,GEU~_ .
lNLN TUTKIMUSLAITOS
SUOMEN GEOLOGINEN KARTTA 1 : 100 000
GEOLOGICAL MAP OF FINLAND 1 : 100 000
KALLIOPERAKARTTOJEN SELITYKSET
EXPLANATION TO THE MAPS OF
PRE-QUATERNARY ROCKS
LEHTI 1023
SHEET 1023
Carl Ehlers och Mary Ehlers
Berggrunden inom Kumlinge kartblad
Kumlingen kartta-alueen kalliopera
Summary : Pre-Quaternary rocks of the
Kumlinge map-sheet area
GEOLOGINEN TUTKIMUSLAITOS
GEOLOGISKA FORSKNINGSANSTALTEN
GEOLOGICAL SURVEY OF FINLAND
ESPOO
ESBO
1981
IL
+ s
_.
1
,-i
.J
SUOMEN GEOLOGINEN KARTTA -GEOLOGICAL MAP OF FINLAND
1 : 100 000
Kallioperakarttojen selitykset, Lehti 1023
Explanation to the maps of pre- Quaternary rocks, Sheet 1023
Carl Ehlers och Mary Ehlers
BERGGRUNDEN INOM KUMLINGE KARTBLAD
KUIILINGEN KARTTA-ALUEEN KALLIOPERA
Summary: Pre- Quaternary rocks of the Kumlinge map-sheet area
Geologinen tutkimuslaitos - Geologiska forskningsanstalten
Geological Survey of Finland
Espoo - Esbo 1981
Ehlers, C . & Ehlers, M . 1981 . Berggrunden inom Kumlinge kartblad-Kumlingen kartta-aluecn kalliopera . Summary : Pre-Quaternary rocks of the Kumlinge map-sheet area . Suomen geologinen kartta 1 : 100 000, Kallioperakartan
selitykset, 1023 Kumlinge . 60 pages, 31 figures and 11 tables .
The mapped area is in south-western Finland and consists of Precambrian
rocks belonging to the Svecokarelidic zone . The western half of the map area
is covered by post-orogenic rapakivis ; the eastern half by older volcanic rocks
and supracrustal gneisses mixed with synorogenic granitoids and serorogenic
granites and migmatites . The NE corner of the map-sheet area is part of the
post-orogenic Ava granite massif.
The rapakivis arc coarse wiborgites and pyterlites with small massifs of
aplitic and equigranular types . The volcanic rocks, which are mafic to intermediary in composition, have sometimes preserved primary structures . The
supracrustal gneisses are quartz-feldspar rocks with varying amounts of micas .
Mica gncisses and veined gneisses occur only in the NE corner of the map-sheet
area . The synorogenic granodiorites-trondhjemites are gneissose rocks eoncordantwith the supracrustal rocks, whereas the serorogenic granites form less
deformed massifs and arc accompanied by migmatitization . Swarms of diabase
dykes penetrate rocks older than the rapakivis . Cambrian sandstone fissure
fillings occur in the rapakivis . Most rock types are metamorphosed in the amphibolite facics .
Swedish text with figure captions, table caption and summary in Finnish and
English .
Key words : regional geology, metamorphic rocks, magmatic rocks, rapakivi,
dike rocks, stratigraphy, Precambrian, Kumlinge, Finland
Carl F_blers & Mary Eblers,
Geologisk-mineralogiska instilntiotzen,
Abo Akademi
SF-20500 Abo 50, Finland
ISBN 951-690-145-X
Helsingfors
1981 .
Statcns tryckericentral
INNEHALL - SISALTO - CONTENTS
Inledning
5
Geologisk oversikt
6
Suprakrustalbergarter
Kvarts-faltspatskiffrar (leptiter)
Bandad zon pa Lill-Lappo
Glimmerskiffrar, glimmergnejscr, adergnejser
Kalkstenar och skarn
Amfiboliter och hornblandegnejser
Diopsidamfiboliter
7
7
9
9
11
12
19
Infrakrustalbergarter
Gabbror Dioriter pa Lill-Lappo Granodioriter och kvartsdioriter (gnejsgraniter)
Intrusiv kvartsdiorit Ovriga gnejsgraniter
19
20
21
22
23
23
Kvartsporfyr och intrusivbreccia pa Bockholm och Gloskar 25
Serorogena graniter (mikroklingraniter)
27
Postorogena graniter
31
Tidigt postorogena graniter (3 :c gruppens graniter) 31
Rapakivigraniter
33
Gangbergarter
Diabasgangar och Korsodiabasen
Kvartsporfyrgangar
39
Sandstensgangar 41
Stratigrafi och aldcrsforhallanden
41
Tektonik
45
Spricktektonik
46
39
39
4
Malmmineraliseringar och ravaror for stenindustrin 46
Rapakivibergarter
46
Enklinge-omradets mineraliseringar
47
Byggnadssten
Industrimineral
47
47
Kumlingen kartta-alueen kalliopera
48
Johdanto
48
Geologinen yleiskatsaus
48
Pintasyntyiset kivilajit
Kvartsi-maasalpaliuskeet (leptiitit) 50
50
Lill-Lappon raitainen vyohyke Kiilleliuskeet, kiillegneissit, suonigneissit
50
50
Kalkkikivet ja karsikivet 51
Amfiboliittiset kivet ja sarvivalkegneissit 51
Syvakivilajit
52
Gabrot ja dioriitit
Granodioriitit ja kvartsidioriitit 52
52
Mikrokliinigraniitit
53
Postorogeeniset graniitit 53
Juonikivilajit
54
Stratigrafia ja tektoniikka
54
Malmiaiheet ja kiviteollisuuden raaka-aineet
54
Summary : Pre-Quaternary rocks of the Kumlinge map-sheet area 56
Introduction
56
Supracrustal rocks
56
Infracrustal rocks
57
Dyke rocks
58
Stratigraphy and structure
58
Referenser - Viitteet - References
60
INLEDNING
Kumlinge kartbladsomrade, som ligger i norra delen av Alands ostra skargard,
hat i sin helhet karterats tidigare . Forst i skala 1 : 200 000 under wren 1885 och 1887
med beskrivning fran ar 1890 av K . Ad . Moberg . Kartbladet 1023 Kumlinge ingar
ocksa i kartorna over hela Aland i skalan 1 : 400 000, som forst uppgjorts av Sederholm (1934) och senare av Edelman, Ehlers och Suominen (1975) .
Specialstudier over mindre omraden har gjorts, av vilka den tidigaste ar Sederholms och Mikkolas petrologiska karta over Enklingeomradet (Sederholm 1934) .
Samma omrade har senare undersokts ur olika synvinklar av Welin (1948), Rancken
(1953), Ehlers (1970, 1973, 1976, 1978 a och b), Eastell (1977) och Sargent (1977) .
Avaomradet har behandlats av Bostrom (1951) och Bergman (1971 och 1973 b) samt
av Kaitaro (1953), pa vars arbete uppgifterna om Avaomradet framst stoder sig .
Seglingeomradet, vars nordligaste del stracker sig till detta kartblads omrade, har
beskrivits av Bjork (1976) .
Over rapakiviomradet har en karta uppgjorts av Hausen (1964), en undersokning
om tennmineraliseringar pa Aland har gjorts av Bergman (1973 a) och gravitativ
lagring i graniten har beskrivits av Ehlers (1974) . En regional undersokning av Simskalaomradet i Vardo har gjorts av Kullman (1975) .
En undersokning av diabasgangarna i Alands ostra skargard har publicerats av
Ehlers & Ehlers (1977) . Diabasen pa KorsO (f.d . Koskenpaa) har beskrivits av
Springert (1951) .
Karteringsarbetet for kartbladet 1023, Kumlinge, paborjades ar 1972 av forfattarna
och utfordes 2-3 manader per ar med anvandande av Abo Akademis batar . Vid
sammanstallandet av den geologiska kartan har Kaitaros (1953) karta over Avaomradet anvants . Av fil .lic . Leif Bergman bar vi fatt material fran rapakiviomradet,
framst delar av Vardo kommun . Dartill hat stud . Ritva Karhunen assisterat vid
karteringen av Enklinge under en manad ar 1976 .
Grundkartor och flygbildskartor over hela omradet finns art tillga . Huvuddelen
av faltkarteringen ar gjord i skalan 1 : 20 000 . Migmatitomradena pa Kumlinge,
Bjorko och Fisko ar karterade i skalan 1 : 5 000, liksom delar av Enklinge .
Kartskisserna ar renritade av froken Merja Kuusisto pa Abo Akademi och fotografierna ar forfattarnas .
6
GEOLOGISK OVERSIKT
Berggrunden inom kartbladet bestar av tva kontrasterande helfter . Den vastra
delen av omradet bestar av postorogena rapakivigranitcr, den ostra av aldre bergarter,
d .v .s . gamla suprakrustalbergarter uppblandade med och omgivna av infrakrustalbergarter med varierande sammansattning .
Kontakten mellan de tva bergartsomradena Toper i ungefar nord-sydlig riktning
och den dr pa kartan utritad Tangs en markant djuprenna (Straket) . Blottningarna
vaster om rannan dr rapakivigraniter medan de pa ostra sidan bestar av eldre bergarter .
Det minsta avstandet mellan rapakivibergarter och gnejser i fast hall inom kartbladsomradet ar ca 1 km . Bl .a . pa Enklinge vastra strand forekommer rikligt med block av
en starkt uppkrossad morkrod rapakivigranit, som dr tatt genomsatt av drusiga kvartslakta sprickor . Denna bergart firms icke blottad men harror formodligen fran rapakivimassivets ostra kontaktzon .
De aldsta bergarterna inom kartbladsomradet utgors av olika suprakrustalbergarter, som avsatts pa en okend sedimentationsbotten . De ligger bevarade i langa syklinaler omgivna av tonaliter och graniter . De bast bevarade suprakrustalbergarterna firms
inom Kumlinge-Enklinge-Lantoomradet . Pa Lanto och pa nordostra Enklinge
samt pa sodra Enklinge och norra Kumlinge finns valbevarade kvarts-faltspatskiffrar
(leptiter) i vilka lager av kristallin kalksten forekommer, medan de centrala delarna
av Enklinge samt det narliggande Bockholm bestar av hornblanderika bergarter i
vilka vulkaniska primarstrukturer finns bevarade .
Ett annat omrade med overvagande suprakrustalbergarter, i vilka dock spar av
primera strukturer saknas, stryker i nordvestlig riktning over Korso-sodra FiskoLabbholm varefter det smaningom splittras upp och uppgar i kvartsdioriter och
graniter . Hornblende- och glimmergnejser dr de dominerande bergartstyperna .
Nagot sydvast om Korso-Fisko pa Soderholmen, Norrholmen, Marsker och Papsker
finns ett strak av leptiter med inlagringar av kristallin kalksten .
