Barn och ungas hälsa

advertisement
Barn och ungas hälsa
Carin Oldin
Barnhälsovårdsöverläkare
mars 2012
Barn i Sverige
- 1/5 av befolkningen
• Grundläggande hälsa och välfärd
• Barns levnadsvanor - jämlikt?
– Barn i relativ fattigdom – ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa
• Barnets rättigheter i familjen?
– BO föräldrastödsmaterial
• Barn och ungdomar från andra länder
Hur mår barnen i Sverige?
Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige- nationell kartläggning 2011
• Polisanmälning misstanke om barnmisshandel ökat
• Barn skadats kroppsligt av misshandel inte ökat
• Barn med kronisk sjd och funktionshinder
– slagna dubbelt så ofta
• Ökad benägenhet att anmäla från förskola, skola
– vanvård och försummelse
• 9 av 10 tycker inte att det är rätt att slå sina barn
Hur mår de unga?
Folkhälsoenkät Ung 2011- grundskoleelever år 9
• Hälsa
– Stress, irritation en gång/vecka 40-60%
– Självskattad hälsa – flickor skattar sig lägre
• Skola
– 1 av 10 elever känner sig inte trygga i skolan
– Lunch i skolmatsal 61-66%
• Alkohol och tobak
– Berusningsdruckit någon gång 26-31 %
– Erbjudna köpa narkotika 12-16%
Kvinnohälsovård, Barnhälsovård
och Skolhälsovård
Förebyggande hälsa
i ett nötskal!
Barnhälsovårdens mål
Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling
Genom att:
– Stödja föräldrar
– Upptäcka och förebygga fysiska och psykisk
ohälsa hos barn
– Upptäcka och förebygga risker för barn i
närmiljö och samhälle
Svensk barnhälsovård
Hälsovinster/ Utmaningar
•
•
•
•
•
Barnadödlighet mycket låg
Barnolycksfall minskat
Dödlighet i hemmet av botbara sjukdomar har minskat
Vaccinationstäckning >95%
Långvariga sjukdomar/handikapp identifieras tidigt
-------• Svårt att klara behovsinriktade insatser
• Brister i föräldrastöd
• Avsaknad av effektiv samverkan
Neonatalavd.
Spec. MVC
Förlossning
BB
BB-hemvård
Barnkliniken
BUP
Barnhab
Barntandvård
Distriktsläkare
Barndistriktsläkare
MVC
BVC
Skolhälsovården
Socialtjänst
Förskola
Skola
Landsting
Familjecentral
+
Kommun
Kommun
Amning
Enbart ammade barn födda 1964–2009.
Andel ammade barn vid fyra månaders ålder per län,
barn födda 2009
Föräldrastöd
• Barnhälsovård
– Slutna grupper från MVC-BVC
– Föräldrar vill ha mötesplats
• Föräldrastöd i Sverige idag - vad, när och hur?
2008, ny utvärdering pågår
– Grupper längre upp i åldrarna
– Familjecentraler bra modell
– Generellt föräldrastöd- stärka föräldraskap, utgå från
det friska
– Riktade grupper vid problematik
Psykisk ohälsa
Tvärprofessionella samverkansteam
för blivande och nyblivna
föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom.
• Basnivå - Familjecentralssamverkan
• Övergripande samverkansteam
Levnadsvanor
•
•
•
•
Tobaksbruk
Riskbruk av alkohol
Ohälsosamma matvanor
Otillräcklig fysisk aktivitet
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsen 2011
Unga - Elevhälsa
• Psykisk ohälsa - samverkan viktig
• Hälsofrämjande arbete
•
•
•
•
Vaccinationer
Enklare sjukvårdsinsatser
Riktade kontroller - syn, hörsel
Ny skollag 2010:800, 1 juli 2011
Barn och ungdomar från andra länder
Landstingen har avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn.
Barntandvård är också avgiftsfri för barn.
Alla flyktingbarn har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning.
Syfte:
1. Bedöma om allvarlig ohälsa
2. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar
3. Information till familjen.
Barnkonventionen
Artikel 24
Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård.
Artikel 2
Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras
Kalmar
Artikel 3
Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
Artikel 6
Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.
Artikel 12
Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som
berör honom eller henne.
Barn och ungas hälsa
- Kommande utmaningar
• Jämlik vård?
• Föräldrastöd
• Psykisk ohälsa
• Levnadsvanor
Prioritera prevention?
– KHV-BHV-SHV
• Barnets rätt - barnets röst?
