Risker med höga intag av kalcium och

Dnr 2435/2013
2013-10-23
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
Avdelning/enhet: RN
Beställarens namn
Zofia Kurowska, RG/KS (Frågan ursprungligen ställd av Göteborgs stad)
Övergripande frågeställning
Risker med att inta produkten ”pH-Kalk”
Specifika frågor som ska besvaras
Risker med höga intag av kalcium och magnesium?
Syfte - Underlaget ska användas till/målgrupp
Riskvärderingen ska användas av Livsmedelsverket som riskvärderingsunderlag för ställningstagande
och inriktningsbeslut för myndighetsutövning (i.e. riskhanteringsåtgärd) och i praktiken som
riskvärderingsunderlag för Livsmedelsverket för vägledning/rådgivning till både företag och
inspektörer vid kontroll av företag. Dokumentet ska vara av sådan kvalitet att det kan bifogas till
kommuner/företag och vid behov publiceras på hemsidan.
Dnr 2435/2013
2013-10-23
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
Avdelning/enhet: RN
Fråga från RG/KS
Detta yttrande har inriktats specifikt mot den aktuella frågan:
Risker med höga intag av kalcium och magnesium via intag av produkten ”pH-Kalk”?
Avgränsningar i detta yttrande
I detta svar kommer inte följande områden att beröras
 Kemiska studier (analysmetoder, identifiering, haltbestämning etc.) av denna typ av preparat
 Verkningsmekanismer
 Studier på försöksdjur
 Kliniska studier inriktade på behandling med kalcium/magnesiumpreparat
 Positiva hälsoeffekter av höga intag av magnesium och kalcium
Med hänsyn till önskemål och tidsram angivna av frågeställaren kommer yttrandet endast att fokusera
på att ge en kort bakgrund samt att ge svar på de frågor som ställts.
Yttrande
Kortfattat om produkten pH-Kalk
Sammansättning
De aktiva substanserna i pH-Kalk är kalciumkarbonat (50 %) och magnesiumkarbonat (30 %).
Rekommenderad användning enligt producenten
Den rekommenderade dagsdosen är från 1 tesked till 1 matsked 2-3 ggr/dag. ”Normal” dosering som
bör eftersträvas är, enligt producenten, 3 matskedar per dag. Se nedan.
En tesked (5 gram) innehåller 1400 mg kalcium, 600 mg magnesium och 3000 mg CO3 (karbonat). En
matsked (15 gram) innehåller följaktligen av 1400 x 3= 4 200 mg kalcium, 600 x 3 mg= 1 800
magnesium och 3000 x 3= 9000 mg CO3.
Minimidos per dag rekommenderas enligt producenten uppgå till 1 tesked (5 gram) x 2 per dag = 10
gram per dag. Det innebär följande dagsdoser:
Kalcium: 2 800 mg
Magnesium: 1 200 mg
Karbonat: 6 000 mg
Maximidos per dag rekommenderas enligt producenten uppgå till 3 matskedar d v s 3x15= 45 gram
per dag. Det innebär följande dagsdoser:
Kalcium: 12 600 mg
Magnesium: 5 400 mg
Karbonat: 27000 mg
Information om produkten (syfte, dosering etc.) från producenten
http://www.phbalans.com/pages.asp?PageID=7495
Producenten anger att: ”pH-kalk är en basisk kalk för avsyrning av kroppen på dess egna villkor. Den
hjälper kroppen att syresätta sig.” Vidare nämns att produkten inte kan överdoseras och att den kan
användas av alla åldersgrupper. ”När vi började med pH-kalken 1989 rekommenderade vi 1-2 tsk för
kroppsbalans. I dag rekommenderar vi upp till 3 msk per dag, på grund av stora påfrestningar i miljö
och samhälle. Särskilt du som bor i en stad bör råga dessa matskedar på grund av högre stress/
giftpåslag i miljön. Obs! - pH-kalk kan inte överdoseras! Kroppen tar bara upp den mängd mineraler
som den har behov av/kapacitet för.” ”Kalken är optimal i alla åldrar – man är aldrig för ung eller
för gammal att börja. Den går heller inte att överdosera.”
