Datalogiska begrepp

CHALMERS
Institutionen för data- och informationsteknik
©2007 Uno Holmer
[email protected]
Ordlista
1 (8)
2007-03-15
Datalogiska begrepp
- liten ordlista för algoritmiker
Avsikten med denna högst ofullständiga ordlista är att ge förklaringar till några datalogiska
begrepp som kan vara svåra att hitta i en vanlig engelsk/svensk ordbok. Vissa av orden förklaras
i Weiss bok, medan andra faller mellan stolarna; Weiss förutsätter att man kan dem, och de står
inte i ordboken. Som sagt, listan är för kort, och den tar kanske upp några begrepp man kan leva
utan. Förslag till förbättringar mottas tacksamt! Listan uppdateras ibland och en aktuell version
finns på kursens webbplats.
Adress
En adress är ett datavärde, vanligen ett 32-bitars heltal, som anger
positionen i minnet för ett dataobjekt. Adresser kan vara av olika typ,
beroende på vilken typ av objekt de utpekar, man skiljer t.ex. mellan
adresser till heltal och adresser till flyttal. (se pekare)
ADT
En Abstrakt DataTyp består av en datatyp (en mängd värden) samt en
samling operationer som är giltiga för typen, t.ex. heltalen tillsammans
med de aritmetiska operationerna. Typiska exempel är stackar, köer, träd,
sökträd, hashtabeller, grafer, mänger. Dessa ADT:er skiljer sig åt genom
de ingående elementens inbördes organisation, samt deras åtkomstsätt,
t.ex. tas elementen i en kö ut i samma ordning som de sattes in (FIFO),
medan de i en stack tas ut i omvänd ordning (LIFO). Abstrakta datatyper
specificeras ofta logiskt genom ett antal axiom som beskriver
operationernas beteenden. Beskrivningen av en ADT säger dock ingenting
om hur datatypen representeras i en dator (se data structure, data type).
Actual parameter Parameteruttryck i funktionsanrop, t.ex. x+1 och 7 i f(x+1,7)
Algorithm
Beräkningsschema, en mekanisk metod som i ett ändligt antal
steg löser ett problem genom att använda elementära operationer
Algorithmics
Läran om algoritmer, speciellt deras tids- och rumskomplexitet
Alias
Ett objekt kan nås via flera olika namn, eller pekare, se även reference
Allocation
allokering, att skaffa minne för en variabel, statiskt eller dynamiskt
Amortize
amortera, om en operation tar lång tid att utföra, säg var tionde gång,
men går snabbt de övriga nio, så kan kostnaden fördelas på alla tio och
därmed bli låg totalt sett i det långa loppet.
Array
Fält (indexerad variabel)
Arity
Aritet, ställighet, antalet operander till en operator, t.ex. har - ariteten 2 i
uttrycket x-y, och ariteten 1 i uttrycket -z.
Assertion
Påstående, utfästelse, spec. correctness assertion
Assignment
Tilldelning
Atomicity
Odelbarhet, man säger t.ex. att en operation är atomär om den antingen
utförs i sin helhet, eller inte alls. Den kan alltså inte avbrytas halvvägs.
Automatic variable Variabel som skapas, och försvinner, automatiskt, t.ex. formella
värdeparametrar och lokala funktionsvariabler
Average behaviour En algoritms genomsnittliga resurskrav (tid el. minne)
Base case
Basfall, fall som kan lösas direkt utan rekursiva anrop
Base class
Klassen längst upp i en arvshierarki
Best case
En algoritms minimala resurskrav (tid el. minne)
[ordlista.doc]
Algoritmer och datastrukturer, LET375 0105, DAI2+I3, 06/07, lp IV
Nr 3
CHALMERS
Institutionen för data- och informationsteknik
©2007 Uno Holmer
[email protected]
Ordlista
2 (8)
2007-03-15
Binding
bindning, vilket objekt ett namn knyts till, beroende på uttryckets
dynamiska/statiska typ
Binary search tree Binärt sökträd, ett ordnat träd som medger snabb insättning, sökning,
och uttag av information.
Black box
I samband med datainkapsling avses det faktum att man utifrån ej kan
se ett objekts interna detaljer, bara använda dess operationer.
(se information hiding)
Brute force
Att lösa ett problem genom att genomsöka alla möjliga fall.
