Svenskan i tvärspråkligt perspektiv
Lexikon:
semantik
Solveig Malmsten
Att strukturera lexikon semantiskt
• Relation mellan form och betydelse
– homonymi och polysemi
• Relation mellan olika ords betydelse
– synonymi, hyponymi och antonymi
– semantiska fält
• nukleära ord
• differentiering
• Stilvärde och associationer
Homonymi
• Formen är lika i tal (homofoner) eller skrift
(homografer) eller både och (fullständiga
homonymer)
• Två typer:
1. Betydelsen är helt olika, har inget nu urskiljbart
eller historiskt samband
– Likheten i form är en historisk slump
Damm
’smuts’
Damm
’fördämning’
2. Betydelsen är besläktad, men orden tillhör olika
ordklasser
– Likheten i form beror på att båda orden är bildade till
samma rot
Lära
verb
• Utgör ingen större svårighet för L2-inlärare
– homonymer av typ 1 förekommer i helt olika kontext
och feltolkning är nästan omöjlig
– homonymer av typ 2 kan skiljas åt genom
böjningsformer och syntaktisk funktion
Lära
substantiv
Polysemi
•
Ett ords betydelse har delats i flera underbetydelser medan formen
fortfarande är samma
•
Släktskapet mellan betydelserna går att urskilja; det handlar oftast om
metaforiska tolkningar av ordet
•
De olika tolkningarna är idag så etablerade (lexikaliserade) och skilda att det
måste poängteras t.ex. i en ordbok
•
Metaforerna följer kända mönster, men alla möjligheter realiseras i regel inte
– Vilka metaforiska användningar av ett visst ord som ”råkat” lexikaliseras skiljer sig
mycket åt mellan språk
– Polysemi är därför svår att förutse och svår att behärska
Fatta är polysemt, har en konkret och en metaforisk
betydelse
’gripa med
handen’
Gripa har inte samma polysemi – för den metaforiska
betydelsen används ordet begripa
’gripa med
förståndet’
I engelska är get polysemt på samma sätt som fatta
Fatta
Betydelsekomponenter
• Ett ords betydelse är sammansatt av flera
mindre delbetydelser
• Dessa betydelsekomponenter återkommer i flera
begrepp, i olika kombinationer
• Genom att kartlägga delbetydelserna kan man
förklara relationen mellan närliggande uttryck
–
–
–
–
vad som är kärnbetydelsen i ett semantiskt fält
vad som skiljer närsynonymer åt
överordning, underordning och sidoordning
motsatsord
Komponentanalys, exempel
Tamdjur
med klövar
Tamdjur av
oxsläktet
Vuxen
Hona
Boskap
+
0
0
0
Nötkreatur
+
+
0
0
Ko
+
+
+
+
Tjur
+
+
+
-
Kalv
+
+
-
0
Intensionsdjup
• Extension = ”ordets bredd”
– Alla de referenter som ordet korrekt kan användas om
– Ju större extension, desto färre betydelsekomponenter
• Intension = ”ordets djup”
– Villkor som en referent måste uppfylla för att kunna betecknas med ordet
– Ju större intension, desto fler betydelsekomponenter
Ju större intension desto mindre extension och vice versa
Extension
Intension
djur
däggdjur
kattdjur
perserkatt
Missan
Eller som abstraktionsnivåer:
•
•
•
•
•
Däggdjur
Kattdjur
Katt
Perserkatt
Missan
Hög abstraktionsnivå
Basnivå
Låg abstraktionsnivå
• Typiskt:
– Det finns flera abstraktionsnivåer både över och under
basnivån
– Basnivån uttrycks med ett enkelt morfem
– Mera respektive mindre abstrakta begrepp uttrycks med
sammansatta ord
– Ord på basnivån lärs in tidigast av både L1- och L2-inlärare
Relationer mellan begrepp
på olika abstraktionsnivå
• Hyperonymi/hyponymi
A: Djur
B: Hund
– Överordnat/underordnat begrepp
C: Katt
– Om A är hyperonym till B
så är B hyponym till A
– D.v.s. alla B kan även definieras som A, men inte vice
versa
– A och B tillhör samma ordklass
• Ko-hyponymer (Stroud: samhyponymer)
– Både B och C är hyponymer till A, men B är inte
hyponym till C eller vice versa. B och C ligger på
samma abstraktionsnivå.
Relationer mellan begrepp
på samma abstraktionsnivå
•
Gemensam förutsättning: orden är av samma ordklass
• Synonymer existerar knappast! (Däremot det finns gott om
närsynonymer)
• Antonymer
– Verkliga antonymer
• Graderbara längs en skala
• Ett standardvärde finns
• Ena antonymen fungerar ofta som det neutrala uttrycket
lång
tämligen lång
ganska kort
kort
– Komplementära motsatsord (”antingen eller”)
död
levande
– Konversa motsatsord (både och beroende på perspektiv)
om A säljer något till B, så köper B något av A
Semantiska fält
• En grupp ord av samma ordklass som betecknar
begrepp med liknande betydelse: både synonymer,
hyperonymer, hyponymer, co-hyponymer, antonymer
– Exempel substantiv: Person
människa, man, kvinna, dam, blondin
– Exempel verb: Perception
se, titta, verka, visa
– Exempel adjektiv: Spatial dimension
stor, liten, minimal, hög, låg
– Exempel adverb: Temporal placering
nu, då, snart, idag, imorgon
• Grupperar sig kring ett nukleärt ord (eller ev. några
enstaka sådana)
– i regel något/några av de 20 mest frekventa orden i den aktuella
ordklassen
Kärnuttryck = nukleära ord
• Gemensamma drag hos kärnuttryck:
– oftast universellt omarkerade; samma begrepp finns alltså i de
flesta språk
• jfr Viberg 1990
– har få betydelsekomponenter; är alltså tämligen ospecifika
• se
vs
betrakta, glo, blänga
– anger en betydelsekomponent som ingår i många andra
medlemmar av det semantiska fältet
• titta ’medvetet försöka se’, visa ’få någon att se’
– har många sekundära, d.v.s. mer eller mindre metaforiska,
betydelser
• se till, se ut, se positivt på något (’tolka’), se att företaget är på
fallrepet (’inse’), se en människa (’vara mycket uppmärksam på’) etc
– är oftast enkla ord, inte avledning eller sammansättning
• se vs betrakta, anse
– har ofta oregelbunden böjning (eftersom de är gamla!)
• se, såg, sett
vs
titta, tittade, tittat
Semantiska fält tvärspråkligt
• Universellt omarkerade nukleära verb
– ’gå’, ’ge’, ’ta’, ’säga’, ’se’ m.fl.
• Europeiskt specifika
– ’vara’, modala verb
Jfr armeniska ’hon fin’
• Subarealt specifikt
– ’ha’
Jfr finska minulla on ’hos mig är’
• Särspråkligt specifikt
– ’finnas’
Jfr tyska Es gibt, franska Il y a
Relevans för L2-inlärare
• Använder tidigast kärnuttryck, t.ex. nukleära verb
• Överanvänder kärnuttryck utanför deras betydelse
• Lär sig senare att differentiera allt mer inom det semantiska fältet
• De semantiska fälten är ofta samma i många språk – men
indelningen inom dem skiljer sig alltid åt!
– Både svenska och engelska har nedanstående fält, men hur är
relationen mellan de specifika orden?
– KOGNITION
FÖRFLYTTNING
think, believe
put, place
tänka, tycka, tro
sätta, ställa, lägga
• Differentieringar som är språkspecifika lärs sent
– gå överandvänds, åka underanvänds länge
– jfr Viberg, Åke, 2004: Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: Svenska
som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund.
Olika nivåer av betydelse
• Distinktiv/kognitiv/denotativ betydelse
Den för hela språksamhället gemensamma kopplingen mellan
begrepp och ord, kärnbetydelsen
• Stilistiskt värde
De texttyper och sociala sammanhang där ordet normalt används
• Associativ betydelse
Mer eller mindre personliga associationer till ordet, bibetydelser
– utomspråkliga (konnotativ betydelse)
– känslomässiga (emotiv betydelse)
– inomspråkliga
Samma distinktiva betydelse…
• … olika stilvärde:
– flicka, tjej, tös, jänta
– konversera, samtala, prata, snacka
• … olika konnotativ betydelse:
– lagbrytare, brottsling, förbrytare
– dryfta, diskutera, överlägga
• … olika emotiv betydelse:
– äldre herre, farbror, gubbjävel
• Påpekas sällan i L2-undervisning trots att icke-distinktiva
betydelser tar lång tid att upptäcka och kan vålla
allvarliga missförstånd!
• Övning: Vilka typer av lexikal kunskap
saknar min tyska kompis?
– Jag tänker också inte att det är mycket svårt
att vänja sig på skarpa örter
’jag tycker heller inte att det är särskilt svårt
att vänja sig vid starka kryddor’
