Verksamheter med hästunderstödd terapi

Områden för
kvalitetssäkring
Foto Vanja Sandgren
Verksamheter med
hästunderstödd terapi
Kvalitetssäkringsområden för Verksamheter som erbjuder förutsättningar för
Hästunderstödd terapi HUT
Hästunderstödd terapi
Hästunderstödd terapi är en tilläggsterapi till vård och behandling inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, som specialpedagogik eller inom kriminalvården. Behandlare/ terapeut inom hästunderstödd
terapi skall ha en grundutbildning inom vård- och omsorgsyrken eller inom specialpedagogik samt en
tilläggsutbildning i hästunderstödd terapi. Det är behandlaren som bedömer patientens/klientens behov av
hästunderstödd terapi.
Patienten/klienten är en person med tillfälligt eller permanent nedsatt funktion. Denna funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk, kognitiv, social och/eller vara knuten till intellektuell förmåga och/eller
inlärningsförmåga. Ofta förekommer en kombination av flera av de nämnda områdena.
Funktionsnedsättning medför att patienten/klienten kan ha bristande förmåga att skydda sig i en kritisk
situation, att bedöma risker, att förstå och följa instruktioner eller att handla adekvat när något oförutsett
inträffar. Även personer som via vården följer med som medhjälpare till en patient/klient kan vara okunniga om, eller brista i förståelse för kulturen och rutinerna i ett stall trots att deras medverkan krävs för att
genomföra terapin och trots att de har samtyckt till att delta i hästunderstödd terapi.
För personer inom psykiatrisk vård och inom kriminalvård kan särskilda säkerhetsrutiner bli aktuella,
relaterade till patientens sjukdom eller vårdform.
Verksamheter som skapar förutsättningar för att behandla med Hästunderstödd
Terapi
Vid en kartläggning av hästunderstödd terapi i Sverige 2008 blev det tydligt att förutsättningarna för att
bedriva hästunderstödd terapi är mycket olika inom olika verksamheter. Det är dessutom två yrkesområden, vård och hästnäring, som lyder under olika förutsättningar, traditioner och lagreglering.
Vårdpersonal har kompetens inom vården av människor. Hästskötare, ridinstruktörer och andra yrkesgrupper inom hästnäringen har kompetens inom skötsel och träning av hästar. Några få individer har
kompetens inom båda områdena.
I huvudsak har hästunderstödd terapi bedrivits av personer med dubbel kompetens, i vård och i hästhantering. Den dubbelkompetente har haft ett huvudansvar för att verksamheten har varit av god kvalitet, att
den har varit säker och att den har följt djurskyddslagen. Eftersom varken sjukvårdshuvudmän eller hästnäringen hittills har uttryckt normer för hur verksamheter med Hästunderstödd terapi skall bedrivas, har
ingen efterfrågat vare sig kompetens eller kvalitet för personal eller anläggning.
Den tidigare nämnda kartläggningen visar också på att verksamheter med hästunderstödd terapi är så
glest fördelade över landet att det saknas förutsättningar för både samverkan och konkurrens inom denna
del av hästnäringen. Var och en gör så gott den kan – och det har ofta varit tillräckligt när alternativet har
varit att annars har ingen verksamhet funnits tillgänglig.
Det finns nu ett behov av att skapa förutsättningar för en professionell utveckling inom området såväl
inom hästnäringen som inom det terapeutiska arbetet. Ett steg i den riktningen är att ta fram kriterier för
kvalitetssäkring inom området.
EU-projektet Pegasus Europe resulterade 2005 i en rekommendation till gemensam europeisk utveckling
av professionella verksamheter som erbjuder hästunderstödd terapi, dels ur behandlingsperspektiv dels ur
hästhållningsperspektiv. Man lyfter fram behovet av kompetens och behovet av säkerhet för patienter, för
personal och för hästarna.
Intresseföreningen för Ridterapi i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet och Agroväst Livsmedels
AB har tagit initiativet till att kartlägga kvalitetsområden för Hästunderstödd terapi med tonvikt på särskilda förutsättningar för anläggningar och hästhållning samt för terapeuter vid vård och behandling.