De nya överlevarna
12 mars 2012
Margaretha Stenmarker, överläkare
Neonatologi (Nyföddhetsvård)
• I Europa 10 milj. överlevare (< v.36)
• I Sverige överlever ca 200 barn/år (< v.27)
1960-talet – dödfödda
1970-talets början - 95 % dödlighet
2000-talets början – 95 % överlevnad
Neonatologi
Hur kan vi förklara denna framgång ?
•
•
•
•
•
Avancerad övervakning
Läkemedelsbehandling
Assisterad andning
Centraliserad vård
Teamets inställning
Neonatologi
Komplikationer och sjukdomsrisk ?
• Syn – Hörsel – Lungor - Neurologiskt
• Hjärtkärlsjuklighet - högt blodtryck,infarkt ?
• Metabolt syndrom?
• Undernäring – åldrandeprocessen?
• Intellektuellt :
- 50 % normalutvecklade
- 25 % lätt-måttlig skada - 25 % svår skada
Neonatologi
Sammanfattning
• Antalet överlevande barn har ökat
• Andelen komplikationer har inte minskat
• Andelen barn med funktionshinder har inte
ökat
Medfödda Missbildningar
• Hjärtmissbildningar
• Missbildningar i mag-tarmkanalen
• Metabola sjukdomar
Hjärtmissbildningar
•
•
•
•
•
Antal: 750- 1000 barn/år i Sverige
Unga vuxna 25 000 – 30 000
Komplicerade 20 %, t.ex. enkammarhjärta
Komplikationer: hjärtsvikt, rytmrubbningar
Majoriteten mår bra!
Magtarmkanalen
Outvecklade organ
• Matstrupen: 30 barn/år
• Vuxna 200-300
god livskvalitet
• Komplikationer: Sväljfunktion (80 %)
• Ändtarmen: 30 barn/år
• Vuxna > 1000
livskvalitet(?)
• Komplikationer: Inkontinens (10-85%)
Metabola sjukdomar
Ämnesomsättningsrubbningar
• Rubbningar i omsättning av små molekyler
(aminosyror, fettsyror, kolhydrater)
• Rubbningar i omsättning av stora
molekyler (t.ex. gallsyror, kolesterol)
• Defekter i kroppens energibildande organ
Metabola sjukdomar
Ämnesomsättningsstörningar
•
•
•
•
•
Sammanfattning
Screening vid 2 dygns ålder
Stor och heterogen grupp
vuxna (!)
Diagnostiska möjligheter har ökat
Individuellt anpassad terapi/specialkost
Specialteam på universitetssjukhusen
Transplantationer
• Njure
• Lever
• Allogen stamcellstransplantation
Transplantationer
Barn
• Sveriges första transplantationer
-Njure 1964 (>200 barn)
-Benmärg 1975 (barn1980) (> 900 barn)
-Lever 1984 (> 100 barn)
Transplantationer
Barn
•
•
•
•
•
•
Komplikationer – generella aspekter
Infektioner/Nutrition
Nedsatt njurfunktion
Hormonella rubbningar
Grå starr - synnedsättning
Livskvalitet/Fysisk funktion
Lymfomutveckling
Barnonkologi
En medicinsk revolution
Det hopplösa blev möjligt
Barnonkologins utveckling
• ”Finns det bot ?”
→1970-talet
• ”Bot till varje pris”
→1990-talet
• ”Bot till minsta möjliga pris” → 2000-talet
Barnonkologi
• Antal: 250-300 nya fall/år
• 80 % överlever - vuxna 6000-7000 < 35 år
• 30 års uppföljning (CCSS)
- 75 % sen biverkan (40% svår)
- 3 gånger ökad risk för tidig död
Barnonkologi
Komplikationer
•
•
•
•
•
•
•
Hjärta – Kärl - Lungor – Njurar
Hormonreglering– hypofysfunktion
Ögon –Öron
Muskeloskeletala besvär – osteoporos
Neurokognitivt – koncentration, minne
Sekundär cancer
Förkortad livslängd
Etiskt perspektiv
Gör vi för mycket?
• Livets slut i livets början?
barn – föräldrar- sjukvård - samhälle
• Medicinsk frågeställning
– Vad kan vi göra?
• Etisk frågeställning
– Vad bör vi göra av allt vi kan göra?