Norra Enklinge samt omradena oster om Kumlinge och storre delen av Lappo
och Bjorko bestar av eldre synorogena gnejser av overvagande kvartsdioritisk sammansattning (gnejsgraniter) . Denna bergartssvit dr heterogen och stora variationer
forekommer mellan de bergarter som henforts till den .
Pa Kumlinge, i skargarden norr och nordost om Bjoko samt i omradet mellan
Porsskar och norra Fisko forekommer mikroklinrika graniter med vilka olika typer
av migmatiter dr associerade . Mikroklingraniterna dr yngre an gnejsgranitbergarterna
och bildar, speciellt pa Kumlinge, massiv som bestar av flere successiva intrusioner .
Denna migmatitbildnings- och intrusionssvit representerar ett tamligen langt skede i
omradets geologiska utveckling . Graniterna Hr i huvudsak serorogena enligt gengse
granitindelning .
Inom kartbladsomradet faller delar av tva rundade massiv av postorogen, porfyrisk
mikroklingranit. De tva massiven avviker bade tektoniskt och mineralogiskt fran
rapakivigraniterna och kan hanforas till Sederholms granitgrupp 3 (Sederholm 1934) .
7
Det ena ar Avamassivet (Kaitaro 1953), vars vastra halft faller inom kartbladsomradet .
Det andra massivet ar Seglingegraniten strax soder om detta kartbladsomrade . Av
den faller endast nagra sma kobbar och skar i norra Seglinge och pa Ado oren mom
detta kartblad . Bade Ava- och Seglingegraniterna genomskars av diabasgangar en svarm om minst 350 stycken (Ehlers & Ehlers 1977) - vilka forekommer rikligast
strax oster om rapakivigraniternas kontakt mot gnejserna .
Rapakivigraniterna skdrs ej av diabaserna inom Kumlingekartbladet, och ar
vngre an de likasa postorogena Ava- och Seglingegraniterna . Omradets yngsta bergarter representeras av kambriska sandstensgangar, sprickfyllnader vilka forekommer
speciellt rikligt inom rapakiviomradet .
SUPRAKRUSTALBERGARTER
Omradets bast bevarade suprakrustalbergartcr finns inom Kumlinge-EnklingeLantoomradet, och for dem har en lokal stratigrafisk kolumn konstruerats (fig . 29) .
Kvarts-faltspats kiffrar (leptiter)
Traditionellt har de skiffriga kvarts-faltspatbergarterna inom Kumlinge-Enklingeomradet kallats leptiter (Sederholm 1934, Rancken 1953, Ehlers 1976) . Denna
beteckning anvands har rent deskriptivt for finkorniga, bandade och skiffriga kvartsfaltspatbergarter vilka innehaller varierande mangder glimrar .
Stora variationer i mineralsammansattningen forekommer inom de bergarter som
sammanfattas under benamningen kvarts-faltspatskiffrar eller leptiter . I tabell 1 finns
mineralsammansattningen hos tva leptitprover fran sodra Enklinge och fran Lanto .
T'abell . 1 . Point counter analyser av mineralsammansattningen hos tva leptiter i Enklingeomradet .
Taulukko 1 . Kahden Enklingen alueen lcptiitin mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna .
Table 1 . Point counter analyses of the modal composition of two leptites in the Linklinge area .
Minerals
Plagioklas - Plagioklaasi - Plagioclase
Kvarts - Kvartsi - Quartz,
Potash feldspar
Kalifaltspat - Kalimaasalpa
Biotit - Biotiitti - Biotite
Klorit-Kloriitti-Chlorite Sericit - Serisiitti - Sericite
Muskovit - Muskoviitti - Muscovite
Apatit - Apatiitti -Apatite
Opaka - Opaakit - Opaque
Ovriga - Muut - Others
1 . Enklinge, x = 6690,2, y = 485,5
2 . Lanto, x = 6698,4, y = 487,0
1
2
48,2
29,2
6,9
27,6
33,6
9,1
12,4
8,0
2,9
4,0
8,7
7,2
0,5
0,1
0,5
0,6
0,5
100,0
100,0
8
I det foljande ges en sammanfattning av bergartstyperna Tangs en nord-sydlig
profil fran Skafto over Baro till sodra Enklinge . De stratigrafiskt understa delarna av
leptitformationes bergarter forekommer pa norra Skafto i form av stora kantiga
fragment omgivna av mikroklingranit (Kumlingegranit enligt Sederholm 1934) . De
kantiga fragmenten bestar av en morkgra kvarts-faltspats kiffer som innehaller Ijusa
kvarts- och skarnrika lager i vilka stallvis graderad skiktning kan ses . De ljusa lagren
ar ofta sonderbrutna sa art en konglomeratliknande bergart bildas . Det ar tankbart
art denna struktur ar ett resultat av intraformationella rorelser t .ex . i samband med
glidningar i lagren (slumping) .
Pa Baro, Varpskaren och norra Kumlinge ar leptiterna jamnare gulgra och bandade med tunna morkare biotitrika band vars tjocklek varierar fran nagra millimeter
till nagra centimeter . Pa Baro forekommer i bergarten ljusa kvartsaggregat (ca 4 k
3 mm), vilket ger bergarten ett flackigt utseende . Leptiterna i dessa omraden bestar
framst av kvarts och Na-rik plagioklas samt 5-10 % glimrar av vilka biotit dominerar over muskovit . Kvarts forekommer i allmanhet rikligt och kan i en del lager uppga
till 90 % (Sargent 1977) .
Fig . 1 . Graderad skiktning i
kvarts-faltspatskiffer (leptit) . De
morka skikten ar finkornigare
och glimmerrikare an de Ijusa .
Pilen anger bottenriktningen .
Sodra Enklinge.
Kuva 1 . Kerrallinen rakenne
kvartsimaasalpaliuskeessa (leptiitti) . Tummat raidat ovat hienorakeisempia ja kiillcpitoisempia kuin vaalcat . Nuoli osoittaa
pohjan suunnan .
Fig. l . Graded bedding in quartZfeldspar schists (leptite) . The
arrow indicates the direction at
depositional basement .
Pa sodra Enklinge ar leptiterna gra, finkorniga och tatt bandade . Bergarten bestar
av morka och ljusa 1-5 cm breda lager av glimmerrikare och glimmerfattigare
skiffrar . Flerstades kan man se tydligt asymmetriska lager mcd glimmerrikare och
glimmerfattigare partier (fig . 1) . Dessa lager bildar graderad skiktning vars bottenriktningar dock varierar pa grund av att bcrgartcn ar starkt veckad . Leptiterna pa
norra Baro och sodra Enklinge ar rika pa lager av kristallin kalksten . I en del av
leptiterna forekommer aven skarnmineral och kalcit (R2 .ncken 1953) .
Pa Krakskar och aven pa sodra Enklinge forekommer i leptiterna lager av fragment eller sonderbrutna kvarts-faltspatbergarter . Stora granatkorn forekommer
rikligt inom leptitbergarterna pa Krakskar .
I'd Lanto och norra Enklinge ar leptiterna rika pa mellanlager av glimmerskiffrar .
Lagringen ar val bevarad och graderad skiktning ar vanlig . Granatforande lagergangar av amfibolit forekommer allmant . En detaljkartering av Lanto vastra strand
har publicerats av Rancken (1953) .
\1era omkristalliserade och gnejsiga leptitbergarter forekommer i omradet Soderholmen-Norrholmen Papskar i Brando skargard . Aven liar ar kvarts-faltspatkiffrarna associerade med lager av kristallin kalksten .
Sammanfattningsvis kan man om kartbladsomradets leptitbergarter konstatera
att de fiesta primarstrukturerna tyder pa ett sedimentart ursprung och en avlagring i
vatten . Darfor kan bergarterna antas vara tuffiter eller sandiga-leriga sediment .
Bandad zon pa Lill-Lappo
Pa ostra stranden av Lill-Lappo och soderut over Ljungskarsoren forekommer en
bcrgart som bestar av ljusa kvarts-faltspatrika band av leptitiskt utseende omvaxlande
med morka amfibolitband . Den bandade zonen skiljer sig fran de ovan beskrivna leptiterna genom den stora mangden amfibolitband . Enstaka lager av glimmergnejs
forekommer och tvder pa att den bandade zonen har ett suprakrustalt ursprung .
Glimmerskiffrar, glimmergnejser, adergnejser
Glimmerskiffrar forekommer i Kumlinge Enklingeomradet huvusakligen som
inellanlager i leptitformationen . Tjockare lager finns bland annat vid Kumlinge farjfaste, pa Stenskar och pa Lanto . Mineralogiskt bestar glimmerskiffrarna till ungefar
halften av glimmer och dartill av kvarts och oligoklas (tabell 2) . Pa Lanto innehaller
glimmers ki ffrarna stallvis rikligt med turmalin . Nagon klar grans mellan glimmerskifferbergarterna och leptitbergarterna forekommer inte i Kumlinge-Enklingeomradet. Aled okande glimmerhalt overgar leptitlagren ofta i glimmerskiffrar .
I glimmerskiffrarna patraffas ofta en krenulering och veckning som ar synlig
saval i hallskala (fig . 2) som i mikroskop .
2
128100481K
10
Tabell 2 . Point counter analyser av mineralsammansattningen hos tva glimmerskiffrar i Enklingeomradet .
'Caulukko 2 . Kahden Enklingen alueen kiillcliuskeen mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna .
Table 2 . Point counter analyses of the modal composition of too mica schisis in the Enklinge area.
Sfincrals
Biotic
Biotiitti
Biotite
Aluscovile
Muskovit
Muskoviitti
Plagioclase
Plagioklas - Plagioklaasi
Kvarts
Kvartsi
Quartz,
Turmalin - Turmaliini
Tourmaline
Apatit - Apatiitti -Apatite
Klorit
Kloriitti - - Chlorite
1-2 . Lantb, s - 6698,4, y
1
2
31,6
16,0
18,6
8,9
33,5
15,6
19,1
29,3
0,8
0,6
1,1
100,0
100,0
24,9
487,0
Fig. 2 . TransvcrsaIskiffrighet
(kink band) i glimmerrika lager .
Lanai, Enklingc.
Kuva 2 . Poikittaisliuskeisuutta
(kink band) kiillepitoisissa kerroksissa .
2 . Small scale kink bands in
mica-rich layers .
11
Fig . 3 . Adergnejs . Uttcrklobb, Bjurko .
Kuva 3 . Suonigneissi .
/ i'g . 3. L "eined gneiss .
