Microsoft PowerPoint - F\366rel\344sning lexikon semantik.ppt
advertisement
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: semantik Solveig Malmsten Att strukturera lexikon semantiskt • Relation mellan form och betydelse – homonymi och polysemi • Relation mellan olika ords betydelse – synonymi, hyponymi och antonymi – semantiska fält • nukleära ord • differentiering • Stilvärde och associationer Homonymi • Formen är lika i tal (homofoner) eller skrift (homografer) eller både och (fullständiga homonymer) • Två typer: 1. Betydelsen är helt olika, har inget nu urskiljbart eller historiskt samband – Likheten i form är en historisk slump Damm ’smuts’ Damm ’fördämning’ 2. Betydelsen är besläktad, men orden tillhör olika ordklasser – Likheten i form beror på att båda orden är bildade till samma rot Lära verb • Utgör ingen större svårighet för L2-inlärare – homonymer av typ 1 förekommer i helt olika kontext och feltolkning är nästan omöjlig – homonymer av typ 2 kan skiljas åt genom böjningsformer och syntaktisk funktion Lära substantiv Polysemi • Ett ords betydelse har delats i flera underbetydelser medan formen fortfarande är samma • Släktskapet mellan betydelserna går att urskilja; det handlar oftast om metaforiska tolkningar av ordet • De olika tolkningarna är idag så etablerade (lexikaliserade) och skilda att det måste poängteras t.ex. i en ordbok • Metaforerna följer kända mönster, men alla möjligheter realiseras i regel inte – Vilka metaforiska användningar av ett visst ord som ”råkat” lexikaliseras skiljer sig mycket åt mellan språk – Polysemi är därför svår att förutse och svår att behärska Fatta är polysemt, har en konkret och en metaforisk betydelse ’gripa med handen’ Gripa har inte samma polysemi – för den metaforiska betydelsen används ordet begripa ’gripa med förståndet’ I engelska är get polysemt på samma sätt som fatta Fatta Betydelsekomponenter • Ett ords betydelse är sammansatt av flera mindre delbetydelser • Dessa betydelsekomponenter återkommer i flera begrepp, i olika kombinationer • Genom att kartlägga delbetydelserna kan man förklara relationen mellan närliggande uttryck – – – – vad som är kärnbetydelsen i ett semantiskt fält vad som skiljer närsynonymer åt överordning, underordning och sidoordning motsatsord Komponentanalys, exempel Tamdjur med klövar Tamdjur av oxsläktet Vuxen Hona Boskap + 0 0 0 Nötkreatur + + 0 0 Ko + + + + Tjur + + + - Kalv + + - 0 Intensionsdjup • Extension = ”ordets bredd” – Alla de referenter som ordet korrekt kan användas om – Ju större extension, desto färre betydelsekomponenter • Intension = ”ordets djup” – Villkor som en referent måste uppfylla för att kunna betecknas med ordet – Ju större intension, desto fler betydelsekomponenter Ju större intension desto mindre extension och vice versa Extension Intension djur däggdjur kattdjur perserkatt Missan Eller som abstraktionsnivåer: • • • • • Däggdjur Kattdjur Katt Perserkatt Missan Hög abstraktionsnivå Basnivå Låg abstraktionsnivå • Typiskt: – Det finns flera abstraktionsnivåer både över och under basnivån – Basnivån uttrycks med ett enkelt morfem – Mera respektive mindre abstrakta begrepp uttrycks med sammansatta ord – Ord på basnivån lärs in tidigast av både L1- och L2-inlärare Relationer mellan begrepp på olika abstraktionsnivå • Hyperonymi/hyponymi A: Djur B: Hund – Överordnat/underordnat begrepp C: Katt – Om A är hyperonym till B så är B hyponym till A – D.v.s. alla B kan även definieras som A, men inte vice versa – A och B tillhör samma ordklass • Ko-hyponymer (Stroud: samhyponymer) – Både B och C är hyponymer till A, men B är inte hyponym till C eller vice versa. B och C ligger på samma abstraktionsnivå. Relationer mellan begrepp på samma abstraktionsnivå • Gemensam förutsättning: orden är av samma ordklass • Synonymer