
bada med Lisa för
att hon är autistisk.
En person som har
lite mer nya, öppna Per Voll, kurator Malmö stad, ger stöd till konögon kan komma taktpersoner som ”kört fast”.
längre för att man
provar och det går bra. Det ska ju
Regelbundet ordnas också välbevara ett icke-professionellt upp- sökta kontaktpersonsträffar. Samdrag.
ma kväll som RFS pratar med Per
Varför har det blivit så?
ska han jobb till tio på kvällen. Det
– Jag tror att det har att göra är dags för den årliga grillkvällen
med att personkrets tre numera för kontaktpersoner och brukare
ofta beviljas insatsen och att det och 200 personer väntas komma.
blir färre insatser för personer med
– Det är ingen som säger att vi
förståndshandikapp. Nu kan vi till måste ordna sådana aktiviteter.
exempel få in högfungerande per- Men jag skulle säga att det är kittet
soner med en aspergerdiagnos, i verksamheten. Det är sådant som
med problematik såsom tvångs- gör att människor tycker det är robeteenden. Det kan vara svårt att ligt och stannar kvar, avslutar Per.
förstå och handskas med för en
kontaktperson som inte är rätt så Läs mer på www.malmo.se/frivillig
professionell. I de ärendena kan
det vara svårt att få till klockrena
matchningar. Det finns också en
tendens att de insatserna inte fungFakta Malmönyckeln
erar en längre tid, berättar Per.
Aktiviteter kittet i verksamheten
Nyligen har enheten även börjat
med tidiga uppföljningar av insatserna via telefon och ibland vid
personliga möten. Varje halvår
träffar Per och hans kollegor även
biståndsbedömarna (de som beviljat insatsen) för uppföljning.
Ett samarbete mellan Malmö
stad och företag som möjliggör att brukare som har
kontaktperson enligt LSS kan
gå två på olika aktiviteter och
betala för en.
Läs mer: www.malmo.se/
malmonyckeln
REDAKTÖR: MINNA NYMAN SABBADINI l TELEFON 08-556 068 35 l E-POST [email protected]