Langs vastra och sydvastra dclcn av Kumlinge, i omradet Korso--BockholmFisko i Brando samt pa holmarna norr om Bjdrko forekommer migmatitiska adergnejser vilka bestar av mineralen oligoklas, kvarts, biotit, mikroklin och granat (fig . 3 .`
Kalkstenar och skarn
Lager av kristallin kalksten forekommer i de allra fiesta leptithorisonterna inom
kartbladsomradet . De tjockaste kalkstenslagren fines inom leptitbergarterna pa sodra
Enklinge dar kalkstcncn forefaller att vary hopklamd och koncentrerad i en synklinalstruktur . Kalklagrets tjocklek kan har ovcrstiga do meter . Karaktcristiskt for alla
kalkstenslager ar att de ar rika pa tunny leptitlagcr som star upp i relief over den
utvittrade kalkstcnen (fig . 4) .
Kalkstcnslager forekommer dessutom flerstades langs Kumlinge nordostra eller
ostra strand inom leptitlagren, pa norra Baro, Fiastholm, Sodcrholm och Norrholm .
Dessa och ovriga mindre forekommer fines utmarkta pa kartan .
Grfina eller gra band (gamla lager) av skarn forekommer rikligt i de granodioritiska gnejsgranitbergarterna fisted om Kumlinge . Liknande skarnband forekommer
aven i omradet vaster om Fisko . DA det i dessa granodioriter forekommer rester av
aldre scdimentlager (Ehlers 1978 a) forefaller det mojligt att skarnlagren till sitt ursprung ar gamla kalkstenlager .
12
Fig . 4 . Leptitbandad kalksten . Leptitlagren star i relief dyer den utvittrade kalkstenen .
Stenskar, Kumlinge
Kuva 4 . Leptiittiraitaista kalkkikivea . Leptiittikerrosten relied jaljella kalkkikiven
rapauduttua .
I i . 4 . Leptite-banded er stalline 1iwestone . The limestone layers are wore weatbereel than tbr
leplite layers .
Amfiboliter och hornblandegnejser
lntermediara bergarter sasom amfibolit och hornblandegnejs firms i stone utstrackning i Enklingeomradet, i omradet mellan Kors6 och Fisko samt i de norm
delarna av Lill-Lappo . Dessutom forekommer gangar och lager av amfibolit inom de
fiesta bergarter oster om rapakiviomradet . Enklingeomradets vulkaniska bergarter
ar i fiere tidigare sammanhang undcrsokta (Sederholm 1934, Welin 1948, Rancken
1953, Ehlers 1976, Ehlers 1978 a och b, Eastell 1977, Sargent 1977) .
Amfiboliterna i Kumlinge Enklingeomradet ligger inklamda i en tragformig
synform (Ehlers 1976) . Runt kanten av det basiska massivet innehaller amfiboliterna
kuddlavastukturer (fig . 5) . Kuddlavor forekommer aven i de tjocka amfibolitlager
som Jigger inncslutna i leptiterna pa norra Baro, Varpskaren och norm Kumlinge .
Enstaka amfibolitlager med tydlig kuddlavastruktur kan foljas ned Tangs ostra stranden av Kumlinge . Ett litet massiv eller tjockare lager av kuddlavor finns pa sodra
Kumlinge inneslutna i leptitformationens bergarter . I allmanhet ar lavakuddarna
g ragrona och omgivna av morkare, biotitrika marginaler . Kuddarnas dimensioner
varierar kraftigt och deras form visar att bergarten oftast ar starkt tillplattad (Ehlers
1976) .
13
Fig . 5 . Valbevarad kuddlava (pillowlava) . Varpskar, Kumlinge
Kuva 5 . Flyvin sailynytta tvynylaavaa (pillow-laavaa) .
l 'ir . > . F"'ell preserved pillars lava .
Kuddlavornas mineralsammansattning varierar . Pa Bkro bestar lavalagrcn stellvis
av enbart hornblende saint mindre mangder finkornig fkltspat eller kvarts . Pa Varpskaren bestar kuddlavan av hornbldnde och plagioklas ungefar i forhdllandet 2 :1 .
Plagioklasen Hr av tva generationer, en aldre oligoklas och en vngre albit . Adror av
kvarts-albit-kalcit forekommer even (\'elin 1948, Rancken 1953) .
Pa Enklinge paminner kuddlavornas mineralsammansattning om kuddbrecciabergarternas sammansattning . Porhallandet mellan amfiboler (hornbldnde, cummingtonit) och kvarts-faltspat varierar, men dr vanligen mellan 1 :1 och 2 :1 . En del kvartsrika kuddlavor har rapporterats av Sargent (1977) .
Den kemiska sammansdttningen hos kuddlavabergarter i omradet framgar av
tabell 3 .
Innanfor kuddlavorna foljer en bergartsgrupp som huvudsakligen bestar av
trasiga sondersprangda lavakuddar (kuddbreccior) (fig . 6), flow-breccior, agglomerat
(fig. 7 och 11) och tunna tuffitlager . Dessa bergarter skdrs av talrika amfibolitgangar
vilka eventuellt representerar tilloppskanaler for ovanliggande lavalager .
hragmentstorleken hos de pyroklastiska bergarterna avtar mot vaster vilket eventuellt kan tolkas som ett tecken pa att avstandet till ett krateromrade okar .
14
7
Tabell 3 . Kemiska analyser av kuddlavor i Enklingeomradet (Welin 1948) .
Taulukko 3 . Enklingen alueen tyynylaavojen kemiallinen koostumus (Welin 1948) .
Table 3 . Chemical analyses of pillov' lavas in the Enklinge area (lVelin 1948) .
1
3
55,71
0,95
12,55
2,17
12,36
0,42
2,65
10,01
1,20
0,71
0,83
0,15
0,18
59,15
1,04
14,88
1,42
9,18
60,60
1,24
14,55
1,40
7,72
2,71
6,78
2,58
1,29
1,54
7,55
2,96
1,18
99,89
99,03
98,74
16,65
4,20
10,15
26,76
16,10
7,62
21,83
25,21
18,53
6,97
25,05
22,93
4,23
12,92
5,56
11,53
2,19
6,25
6,60
20,12
9,07
6,75
13,97
3,52
3,84
10,97
6,07
mt
it
h m
ap
z
cc
3,15
1,80
2,06
1,98
2,03
2,36
fern
41,17
28,27
25,26
Q u
Or
Ab 100
53,71
13,53
32,75
35,34
16,73
47,93
36,66
13,79
49,55
Qu
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Or
Ab
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
A n 100
28,83
7,26
17,58
46,33
22,75
10, 17
30,85
35,63
25,22
9,49
34,09
31,20
SiO ., .
Tio,
A1 2 0 3
Fe .,O3
FeO
Mn O
Mg0
CaO
Na,O
K,O
H,O
ILO . .
1 2 0 3
Q
or . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
an . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
C . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
fo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
fa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
en
fs
. . .
. . .
. . .
. . .
. . .
. . .
. .
. .
. .
. .
. .
. .
.
.
.
.
.
.
di en
fs
wo
1 . BsrO x = 6688,0, y -- 486,4
2 . Varpskar x = 6687,1, y -- 487,8
3 . Enklinge x .- 6690,4, y - - 487,0
0,43
Tabell 4 anger mineralsammansattningen hos ett antal kuddbreccia-agglomeratprover fran Enklinge . Rancken (1953) rapporterar narvaron av cummingtonit
i de
de
fiesta prover fran Enklinge . I tabell 4 har dock cummingtoniten raknats in bland
6vriga amfibolerna .
15
Fig . 6 . Kuddbreccia . Bergarten bestar av sonderslitna lavakuddar och pyroklastiskt
material . Sydostra Enklinge .
Kuva 6 . Tyynybreksiaa . Kivilaji koostuu rikkinaisista laavatyynyista ja pyroklastisesta
aineksesta . Enklingen kaakkoisosa .
6 . Pillom breccla consisting of broken lava pillonTs mixed nith pyroclastic material. Southeastern Enk'' ge.
Fig. 7 . Agglomerat. Sydostra Enklinge .
Kuva 7 . Agglomeraattia . Enklingen kaakkoisosa .
Fig . 7. Agglomerate . Southeastern Enklinge .
16
Tabell 4. Point counter analyser av agglorneratbergartcr i Enklingeornradet .
Taulukko 4 . Enklingen alueen agglomeraattikivilajien mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna .
Table 4 . Point counter analyses of the modal composition of agglomerates in the Enklinge area .
Minerals
Amfibol - Amhboli -Amphibole Plagioklas - Plagioklaasi - Plagioclase
Kalifaltspat - Kalimaasalpa - Po'ash
/eldspar
Sericit - Serisiitti - Sericite
Klorit - Kloriitti - Chlorite
Biotit - Biotiitti - Biotite
Nluscoeite . . .
Vluskovit - Muskoviitti
Kvarts - Kvartsi
Ouart.g
Titanit - Titaniitti -- Titanite
Apatit -- Apatiitti - Apatite
Opaakit
Opaque
Opaka
Zirkon - Zirkon -Zircon
Others
Ovriga - Muut
1
2
3
48,7
13,0
40,2
50,5
48,3
48,1
23,5
46,5
27,8
61,-
3,0
19,2
9,5
0,4
1,6
0,2
1,7
0,2
1,9
1,1
0,2
-
0,2
2,5
0,5
1,1
100,0
100,0
19,8
0,7
4,3
1,6
5,4
2,2
-3,2
0,2
2,9
0,2
7,9
100,0
100,0
100,0
1 . Enklinge, x - 6689,0, y - 485,0
2-3 . Enklinge, x - 6690,3, y = 487,1
4-5 . Enklinge, x
6690,7, v - 487,6
Fig . 8 . Prim ra polygonala sprickmonstcr i amfibolitisk lava . Ved -id, Enklinge .
Kuva 8 . Primaaria polvgonaalirakoilua amfiboliittisessa laavassa .
Fq% 8 . Traces of primary polygonal jointing in amphibolite Iota .
Fig . 9 . Rundade aggregat av stralig ani ibol och kordicrit . Bockholm, Enklinge .
Kuva 9 . Sateettaisen amfibolin ja kordieriitin muodostamia pyoristyncita aggregaatteja .
9 . Rounded aggregates off fibrous amphibole and cordierile .
Framforallt i trakterna kring Bockholm och pa de sma holmarna mellan Bockholm
och Enklinge forekommer intermediara och enstaka sura lager och strukturlosa
amfiboliter, vilka skiljer sig fran de ovan beskrivna kuddbreccia-agglomeratbergarrerna . I en del av dessa amfibolitlager forekommer ett polygonalt sprickmonster som delar upp bergarten i 5- eller 6-kantiga polygoner, vats diameter varierar fran 5 till ca 30 cm (fig . 8) . Det polygonala sprickmostret hat troligen ett primart
ursprung och kan tolkas sit art lavorna i detta omrade avkylts i luft till skillnad fran
de stratigrafiskt lagre belagna kuddbrecciorna vilka troligen bildats under vatten .
Den basta lokaliteten med polygonalsprickning ar pa det lilla skaret Vedgrund mellan
Bockholm och Enklinge .