Bugg
Lus, skalbagge, fel i program eller hårdvara, uttrycket lär ha myntats på
ENIAC:s dagar, en av de första stora elektronrörsdatorerna. En
kortslutning i datorn visade sig ha orsakats av en kackerlacka som hamnat
på tvären.
Call by reference
Referensanrop, den formella parametern är en referens till den aktuella
parametern, som måste vara en variabel.
Call by value
Värdeanrop, den aktuella parameterns värde kopieras till den formella.
Detta är den enda parameteröverföringsmetod som finns i Java.
Class
Klass, i vidare OOP-bemärkelse en beskrivning av en samling objekt
med tillstånd (se state) och tillhörande operationer.
I objektorienterade programspråk är klasser generaliserade posttyper, en
posttyp (se structure) beskriver ju en samling aggregat av samhörande
data, ofta av olika typer (se object). Klassbegreppet utvidgar detta till
att även innefatta funktioner, vilket ger en kraftfull typbildningsmekanism.
En abstrakt datatyp är en klass, men klassbegreppet innefattar mer, bland
annat kan klasser härledas från andra klasser genom arv (se inheritance),
en av OOP:s hörnpelare. Distinktionen mellan begreppen är dock en aning
vag. (I datalogisk mening är klasser datatyper och arvshierarkierna i OOP
motsvaras av typhierakier (subtyper).) (se OOP).
Complexity
Komplexitet, resurskrav som en funktion av storleken på indata, man
pratar om tidskomplexitet (tidskrav) och rumskomplexitet (minnesbehov)
Computer engineering Datorteknik
Computer science (el. computing science) Datalogi, läran om algoritmer, programspråk,
specifikationsmetoder, programkorrekthet, parallellism,
programmeringslogik, artificiell intelligens, kompilatorteknik,
distribuerade system, m.m.
Concatenate
Sätta samman, oftast om strängar: t.ex. är konkateneringen av de två
strängarna ”abc” och ”def” strängen ”abcdef”
Consequtive
I följd, elementen i ett fält lagras t.ex. i tät följd i minnet
Constructor
Konstruktor, funktion som initierar ett nyskapat dataobjekt med värde
Copy constructor En konstruktor som initierar ett nyskapat objekt med innehållet i ett
annat objekt
Data abstraction
Dataabstraktion, separering av en datastrukturs interna detaljer från dess
abstrakta användning, (se datastruktur, ADT, information hiding)
Data encapsulation Datainkapsling, gruppering av data och tillhörande operationer till
en sammanhängande enhet (se ADT, data abstraction, data structure)
Data independent En operation är dataoberoende om dess beteende inte påverkas av
datatypen, t.ex. innebär operationen att byta plats på två dataobjekt
samma sak oavsett om objekten är heltal, flyttal, strängar, ...
(se swap, generic)
[ordlista.doc]
Algoritmer och datastrukturer, LET375 0105, DAI2+I3, 06/07, lp IV
Nr 3
CHALMERS
Institutionen för data- och informationsteknik
©2007 Uno Holmer
[email protected]
Ordlista
3 (8)
2007-03-15
Data structure
Representation av data, tillsammans med operationer. En datastruktur är
en konkret implementering av en abstrakt datatyp (se ADT), t.ex. kan
den abstrakta datatypen kö (First-in-first-out) representeras i en dator
på olika sätt: som ett fält, eller en länkad lista. I moderna högnivåspråk
konstrueras datastrukturer med hjälp av de mekanismer för datainkapsling
som finns i programmeringsspråket (se data encapsulation
och information hiding).
Data type
En mängd värden som en variabel kan anta. Definitionen av en datatyp
säger ej nödvändigtvis vilka operationer som är giltiga för den nya typen
(se ADT).
Deallocation
Avallokering, att frigöra minne för återanvändning.
Deep copy
kopiering som sker ”fullt ut” genom att följa alla pekare. Ex. vid grund
kopiering (se shallow copy) av en sko får man ett nytt skosnöre
som leder till samma sko som man började med, medan en djup
kopiering dessutom ger en helt ny sko. (Det är oklart om kopiering av en
vänstersko ger en högersko och vice versa.)
Default
Standardvärde, standardförfarande (svårt att översätta)
Dereference
Avreferera, operationen att ta fram det som en pekare pekar på (*ptr)
Destructor
Destruktor, en medlemsfunktion som städar upp när ett dataobjekt
försvinner, innebär vanligen återvinning av dynamiskt allokerat minne.
(Se memory leak).