Kartläggningen av kvalitetsområden har finansierats med stöd av Jordbruksverkets satsning Livskraftigt
Hästföretagande 2008 och ingår i projektet ”Hästanknuten behandlingsinriktad verksamhet –
kvalitetskriterier för utövare och verksamheter”.
Framtagning av kvalitetsområden har skett i samverkan med Svenska Ridsportförbundets projekt
”Hästanknuten verksamhet för personer med funktionshinder – ett projekt för nationell samverkan”, även
det ett projekt inom Livskraftigt Hästföretagande 2008.
Projektgrupp
Margareta Håkanson, SLU
Carina Palmgren Karlsson, SLU
Kvalitetsområden för verksamheter med hästunderstödd terapi
Dessa kvalitetsområden är ämnade att ligga till grund för specifik kvalitetssäkring vid de av hästnäringens
verksamheter där hästunderstödd terapi erbjuds. Områdens skall ses som en komplettering av näringens
antagna kvalitetssäkringsområden, Hästhusesyn m fl instrument.
Kompetens
Vårdpersonal
Har den ansvarige terapeuten kompetens inom både vård och hästunderstödd terapi?
Hur stor del av deltagande vårdpersonal har grundläggande hästkunskap, ridkunskap eller körkunskap?
Instruktör och hästskötare
Vad vet hästskötarna och ridinstruktörer om patienternas funktionsproblem? Vad behöver de veta? Vem
ansvarar för att nödvändig kunskap tillförs?
Har instruktören formell utbildning i handikappkunskap eller ridning för handikappade? Hur duktig pedagog är den instruktör som medverkar i terapin? Kan hon/han anpassa undervisningen till de aktuella ryttarna med funktionshinder?
Anläggningsansvarig
Kompetensnivån för den ansvarige vid anläggningen? Räcker den för att bedöma särskilda förutsättningar
för terapiverksamheten?
Hästar
Var ligger hästarnas utbildningsnivå? Används väl utbildade hästar i terapiverksamhet? Är hästarna utbildade för sin uppgift dvs trygga, säkra, snälla? Kan alla hästar gå till ramp? Vilka hästar kan användas vid
hästunderstödd terapi? Finns rutiner för att bedöma vilka hästar som används och på vilka grunder? Finns
minimikrav för hästarnas utbildningsnivå?
För samtliga kategorier ovan:
Hur uprätthålls kompetensen? Finns en kompetensbevarande alt kompetenshöjningsplan?
Ansvarsfördelning
Hjälp-personal/extra personal vid ridtillfällena.
Vem ansvarar för deras utbildning/kompetens för uppgiften? Vem ansvarar för att extrapersonal finns tillgänglig vid ridtillfället? Vem ansvarar för att de blir utbildade för sin uppgift? Hur utbildas de? Ersätts de
för sin insats? Finns det rutiner för hur ersättare inkallas?
Hästar
Vem ansvarar och genomför hästarnas adekvata utbildning/kompetens för uppgiften?
Försäkring
Försäkringar för hästar, personal, extra personal, anhöriga, ryttare. Krävs översyn över försäkringsläget när
för verksamheten nya grupper av funktionshindrade ryttare bereds tillgång till anläggningen? Är gällande
försäkringar tillämpliga för ryttare som vistas på anläggningen för vård och behandling?
Material
Är ansvarsfördelningen tydlig beträffande specialutrustning vid terapiverksamheten?
Vem ansvarar för införskaffning av specialhjälpmedel i samband med terapi? Var förvaras specialhjälpmedel och hur? Vem ansvarar för underhåll och skötsel? Vem äger specialhjälpmedlen?
Säkerhet
Rutiner i verksamheten för funktionshindrade ryttare
Följer verksamheten kriterierna för ”Säker hästgård” eller motsvarande kravprofil?
Är verksamhetens rutiner vid hantering av hästarna i överensstämmelse med vedertagna rutiner för säker
hästhantering tex enligt Svenska Ridsportförbundets eller Svenska Travsportens Centralförbunds normer?
Hästarnas beteende och hanterbarhet
•
Är det tryggt att sköta hästarna i box/spilta även om man är rörelsehindrad?
•
Förkommer sparkande eller bitande hästar i terapiverksamheten?