Dnr 2435/2013
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
2013-10-23
Avdelning/enhet: RN
Producenten anför också i en skrivelse till Miljöförvaltningen i Göteborgs stad 2013-10-04 följande i
sin riskvärdering av pH-Kalk:
”Produkten pH-Kalk tillreds av utvalda bergsmineraler ifrån miljöopåverkade kalkgruvor i Europa.
Som framgår av analysen i bilaga 2, ligger värdena på kalcium och magnesium högt. Då pH-Kalk en
oorganisk kalk är dessa värden inte intressanta i sammanhanget. Den oorganiska kalken skiljer sig
från den organiska på så sätt att kroppen tar upp enbart sitt behov av mineralerna kalcium och
magnesium. Underlag som styrker detta kan inges på begäran.
Det kan tilläggas att pH-balans sedan starten 1989 sålt produkten pH-Kalk utan några reklamationer
eller rapporterade biverkningar från konsumenter. För att undvika att kroppen reagerar på mängden
kalk framgår tydligt på förpackningen att man ska börja med en tesked för att därefter öka intaget”.
Något vetenskapligt underlag som styrker producentens uttalande om skillnader i absorption mellan
vad man benämner ”oorganisk kalk” och ”organisk kalk” har dock inte kommit Livsmedelsverkets
Risk- och nyttovärderingsavdelning tillhanda (2013-10-22).
Möjliga risker med höga intag av kalcium och magnesium
Kalcium
Bakgrund
Funktion
Kalcium är den viktigaste byggstenen i skelettet och är nödvändigt för bildning av ben och tänder.
Kalcium har även en central roll för många neuromuskulära och metabola funktioner i kroppen. Som
exempel kan nämnas att kalcium är viktigt för blodets koagulation och att det krävs en konstant
koncentration av fritt kalcium i blodet för att hjärtat ska kunna upprätthålla en regelbunden rytm.
Kalciumnivåerna i kroppen står under kontroll av genetiska och hormonella mekanismer.
Behov
Rekommenderat dagligt intag (RI) av kalcium är enligt SNR, 2005 och NNR, 2013 för vuxna
(individer äldre än 18 år) 800 – 900 milligram beroende på ålder, kön och andra faktorer som
graviditet och amning.
Faroidentifiering
Upptag och utsöndring
Upptaget av kalcium kan i hög grad variera. Generellt räknar man med att 25 % (variationer mellan 10
och 40 % har observerats) av en intagen mängd/given dos kan absorberas (EFSA, 2006). Hur stor
andel som absorberas beror bland annat av kemisk form, löslighet, mängd som intagits, ålder, faktorer
som graviditet/amning, intag av vitamin D och intag av andra födoämneskomponenter som t.ex.
fytinsyra och oxalsyra, vilka binds till kalcium och därför kan inhibera absorptionen (NIH – US
National Institute of Health - Dietary Supplement Fact Sheet: Calcium, 2013). Oavsett kalciumkälla
sjunker absorptionen när intaget är högt, men den totala mängden kalcium som absorberas fortsätter
att öka med ökande dos (Weaver C. M. and Heaney R. P. Calcium in Human Health, Springer, 2007).
Det medför att absorptionen av kalcium blir effektivare om intaget fördelas under dagen. Spädbarn och
yngre barn har högre absorption än vuxna och hos personer över 70 år reduceras absorptionen (NIH
Dietary Supplement Fact Sheet: Calcium, 2013). Låga nivåer av vitamin D kan resultera i försämrad
absorption av kalcium.