Barnmedicinskt etiskt råd i Sydöst
•
•
•
•
•
Bildades 2008 på uppdrag av RMPG barn
Samtliga landsting representerade
Driver aktivt frågor t.ex. barnrätt,läkemedel
Stöd till professionen i enskilda ärenden
Utbildningssatsningar
Barn idag – Vuxen i morgon
•
•
•
•
Fler barn överlever
Överlevnaden har ett pris
Vuxensjukvården berörs
Gränsöverskridande samarbete!
Barn- och ungdomsmedicinsk
vård
Presentation för regionsjukvårdsnämnden
2012-03-15
Göran Oldaeus, överläkare
Våra kunder:
Patient/anhörig
Våra kunder:
Studerande
Sammanhållen barnsjukvård
Landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelse
Medicinsk programgrupp barn
Administrativ
utvecklare
Processteam
• Medicinskt ansvarig
• Omvårdnadsansvarig
• Utbildningsansvarig
• Ansvarig för personaladministration
• Ansvarig för patientadministration
Verksamhetsutvecklare
Jönköpings sjukvårdsområde
sjukvårdsdirektör
Verksamhetschef/
Samverkansgrupp
Tf verksamhetschef
Klinikledning
Mottagning
Vårdenhetsledning
Vårdenhetschef
Medicinskt ansvarig
läkare
Förvaltningens ledningsgrupp
Verksamhetschef,
verksamhetsutvecklare,
fackliga representanter
Vårdenhetsledningar
Personal/löneassistent
Barnvårdenheten, lekterapi
och dagsjukvård
Neonatalvårdsenheten, inkl
intensivvård och mott
Vårdenhetsledning
Vårdenhetsledning
Två vårdenhetschefer
Två medicinskt ansvariga
läkare
HUVUDPROCESSER
STÖDPROCESSER
Vårdenhetschef
Bitr. vårdenhetschef
Medicinskt ansvarig läkare
Våra profilområden
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Akuta infektionssjukdomar
Akutprocessen
Allergi
Barnkirurgi
Diabetes
Endokrinologi
Gastroenterologi
Hematologi och
immunbristsjukdom
Kardiologi
Kroniska lungsjukdomar
Nefrologi
Neonatologi
Neurologi
Onkologi
Reumatologi
vårdformer
•
•
•
•
Sluten vård
Öppen vård
Dagsjukvård
hemsjukvård
Processteam - funktion
Patientgruppens vårdbehov och önskemål
Läkare
Handläggning och förbättring
av medicinsk vård och
omvårdnad.
Processbeskrivning i
Kurator/psykolog
klinikens Guide
Sekreterare
Mål – resultat
Sjuksköterska
Samverkar –
skapar nätverk
Sprider kunskap – baskunskap
hos medarbetarna
utvärdering – förbättringar
Sjukgymnast
Barnsköterska
Dietist
Vårdriktlinjer
Metodutveckling
Spjutspetskompetens
Microsystems on three levels
in our system
Department of Pediatrics
in Jönköping
Pediatric reception
at a Primary care unit
Asthma team in a
municipality
Functional
health status
Clinical
status
Functional
health status
Satisfaction
Costs
Costs
Needs
Satisfaction
Clinical
status
Processe
s
Outcome
s
Barnkonventionen
• Barn är man upp till 18 år
• Barnperspektiv i alla beslut
• Alla barns lika värde, artikel 2
• Barnets bästa, artikel 3
• Barn och unga ska tillåtas
utvecklas i sin egen takt och
från egna förutsättningar,
artikel 6
• Barn och unga ska ges
möjlighet att uttrycka sina
synpunkter i frågor som berör
dem, artikel 12
Vår region
• 205 000 barn
• 5 barnkliniker (Linköping, Norrköping, Kalmar,
Västervik, Jönköping)
• Öppenvårdsmottagning: F-län 6, H län 1, E-län 1
• Neonatal intensivvård Linköping, Jönköping
• SAKNAR BARNKIRURGISK KLINIK
Aktivitetsdata
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå
(barn 0-17 år)
Antal VTF barn- och ungdomsmedicinska barn egna lt / 1000 inv
Antal VTF icke barn- och ungdomsmedicinska barn egna lt / 1000 inv
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
Kronoberg
Södermanland
Halland
Jönköping
Blekinge
Västmanland
Värmland
Kalmar
Gotland
Stockholm
Sachsska
Norrbotten
Dalarna
Jämtland
Gävleborg
Östergötland