existerar knappast! (Däremot det finns gott om närsynonymer) • Antonymer – Verkliga antonymer • Graderbara längs en skala • Ett standardvärde finns • Ena antonymen fungerar ofta som det neutrala uttrycket lång tämligen lång ganska kort kort – Komplementära motsatsord (”antingen eller”) död levande – Konversa motsatsord (både och beroende på perspektiv) om A säljer något till B, så köper B något av A Semantiska fält • En grupp ord av samma ordklass som betecknar begrepp med liknande betydelse: både synonymer, hyperonymer, hyponymer, co-hyponymer, antonymer – Exempel substantiv: Person människa, man, kvinna, dam, blondin – Exempel verb: Perception se, titta, verka, visa – Exempel adjektiv: Spatial dimension stor, liten, minimal, hög, låg – Exempel adverb: Temporal placering nu, då, snart, idag, imorgon • Grupperar sig kring ett nukleärt ord (eller ev. några enstaka sådana) – i regel något/några av de 20 mest frekventa orden i den aktuella ordklassen Kärnuttryck = nukleära ord • Gemensamma drag hos kärnuttryck: – oftast universellt omarkerade; samma begrepp finns alltså i de flesta språk • jfr Viberg 1990 – har få betydelsekomponenter; är alltså tämligen ospecifika • se vs betrakta, glo, blänga – anger en betydelsekomponent som ingår i många andra medlemmar av det semantiska fältet • titta ’medvetet försöka se’, visa ’få någon att se’ – har många sekundära, d.v.s. mer eller mindre metaforiska, betydelser • se till, se ut, se positivt på något (’tolka’), se att företaget är på fallrepet (’inse’), se en människa (’vara mycket uppmärksam på’) etc – är oftast enkla ord, inte avledning eller sammansättning • se vs betrakta, anse – har ofta oregelbunden böjning (eftersom de är gamla!) • se, såg, sett vs titta, tittade, tittat Semantiska fält tvärspråkligt • Universellt omarkerade nukleära verb – ’gå’, ’ge’, ’ta’, ’säga’, ’se’ m.fl. • Europeiskt specifika – ’vara’, modala verb Jfr armeniska ’hon fin’ • Subarealt specifikt – ’ha’ Jfr finska minulla on ’hos mig är’ • Särspråkligt specifikt – ’finnas’ Jfr tyska Es gibt, franska Il y a Relevans för L2-inlärare • Använder tidigast kärnuttryck, t.ex. nukleära verb • Överanvänder kärnuttryck utanför deras betydelse • Lär sig senare att differentiera allt mer inom det semantiska fältet • De semantiska fälten är ofta samma i många språk – men indelningen inom dem skiljer sig alltid åt! – Både svenska och engelska har nedanstående fält, men hur är relationen mellan de specifika orden? – KOGNITION FÖRFLYTTNING think, believe put, place tänka, tycka, tro sätta, ställa, lägga • Differentieringar som är språkspecifika lärs sent – gå överandvänds, åka underanvänds länge – jfr Viberg, Åke, 2004: Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund. Olika nivåer av betydelse • Distinktiv/kognitiv/denotativ betydelse Den för hela språksamhället gemensamma kopplingen mellan begrepp och ord, kärnbetydelsen • Stilistiskt värde De texttyper och sociala sammanhang där ordet normalt används • Associativ betydelse Mer eller mindre personliga associationer till ordet, bibetydelser – utomspråkliga (konnotativ betydelse) – känslomässiga (emotiv betydelse) – inomspråkliga Samma distinktiva betydelse… • … olika stilvärde: – flicka, tjej, tös, jänta – konversera, samtala, prata, snacka • … olika konnotativ betydelse: – lagbrytare, brottsling, förbrytare – dryfta, diskutera, överlägga • … olika emotiv betydelse: – äldre herre, farbror, gubbjävel • Påpekas sällan i L2-undervisning trots att icke-distinktiva betydelser tar lång tid att upptäcka och kan vålla allvarliga missförstånd! • Övning: Vilka typer av lexikal kunskap saknar min tyska kompis? – Jag tänker också inte att det är mycket svårt att vänja sig på skarpa örter ’jag tycker heller inte att det är särskilt svårt att vänja sig vid starka kryddor’