Dnr 2435/2013
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
2013-10-23
Avdelning/enhet: RN
Överskottet av absorberat kalcium utsöndras i urin, avföring och svett (EFSA, 2006). Eliminationen av
kalcium påverkas bland annat av intag av natrium och protein (ökning), koffein (viss ökning, men
detta är omdiskuterat), alkohol (minskning), fosfor och intaget av frukt och grönsaker (minskning)
(NIH Dietary Supplement Fact Sheet: Calcium, 2013)
Exempel på möjliga biverkningar (EFSA, 2006, EFSA 2012, NIH Dietary Supplement Fact Sheet:
Calcium, 2013)
Höga intag av kalcium medför risk för att biverkningar kan uppstå. Exempel på sådana är
hyperkalcemi (förhöjd kalciumhalt i blodet) som kan leda till hyperkalciuri (förhöjd kalciumhalt i
urinen), försämrad njurfunktion, bildning av njursten och förkalkning av blodkärl. Dessutom har det så
kallade mjölk-alkalisyndromet som kännetecknas av hyperkalcemi, nefrokalcinos (ett
sjukdomstillstånd som innebär att njurvävnaden förkalkas) och njursvikt observerats i samband med
höga intag av kalcium. Det bör dock nämnas att primär hyperparatyreoidism (ökad utsöndring av
hormoner från binjurebarken) förefaller vara en vanligare orsak till detta syndrom. Även ökad risk för
hjärt-kärlsjukdom och ökad risk för prostatacancer har diskuterats i samband med höga intag av
kalcium.
Farokaraktärisering
Hyperkalcemi (förhöjd kalciumhalt i blodet) – kliniska symtom
Hyperkalcemi kan i leda till symtom som t.ex. törst, polyuri (onormalt stor urinmängd), illamående,
förstoppning, trötthet, muskelsvaghet och nedstämdhet. Dessa symtom är vanliga redan vid måttlig
hyperkalcemi. Vid stigande kalciumnivåer kan följande tillkomma: huvudvärk, förvirring, intorkning,
och i grava fall hjärtpåverkan med hypertoni, koma och död.
(http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/elektrolyt_rubbning_2010.pdf)
Hyperkalcemi anses föreligga när serumkoncentrationen av kalcium > 2,75 mmol/liter (motsvarande
11 mg/dl (EFSA, 2012)
Hyperkalciuri (förhöjd kalciumhalt i urinen), försämrad njurfunktion och bildning av njursten
När det gäller dessa tillstånd anser IOM (Institute of Medicine, USA), 2011 att resultaten från några
studier, men inte alla, indikerar ett samband mellan högt intag av kalcium från kosttillskott (men inte
från kosten) och risk för bildning av njursten.
EFSA publicerade 2006 och 2012 utvärderingar av risken för att dessa biverkningar skulle kunna
uppstå i samband med intag av kalcium. Enligt EFSA, 2012 har dock flertalet genomgångna
epidemiologiska studier inte visat något samband mellan intag av kalcium och kronisk hyperkalciuri
eller försämrad njurfunktion vid dagsdoser upp till 2400 mg. Sammantaget konstaterar dock EFSA,
2012 att det utifrån de studier som funnits tillgängliga, varit svårt att komma fram till tröskeldoser för
dessa effekter, då detta inte blivit systematiskt undersökt.
Vidare har man enligt EFSA, 2012 inte funnit några belägg för ökad risk för bildning av njursten i
doser upp till 3000 mg/dag i den allmänna befolkningen.
Det är dock troligt att individer som redan lider av njurbesvär kan vara känsligare för höga intag av
kalcium när det gäller risken att utveckla dessa tillstånd (UK Expert Group on Vitamins and Minerals,
2003)
Mjölkalkali-syndromet (även betecknat Kalcium-alkali-syndromet)
Vid intag av stora mängder kalcium tillsammans med absorberbara alkaliska ämnen kan mjölk-alkali
syndromet, eller som det numera ofta benämns: kalcium-alkali-syndromet, utvecklas. Det är enligt
EFSA, 2006 troligt att kalcium i doser som överskrider 1000 mg/dag kan öka risken för detta syndrom,
men från de aktuella fallrapporter som detta bygger på, kan man inte uppskatta vilken dos eller
duration som erfordras. Minskad utsöndring av kalcium eller reducerad njurfunktion (vilket kan
förkomma hos äldre), ökning av återabsorptionen av kalcium (p.g.a. av användning av tiazider - en typ
av diuretika) eller andra riskfaktorer för alkalos, i samband med intag av kalciumsupplement ökar
risken för detta syndrom.
Dnr 2435/2013
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
2013-10-23
Avdelning/enhet: RN
Hjärt-kärlsjukdom
I vissa studier har man observerat samband mellan högt intag av kalcium – speciellt när det gäller
kalcium från tillskott - och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar (EFSA, 2006, EFSA, 2012). Resultaten
är dock inte konsistenta och många av dem har begränsningar som medför tolkningssvårigheter
(EFSA, 2012).
Prostatacancer
Vissa studier har visat samband mellan högt intag av kalcium/mejeriprodukter och ökad risk för att
utveckla prostatacancer, men det har varit svårt att separera exponeringen via mejeriprodukter och
annan kalciumexponering (IOM, 2011). Även i detta fall är resultaten inte konsistenta i alla studier
vilket bland annat kan bero på otillräcklig kontroll för confounding factors. Om ett samband mellan
högt intag av kalcium och ökad risk för prostatacancer existerar förefaller dock fortfarande inte helt
klarlagt (http://www.wcrf.org/cancer_statistics/data_specific_cancers/prostate_cancer_statistics.php),
även om EFSA, 2012 anser att något samband inte kunnat beläggas.
Interaktioner med andra mineraler (EFSA, 2012, NIH Dietary Supplement Fact Sheet: Calcium, 2013)
Det finns data som visar att intag av kalciumtillskott kan leda till en försämrad absorption av järn och
zink. Denna effekt har dock inte observerats i längre interventionsstudier vid intag upp till 2000
kalcium/dag.
Interaktioner med läkemedel (NIH Dietary Supplement Fact Sheet: Calcium, 2013)
Det har visats att tillskott med kalcium kan interagera med olika typer av läkemedel. Som exempel kan
nämnas att absorptionen av följande typer av läkemedelssubstanser kan minska vid samtidigt intag av
kalcium: bisfosfonater (för behandling av osteoporos), fluorokinoloner, tetracykliner (antibiotika),
levotyroxin (läkemedel som används vid brist på tyroideahormoner) och fenytoin (antiepileptikum).
Tiazider (en typ av diuretika) kan interagera med kalciumkarbonat och vitamin D - supplement, vilket
kan öka risken för hyperkalcemi och hyperkalciuri.
Det kan också nämnas att ökad risk för intoxikation av digitalis har beskrivits i samband med förhöjda
kalciumhalter i blodet.
Risk för att dessa interaktioner skulle kunna uppstå kan dock reduceras genom att man tidsmässigt
anpassar administrationen av intag av kalciumtillskott till intag av nämnda typer av läkemedel.
Mag-tarmkanalen (NIH Dietary Supplement Fact Sheet: Calcium, 2013)
Höga intag av kalcium kan också medföra risk för biverkningar från mag-tarmkanalen som t.ex.
gasbildning och förstoppning hos en del individer.
Intag
Enligt Riksmaten 2010-2011 var det genomsnittliga intaget i Sverige av kalcium per dag 820 mg för
kvinnor och 945 mg för män. Intaget enligt 95:e percentilen i samma undersökning var för kvinnor
1349 mg/dag och för män 1610 mg/dag.
Exponeringsdata från europeiska populationer indikerar att intaget av kalcium hos vuxna män som
räknas som högkonsumenter förefaller att ligga nära det högsta tolerabla dagsintaget (eng. Upper
Level – förkortat UL), fastställt av EFSA 2012, vilket f n uppgår till 2 500 mg/dag.
Som framgått tidigare, kan rekommenderat intag av produkten pH-Kalk medföra ett intag av kalcium i
storleksordningen 2 800 -12 600 mg/dag.
Riskkaraktärisering
Högsta tolerabla dagsintag (UL) för kalcium
Dnr 2435/2013
2013-10-23
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
Avdelning/enhet: RN
Scientific Committee on Food fastställde 2003 UL till 2 500 mg för vuxna (inklusive gravida och
ammande kvinnor) (publicerat i EFSA, 2006). Detta värde baserades på olika interventionsstudier
(varav vissa placebokontrollerade) med lång duration. I dessa studier ingick både intag från kost och
från supplement. Något UL för spädbarn, barn och tonåringar kunde inte fastställas på grund av brist
på relevanta data.
Från en uppföljande utvärdering av EFSA, 2012 framgår att inga nya data tillkommit som kan leda till
en revision av det UL som fastställdes av Scientific Committee on Food, 2003. Man konstaterar också
att ett totalt intag om 2 500 mg/dag av kalcium från kost och från supplement tolererades väl utan
biverkningar. Vid den uppföljande utvärderingen kunde man inte fastställa några samband mellan
långtidsintag och ökad risk för bildning av njursten, hjärt-kärlsjukdom eller prostata cancer. Inte heller
vid denna utvärdering kunde något UL för spädbarn, barn och tonåringar fastställas.
IOM fastställde senast år 2011 UL för kalcium till 2 000 – 3 000 mg/dag för vuxna. För vuxna 19-50
år fastställdes UL till 2 500 mg/dag. UL för vuxna 51 år och äldre reducerades däremot till 2 000
mg/dag på grund av att man avvaktar bättre intagsdata beträffande kalciumsupplement och incidensen
av njurstensbesvär. För gravida/ammande fastställdes UL till 3000 mg/dag.
Kortfattad sammanfattning och bedömning
De viktigaste riskerna vid höga/överdrivna kalciumintag är uppkomst av:
 Hyperkalcemi (förhöjd kalciumhalt i blodet), vilket kan leda till som kan leda till
hyperkalciuri (förhöjd kalciumhalt i urinen), försämrad njurfunktion, bildning av njursten och
förkalkning av blodkärl.
 Mjölk-alkalisyndromet som kännetecknas av hyperkalcemi, nefrokalcinos (ett sjukdomstillstånd kännetecknat av förkalkning av själva njurvävnaden) och njursvikt.
Det är sannolikt att patienter med nedsatt njurfunktion/njursjukdomar kan vara speciellt
känsliga för ovan nämnda biverkningar.


Interaktioner med flera olika typer av läkemedel
Biverkningar från mag/tarmkanalen som t.ex. förstoppning och gasbildning
Det högsta tolerabla dagsintaget (UL) för kalcium är enligt EFSA, 2012: 2 500 mg/dag. För spädbarn,
barn och tonåringar saknas f n tillräckligt underlag för att kunna fastställa UL. IOM, 2011 har kommit
fram till ett UL på 2 500 mg/dag för vuxna 19-50 år och 3 000 mg/dag gravida och ammande.
Däremot ansåg IOM att det finns skäl att sänka UL till 2 000 mg/dag för vuxna 51 år eller äldre.
Även det lägsta rekommenderade intaget av produkten pH-Kalk medför ett intag som överskrider UL.
I den information om produkten som producenten ger via Internet framgår inte att patienter med
nedsatt njurfunktion/njursjukdomar sannolikt kan vara speciellt känsliga för höga doser av kalcium
under lång tid. Det framgår inte heller att det kan finnas risk för interaktioner vid samtidig användning
av flera typer av läkemedel. Dessutom rekommenderas produkten med samma dosering till alla
ålderskategorier, vilket är anmärkningsvärt mot bakgrund av att det saknas UL för spädbarn, barn och
tonåringar.
Sammantaget kan biverkningar i samband med rekommenderat intag av denna produkt inte uteslutas
och eftersom producenten i produktinformationen via Internet också konstaterar att ”produkten inte
kan överdoseras”, kan även risken öka för att allvarliga biverkningar ska uppstå.