I de amfibolitiska lavorna pa Bockholm firms ett ca 5 m brett lager som bestar av
klorit, granat, plagioklas, amfibol och kordierit . Enligt Sargent (1977) ar amfibolen
en mellanform mellan antofyllit och holmquistit . Observationen bekraftas av Eastell
(1977) som publicerat ett rontgendiffraktogram som visar narvaron av litiumrikt
hornblende i en del lager pa Bockholm . I flere av de ljusare lagren pa Bockholm firms
solfjaderformiga aggregat av amfiboler (fig . 9) som inte parallelellstallts av den
starka deformation som bergarterna i ovrigt genomgatt (Ehlers 1976) . Detta kan
eventuellt tolkas som en senare posttektonisk metamorfos av bergarterna room
vulkanitmassivet (Eastell 1977, Sargent 1977) .
Speciellt pa Bockholm men even annorstades room de intermedidra vulkaniterna
forekommer oregelbudna, ofta rundade epidotklumpar (fig . 10) . De grongraa epidotklumparna ar omgivna av ett morkare skal av hornblende .
3
128100481K
18
Fig . 10 . Rundade gron-gula epidotkonkretioner i amhbolitisk lava . Bockholm . Fnklinge .
Kuva 10 . Pyoristyneita epidoottikonkreetioita amtiboliittisessa laavassa .
r ophitiolitic lava .
N. ; . 70. Rounded epidole-rich nodules
Fig . 11 . Starkt utdragna, stangli,~!a agslomeratfragment . Syddstra Enklinge .
Kuva 11 . Voimakkaasti vcnyneita, pitkanomaisia agglomeraattifragmcntteja . Enklingen kaakkoisosa .
rig . 77 . Strongly elongated agglomerate fragments . Southeastern Bnklinge .
19
Alla bergarter i Enklinge ar starkt deformerade . Kuddlavorna vid norra Kumlinge ar tillplattade medan de vulkaniska bergarterna i de centrala delarna av massivet
it starkt utdragna . Agglomeratfragmenten ar utdragna till langa stavar (fig . 11) .
Vanligen skar dock strandhallarnas ytor den starka lineationen i en sadan vinkel att
bergarterna ser foga deformerade ut (Ehlers 1976) .
Hornblanderika gnejser och amfiboliter forekommer i storre mangder aven i ett
strak Tangs Korso-Fisko Labbholm . mom detta kartbladsomrade forekommer
inga bevarade primarstrukturer, men langre mot sydost, pa kartbladet 1041, firms
valbevarade kuddlavastrukturer vilka avslojar det vulkaniska ursprunget hos denna
bergartszon . De hornblanderika bergarterna i zonen Korso-Fisko-Labbholm ar
skiffriga och ofta adrade med kvarts-faltspatadror (de glimmerrikare lagren ar mer
adrade an de hornblandrikare) . Glimmerhalten varierar, manga lager ar biotitrika men
hornblandet dominerar i allmanhct . De hornblanderika gnejserna ar ofta mellanlagrade med rena glimmergnejser och ibland med kvarts-faltspatskiffrar och -gnejser .
Bland de talrikt forekommande amfibolitgangarna kan man namna en svarm pa
norra Enklinge (Smaholmarna), som skar igenom den tonalitiska gnejsgraniten,
men skars av mikroklinrika pegmatitgangar . Amfibolitgangarna har riktningen
NW SE och samma minerallineation som den omgivande gnejsgraniten . Stora
skarande amflbolitgangar firms aven pa Gloskar och Rysskar sydost om Enklinge .
Diopsidamfiboliter
Endast nagra mindre partier av diopsidamfibolit forekommer mom detta kartbladsomrade . Pa Ingholm, nordvastra Kumlinge, firms en ungefar 200 X 300 m stor
klump av randig diopsidamfibolit . Lagret skars av en mikroklingranit och har inte
kunnat foljas vidare .
Tva mindre lager av en diopsidrik amfibolit firms pa vastra sidan av Snacko,
Kumlinge, inlagrade i migmatitomvandlade suprakrustalbergarter .
IN FRAKRUSTALBERGARTER
Suprakrustalbergarterna ligger omslutna av infrakrustalbergarter av varierande
alder och typ . Mest allmanna ar olika slag av kvartsdioriter (tonaliter) eller granodioriter, vilka ofta innehaller rikligt med morka amfibolitfragment . Kvartsdioriterna
och granodioriterna har i allmanhet raknats till Sederholms granitgrupp 1, dvs . till
de svnorogena typerna .
Yngre serorogena mikroklingraniter forekommer framst i Kumlinge och i de
nordvastra delarna av Fisko skargard . I samband med mikroklingraniterna forekommer stallvis en migmatitomvandling av aldre gnejser och graniter .
21 ,
Bandad hornblandegabhro ; de tur--a hornbLandekristallerna har sjunkit ned
och lamnat ett ljust skikt av plagioklas .,vanfor . Angholm, vastra Kumlinge .
Kuva 12 . Raitaista sarvivalkegabroa ; raskaat sarvivalkekiteer ovat laskeutuneet
jattaen samalla vaalean plagioklaasikerroksen ylapuolelleen .
Fig . 12 .
Fig . 12 . Igneous banding in hornblende Rabble .
Gamla - mojligen preorogena --- basiska infrakrustalbergartslager forekommer
rikligast pa Lill-Lappo och Raddarskar . hlar finns i huvudsak dioritiska eller gabbroida
bergarter som breccieras av kvartsdioriter eller granodioritcr .
Spridda lager av bandad gabbro inlagrade i veckade suprakrustalbergarter visar
att dessa lager intruderat som preorogena lagergangar .
Rapakivibergarterna representerar den yngsta infrakrustalbergartsgenerationen
och de tacker hela det vastra kartbladsomradet.
Gabbror
Boudiner, brecciastycken och avbrutna lager av gabbro forekommer inom bade
suprakrustalbergarterna och infrakrustalbergarterna . I nagra fall er gabbrolagren
tydligt bandade och visar spar av primer magmatisk lagring (fig . 12) . Den bast bevarade bandade gabbron finns inlagrad i migmatitomvandlade sedimentbergarter
mellan Snacko och Kumlinge (x = 6680,7, y -- 486,1) . Det ar en horn blandegabbro i
vilken hornblende och plagioklas forekommer i forhallandet 1 :1 . 1 bergarten forekommer band som bestar av tva delar, en mork amfibolrik och en ljus plagioklasrik
del . De morka delarna av banden Jigger alltid under de Ijusa i den flackt stupande
gabbroskivan . En del morka lager tunnar ut och bildar flacka trag vars undersida
21
Fig . 13 . Tragformiga lager i bandad gabbro . Pilen anger lagrens bottenriktning . Angholm, vastra Kumlinge .
Kuva 13 . Allasmaisia kerrosturnia raitaisessa gabrossa . Nuoli osoittaa kerrokscn pohjan suunnan .
13 . _dsymrnelric trot+gb-formed dark layers in hornblende gabbro . I he arrow indicates At
down direction .
overensstammer mcd bottenriktningen hos de tudelade banden (fig . 13) . Banden
forefaller art ha uppkommit primart i gabbron genom gravitativ anhopning av tunga,
tidigt kristalliserade mineral . I sa fall anger den bevarade bandningen horisontalplanet vid intrusionstillfallet .
En mindre valbevarad bandad gabbro finns pa Stororarna norr om Lill-Lapp()
och en annan pa nordostra stranden av Vasteron, Brando .
Dioriter pa Lill-Lappo
Fran Ljungskar vid sodra andan av Lill-Lappo, till holmarna norr om Raddarskar
finns overvagande dioritiska eller gabbroida bergarter . Pa ostra stranden av LillLappo overgar dioriterna i den tidigare beskrivna bandade suprakrustalbergarten .
Inneslutna i dioritbergarterna forekommer mindre klumpar av ultrabasiska pyroxeniter . Kantiga amfibolitfragment som ibland innehaller granat ar dven vanliga .
Norrut, pa Raddarskar och Lanto oarna ar dioriterna breccierade och genomsatta
av kvartsdiorit . Bergarten antar stdllvis ett utseende som paminner om Hitisomradets
bandade serie (Edelman 1960) .
22
Intrusion av diorit Tangs suprakrustalbergarternas skiffrighetsplan . Svdostra
Brandholm, Lill-Lappo .
Kuva 14 . Din itti-intruusio, joka on tunkeutunut pitkin pintakivilajien liuskeisuustasoa .
Fig .
14 .
Fig . 14 . Intrusmn of diorite along the plane of schi .rtosit , in the supracrustal rocks .
Soderut Tangs sydostra stranden av Lill-Lappo tilltar antalet leptitlager och -sliror
och det verkar som om dioriten trangt in Tangs skiffrighetsplanen i leptiten (fig . 14) .
Dioritzonen avsmalnar soderut och den sydligaste blottningen ar skaret Fagerviksgrundet sydvast om Bjorko .
Granodioriter och kvartsdioriter (gnejsgraniter)
Olika slag av gnejsiga, kalifaltspatfattiga granitoider omsluter de fiesta andra
bergarterna i den ostra hdlften av kartbladsomradet . Gemensamt for de bar bergarterna ar att de ar konforma med suprakrustalbergarterna i stor skala och de har av
Sederholm (1934) klassificerats som synorogena graniter tillhorande grupp 1 . Deras
alder har av dr . Kouvo vid Geologiska forskningsanstalten bestamts till 1 890 Ma .
Som ett gemensamt namn for dessa graniter anvands har den av Sederholm begagnade
termen gnejsgraniter . Gnejsgraniterna ar skiffriga eller stangliga konformt med
omgivande eller inneslutna suprakrustalbergarter .
23
Fig . 15 . Fragmentrik kvartsdiorit . Fragmenten bestir av olika amfibolitiska bcrgarter .
Norra Enklinge .
Kuva 15 . Fragmenttipitoista kvartsidioriittia . Fragmentit ovat erilaisia amfiboliittisia
kivilajeja .
fiR . 15 . Fragment-rich quarl~, diorite (Ionalilej .
Lntrusiv kvartsdiorit
Pa norra Enklinge och i omradet oster om Kumlinge forekommer en homogen
kvartsdiorit, som omger de basiska vulkaniterna pa Enklinge . I kontakten mot
suprakrustalbergarterna pa Enklinge ar kvartsdioriten rik pa morka fragment och
kontakten ar breccierad och stallvis starkt skjuvad (Ehlers 1978a) . Speciellt rikligt
forekommer de morka bergartsfragmenten i ett kilformigt omrade narmast kontakten
mot leptiterna pa norra Enklinge (fig . 15) . Vid kontakten mot leptiterna i norr ar de
morka bergartsfragmenten tillplattade parallellt med kontakten . Kvartsdioriten hat
breccierat suprakrustalbergarterna, trangt in kings sma sprickor och brutit loss fragment . Pa Enklinge forekommer Tangs kontakten mellan vulkaniter och kvartsdiorit
talrika gangar av gnejsgranit i vulkaniterna (fig . 16 ; Ehlers 1978a, fig . 18-20) . Tabell
5 anger den modala mineralsammansattningen hos kvartsdioriten .
bvriga gnejsgraniter
Narmast Kumlinge ar gnejsgraniten mera heterogen . Huvudbergarten ar aven
har overvagande kvartsdioritisk, men den ar stallvis mycket ljus och till sin sammansattning trondhjemitisk . Kornstorlek och textur varierar met an i den ovan beskrivna
24
Fig . 16 . Deformerade gangar av kvartsdiorit i amdbolitiska favor . Enklobb, Enklingc .