Divide and conquer Söndra och härska, rekursiv problemlösningsteknik där problemet först
bryts ner i avsevärt mindre delproblem (divide), varefter lösningarna
av delproblemen sätts samman till en lösning av hela problemet (conquer).
Dynamic binding Den dynamiska typen bestämmer bindningen vid exekveringen
Dynamic type
Ett uttrycks typ vid exekveringen
Elementary operation En operation som är väl avgränsad i tid och rum, ofta implementerad i
hårdvara, t.ex. grundläggande aritmetiska operationer (+ - * /).
Encapsulation
Inkapsling, att gruppera data av viss typ med tillhörande operationer så att
endast dessa operationer kan användas för att manipulera dataobjekt av
typen i fråga. (se ADT)
Exception
Undantag, avbrott i händelse av fel, Java, C++, Ada m.fl. innehåller
konstruktioner för detta.
Exhaustive search Uttömmande sökning, undersökning av alla alternativ.
FIFO
First in, first out, typiskt beteende för en kö (vanligen ej busskö) (jfr LIFO)
Formal parameter Variabel i en funktionsdefinitions parameterlista, kan i C++ vara
värdeparameter som innehåller en kopia av den aktuella parameterns
värde (argumentet), eller referensparameter som är en referens till den
aktuella parametern, som alltså kan ändras.
Generic
Generisk, en generisk funktion är en funktionsmall som är parametriserad
med avseende på en eller flera datatyper. Vid anropet instansieras typen
beroende på vilka argument funktionen appliceras på. Generiska
funktioner används för att generalisera funktioner som har ett
dataoberoende beteende. T.ex. kan en generisk sorteringsrutin sortera
heltal, flyttal, strängar, ... Även klasser kan vara generiska, t.ex. kan man
definiera en generisk stackklass så att man kan definiera olika stackar av
heltal, flyttal, strängar, etc.
Greedy algorithm Snål algoritm, en algoritm är snål om den väljer den för tillfället billigaste
vägen, vilket ibland kan bli dyrt på sikt.
[ordlista.doc]
Algoritmer och datastrukturer, LET375 0105, DAI2+I3, 06/07, lp IV
Nr 3
CHALMERS
Institutionen för data- och informationsteknik
©2007 Uno Holmer
[email protected]
Ordlista
4 (8)
2007-03-15
Hash table
En datastruktur som medger mycket snabba insättningar och uttag av
information, h.t. är dock mindre lämplig för att skriva ut informationen
i ordning, eller att ta ut det minsta elementet. (se binary search tree,
priority queue).
Identifier
Identifierare, en textsträng i ett programmeringsspråk som namnger något.
I de flesta språk kan identifierare innehålla bokstäver, siffror samt tecknet
‘_’, med restriktionen att identifierare inte får inledas med en siffra.
T.ex. innehåller uttrycket A[ _ipos ] = x0 identifierarna ‘A’, ‘_ipos’, ‘x0’.
Implement
Implementera, förverkliga, i vidare mening att realisera en
kravspecifikation i form av ett datorprogram. Specifikationen anger
vad programmet skall kunna, implementeringen definierar hur det fungerar
i detalj. Implementering av en datastruktur innebär att välja
datarepresentation samt konstruera funktionerna som är definierade för
strukturen (se Datastruktur).
Information hiding Genom att dölja en datastrukturs datarepresentation och tillhörande
operationers algoritmer får man en klar separering mellan interna
implementeringsdetaljer och strukturens användning, som sker enbart via
de exporterade (publika) operationerna. Detta är en nödvändig
förutsättning för att senare kunna ändra representation utan att
behöva ändra i programkoden som använder strukturen.
Sensmoral: ”Bättre att ändra i ett program i handen, än i hundra på stan”.
Inheritance
Arv.
Inorder
Noderna i ett träd besöks inorder genom att först besöka vänster delträd
inorder, därefter rotnoden, och sist höger delträd inorder. (se nod,
preorder, postorder)
Interface
Gränssnitt, gränsyta, de tjänster som ett system erbjuder användaren.
I en datastruktur består gränsytan av de publika operationerna. På en
telefon är det knapparna och luren.
Intuition
95% önsketänkande, 5% tur
Invariant
Ett logiskt påstående som uttrycker en säkerhetsegenskap som alltid är
uppfylld på ett visst ställe i ett program, t.ex. en loopinvariant.