Magnesium
Bakgrund
Funktion
Dnr 2435/2013
2013-10-23
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
Avdelning/enhet: RN
Magnesium är en kofaktor i mer än 300 enzymsystem som är inbegripna i regleringen av en mängd
olika biokemiska reaktioner i kroppen som är viktiga för proteinsyntesen, muskel- och nerv funktionen
samt kontrollen av blodsocker och blodtryck. Magnesium spelar också roll för den aktiva transporten
av kalcium och kaliumjoner över cellmembraner, vilket är viktigt för överföring av nervimpulser,
muskelkontraktion och en normal hjärtrytm. Magnesium är också viktigt för benbildningen.
(http://ods.od.nih.gov/factsheets/Magnesium-HealthProfessional/)
Behov
Rekommenderat dagligt intag (RI) är enligt SNR, 2005 för vuxna kvinnor 280 milligram per dag och
för vuxna män 350 milligram per dag.
Faroidentifiering och farokaraktärisering
Upptag och utsöndring
Vid lågt intag av magnesium via kosten ökar absorptionen från en normal nivå på 30-40% upp till 80
% troligen via aktiv transport (EFSA, 2006).
Absorptionen i mag/tarmkanalen av magnesium från olika typer av supplement varierar och beror
bland annat på lösligheten av den magnesiumförening som intas. Som exempel kan nämnas att
absorptionen av magnesium i form av aspartat, citrat, laktat, och klorid är högre än för magnesium
som oxid eller sulfat.( http://ods.od.nih.gov/factsheets/Magnesium-HealthProfessional/)
Omsättningen av magnesium i kroppen regleras framför allt av njurarna. Vid lågt intag av magnesium
reduceras utsöndringen under förutsättning att njurfunktionen är normal (EFSA, 2006).
Exempel på möjliga biverkningar
Höga doser av magnesium från kosttillskott eller läkemedel kan ge upphov till diarré som följs av
illamående och magkramper. Magnesiumkarbonat tillhör de magnesiumföreningar som oftast visat sig
ge upphov till diarré. (NIH Dietary Supplement Fact Sheet: Magnesium, reviewed, August 2013).
Intag av magnesium i storleksordningen mer än 5000 mg/dag, vilket bland annat kan förekomma via
läkemedel som t.ex. laxativ och antacida, har satts i samband med uppkomst av magnesiumförgiftning
(NIH Dietary Supplement Fact Sheet: Magnesium, reviewed, August 2013). Enligt Scientific
Committee on Food, 2001 (publicerat i EFSA, 2006) är den lägsta dosnivå vid vilken
magnesiumförgiftning observerats: 2 500 mg/dag.
Symptom på magnesiumförgiftning uppkommer vanligen då serumkoncentrationerna överskrider
1.74–2.61 mmol/L och kan innefatta hypotension, illamående, kräkningar, ansiktsrodnad,
urinretention, tarmvred, depression, och letargi innan muskelsvaghet, andningssvårigheter, extrem
hypotension, oregelbunden hjärtrytm och hjärtstillestånd uppträder Vid försämrad njurfunktion ökar
risken för magnesiumförgiftning eftersom förmågan att utsöndra magnesium har reducerats. (NIH
Dietary Supplement Fact Sheet: Magnesium, reviewed, August 2013).
Interaktioner med läkemedel (NIH Dietary Supplement Fact Sheet: Magnesium, reviewed, August
2013)
Det har visats att tillskott med magnesium kan interagera med olika typer av läkemedel. Som exempel
kan nämnas att absorptionen av följande typer av läkemedelssubstanser kan minska vid samtidigt intag
av magnesium: bisfosfonater (för behandling av osteoporos) och vissa typer av antibiotika som t.ex.
tetracycliner (antibiotika). Tiazider (en typ av diuretika) kan öka utsöndringen av magnesium i urinen,
vilket kan leda till magnesiumbrist. Behandling med s.k. protonpumphämmare (en typ av läkemedel
som minskar produktionen av magsyra) kan leda till brist på magnesium
Dessutom är det visat att antacida som innehåller aluminium och magnesium kan öka utsöndringen av
kalcium i urinen.