Kuva 16 . Deformoituneita kvartsidioriittijuonia amhboliittisissa laavoissa .
/75 . 16. Deformed dikes of quart,, diorite (lonalile) in ampbibolitic lovers .
Tabell 5 . Point counter analyser av kvartsdioriter (tonaliter) fran Norra Enklingc (Ehlers 1978 a) .
Taulukko 5 . Pohjois-Enklingen kvartsidioriittien mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyn i
(Ehlers 1978 a) .
Table 5. Point counter analyses of the modal composition of quartz diorites (tonalites) an northern Enklm*
(Ehlers 1978 a) .
5
6
7
8
9
42,6
37,8
32,8
44,5
40,5
41,7
48,2
40,8
40,2
42,9
47,9
40,0
7,7
3,3
12,2
20,2
11,9
4,1
6,1
2,3
4,4
0,9
7,3
2,9
0,4
1
2
3
Plagioclase
. . .
47,3
34,3
30,1
49,1
53,0
33,3
Microcline
3,3
4,8
3,9
8,5
Minerals
Plagioklas - Plagioklaasi Kvarts - Kvartsi Quartg
Mikroklin
Mikrokliini Biotit - Biotiitti -- Bioiite
1-Iornblande
Sarvivalke
Hornblende
0,9
0,1
Muskovit - Muskoviitti -Muscovite
3,2
Sericit - Serisiitti - Seri cite
2,5
Klorit - Kloriitti - Chlorite . .
Epidot-Epidootti-Epidote
Others4,6
Ovriga - Muut
100,0
1-9 . Enklinge, x - 7793,
v -
487
1,2
1,3
4,2
1,0
0,9
1,0
1,1
2,3
1,0
1,2
100,0
100,0
100,0
1,1
2,8
0,5
0,8
0,6
3,0
0,3
1,3
1,1
1,9
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
25
Fig . 17 . Ljus trondhjemitisk gnejs med rester av suprakrustalbcrgarter . Salgiirarna,
Kumlinge .
Kuva 17 . Vaalcaa tronclhjemiittista gneissia, jossa pintasyntyisten kivilajicn jaante a .
F l. 17. 1 rondbjenutic gneiss nit/ remnants of supracrustal rocks .
kvartsdioriten . Langs kontakten mot suprakrustalbergarterna pa Kumlinge innehaller
den trondhjemitiska gnejsen bergartsfragment och sonderbrutna lager, vilka vanligen
ligger parallellt med lagringen i de narbelagna suprakrustalbergarterna . Skarn- och
amfibolitlager ar vanliga och dessutom forekommer enstaka kvartsrika leptitlager
(fig . 17) . Trondhjcmitcrna pa ostra Kumlinge forefaller art stallvis bilda regelratta
lagerintrusioner i sedimenten .
Pa Lappo, Bjorko, Langbrok och Ljungskar finns fragmentfria, ofta kvartsrika
och K-faltspatfattiga kvartsdioriter som innehaller enstaka amfibolitband . Pa Bjoko
och i skargarden norr om Bjorko ar gnejsgraniterna uppblandade med adergnejser,
och det ar ofta svart art skilja de olika bergarterna har .
Kvartsporfyr och intrusivbreccia pa Bockholm och Gloskar
Pa Bockholm finns det av Sederholm (1934) beskrivna aBockholmskonglomeratet» (fig. 18) . En liknande bergart finns pa Gloskars norra strand inne i den kvartsdioritiska gnejsgraniten . En nykartering av dessa lokaliteter (Ehlers 1979) visar att
bada bergarterna sannolikt har samma ursprung . Bade pa Bockholm och pa Gloskar
bestar bergarten av osorterade fragment av olika bergarter . ITragmenten ar av olika
4
128100481K
26
Fig . 18 . Konglomeratliknande intrusivbreccia (Bockholmskonglomeratet) . Ber irten
bestar av en blandning av olika fragment, med varierande rundning och storlek . Bockholm, Enklinge.
Kuva 18 . Konglomeraattia muistuttava intrusiivibreksia (Bockholmin konlomeraatti) .
Kivilaji koostuu fragmenttiseoksesta, jonka fragmenttien pyorcys ja koko vaihtelevat .
Pit . 18 . Conglomerate-like intrusive breccia (»The Bockholm Conglomerate») . the rock it a
mixture of fragments of earp/ng .rile and roundness .
Tabell 6 . Point counter analyser av intrusiv porfyrbergart som upptrader i samband med intrusiv
breccia pa Bockholm .
Taulukko 6 . Bockholmin intrusiivibreksian yhteydessa csiintyvan intrusiivisen porfyynl * en mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna .
l able 6. Point counter analyses of the modal composition of the intrusive porphyry rock associated n'itl the intrusive
breccia on Bockholm .
Minerals
art .Z
Kvarts - Kvartsi -Plagioclase
Plagioklas - Plagioklaasi
Biotit - Biotiitti - Biotite
Amfibol
Amfiboli--Amphibole
Klorit - Kloriitti - Chlorite
lpidote
Epidot - Epidootti
Kalcit
Kalsiitti - Calcite
Titanite
Titanit - Titaniitti
Opaka - Opaakit - Opaque
Ovriga - Muut - Others
1--2 . Bockholm, x -- 6690,0, v -- 488,3
t
2
44,5
43,0
37,1
0,4
10,9
0,1
5,0
1,7
1,4
31,8
16,8
3,2
2,4
0,3
0,1
0,1
0 .8
100,0
0,4
100,0
27
storlek och forekommer blandade utan egentlig mellanmassa . Mellanrummen mellan
de storre fragmenten ar fvllda av en medelkorning klastisk massa av mindre fragment
och mineralkorn . Pa Bockholm ar fragmenterbergarten mera konglomeratlilknande
med rundade fragment av bland annat den narliggande kvartsdioriten . Pa Gloskar ar
bergarten mera breccieliknande med kantiga fragment . Vardera fragmentbergarten
skar skarpt igenom de omgivande bergarterna . Intrusivbreccian pa Bockholm skar
igenom saval de basiska vulkaniterna som kvartsdioriten . Bade pa Bockholm och pa
Gloskar forekommer i samband med fragmentbergarterna en fin till mellankorning
kvartsporfyr som forefaller att intranga i samband med fragmentbergarten, men ar
vngre an denna (Ehlers 1979) .
Tabell 6 anger mineralsammansattningen hos den intrusiva porfyren .
Serorogena graniter (mikroklingraniter)
Flerstades room kartbladsomradet ar suprakrustalbergarterna och gnejsgraniterna
genomtrangda av medelkornina, mikroklinrika graniter och grova pegmatiter . Dessa
graniter ar yngre an gnejsgraniterna och klassificerades av Sederholm (1934) soni
graniter av grupp 2 . 1 samband med mikroklingraniterna forekommer en omfattande
migmatitisering . Kumlingcomradet bestar i huvudsak av dylika migmatitcr, t .ex . i
Snackoomradet i sydvastra Kumlinge overvagande av adergnejser (fig . 19) . Mikro-
Fig . 19 . iMigmatit . Snicko, Kumlingc .
Kuva 19 . Migmatiitti .
N'R . 19 . Mtrnurlile .
28
Fig . 20 . Nfikroklinporfvr„blascer i gnejso„
-„ad suprakrustalbergart . Snacku,
kumlingc .
kuva 20 . Nlikrokliiniporfvroblasteja gneissivtvnecssa pincakivilajissa .
. 20 . A-licraclinr pip/proh/ar/s iii snpracritsla/ ,oneisc .
Fr,,
klinporfyroblaster i suprakrustalgnejserna forekommer vaster om Kumlinge (fig . 20) .
1 de centrala delarna av Kumlinge okar den K-rika pegmatitens andel och migmatiten
antar ett agmatitiskt eller ibland nebulitiskt utseende . 1 synnerhet dc basiska suprakrustalbergarterna forekommer som stora kantiga brecciafragment omgivna av pegmatitgranit .
Tydligt yngre an pegmatitgraniterna och adergncjserna i Kumlinge jr en jamnkorning gra eller rod mikroklingranit, som forekommer i do nordvastra delarna av
Kumlinge . Den finns ocksa flerstades i de centrala och sddra delarna av Kumlinge,
dar den skar den grovkornigare pegmatitgraniten . Pa norra Skafto och sydvastra
Baro bildar den jamnkorniga graniten en intrusivbreccia i vilken kantiga bitar av
suprakrustalbergarter och pegmatit ligger omslutna av den gra, medelkorniga mikroklingraniten (fig . 21) .
1 samband med migmatitbildningen i Kumlinge-omradet forekommer pegmatiter
av olika generationer . De Jigger runt migmatit- och granitmassiven pa Kumlinge i
en ca 1--2 km bred zon . dar aven gangar av den jamnkorniga yngre Kumlingegraniten ar vanliga . Pegmatiterna ar har och ester om Enklinge enkla pegmatiter
och bestar av enbart faltspat, kvarts och glimmer . Pa Ljungskarsoren har i pegmatiter
patraffats beryll och ett metamikt mineral (uraninit) . Pa Baro liar Sargent (1977) i
pegmatit funnit lepidolit .
29
Fig . 21 . Gra homogen mikroklingranit med fragment av aldre suprakrustalbergarter .
1 fragmenten syns aldre deformerade pegmatitgangar . Skaftti, Kumlingc .
Kuva 21 . Harmaata homogeenista mikrokliinigraniittia, jossa vanhempicn pintakivilajien fragmentteja . Fragmenteissa on nakvvissa aiemmin deformoituncita pegmatiittijuonia .
.
Fix. ?l . l i- aonents o/' supracrrutal racks, brecciated b) , rej bomogenems microcline granite
De/i/rmed pexmatite reins can be seen in the fraxnzent .r.
Norr och nordost om Bjoko forekommer en spcciell typ av nsigmatit . Paleosomen
utgors huvudsakligen ax , tonalitiska (ofta fragmentforande) gnejsgraniter, vilka som
stora fragment ligger i en jamnkornig mikroklingranit (fig . 22) . Pegmatiter ar har
vanliga, medan rester av suprakrustalbergarter endast forekommer sparsamt .