Örebro
Skåne
Västerbotten
0
Gävleborg
Västmanland
Blekinge
Värmland
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå
Jämtland
Kalmar
Norrbotten
Gotland
Dalarna
Jönköping
Södermanland
Stockholm
Sachsska
Halland
Kronoberg
Örebro
Östergötland
Västerbotten
Skåne
Aktivitetsdata
(barn 0-17 år)
Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv
600
500
400
300
200
100
0
Stockholm
Sachsska
Värmland
Halland
Jönköping
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå
Södermanland
Gävleborg
Kronoberg
Blekinge
Västmanland
Dalarna
Norrbotten
Kalmar
Jämtland
Gotland
Östergötland
Örebro
Skåne
Västerbotten
Resursdata
(barn 0-17 år)
Antal vårdplatser totalt per 100 000 inv
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Produktivitetsdata
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå
(barn 0-17 år)
Antal VTF barn- och ungdomsmedicinsk vård per årsarbetande läkare
140
120
100
80
60
40
20
Kronoberg
Södermanland
Gotland
Stockholm
Sachsska
Kalmar
Dalarna
Västmanland
Jämtland
Blekinge
Halland
Värmland
Norrbotten
Gävleborg
Jönköping
Västerbotten
Östergötland
Skåne
Örebro
0
US
US
US
Östersund
Karlstad
0,00
Falun
Sunderby
Eskilstuna
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin kliniknivå
Gällivare
Gävle/ Hudiksvall
Visby
Västervik
Kalmar
Blekingesjukhuset
Västerås
Ystad
Kristianstad
Halmstad
Helsingborg
Växjö
LS Ryhov
Norrköping
Sachsska Barnsjukhuset
US Örebro
US Umeå/ Skellef teå/ Lyck
SUS Malmö
SUS Lund
US Linköping/ Motala
Klinikdata
(barn 0-17 år)
Antal DRG poäng per VTF
1,40
1,20
1,00
0,80
0,60
0,40
0,20
PNQ-data
Levande utskrivna, födda vid 25-27 fullgångna graviditetsveckor
Procent av intagna (25-27 v) för neonatalvård per moderns hemregion
(Summerat för barn utskrivna under perioden 2007-2010)
PNQ-data
Intagna för neonatalvård, födda vid <= 24 respektive mellan 25-27 fullgångna
graviditetsveckor
per 1000 levande födda och moderns hemregion
(Summerat för barn utskrivna under perioden 2007-2010)
1,38
Uppsala
2,74
1,29
Göteborg
2,48
1,02
Umeå
2,33
0,94
Riket
2,31
<=24 v
0,92
Linköping
2,25
25-27 v
0,81
Lund
2,19
0,77
Örebro
2,13
0,64
Stockholm
2,09
0
0,5
1
1,5
Promille
2
2,5
3
Läkemedelsdata och HbA1c
2010 - Andel patienter med HbA1c < 57 mmol/mol
Skövde
Karlstad
Umeå
Sollefteå
Malmö
Härnösand
Örebro
Skellefteå
Ystad
Gällivare
Borås
Visby
Uddevalla
Göteborg
Sundsvall
Ängelholm
Sachsska
Luleå
Karlskrona
ALB
Västervik
Nyköping
Kristianstad
Jönköping
Halmstad
Totalt
Norrköping
Lidköping
Kungsbacka
Gävle
Huddinge
Helsingborg
Eskilstuna
Västerås
Trollhättan
Falun
Östersund
Kalmar
Hudiksvall
Lund
Örnsköldsvik
Uppsala
Linköping
Växjö
0
SWEDABKIDS, 2011
66
5
10
15
20
25
Procent
30
35
40
45
50
Förskrivning av glukokortikoider för inhalation (R03BA), öppenvård
3-17 år, länsvis 2007-2010
DDD per 1000 invånare
Källa Apotekens Service AB
2007
2008
4500
4000
2009
2010
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
AUP exkl moms barn 3-17 år, år 2010 riket R03BA – glukokortikoider: 37 225 479kronor.
Framtida färdriktningar
• Fortsatt satsning på primärprevention via
BHV/skolhälsovård i en sammanhållen
barnhälsovård
• Satsning på barnspecialister i öppenvård
• Ge tillräckliga resurser för sluten vård
• Utveckla hemsjukvård för barn
• involvera barn/anhörig i beslut
• Tillsammans med vuxenmedicin utveckla vård och
överlämning i adolescensen
• Fortsätta det goda regionala samarbetet
Barn- och ungdomsmedicinska kliniken
Länssjukhuset Ryhov
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards