Tvärkulturella möten i det sociala arbetet
med äldre biståndshandläggares erfarenheter
Anna Olaison. universitetslektor socialt arbete
Linköpings universitet
&
Sandra Torres, professor sociologi ssk socialgerontologi
Uppsala universitet
&
Emilia Forssell, universitetslektor socialt arbete
Ersta Sköndal högskola
Syftet med presentationen
•
Bakgrund till projektet & inklusive dess
teoretiska ingångar
•
Resultat från en delstudie som belyser
biståndshandläggares uppfattningar av
tvärkulturella möten och invandrarskap
Varför designades projektet
•
Tidigare forskning hade visat att trots att vi inte
har en enda representativ studie om äldre
invandrare så finns det många föreställningar
om dessa äldre och om migrantfamiljer.
•
Vi visste också att vissa typer av
äldreomsorgstjänster – såsom anhörigstöd –
gavs oftare till dessa äldre medan äldre med
sådana bakgrunder inte fanns med på andra
typer av verksamheter.
•
Forskning om föreställningar om tvärkulturella
möten inom hälso- och sjukvårdssektorn hade
visat att dessa spelar en roll för bemötande.
Forskning om institutionell kategorisering
•
Få studier om hur institutionell kategorisering påverkar
olika delar av det sociala arbetets praktik
• Särskilt ovanligt: Äldreinriktat socialt arbete
•
Få studier om institutionell kategorisering & tvärkulturella
möten
• ”Tvärkulturella möten utgör en utmaning för
institutionell kategorisering” – stämmer det?
•
Få studier om hur förståelser av sociala positioner
inverkar på institutionella samtal, förhandlingar och
kategorisering
• Tidigare forskning tenderar att fokusera på en
social position åt gången (ålder eller kön eller
etnicitet)
Forskning om behovsbedömning – nya frågor
•
Ökade krav på standardisering har lett till prioriteringar avs.
vissa behov (medicinska och omvårdnadsmässiga framför
sociala).
•
Vad händer när vissa gruppers behov anses vara "mer
sociala" än andra (jfr. behovet av kulturanpassad vård
och omsorg)?
•
Äldre som kan argumentera för behov av hjälp har enklare att
få önskemål ansedda legitima, lättare tillgång till
serviceinsatser
•
Vad händer när äldre som inte behärskar svenska
genomgår en behovsbedömningsprocess?
Forskning om uppfattningar av ”etniska
andra”
•
Tyder på att dessa uppfattningar kan ha en
inverkan på tvärkulturella möten inom
välfärdssektorn
•
Har ännu inte fokuserat på hur dessa
uppfattningar påverkar interaktionen mellan
myndighetsföreträdare och klienter med olika
bakgrund.
•
Visar att kunskapen är begränsad/olika
fördelad om skärningspunkterna mellan
uppfattningar om etniska andra i förhållande till
olika andra sociala positioner (etnicitet &
genus, etnicitet & ålder, etnicitet & klass).
Dessa kunskapsluckor antyder att…
…. det kan vara fruktbart att utgå från
forskning om institutionell kategorisering,
behovsbedömning och förståelser av
etniska ”andra" för att belysa de
utmaningar som är förknippade med
tvärkulturella möten inom äldreomsorgen
Varför är det intressant att studera uppfattningar
av tvärkulturella möten inom ramen för den
svenska behovsbedömningspraktiken?
Demografisk utveckling av den äldre befolkningen
i Sverige
• Befolkning 2012: 9 miljoner +
– Andel äldre bland utrikesfödda: omkring 14%
– Andel av de som är 65+ omkring 17%
- Andel (av 65 + invånare) som är utrikesfödda: omkring
11%
– Antal
representerade
ursprungsländer:
165
Ungefär hälften av dem är födda i ett nordiskt land
och 90% i ett EU-land. En av tio är född i ett land
utanför Europa
– De tio största grupperna kommer från Finland,
Tyskland, Norge, Danmark, f.d. Jugoslavien, Polen,
Estland, Bosnien-Hercegovina, Ungern och Iran.
Majoriteten av utlandsfödda äldre människor bor i
Stockholm, Göteborg och Malmö.