Norra delen av Piskfi, samt skargarden vaster och norr harom anda till Porsskar
ar rikligt genomtrangd av en medelkornig mikroklingranit av samma typ som Kunslingegraniten . I mikroklingraniten finner man rester av gnejsgranit och suprakrustalbergarter . Mikroklingranitens stora utbredning inom detta omrade orsakas av den
dacka lagcrstallning som hat radcr . Gnejsgranit och mikroklingranit ligger som tunny
skikt pa varandra . Flacka kontakter kan ses bl .a . i Norrklobb-Killingskaromradet
nordvast om Fisko . Detta ar forklaringen till den oregelbundna geologiska kartbilden i detta omrade .
Ltt mindre migmatitomradc med diffusa kontakter forekommer ph ostra sidan ons
Bjfirko . Detta bestar av glimmerskiffrar och amfibolitband, som ligger omgivna av en
pegmatitisk mikroklingranit . Nagra mindre massiv av mikroklingranit av Kumlingetyp forekommer pa norra Enklinge fangs kontakten mellan de basiska vulkaniterna
och kvartsdiorite rna . Tabell 7 visar mineralsammansattningen hos mikroklingraniten
i detta omrade .
12810U481K
3H
Fig . 22 . Schollenmigmato, agment av morka infrakrustalber : inter och gra guejsBj,srkd .
granit omgivna av en ljus mikroklingranit . Trollsl
Kuva 22 . Schollcn migmatiittia . Tummien sevakivien ja harmaan gneissigraniitin
fragmenttcja, joita vmpariii vaalea mikrokliinigraniitti .
22 . .S'cbollen rni,ornalii . /nfranvr . tat rack / a, ment .r .czn-rrnrnded 61' a Irght microcline granite .
Point counter malrace .,% mikroklingraniterna tangs kontaktcn mellan vulkaniter och
kvartsdioritcr pa Enklinge .
.
Vulkaniittien
ja
kvartsidioriittien
kontaktilla sijaitsevicn mikrokliinigraniittien mineraalil auluhko 7
koostumus pistelaskimella maaritettyna .
'1-abell
l able
17.
/ s ti covn/cr anal_p .te.r of the modal conrpoilion of the nnerocline granites situ ated at the contact hetn een
the rolcanics and gram7 diorites on Enklinge .
Vlmcnls
Orrar- t~
Kvarts - Kvartsi
Plagioklaasi -- P/agioc/ase
Plagioklas
T-likroklin
Mikrokliini - .Llicroeline
. corite
Muskovit - Muskoviitti - .111r
Biotit -- Biotiitti
Biotite
Klorit
Kloriitti -- Cl/oavtc
Kalcit - Kalsiitti -- Calcite
Epidot - Epidootti --- Epidot
1-2 . Enklinge, x - 6692,68, v = 486,19
3 . Enklinge, x --- 6692,63, v - 486,06
2
3
10,8
1,3
39,3
34,3
16,3
6,2
1,6
49,3
29,0
12,5
4,6
4,4
0,6
0,8
100,0
100,0
1
39,4
23,3
23,2
1,4
1,5
0,2
100,0
31
Fig . 23 . Pcgrnat
ade suprakru,,a,,, - .. , , om skars - posn,ropen Seglingegranir .
Grund II( - r onm Norrklobb, S( glinge .
Kuva 23 . Pcgmatiittijunnia suprakrustisessa gneississa, iota postoru~gcenincn Scglingen
graniitti lcikkaa .
l ill . 23 . I-tegmatite-reined ~ •uprner/f.c/aIXneir~e .~ rn! I, p~~rtcicgcnir)e,olin
Postorogena graniter
Vastra delen av kartbladsomradet bestir av bergarter som tillhor det postorogena
alandska rapakivimassivet . Delar av tva rundade postorogena granitmassiv, Avaoch Seglingegranitmassiven hor ocksa till kartbladsomradet . Dessa massiv ar aldre an
rapakivigraniterna och torde tillhora 3 :e gruppens graniter enligt Sederholm (1934) .
Faltobservationerna bekraftar att graniterna i Ava och Seglinge skars av subjotniska
diabasgangar (trappdiabaser) medan rapakivibergarterna i allmanhet skar diabaserna
(Bergman 1971, 1973 b, Bjork 1976, Edelman 1960) .
De radiometriska aldersbestamningarna fran de postorogena graniterna (Vaasjoki 1977, fig . 4) ger aldrar mellan 1620 Ma och 1670 Ma for rapakivibergarterna och
1815 Ma for tredje gruppens graniter .
Tidigt postorogena graniter (3 :e gruppens graniter)
Granitmassiven i lava och Seglinge bar bada beskrivits tidigare (Bostrom 1951,
Kaitaro 1953, Bergman 1973, Bjork 1976) . Den vastra halften av Avagranitmassivet
och liter av de norra delarna av Seglingegraniten faller inom kartblad 1023 .
32
Tabcll 8 . Point counter analyser av bergarter tillhorande Seglinge massivet . Komboskar (Bjork 1976) .
Taulukko 8 . Seglingen massiivin kivilajien mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna . Komboskar (Bjork 1976) .
.
Table 8 . Point counter analyses of the modal composition of rocks of the Seglinge massif (Bjork 1976)
1
%IjeeraIs
Plagioklas
Plagioklaasi
3
2
1
39,0
28,0
38,0
50,9
35,0
Potash feldspar 22,7
24,3
40,5
19,7
7,2
10,5
5,2
8,1
5,8
14,5
0,8
14,0
16,6
0, -,
12,5
2,6
22,1
0,4
2,8
15,4
7,9
2,5
0,3
0,6
2,7
2,3
5,2
17,6
4,0
2,6
1,8
Plagioclase
Kalifaltspat -- Kalimaasalpa --
Kvarts -- Kvartsi -Quarts . . .
Biotite
Biotit -- Biotiitti
Klorit
Kloriitti --- Ghloritc
Hornblende - Sarvivalkc -Hornblende
2,3
Titaniitti - 1 itanitc
Titanit
0,8
Opaka
Opaakit
Opaque
Apatit- Apatiitti
Apatite
0,5
3,6
Fpidot -- Fpidootti
Epidote . .
Ovriga - Mum - Others1,6
100,0
I.
2.
2.
3.
4.
5.
4
Porfvrgranit
Porfvrgranit
Porfvrgranit Granodiorit Alonzodiorit
Kvartsdiorit -
0,5
100,0
0,8
4,0
1,1
100,0
100,0
100,0
Porphyriticgranite
Porfyyrigraniitti
Porfyyrigraniitti -- Porphyritic granite
Porfyyrigraniitti - Porpb, , ritic granite
Granodioriitti -- Granodiorite
Nionzodioriitti - Alonspdiorite
Kvartsidioriitti - Ouari7 diorite
Tabell 9 . Point counter mnalvscr av Ava massivcts bergarter (proven harstamolar fran dclar av loassivet som ligger utanfor kartblad 1023) .
Taulukko 9 . .Avian massiivin kivilajien mineraalikoostumus pistclaskimella maaritettvna .
/'able 9 . Point coruzter analyses
of the
modal composition rtf rocks of the Ara massif :
1
\ijec,aIs
4
29,8
20,8
22,4
20,1
29,6
10,-
14, -
Potash ,/e/dspa . . .
41,0
49,6
34,1
40,3
34,0
22,1
14,8
Plagioclase
18,6
25,3
2,0
0,0
16,7
14,7
0,2
27,1
0,3
7,6
24,9
4,9
3,9
31,0
12,9
37,8
14,-
10,9
8,7
7,6
3,4
1,3
O,l
4,4
3,4
-1,4
0,3
100,0
100,0
Kvarts -- Kvartsi - Ouarl~,
Kalimaasalpa
Kalifaltspat
. .
Plagioklas -- Plagioklaasi
Biotite . .
Biotic
Biotiitti
Klorit
Kloriitti
C,hloriie
Hornblende
Sarvivalke
5,5
0,1
5,1
Hornblende
Titanit -- Titaniirti
l'itanite
Opaque
Opaka - Opaakit
Fluorit
Fluoriitti - Fluorite
Apatit-- :Apatiitti- -Apache
Ovriga -- i\luut -Others . .
2,9
1,6
0,1
1,6
0,6
0,1
0,4
100,0
100,0
5,1
0,2
1,4
0,1
100,0
2,1
1,5
0,3
0,4
0,3
1,7
0, 7
0,1
100,0
100,0
Porfyyrinen graniitti - Porphyrt -granite
Porfyrisk g ink
L-'ven-grained granite
5 . Jamnkornig granit - Tasarakeinen graniitti
Monzoniittcja
Alonzonites
6-7 . Monzonitcr
1--4 .
0,2
33
Norra udden av Seglinge samt Norrklobben bestar dels av en brun monzodiorit
och dels av en rod porfvrgranit . Gangar av porfyrgranit (med rundade fragment av
morkbrun monzodiorit) forekommer pa norra udden av Ado samt pa det lilla skaret
strax vaster om derma udde . Ca atta kilometer norr om Seglinge pa det lilla skarct
483,7) forekommer ca 10-20 cm breda veckadc
Tobaksgrund (1 =- 6688,5 y
g anger av en porfvrisk granit som paminner om Scglingegraniten .
Bland annat pa Ado framgar det att den porfvriska Scglingegraniten skar igenom
aldre migmatiter och pegmatiter (fig . 23) och pa Norrklobb forekommer rikligt mcd
kantiga fragment av aldre migmatitbergarter . Bjork (1976) har sammanstallt den
mndala stmmansattnin, en hos monzodioritcr och porfyrgraniter pa Seglinge (tabell
8) .
1 anslutning till porfvrgraniten pa Norrklobb forekommer rikligt med allanit-
f6rande pegmatitcr .
I ,Avaomradet bildar porfvrgraniten och monzoniten ett rundat massiv ears
diameter ar ca 5 kin . De omgivande gnejsbergarterna bojer sig runt Avamassivet och
bildar en ca tva kilometer bred zon av starkt hopklamda gnejser (Bergman 1971,
1973 b) .
Huvuddelen av Avamassivet bestar av en porfyrisk mikroklingranit som delvis
omges av en krans av kvartsmonzonit eller monzonit . Tabell 9 anger satnmansattningen hos Avamassivets bergarter . Nonzoniten forekommer i form av rundade
fragment och klumpar i porfyrgraniten och kan betraktas som ett tidigare intruderat
skal som senare genomtrangts och trasats sunder av den darpa foljande porfyrgraniten .
Skarande gangar av porfyrgranit eller monzonit forekommer i gnejserna runt
yvamassivet och de ar pa gangkartan (fig . 24) utmarkta med G .
En serie yngre radiella lamprofyrgangar skar Avagraniten samt de aldre gnejserna
i orngivningen (fig . 24) . Lamprofyrgangarna hat ingaende beskrivits av Kaitaro (1953) .
En svag skiffrighet ar markbar i den porfyriska Avagraniten . Skiffrigheten stupar
tlackt inat root mitten av massivet och den ar parallell med massivets kontakter .