En loopinvariant kan t.ex. uttrycka att en indexvariabel alltid håller
sig inom gränserna vid genomlöpning av ett fält.
Iterate
Upprepa, vanligen upprepad beräkning i en loop
Iterator
”Upprepare”, används för att uppnå enhetlig genomlöpning och hantering
av olika datastrukturer, som t.ex. listor och träd. Man kan t.ex. genomlöpa
en länkad lista med en for-loop på samma enkla sätt som man
genomlöper ett fält. (används flitigt i Weiss bok, en mer standardmässig
teknik beskrivs i Skansholm).
lexical symbol
En grupp av tecken som tillsammans bildar en symbol i ett språk, t.ex.
<= , int, allan, //, ”tjohej” (en strängkonstant)
LIFO
Last in, first out, typiskt beteende för en stack, t.ex. tallriksställ (jfr FIFO)
Lvalue
”Vänstervärde”, i t.ex. tilldelningen x = x + 1; spelar x olika roller till
vänster resp. till höger om tilldelningsoperatorn. Den vänstra förekomsten
evalueras till minnescellen som har namnet x, medan den högra evalueras
till värdet som ligger lagrat i cellen ifråga. I uttrycket a[i] = a[i] + 1 är
a[i] faktiskt ett uttryck ([] är en operation) som beräknas till den i:te
komponenten i a. I C++ kan man både skriva funktioner som returnerar
vänstervärden, och sådana som returnerar högervärden. Man kan t.ex.
[ordlista.doc]
Algoritmer och datastrukturer, LET375 0105, DAI2+I3, 06/07, lp IV
Nr 3
CHALMERS
Institutionen för data- och informationsteknik
©2007 Uno Holmer
[email protected]
Member
Memory leak
Message
Method
Node
Object
OOP
Overhead
Overloading
Parsing
Pointer
Polymorphism
Postcondition
[ordlista.doc]
Ordlista
5 (8)
2007-03-15
definiera funktionen int & f(int a[],int i) {return a[i];} och sedan
anropa den till vänster om tilldelningsoperatorn: f(a,7) = 3; tilldelar
det sjunde elementet värdet 3, eftersom f returnerar en referens till
den cellen. (se t.ex. överlagringen av [] i klassen String i Weiss bok)
Medlem, en komponent i ett objekt, kan vara en datamedlem (variabel)
eller en funktionsmedlem. (se class)
Minnesläcka, om man glömmer att avallokera dynamiskt minne
kan det leda till att minnet tar slut och programkrasch. (se destructor)
Att anropa en metod i ett objekt kallas i OOP ofta att ”skicka ett
meddelande” till objektet
Funktion, i OOP
Nod, en punkt i en länkad lista, träd, eller graf. Noder förbinds med riktade
eller oriktade bågar, beroende på vilken struktur det gäller.
I vidare mening en namngiven eller anonym minnesarea, t.ex. variabel,
namngiven konstant, variabel som är dynamiskt allokerad via pekare,
eller temporär automatiskt genererad (anonym) minnesarea i samband med
funktionsanrop eller funktionsretur.
I OOP avses ofta dessutom med objekt en instans av en klass (= värde
av en typ, vilket delvis är samma sak som ovanstående).
ObjektOrienterad Programmering, ”motsatsen” till procedurorienterad.
Enligt det objektorienterade synsättet är ett program (och till och med
”verkligheten”!) uppbyggt av objekt som kommunicerar med varandra
genom att skicka meddelanden (se message). Ett objekt innehåller data
- objektets tillstånd, och har operationer (se data encapsulation). Vid OOP
utvecklas programmet genom att definiera klasser av objekt (se class).
Man kan ofta modellera verklighetens objekt som motsvarande objekt i
programmet, t.ex. kortläsare, knappsats och display i en bankomat.
OOP sägs av förespråkarna leda till kortare utvecklingstider samt
bättre möjligheter att återanvända programkod, jämfört med traditionell
procedurorienterad programutveckling. (se procedure oriented).
”Extrakostnad per enhet” i form av minne eller tid. Om man t.ex. lagrar
en följd av namn i ett teckenfält om 100 positioner per namn, och namnen
är i genomsnitt 20 tecken långa, så utgör det extra minnesutrymmet på
i snitt 80 positioner per namn rent spill. Problemet kan lösas genom att
allokera minne dynamiskt efter behovet för varje enskilt namn, dock inte
helt utan spill, eftersom man då får en extrakostnad i form av en pekare
för varje namn.