•
Är hästarna vana vid rullstolar, rollatorer, kryckor, människor som rör sig ovanligt, motoriskt oroliga
ryttare, ryttare som skriker högt mm mm?
•
Kan hästarna stå stilla när en ryttare hjälps på hästryggen av flera medhjälpare?
•
Kan hästarna stå stilla vid ramp till dess ryttaren sitter stadigt?
•
Är den som leder lektionspasset ”ledare i hästflocken”?
•
Förekommer återkommande riskmoment vid på och avstigning i form av yttre störningar?
Särskilda säkerhetsrutiner för rättspsykiatri eller kriminalvård
Hur har de särskilda säkerhetskraven för tillgodosetts? Är djurskyddsaspekten invävd i säkerhetsbedömningen? Finns det risker för den allmänhet som även äger tillträde till hästanläggningen? Är riskbedömning
genomförd i dessa avseenden?
Material
Vem ansvarar för att materialsäkerhet råder, kollar utrustning och slitage även för specialutrustning? Vem
säkerhetsbedömer specialutrustning och ”smarta lösningar”? Finns det rutiner för detta?
Utbildning
Vem ansvarar för säkerhetsutbildning av personalen som deltar i terapiverksamheten? Hur ofta säkerhetsutbildas personalen? Tränas hästarna för att höja säkerheten, tex genom att mijlötränas på olika sätt? Finns
krav på säkerhetsutbildning för ny personal? Vem säkerhetsutbildar vårdpersonalen? Finns krav på hästvana för vårdpersonalen? Vem bedömer behov av säkerhetsutbildning för den enskilde?
Krisplan
Finns krisplan för olika typer av olyckor? Krisplan för om något händer utom anläggningen, inom anläggningen? Övas krissituationer? Är det tydligt för alla vem som skall göra vad? Finns krisplanen anslagen
och tillgänglig?
Avtal
Finns avtal mellan vårdgivaren och hästverksamheten?
Är avtalen formella eller informella? Muntliga? Skriftliga?
Är avtalsslutande parter formella företrädare för respektive verksamhet?
Omfattning
Är avtalstiden begränsad eller löpande?
Hur lång är uppsägningstiden? Vem äger rätt att säga upp avtalet och på vilka grunder?
Hur omfattande är avtalet? Vad regleras i avtalet?
Tillgänglighet för ryttare med funktionshinder
Allmänna kommunikationer
•
Hur är tillgängligheten via allmänna kommunikationer?
•
Hur långt gångavstånd är det från närmaste hållplats?
Anläggningens tillgänglighet för personer med funktionshinder
Kan man ta sig fram till alla nödvändiga platser med
•
Gånghjälpmedel
•
Rullstol
•
Om man har synnedsättning
•
Om man har hörselnedsättning
Tillgänglighet för de aktuella målgrupper som deltar i Hästunderstödd terapi
Yttre miljö
•
Parkering
•
Utemiljö
•
Stallplan
•
Hagar
•
Mm
Inre miljö, stall
•
Stallgång
•
Boxar
•
Spiltor
Inre miljö, utrymmen tillgängliga för ryttare
Handikapptoalett
Omklädningsrum
Cafeteria
Köksutrymme för att värma mat eller fika inomhus
Väntrum – före och efter ridning/aktivitet, när man väntar på att hämtas eller när man väntar på att
lektionen skall börja.
•
Vilobänk/säng att ligga på efter avslutad terapi
•
•
•
•
•
I samband med ridlektion: Av- och påstigningsramp
Under tak alt. inomhus
Följer rekommenderade normer i utformning avseende plattformens storlek, rampens sluttning och
höjd, vilken ska vara anpassad till storleken på de hästar som används i verksamheten.
•
Avstånd ridbana—ramp
•
Finns lift? Är den fast monterad eller mobil?
•
•
Ekonomi
Är kostnader för hästunderstödd terapi särskilt budgeterat?
Sker specifik budgetuppföljning för hästunderstödd terapi?
Finns terapiverksamhet som en särskild post i en flerårsbudget?
Finns ekonomisk planering för hästunderstödd terapi inlagd i verksamhetens investeringsplan?