Skiffrigheten minskar mot mitten av massivet .
Rapakivigraniter
Det alandska rapakivimassivet ar uppbyggt av flere olika granittypcr, vilka intruderat under olika tider . Mineralogiskt och kemiskt skiljer sig de olika typerna ofta
ganska litet fran varandra, se tabellerna 10 och 11, men kontakterna ar i alla fall
skarpa och de olika typerna breccierar stundom varandra . Huvuddelen av kartbladsomradets rapakivibergaiter utgors av en medel- till grovkorning, glest ovoidforandc
granit som pa kartbladet kallas wiborgit . Ovoiderna, vilka karakteriserar den wiborgitiska rapakivin, bestar av en karna av rod kalifaltspat omgiven av ett skal av plagioklas . Ovoiderna ar ungefar 2-5 centimeter i diameter, men stora variationer fore-
34
A
0
a
0
Q.°
0
9
DQ
Cl0
Qo
07~
<Q
~,
~
~~Q ¢ O
a .;~ o
4 DO p
o
DDS
4
d
0
o~'
rRolm
o
0.
alkkllg
0
4 Lill-La
terklob
7
a
Enklinge
d ep
9 /f 2
Ljungskan
7
Hogholm
12
0
appo
o
0
0
0
14 , o
Bo rssk&Qn
0
Kumlinge
o((y
4
35
Tabell 10 . Point counter analyser av rapakivigraniter .
Taulukko 10 . Rapakivien mineraalikoostumus pistelaskimella maaritettyna .
Table 10 . Point counter analyses of the modal composition of rapakivi granites .
2
Potash feldspar
35,5
31,9
32,3
42,6
48,0
26,2
40,2
33,7
45,6
34,1
38,3
26,4
32,3
28,9
25,8
31,8
25,6
54,5
Plagioclase
21,7
16,6
17,2
14,4
15,7
28,1
31,1
34,1
17,0
Hornblende
6,0
3,8
3,2
3,6
0,4
1,0
6,8
0,3
1,5
0,2
1,0
1,9
3,1
0,5
4,8
0,7
1,0
2,9
2,6
0,2
5,5
2,2
2,3
0,6
0,3
5,1
0,4
0,1
0,3
2,3
0,4
0,9
0,1
1,3
0,4
0,1
1,1
0,4
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
kalifaltspat- Kalimaasalpa -
Kvartsi --,Quart
Kvarts
Plagioklas - Plagioklaasi -I iornblande --- Sarvivalke -
Biotit
Biotiitti - Biotite
klorit--Kloriitti
Chlorite .
Fluorit-Fluoriitti
Fluorite
Opaka -- Opaakit
Opaque
Ovriga - Muut - Others . . .
0,2
0,9
100,0
4
1)
1
5
6
100,0
Viborgiitti - Wiborgite, Sjalhallarna, x = 6691,0, y - 462,0
AViborgit
Viborgiitti
Wiborgite, Granarna, x
6693,0, y = 466,6
AViborgit
\Viborgit - Viborgiitti -- Wihorgile, Ostra Simskala, x = 6694,0, y -- 465,0
AViborgit
Viborgiitti - Wiborgite, Hogklobb, x - 6695,4, y = 462,7
Wiborgite, Vaderskar, x - 6702,3, y =- 465,0
AViborgit -- Viborgiitti
Porfyrisk rapakivi
Porfvvrincn rapakivi -Porphyritic rapakivi, Bockholm, x - 6688,5, v - 461,0
Porfyrisk rapakivi-Porfvyrinen rapakivi- Porphyritic rapakivi, Langholmsgrundet, x = 6690,42,
v == 461,1
8 . Porfyrisk rapakivi-Porfyyrinen rapakivi
Porphyritic rapakivi,Langholm, x - 6691, v = 460,5
9 . Biotitrik pyterlit - Biotiittirikas pyterliitti - Biotite-rich ppterlite, Granarna, x = 6693,0, v = 467,0
1.
2.
3.
4.
5.
6.
kommer . 1 stora drag forefaller det som om ovoidtatheten skulle minska osterut, och
pa holmarna nara den ostra rapakivikontakten forekommer ovoider endast sparsamt .
Den wiborgitiska rapakivin innehaller rikligt med sma fragment av aldre bergarter .
Storre delen av dessa fragment ar morka bergarter (amfibolit, diabas) men aven
spridda fragment av sura gnejser eller aldre graniter forekommer . De inneslutna fragmenten ar ibland omvandlade langs kanterna och Kullman (1975) beskriver ett morkt
fragment pa Ostra Simskala i vilket ovoider bildats . Wiborgiten ar den aldsta rapa-
Fig . 24 . Utbredningen av bergartsgangar utanfor rapakiviomradet . 1 . Diabasgang ; 2 . Swarm av
diabasgAngar med antalet angivet ; 3 . Korsodiabas ; 4. Kvartsporfyrgang ; 5 . Monzonitgang; 6 . Gang
av postorogen granit; 7 . LatnprofyrgAng .
Kuva 24 . juonikivilajien levinncisyys rapakivialueen ulkopuolella . 1 . Diabaasijuoni ; 2 . Diabaasijuoniparvi, juonien lukumaara ; 3 . Korson diabaasi; 4 . Kvartsiporfyyrijuoni ; 5 . Monzoniittijuoni :
6 . Postorogeeninen graniittijuoni ; 7 . Lamprofyyrijuoni .
Fig. 24. Distribution of dukes in the area outside the rapakivi granite . 1 . Diabase dyke; 2 . Swarm of diabase
dikes, number of d_ykes; 3 . The pyroxene diabase on Korso ; 4 . Quartz-porphyry dyke, 5 . Mon7onite dyke ;
6 . Drke of postorogenic granite ; 7. Lamprophyre dyke.
36
Tabell 11 . Kemiska analyser av rapakivigraniter .
Taulukko 11 . Rapakivien kerniallisia analyyseja .
Table 11 . Chemical analyses of rapakivi granites .
t
Si0 2
TiO,
,11._,0 3
Fe2 0 3
FeO
MnO
mg 0
CaO
\a,0
K,O
P,0 3
Co ., .
H,O -
H,O-
F
Rb,O
SrO
ZrO . .
BaO
Q
or
ab
an
c
fo
fa
en
fs
lien
fs
WO
mtt
it
h in
ap
z
cc
fr
fcm
Qu
Or
Ab 100
Q u
Or
A b
An 100
73,47
0,24
13,14
0,56
1,71
0,03
0,37
1,10
3,22
5,39
0,04
0,00
0,50
0,06
0,30
0,037
0,008
0,030
0,05
71,24
0,41
13,13
0,85
2,70
0,07
0,35
1,63
3,34
5,23
0,09
0,00
0,35
0,07
0,26
0,031
0,011
0,042
0,11
100,24
99,91
31,06
31,96
27,25
3,14
0,84
27,08
30,99
28,26
5,34
0,92
2,34
0,92
2,34
0,83
3,51
0,04
0,20
0,23
0,81
0,46
1,23
0,78
0,10
0,05
0,21
0,06
0,61
0,52
5,23
7,55
34,41
35,41
30,19
33,25
34,22
29,17
3,36
31,37
35,90
32,73
29,54
33,81
30,81
5,83
- Even-grained granite . Mulan,
1 . Jamnkorning rapakivigranit - Tasarakeista rapakivigraniit
x = 6690,3, y = 482,9
2 . ATiborgit - Viborgiitti - [Viborgite . Mulan, x = 6690,25, y = 483,0
Anal . P . Ojanpcra, XRF av M .-L . Hagel-Brunnstrom
37
kivibergarten inom kartbladsomradet (Leif Bergman, muntligt meddelande) och den
genomskars av yngre rapakivibergarter, vilkas inbordes aldersforhallanden into alltid
ar mojliga att faststalla i felt .
Wiborgiten genomskars av stora massiv av pyterlitisk rapakivi . Pyterliterna skiljer
sig fran wiborgiterna framfor alit genom att megakrysterna av kalifaltspat saknar
plagioklasmantel och ofta ar kantiga (Bergman, muntligt meddelande) . Pa kartan har
pyterliterna indelats i tva typer : pyterlitisk rapakivi och biotitrik pyterlit, stallvis
porfyrisk .
Den pyterlitiska rapakivigraniten bildar ett ovalt massiv pa vastra stranden av
Vestra Simskala . Kullman kallar bergarten en medelkornig pyterlit . Den biotitforande pyterliten saknar hornblende och kallas av Kullman (1975) grovkorning
pyterlit . Den bildar ett stort massiv sydost om Ostra Simskala . Massivet omges av
en jamnkorning granit som enligt Kullman (1975) kan vara en kontaktvariant av den
biotitrika pyterliten .
Porfyrisk rapakivi forekommer i tre massiv av vilka det sydligaste endast delvis
faller inom omradet for detta kartblad . Den porfyriska graniten kring Langholm och
Langholmsgrund har beskrivits av Kullman (1975) . Inom massivet vaster om Enklinge forekommer sliror och fragment av den omgivande wiborgiten .
Jamnkorning rapakivigranit forekommer pa den lilla holmen Mulan vaster om
Enklinge, nara rapakivimassivets ostra kontakt . En liknande bergart forekommer
runt det biotitrika pyterlitmassivet oster om Simskala . Enligt Kullman (1975) skar den
jamnkorniga graniten skarpt igenom wiborgiten och upptrader som gangar i denna .
Pa Mulan er den jamnkorniga graniten tydligt intrusiv i den omgivande wiborgiten . Talrika kantiga fragment av wiborgit finns i den finkorniga rapakivigraniten .
Langs kontakterna kan man se spar av en »stopinga-process, varvid den jamnkorniga
rapakivin har brutit loss wiborgitfragment (fig . 25) .
Till de yngsta rapakivigraniterna hor ytterligare nagra smerre massiv av jamnkorning aplitgranit . Dylika massiv finns pa norra Vardo, pa norra Stangskar och pa
sydostra udden av Furon . iti-lest forekommer aplitbergarterna dock som skarande
gangar i rapakivigraniterna . Kullman (1975) har narmare undersokt dessa gangar i
Simskalaomradet, och har dervid kunnat dela in aplitgangarna i olika generationer .
Rikligt med aplitgangar forekommer dessutom pa Traskskar och Hemorarna nordost
om Simskala, vid Yxskar, Looren och pa Rodskar vaster om Enklinge .
Morka greisengangar forekommer rikligt i Simskalaomradet, och en del av dem
visar anomala tennhalter (Bergman 1973 a) . Greisengangarna ar framforallt koncentrerade till den porfyriska graniten soder om Vastra Simskala vilken even har en
hogre halt av tenn (ca 18 ppm) an de omgivande rapakivigraniterna (ca 5 ppm)
(Kullman 1975) . Ett stort antal greisengangar forekommer even pa Bockholm och
Langholmsgrund soder om Ostra Simskala . Tennhalterna i dessa greisengangar ar
upp till flere hundra ppm (Leif Bergman, muntligt meddelande) . Greisengangar
forekommer mera sparsamt pa Ostra Simskala, samt pa Hemorarna soder om
Yxskar .
