Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2

2011-04-26
www.fhi.se
Dnr TILLS 2011/91
Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2
Information
Handbok alkohollagen
Arbetet med att revidera handboken pågår och som tidigare meddelats beräknas en första
version vara klar för publicering i juni. I denna version har de kommentarer som fortfarande är
giltiga granskats och flyttats till rätt bestämmelse i den nya alkohollagen.
Modell för kommunala riktlinjer för serveringstillstånd
Den arbetsgrupp som bildades i början av året består av Marie Pauly och Jan-Olof Tidbeck från
länsstyrelserna i Malmö respektive Stockholm och Leif Nord från Åre kommun samt Anne-Lie
Magnusson och Magnus Ahlstrand från Statens folkhälsoinstitut. Modellen kommer att skickas
på remiss i maj till bl.a. KAF, FLA, Sveriges Kommuner och Landsting.
Prenumerera på nyheter
Vi vill påminna om möjligheten att prenumerera på nyheter från tillsynsavdelningen på
Folkhälsoinstitutet. Följ länken http://www.fhi.se/Aktuellt/Prenumerera-pa-nyheter/ för att göra
din beställning.
Ny föreskrift
Nu har en ny föreskrift om teknisk sprit trätt i kraft, Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om
teknisk sprit, FHIFS 2011:1. Den kommer att finnas tillgänglig på vår hemsida inom kort.
Svar på frågor
Person med betydande inflytande, PBI
Fråga: I allmänna rådet om lämplighetsbedömning i Handbok alkohollagen (under 7 kap. 7 §
gamla alkohollagen, 8 kap. 12 § nya lagen) står det att minst hälften av de personer med
betydande inflytande som är aktiva i rörelsen bör ha kunskaper. Vad menas egentligen att vara
aktiv i rörelsen? Vi har t.ex. ett AB där en person är 100 % aktieägare och ledamot samt
firmatecknare men inte kommer att arbeta i restaurangen. I bolaget finns ytterligare två personer
där en är suppleant utan firmateckningsrätt och den andra extern firmatecknare. De sistnämnda
ska arbeta i restaurangen. Vilka räknas som PBI och aktiva i rörelsen? Vilka ska göra
kunskapsprov?
Statens folkhälsoinstitut —
Avdelningen för tillsyn
Postadress
831 40 ÖSTERSUND
Besöksadress
Forskarens väg 3
Telefon
dir 063-19 96 61
vx 063-19 96 00
Telefax
dir
vx 063-19 96 02
E-post
[email protected]
[email protected]
www.fhi.se
2011-04-26
Dnr TILLS 2011/91
Svar: Ägaren till aktiebolaget är en person med betydande inflytande i rörelsen (PBI), men
denne ska inte vara aktiv i själva serveringsrörelsen. Han eller hon omfattas av bestämmelsen i 8
kap. 12 § första stycket alkohollagen – ”Serveringstillstånd får endast meddelas den som visar
att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt
omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten…”. Den personliga och
ekonomiska lämpligheten ska alltså prövas för ägaren. Däremot bör inte denna prövning omfatta
kunskaper om alkohollagstiftningen (8 kap.12 § andra stycket), eftersom ägaren inte ska vara
aktiv i serveringsrörelsen.
Den externa firmatecknaren är också att betrakta som en PBI-person och dessutom ska han eller
hon vara aktiv i serveringsrörelsen. För honom eller henne ska det göras en lämplighetsprövning
som även omfattar kunskaper om alkohollagstiftningen.
Suppleanten ingår inte i den krets som regelmässigt bör lämplighetsprövas, såvida inte
suppleanten har en generalfullmakt att företräda bolaget, har ett betydande ägarinflytande eller i
övrigt har sådan ställning att ett bestämmande inflytande föreligger (se Kammarrätten i
Stockholm, mål nr 3544-09, 2010-02-25). Denna bedömning måste kommunen göra i det
enskilda fallet.
Matkrav
Fråga: Frågan är om matkonceptet R-meny uppfyller de krav som ställs på matutbud och
köksutrustning och om det är att jämställa med s.k. sous-vide teknik? (Se länk www.r-meny.se).
Svar: För tillstånd för stadigvarande servering till allmänheten och stadigvarande
cateringverksamhet krävs att man tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat enligt 8
kap. 15 § alkohollagen. Den förändring som har gjorts i lagtexten, i förhållande till den gamla
alkohollagen 7 kap. 8 §, syftar till att möjliggöra även för t.ex. vegetariska restauranger och
restauranger med mat från andra delar av världen att få serveringstillstånd. Uttalandet i prop.