.
.
Svensk forskning om “etniska andra” inom
ramen för svensk äldreomsorg visar att…
• … äldre invandrare uppfattas utgöra en utmaning för
svenska äldreomsorgen eftersom de antas ha särskilda
behov
– Det finns dock inte någon representativ studie av vilka
dessa äldre personer är och vad de har för olika typer
av behov
• …familjer (dvs. informella vårdgivare) när det gäller
denna grupp äldre betraktas som en "tillgång" för sektorn
– Det är inte ovanligt, till exempel att man i den svenska
äldreomsorgspolitiken tar för givet att dessa familjer,
och deras äldre - föredrar sina "egna" arrangemang
av vård och omsorg
•
… denna grupp äldre är överrepresenterade i statistiken
över vissa typer av insatser (exempelvis anhörigvård)
Metoder & material
• 12 fokusgruppsintervjuer med
biståndshandläggare från 7 olika
stadsdelar/kommuner
• Totalt har 60 biståndshandläggare intervjuats
• Tematiska analyser
• 200 Utredningar och beslutsdokument
• 100 som berör utlandsfödda äldre och 100
svenskfödda
• 100 kvinnor och 100 män
Denna presentation utgår från analyser av
fokusgruppsmaterialet
Syftet med intervjustudien
• Att belysa biståndshandläggares uppfattningar
av tvärkulturella möten och invandrarskap
• Vilka uppfattningar har
biståndshandläggare om
tvärkulturella möten inom
äldreomsorgen och vilka
utmaningar utgör dessa?
• Hur påverkar dessa uppfattningar
behovsbedömningsprocessen?
Först värt att notera…
• Utmaningar som är specifika för tvärkulturella
möten associeras främst med sent-i-livetinvandrare från kulturellt annorlunda länder som
inte talar svenska, ofta mottagna i Sverige som
flyktingar
• Biståndshandläggarna väl medvetna om att den
äldreomsorgspolitiska konstruktionen av äldre
invandrare i Sverige är problematisk: debatten
är homogeniserande...
• … trots medvetenheten: tendens att referera till
invandrade äldre i homogeniserande termer
Sammanfattningsvis
•
Språkhinder upplevs som en utmaning.
•
Äldre invandrare och deras familjer upplevs relatera annorlunda
till behovsbedömningsprocessen (och den roll som
biståndshandläggare har).
•
Biståndshandläggare känner sig osäkra på hur de ska agera
när de träffar äldre människor med invandrarbakgrund och
deras familjer.
•
Äldre invandrare och deras anhöriga uppfattas ha svårt att
artikulera sina behov och hantera behovsbedömningsprocessen
på ett lämpligt sätt (dvs i enlighet med normen eller vad äldre
personer med svensk bakgrund brukar göra).
•
Biståndshandläggare som möter passiva äldre anser att det är
utmanande att bedöma deras behov
Konflikten mellan skälig levnadsnivå och
lika behandling: Den verkliga utmaningen?
• Socialtjänstlagen betonar uttryckligen att det
övergripande syftet med kommunens
äldreomsorg är att hjälpa äldre att upprätthålla
självständighet. När biståndshandläggare möter
äldre som inte eftersträvar detta utan förväntar
sig hjälp med allt utmanas grunden för arbetet.
• Svensk lagstiftning föreskriver att äldre genom
behovsbedömningsprocessen skall tillförsäkras
en skälig levnadsnivå. Vad innebär det: Det
som äldre svenskar normalt förväntar sig?
Avslutningsvis…
• De intervjuade biståndshandläggarna beskriver
behovsbedömningar av äldre invandrare som en
balansgång mellan
– å ena sidan respekt för individuella behov som
uttrycks,
– å andra sidan det faktum att de
(myndighetsrepresentanter) förväntas följa riktlinjer
som förespråkar likabehandling
Riktlinjer speglar normalfall (standard) och därmed även
normer. Risk för orättvisa bedömningar?
Hur kan jag få mer information?
http://www.soc.uu.se/forskning/forsknin
gsprojekt/identifying-needs-in-elderlyclients/