Dnr 2435/2013
2013-10-23
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
Avdelning/enhet: RN
Intag
Enligt Riksmaten 2010-2011 var det genomsnittliga intaget i Sverige av magnesium per dag 305 mg
för kvinnor och 364 mg för män. Intaget enligt 95:e percentilen i samma undersökning var för kvinnor
464 mg/dag och för män 544 mg/dag.
Som tidigare framgått kan av tillverkaren rekommenderat intag av produkten pH-Kalk medföra ett
intag av magnesium i storleksordningen 1 200 – 5 400 mg/dag.
Riskkaraktärisering
Högsta tolerabla dagsintag (UL)
Scientific Committee on Food, 2001 (publicerat i EFSA, 2006) fastställde UL för magnesium från
tillskott till 250 mg. För magnesium från kosten finns inte något UL fastställt p.g.a. brist på data. Det
amerikanska IOM, 1997 fastställde UL för magnesium från tillskott till 350 mg: 350 mg.
Kortfattad sammanfattning och bedömning
Beroende på vilken daglig dos av magnesium som intas är de viktigaste riskerna:
 I doser upp till 2 500 mg/dag: Diarré, illamående, magkramper
 I doser som överskrider 2 500 mg/dag: Magnesiumförgiftning, som inbegriper allvarliga
symtom som t.ex. hypotension, illamående, kräkningar, ansiktsrodnad, urinretention,
tarmvred, depression, och letargi innan muskelsvaghet, andningssvårigheter, extrem
hypotension, oregelbunden hjärtrytm och hjärtstillestånd

Interaktion med olika typer av läkemedel
Det är sannolikt att patienter med försämrad njurfunktion kan vara speciellt känsliga för ovan
nämnda biverkningar
Det högsta tolerabla dagsintaget (UL) för magnesium från kosttillskott är enligt EFSA, 2006: 250
mg/dag. IOM har kommit fram till ett UL på 350 mg/dag för magnesium från kosttillskott.
Även det lägsta rekommenderade intaget av produkten pH-Kalk medför ett intag som överskrider UL.
I den information som producenten ger via Internet framgår inte att patienter med försämrad
njurfunktion sannolikt kan vara speciellt känsliga för höga doser av magnesium under lång tid. Det
framgår inte heller att det kan finnas risk för interaktioner vid samtidig användning av flera typer av
läkemedel.
Sammantaget kan biverkningar i samband med intag av denna produkt inte uteslutas och eftersom
producenten i produktinformationen via Internet också konstaterar att ”produkten inte kan
överdoseras”, kan också öka risken för att allvarliga biverkningar ska uppstå.
Svar och kommentarer till aktuell fråga
Fråga:
Risker med höga intag av kalcium och magnesium via produkten pH-Kalk?
Svar och kommentarer:
Kommentar till producentens uppgifter om skillnader i absorption beroende på mineralkälla
Producenten har anfört att upptaget av kalcium och magnesium från de aktuella kemiska föreningarna
i produkten blir lägre om dessa utvunnits från bergarter i jämförelse med om de utvunnits från
växt/djurmaterial. Absorptionen av kalcium och magnesium beror, som tidigare nämnts, av många
olika faktorer, men något vetenskapligt underlag för att styrka den av producenten uppgivna skillnaden
i upptag av dessa mineraler från bergarter jämfört med växt/djurmaterial (under förutsättning att alla
faktorer som i övrigt kan påverka absorptionen är desamma) har inte påträffats i den vetenskapliga
Dnr 2435/2013
2013-10-23
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
Avdelning/enhet: RN
litteraturen. Inga vetenskapligt grundade data från producenten angående detta har inkommit till
Livsmedelsverkets Risk- och nyttovärderingsavdelning (2013-10-23).
Kalcium
Det av EFSA fastställda högsta tolerabla intaget (Upper level/UL) av kalcium (f.n. 2 500 milligram
per dag) överskrids redan vid den, av tillverkaren rekommenderade, lägsta doseringen för produkten
(vilket motsvarar 2 800 milligram per dag.)