1994/95:89, s. 104, om att köket också ska användas får fortfarande anses gälla. Det innebär att
restaurangens kök ska användas för tillagning eller tillredning av den mat som tillhandahålls.
Konceptet med r-meny innebär att varje produkt tillagas var för sig tills de nästan är klara.
Rätten komponeras ihop i en typ av matlåda av engångskaraktär och fryses in. När maten ska
färdigställas används en speciell ugn. R-menys mat kan inte anses vara lagad eller på annat sätt
tillredd i restaurangens kök och uppfyller därmed inte de ställda kraven. Om man väljer att
tillhandahålla r-menys mat krävs därför att det även erbjuds lagad eller på annat sätt tillredd
mat, där en förädling av råvaror har skett på serveringsstället, för att kraven ska anses uppfyllda.
Ny matlagningsteknik ska inte vara ett hinder för en restaurang att få ett serveringstillstånd och
i prop. 2009/10:125, s. 105 nämns som exempel Sous-vide. Vad vi förstår tillagas maten då i en
vakuumförpackning, råvaran läggs i en lufttät plastpåse och tillagas under lång tid.
Catering
Fråga: Ska serveringsansvarig vara på plats hela serveringstiden? Även i hemmet?
Svar: Ja en serveringsansvarig ska finnas på plats under hela serveringstiden och det gäller även
i privata hem.
2 (5)
2011-04-26
www.fhi.se
Dnr TILLS 2011/91
Fråga: Får andra alkoholdrycker finnas i lokaler som är privata (t.ex. arbetsplats, hem)?
Förtäras i lokalen?
Svar: Regeln är att det är ett förbud att dricka andra alkoholdrycker än de som serverats i
enlighet med tillståndet och att dessa alkoholdrycker inte heller får förvaras på serveringsstället,
8 kap. 24 §. Under den tid cateringföretaget är på plats så är det servering enligt alkohollagens
bestämmelser som gäller. Då får det inte förtäras andra alkoholdrycker i lokalen. När det gäller
förvaring (om gästerna har alkoholdrycker med sig eller om det är servering i kundens hem och
det finns andra alkoholdrycker där än de som tillståndshavaren har med sig) så bör regeln i 11
kap. 9 § medföra att tillståndshavaren inte döms till ansvar då det kan vara en sådan
omständighet där det framgår att drycken var avsedd för annat än försäljning eller förtäring på
platsen. Även här får man ta hänsyn till att regeln tillämpas under den tid cateringföretaget är på
plats.
Provsmakningstillstånd
Fråga: Vad är definition av provsmakning?
Svar: Förmodligen får man här se till vilken alkoholdryck som ska provsmakas. Det kan vara
rimligt att det är olika mängd beroende på om det avser t.ex. spritdryck eller vin. I prop.
2009/10:125 s. 113 finns ett exempel angivet ”Vid provsmakning av en dryck ges normalt en
mycket liten mängd, oftast motsvarande en matsked eller mindre”. Folkhälsoinstitutet har ingen
annan vägledning.
I SOU 2000:59, s. 244 anges Systembolagets modell för provning.
Antal prov Volym/procent Total mängd per person, max
Öl och vin
Starkvin
Spritdryck
4-8
3-6
3-6
4 cl
3 cl
0,5 cl
32 cl
18 cl
3 cl
Fråga: Provsmakning på ett tillverkningsställe. Kan det vara ett stadigvarande eller ett tillfälligt
tillstånd? Kan det återkallas?
Svar: En tillverkare av alkoholdrycker kan söka ett stadigvarande provsmakningstillstånd som
gäller vid tillverkningsstället. Det framgår inte av lagtext och det finns inget skrivet i prop.
2009/10:125 om även ett tillfälligt provsmakningstillstånd kan sökas vid ett tillverkningsställe.
Och förmodligen finns det inte något behov av en möjlighet att få ett tillfälligt
provsmakningstillstånd vid ett tillverkningsställe. Det skulle inte innebära någon skillnad på
uppställda krav, t.ex. finns inte något krav på kök för ett stadigvarande provsmakningstillstånd,
jämför med stadigvarande serveringstillstånd.
Ja, ett provsmakningstillstånd som gäller på tillverkningsstället kan återkallas. Samma regler
gäller som för ett serveringstillstånd, se sidan 114 nämnda proposition.
Fråga: Kan ett tillfälligt provsmakningstillstånd återkallas (tillfälligt provsmakningstillstånd
avser partihandlare, 8 kap. 6 § första stycket 2)?