Överlagring, flera funktioner med besläktad funktionalitet men olika
parametertyper kan dela samma namn. Kallas även statisk polymorfism.
Syntaxanalys, t.ex. den inledande analysen av programtexten som utförs
i en kompilator. Resultatet blir en intern representation av programmet
t.ex. ett syntaxträd, eller en lista med felutskrifter (se syntax)
Pekare, en variabel som kan innehålla en minnesadress. (se adress)
Mångformighet, ”ett interface, flera metoder”, t.ex. vid överlagring och
dynamisk bindning.
Eftervillkor, ett logiskt påstående som garanterar egenskaper hos utdata
från en algoritm, alltså vad vi kan kräva av algoritmen.
Algoritmer och datastrukturer, LET375 0105, DAI2+I3, 06/07, lp IV
Nr 3
CHALMERS
Institutionen för data- och informationsteknik
©2007 Uno Holmer
[email protected]
Ordlista
6 (8)
2007-03-15
Postorder
Noderna i ett träd besöks postorder genom att först besöka vänster delträd
postorder, därefter höger delträd postorder, och sist rotnoden. (se nod,
preorder, inorder)
Precedence
Precedens, om operatorer, t.ex. har * högre precedens än + om uttrycket
1+2*3 tolkas som 1+(2*3)
Precondition
Förvillkor, ett logiskt påstående som uttrycker krav på indata för att en
algoritm skall kunna ge korrekt resultat (uppfylla eftervillkoret), alltså
vad algoritmen kräver av oss.
Preorder
Noderna i ett träd besöks preorder genom att först besöka rotnoden,
därefter vänster delträd preorder, och sist höger delträd preorder. (se nod,
inorder, postorder)
Priority queue
Prioritetskö, datastruktur som medger snabb insättning, samt snabbt uttag
av minsta elementet, kan användas för effektiv sortering.
Procedure
Procedur, funktion som inte returnerar något värde, tex. void f(...);
Procedural oriented Procedurorienterad, ”motsatsen” till OO. Enligt det procedurorienterade
synsättet är ett program uppbyggt av funktioner som behandlar data,
man kan säga att datavärdena flödar genom funktionerna - som alltså
står i centrum. Data och funktioner är i denna modell separerade (jämför
med ett vanligt C-program där variablerna deklareras på ett ställe och
funktionerna på ett annat). I detta sammanhang utvecklas ofta program
genom s.k. stegvis förfining (se top down) av ett antal funktioner (se OOP)
Pseudo code
Att beskriva en algoritm i en programspråksliknande informell notation.
Recursion hypothesis rekursionsantagande, att anta att ett rekursivt funktionsanrop löser
ett enklare problem av samma slag
Recursive
Rekursiv, funktion som anropar sig själv, sig själv, sig själv, sig själv, ...
Reference
I Java ett alternativt namn på pekare.
Routine
Rutin, procedur, subrutin, underprogram, funktion (utan returvärde)
Rvalue
Högervärde (se lvalue)
Scope
Deklarationsområde, området i ett program där en deklaration ”gäller”
Semantics
Semantik, betydelsen av en språkkonstruktion, eller ett helt språk
Shallow copy
Grund kopiering, innebär att pekare kopieras men inte det som utpekas av
dem (jfr deep copy).
Signature
En funktions namn tillsammans med de formella parametrarnas typer
(parameterprofilen). Begreppet varierar något beroende på programspråk.
Space complexity En algoritms minnesbehov som en funktion av storleken på indata.
Specification
En beskrivning av vad ett datorprogram, eller del av program, skall göra
(se implement)
State
Tillstånd, programtillstånd: Det samlade innehållet i ett programs variabler
annars avses i detta sammanhang innehållet i ett enskilt dataobjekts interna
datamedlemmar. (se member, object, encapsulation, OOP)
State machine
Tillståndsmaskin, en maskinmodell där man tänker sig en maskin som
registrerar händelser och växlar mellan olika tillstånd, beroende på vilka
händelser som inträffar. T.ex. kan man konstruera en tillståndsmaskin som
håller reda på hur många personbilar i följd som nyligen passerat en viss
plats. Maskinen har fyra tillstånd, START: inget fordon har passerat ännu,
A: en personbil har just passerat, B: ett annat fordon har just passerat,
SLUT: alla fordon har passerat och observationen avbryts.