Risk för biverkningar av mer eller mindre allvarlig natur (beroende bl.a. av dosering och hur långvarig
behandlingen varit) kan därför inte uteslutas. Det är sannolikt att individer som redan har nedsatt
njurfunktion kan vara extra känsliga m a p risken för biverkningar som är relaterade till
njurfunktionen.
Magnesium
Det av EFSA fastställda högsta tolerabla intaget (Upper level/UL) av magnesium (f.n. 250 milligram
per dag från tillskott) överskrids redan vid den, av tillverkaren rekommenderade, lägsta doseringen för
produkten (vilket motsvarar 1200 milligram per dag.)
Vid den lägsta doseringen torde framför allt risk för diarré vara den biverkning som är mest trolig. Vid
högre doseringar – i synnerhet vid överskridande av 5 000 milligram per dag, som blir fallet vid den
högsta rekommenderade doseringen, kan risk för biverkningar av allvarlig natur inte uteslutas.
Det är sannolikt att individer som redan har nedsatt njurfunktion kan vara extra känsliga m a p risken
för biverkningar som är relaterade till njurfunktionen.
Beträffande eventuella kombinationseffekter av samtidig peroral tillförsel av höga doser av kalcium
och magnesium har litteratursökningar i PUBMED utförts, men relevant litteratur har inte identifierats
Litteratursökningar
Ovanstående riskvärdering baseras i huvudsak på toxikologiska utvärderingar från EFSA, 2006 och
2012 samt på utvärderingar av IOM, 2011 och UK Expert Group on Vitamins and Minerals, 2003.
Kompletterande litteratursökningar i databasen PUBMED har också utförts.
Slutsatser
De av EFSA fastställda maximalt tolerabla intagen av kalcium och magnesium överskrids redan vid
den lägsta rekommenderade doseringen för produkten pH-Kalk. Risk för biverkningar kan därför inte
uteslutas. Det är sannolikt att individer med nedsatt njurfunktion kan vara extra känsliga.
Referenser
Expert Group on Vitamins and Minerals (2003) Safe Upper Levels for Vitamins and Minerals
http://cot.food.gov.uk/pdfs/vitmin2003.pdf
IOM Dietary Reference Intakes for Calcium, Phosphorus, Magnesium, Vitamin D, and Fluoride
Standing Committee on the Scientific Evaluation of Dietary Reference Intakes, 1997
IOM Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D, 2011
http://www.iom.edu/Reports/2010/Dietary-Reference-Intakes-for-calcium-and-vitamin-D.aspx
NIH Dietary Supplement Fact Sheet: Calcium, uppdaterad 14, Mars, 2013
http://ods.od.nih.gov/factsheets/Calcium-HealthProfessional/
NIH Dietary Supplement Fact Sheet: Magnesium, reviewed, August 2013
Dnr 2435/2013
2013-10-23
Ansvarig handläggare: Helena Hallström
Avdelning/enhet: RN
http://ods.od.nih.gov/factsheets/Magnesium-HealthProfessional/
Nordic Nutrition Recommendations 2012. Part 1
Riksmaten – vuxna 2010–11. Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
Resultat från matvaneundersökning utförd 2010–11
Scientific Opinion on the Tolerable Upper Intake of Vitamins and Minerals, EFSA, 2006
http://www.efsa.europa.eu/en/ndatopics/docs/ndatolerableuil.pdf
Scientific Opinion on the Tolerable Upper Intake Level of calcium, EFSA, 2012
http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/2814.htm
Svenska näringsrekommendationer. Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet
Fjärde upplagan, 2005 Livsmedelsverket
http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/elektrolyt_rubbning_2010.pdf
Weaver C. M. and Heaney R. P. Calcium in human health, Springer, 2007
World Cancer Research Fund International (WCRF International)
http://www.wcrf.org/cancer_statistics/data_specific_cancers/prostate_cancer_statistics.php