Svar: Ja, det framgår av nämnda proposition s. 113. ”Vad gäller sanktioner för den som inte
sköter sig är det ingen skillnad när det gäller innehavare av serveringstillstånd (här avses
provsmakning enligt 8 kap. 6 § första stycket 1, eller 7 §, Folkhälsoinstitutets kommentar).
Beträffande de tillfälliga tillstånden för provsmakning ska samma regler gälla som för tillfälliga
serveringstillstånd.” Ett tillfälligt provsmakningstillstånd kan även sträcka sig över flera dagar
3 (5)
www.fhi.se
2011-04-26
Dnr TILLS 2011/91
och missköter tillståndshavarna sin verksamhet så kan kommunen vidta åtgärder enligt 9 kap.
17 eller 18 §§.
Rumsservering
Fråga: Om restaurangen drivs av annat bolag än hotellet, ska tillståndshavaren alltid ha en
serveringsansvarig på plats under den tid rumsservering erbjuds till hotellgästerna?
Svar: Ja, bestämmelsen om serveringsansvarig i 8 kap. 18 § alkohollagen gäller även vid
rumsservering. I prop. 2009/10:125, s. 110 f. skriver regeringen: ”det får ankomma på hotellet
självt att reglera när sådan service kan erbjudas, med beaktande av de villkor beträffande
ansvarsfull servering som alkohollagen uppställer.”
Måldokumentet
Fråga: Vilken status har dokumentet idag?
Svar: Folkhälsoinstitutet har lyft fram Måldokumentet i Vägledning till kunskapsprov. Där
skriver vi bl.a. att även om det inte finns något krav på att den som ansöker om
serveringstillstånd ska ha genomgått en utbildning kommer det även fortsättningsvis att finnas
ett behov av utbildningar inom alkoholområdet, där Måldokumentet kommer att vara den
vägledning som utbildningsföretagen kan använda sig av. Läs mer:
http://www.fhi.se/Handbocker/Kunskapsplan/Vagledning-till-kunskapsprov/Utbildningar-ialkohollagens-regler/
Lager av alkoholdrycker på ett serveringsställe
Fråga: Varför är det begränsat till enstaka varor som får återsäljas?
Svar: I annat fall är det att se som partihandel och partihandel får endast ske av den som är
partihandlare eller av Systembolaget, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 § tredje stycket alkohollagen
(2010:1622).
Den som planerar att avsluta sin serveringsrörelse får göra sig av med lagret genom försäljning
till konsument inom sitt serveringstillstånd eller om det är möjligt så kan han/hon välja att sälja
lagret till den som övertar rörelsen. Det kan förstås bara ske av de alkoholdrycker som köparen
av rörelsen har fått tillstånd att servera.
Den här bestämmelsen fanns med redan i Lag om handel med drycker, LHD, men då fanns
även ett system med ett förenklat förfarande vid överlåtelse (23 § tredje st , och tidigare i
rusdrycksförsäljningslagen) där tillståndsmyndigheten kunde medge att tillståndet överfördes på
den som köpte rörelsen. Vid sådan överlåtelse skulle tillståndsmyndigheten utan onödig
fördröjning behandla ärendet och detta förenklade förfarande var nog anledningen till att man
vid LHD:s tillkomst införde en regel om att lagret kunde säljas direkt till köparen.
Bestämmelsen om att få sälja lagret överfördes även till den gamla alkohollagen (4 kap. 6 §) och
till nu gällande alkohollag (3 kap. 11 §).
I de fall en serveringsrörelse tvingas läggas ner så finns möjlighet att sälja lagret tillbaka till en
partihandlare eller Systembolaget (3 kap. 11 § andra stycket). Observera att lagtexten är ändrad i
förhållande till gamla alkohollagen. I 3:11 står det om verksamheten avvecklas till följd av att
godkännande (vilket avser partihandel, tillverkning, handel teknisk sprit) har återkallats eller då
det finns andra tvingande skäl. Tidigare stod det tillståndet eller godkännande… eller att det
finns andra tvingande skäl. I författningskommentaren skriver man att 3:11 motsvarar 4:6 och
4 (5)
www.fhi.se
2011-04-26
Dnr TILLS 2011/91
att andra stycket är oförändrat jämfört med gamla lagen och därför får vi förutsätta att
möjligheten även gäller för tillståndshavare.
Det finns inte några andra sätt än de som redogjorts för ovan för en tillståndshavare att göra sig
av med ett lager av alkoholdrycker när han/hon tänker sälja sin rörelse.
5 (5)