I maskinen finns också en tillståndsvariabel ANTAL. Maskinen startar
i tillståndet START. Om det kommer en personbil sätts ANTAL till ett
[ordlista.doc]
Algoritmer och datastrukturer, LET375 0105, DAI2+I3, 06/07, lp IV
Nr 3
CHALMERS
Institutionen för data- och informationsteknik
©2007 Uno Holmer
[email protected]
Ordlista
7 (8)
2007-03-15
och maskinen övergår till tillståndet A, är det ett annat fordon sätts
ANTAL till noll och maskinen övergår istället till tillståndet B. Om
maskinen befinner sig i tillståndet A och det kommer en personbil, så ökas
ANTAL med ett och maskinen stannar i tillståndet A, kommer det däremot
ett annat fordon så skrivs ANTAL ut varefter den nollställs och maskinen
övergår till tillståndet B. Om maskinen befinner sig i tillståndet B och det
kommer en personbil, så sätts ANTAL till ett och maskinen övergår till
tillståndet A, kommer det ett annat fordon stannar maskinen i B-tillståndet.
I samtliga tillstånd gäller att försöket kan avbrytas, och maskinen går då
till tillståndet SLUT (om det var i tillstånd A skrivs ANTAL ut först).
Detta fortgår till tidens ände eller bensinen tar slut. Maskinens beteende
kan definieras med följande övergångstabell:
Tillstånd
START
A
B
Händelse
Åtgärd
personbil
ANTAL = 1
annat fordon
ANTAL = 0
avbryt
personbil
ANTAL++
annat fordon skriv ANTAL; ANTAL = 0
avbryt
skriv ANTAL
personbil
ANTAL = 1
annat fordon
avbryt
Nästa tillstånd
A
B
SLUT
A
B
SLUT
A
B
SLUT
SLUT
Static binding
Static type
Static method
Static variable
Structure
Swap
Syntax
Template
Terminate
Time complexity
Toggle
Token
Traversal
User
[ordlista.doc]
Den statiska typen bestämmer bindningen vid exekveringen (se binding)
ett uttrycks typ vid kompileringen
En metod som anropas för klassen och inte för ett specifikt obekt.
I metod: variabel som finns kvar i minnet mellan anropen,
i klass: en datamedlem som bara finns i en upplaga och delas av alla
objekt av klassen.
Post, ett aggregat av samhörande datakomponenter, ofta av olika typ,
i OOP generaliseras postbegreppet så att även funktioner kan ingå.
(”record” i språken Pascal och Ada, ”struct” eller ”class” i C++,
”class” i Java)
Byt plats på två objekt, operationen är dataoberoende, se data
independence
En språkkonstruktions, eller helt språks formmässiga uppbyggnad
Mall (se generic)
Terminera, stanna
En algoritms tidskrav som en funktion av storleken på indata.
Ändra läge mellan två tillstånd, t.ex. en tryckströmbrytare där vartannat
tryck tänder ljuset och vartannat släcker
Lexikal symbol i programtext, tex. ”sin”, ”(”, ”x”,”+”, ”*”och ”)”
i uttrycket sin(x+(2*3)) (se lexical)
Genomlöpning (besök) av noderna i en datastruktur. (se nod, inorder,
postorder, preorder)
Med användare av t.ex. en datastruktur avses den som skriver programkod som utnyttjar datastrukturen, inte användaren av slutprodukten.
Algoritmer och datastrukturer, LET375 0105, DAI2+I3, 06/07, lp IV
Nr 3
CHALMERS
Institutionen för data- och informationsteknik
©2007 Uno Holmer
[email protected]
WYGIWYD
WYSIWYG
Worst case
Wrap around
Z
[ordlista.doc]
Ordlista
8 (8)
2007-03-15
What You Get Is What You Deserve, om man använder ett dåligt verktyg
när det finns ett bättre.
What You See Is What You Get, egenskapen hos t.ex. ett
textredigeringsprogram att slutresultatet på papper överensstämmer med
vad som visas på skärmen.
värsta-fall-komplexitet, en algoritms maximala resurskrav (tid el. minne)
som en funktion av storleken på indata.
”fortsätt från början igen”, t.ex. när man kommer till slutet av ett fält
vid cyklisk genomlöpning
En specifikationsformalism som används bl.a. i telekombranschen.
... samt i den här ordlistan för att få med något på Z ☺
Algoritmer och datastrukturer, LET375 0105, DAI2+I3, 06/07, lp IV
Nr 3