6
1281)0481K
3.
4.
5. /
60
6.
60
1.
2.
/
0
50
100 m
Fig . 25 . Kartskiss over Mulan vaster om Enklinge, dar den omgivande wiborgiten (1) forekommer sow takrester i jamnkorning rapakivi (2) ; 3 . Kontaktens stupning ; 4 . Spricka ; 5 . Aplitgang ; 6 . Schlieren .
Kuva 25 . Kartta Mulan-nimisesta saaresta . 1 . Viborgiittia ; 2 . Tasarakeista rapakivea ; 3 . Kontaktin kaade; 4. Halkeama ; 5 . Apliittijuoni ; 6 . Luiroja .
Fig. 25. Sketch map showing an intrusive equigranular rapakivi (2) with of the surrounding wiborgitic rapakivi (1) ; 3. Dip of contact; 4., Fracture; 5 . Aplit dyke ;
6. Schlieren .
39
GANGBERGARTER
Diabasgangar och Korsodiabasen
Inom kartbladsomradet finns flere svarmar av diabasgangar eller s .k . trappdiabaser . Det er ca . 1-10 meter breda svarta gangar, som skarpt genomskar den eldre
berggrunden . De karakteriseras av ofitisk textur . Hornblende dr det dominerande
morka mineralet . Pseudomorfer efter pyroxen finns i de bredaste gangarna bl .a .
pa Algesklobbs Oren nordost om Enklinge . I diabaserna finns dessutom blasor som
oftast er fvllda av kvarts eller kalcit .
Den tetaste svarmen av diabaser finns pa nordostra Kumlinge (fig . 24) med fortsattning over holmarna Borsskar, llogholm, Langoren och Ljungskar mot Bjorko .
I svarmens riktning nordost om Bjorko upptrader ocksa kvartsporfyrgangar .
Ehlers & Ehlers (1977) har beskrivit de ostalendska diabasgangarnas utseende
och mineralogi . Ca 150 av de 338 beskrivna gangarna ligger mom detta kartblads
omrade .
1 nordostra kanten av kartbladet pa on KorsO (f.d . Koskenpaa) firms en diabas,
ears form ar oregelbunden och tudelad (fig . 26) med utlopare mot nordost och sydvast. Diabasen har en grov ofitisk textur med plagioklas och pyroxen som huvudmineral . Vid det smalaste stallet pa den nordostliga utloparen ersatts pyroxen av
hornblende som delvis er kloritomvandlat . Anortitrika klumpar (fig . 27) av plagioklas
forekommer ocksa har .
Korsodiabasens kontakter dr av vexlande slag . Pa ett stalle i Korso by dr kontakten
breccierad och pa ett annat stalle har diabasen trangt in som lagergangar i hornblandegnejs . I den sydvastra utloparen dr kontakterna skarpa, medan det i de yttersta delarna
av den nordostra utloparen (utanfor kartbladsomradet) forekommer hybridisering i
kontakten .
I de inre delarna av Korsodiabasen finns det yngre gangar som liknar trappdiabaserna (fig . 26) . En av dessa gangar har en finkorning gra marginal (fig . 28) .
Kvartsporfyrgangar
Skarpt genomskarande gangar av graaktig kvartsporfyr (jamfor kartan fig. 25)
har fran kartbladsomradet beskrivits av bade Sederholm (1923) och Kaitaro (1953) .
Grundmassan ar gra till morkrod och bestar framst av kvarts, men even av biotit
och muskovit . Kvartsstrokornen dr upp till 1 mm i diameter, rundade och bla eller
gra . Roda kantiga megakryster av plagioklas get kvartsporfyrerna deras typiska utseende .
Kvartsporfyrgangarna finns framst kring Avagraniten, och patraffas pa norra
Storskeret och Ronnklobbarna och tvars over norra Fisko mot sydostra Labbholm .
Dessutom finns det flere gangar mellan Korso och Bjorko . De upptrader i form av
40
i
Soderholme
KORSO
1
KORSODIABAS
SKARANDE
DIABASGANG
0
500 m
Fig. 26. Karta over pyroxendiabasens
utbredning pa Korso och Soderholmen .
Finkornigare
diabasgangar som skar
Korsodiabasen ar utritade .
Kuva 26 . Pyrokseenidiabaasin esiintyminen Korso11a ja Soderholmenilla .
Karttaan on piirretty
myos hienorakeiset diabaasijuonet, jotka leikkaavat Korson diabaasia .
Fig . 26. Sketch map of the
distribution of pyroxene diabase on Korso . More finegrained crosscutting diabase
dikes are also indicated .
tvA strak, dar kvartsporfyrgangarna ligger en echelon och stallvis ar bojda (pa Utterklobb och pa en holme ostnordost om Brandholm) . Det norra kvartsporfyrstraket
kommer i dagen pa norra Norrholmen som en 12-15 m bred gang . Pa vastra stranden
av Norrholmen bar denna spjalkts upp i flere armar . I sydvast fortsatter kvartsporfyrerna over Falkklobb till en holme oster om Brandholm . Det sydligare kvartsporfyrstraket gar fran Glooren over sydostra Falkklobb och Ramsholm mot Utterklobb .
41
Fig. 27 . Rundadc klumpar ac
grovkorning anortosit i Kors<idiabasen . Korso .
Kuva 27 . Pyoristvneita karkearakeisia
anortosiittikasaumia
Korson diabaasissa .
Fig. 27. Aggregates of coarse-grained anortbosite in the Korso diabase .
SANDSTENSG ANGAR
Inom kartbladsomradet firms det i rapakivigraniterna rikligt med sandstensgangar (sprickfyllnader) av kambrisk alder . Av de 60 utritade sandstensgangarna
ligger 58 i rapakivigranit, till foljd av rapakivins starkt utvecklade spricksystem . De
tva sandstensgangar som patraffats utanfor rapakivigraniterna ligger i gnejsgranit
pa vastra Bjorko och i Avagranit pa Kummeloren .
STRATIGRAFI OCH ALDERSFORHALLANDEN
Suprakrustalbergarterna mom Kumlinge-Enklingeomradet ligger i en synklinal
(Ehlers 1976), med ears hjalp man kan konstruera en stratigrafisk kolumn for omradet
(fig . 29) . Underst i synklinalen ligger kvarts-faltspatrika sedimentbergarter (leptiter)
vilka pa Skafto ar gravackeliknande (Sargent 1977) . Norrut foljer de homogena Ijus-
42
Fig . 28 . En yngre diabasg$ng (1) med en gra kontaktzon (2) som genomskar Korsodiabasen (3) . Korso .
Kuva 28 . Nuorempi diabaasijuoni (1) harmaine kontaktivyohykkeineen (2), joka leikkaa Korson diabaasia (3) .
Fig. 28 . A dyke of diabase (1) xith a grey marginal gone (2) culling the pproxene diahase of
Korso' (3) .
gula leptiterna ph Barb samt de gra, tydligt lagrade sedimenten pa sodra Enklinge .
I de centrala delarna av Enklinge forekommer endast ett runt lager av kvartsrika
skiffrar mellan de basiska vulkaniterna och gnejsgraniterna . Pa nordostra Enklinge
och Lantb fortsatter leptiterna i en tjock packe, som ar tydligt lagrad . Aven om de
kvartsrika leptiterna dominerar, sa forekommer glimmerskiffrar mellan leptitlagren
bade i norr, pa Lanto, och i soder, pa norra Kumlinge . Nagon sedimentationsbotten
for dessa bergarter har inte patraffats och de ar saledes de aldsta sedimentbergarterna
i omradet . Pa norra Barb och sodra Enklinge forekommer kalkstenslager i leptiterna .
Kalkstenslagren forefaller art vara koncentrerade till de ovre delarna av bergartssviten,
nara kontakten mot de ovanpaliggande kuddlavorna .
I synklinalen foljer ovanpa leptiterna kuddlavor, vilka kan foljas Tangs hela kontakten mot leptiterna . Kuddlavorna bildar ett minst 500 m tjockt lager . Ovanpa
kuddlavorna foljer en bergartssvit som till overvagande del utgors av kuddbreccior
och fragmentrika vulkaniska breccior eller agglomerat . Den foretrader en hogre
stratigrafisk niva an kuddlavorna . Inne i kuddbrecciazonen forekommer, framfor alit
ph Bockholm och de sma grunden mellan Bockholm och Enklinge, ljusa tuffitiska
bergarter mellanlagrade i amfiboliterna . I de hornblanderika bergarterna firms spar av
sprickmonster som paminner om polygonal uppsprickning i block, eller pelarforklyftning i lavor .
RADIOMETRISK SUPRAKRUSTAL
ALDER
BERGARTER
INFRAKRUSTAL
BERGARTER
1650 Ma .
6 Rapakivi
graniter
1830 Ma .
7 AVa- och Seglinge graniter
GANGAR
17Kambri5ka sandstensqanqar
pastarogena
graniter
1890 Ma .
10
Glimmergnejs
?
Ade rg nejs
2Intermediara
vulkaniter
Amfiboliter
3 Kristallin
Hkalksten
4
Trondhjemit iska gnejser
11Basisk zon
Lager gin gar
av gabbro
12 Diabas /
Kvartsporfyr
73 Lamprofyr
i
s
B Mikroklingranit
Pegmatit
9 Intrusiv
kvartsdiorit
OVRIGT
Amfibolit ?
1S Amfibolit
i
18lnfrusiv breccia
p Bockholm
gnejsgraniter
16 Amfibolit
Leptiter
Gli mmergnejser I
t Okant basement
Fig . 29 . Stratigrafiskt schema for bergarterna i Kumlingeomradet .
Kuva 29 . Kaavio Kumlingen alueen kivilajien stratigrafiasta.
Pintasyntyiset kivilajit: 1 . kiilleliuskeet, suonigneissit; 2 . vulkaniitit, amfiboliitit ; 3 . kalkkikivet ; 4 . leptiitit, kiilleliuskeet ; 5 . tuntematon pohja .
Infrakrustiset kivet : 6 . rapakivigraniitit; 7 . Avan ja Seglingen graniitit ; 8 . mikrokliinigraniitit, pegmatiitit ; 9 . intrusiivinen kvartsidioriitti ; 10 . gneissimaiset trondhjemiitit ; 11 . mafiset kerrosintruusiot. Juonikivet: 12. diabaasit, kvartsiporfyyrit ; 13. lamprofyyrit ; 14, 15 ja 16 . amfiboliittijuonia .
Muut : 17 . kambriset hiekkakivijuonet ; 18. Bockholmin intrusiivinen breksia.
Fig. 29. Stratigraphical scheme for the rocks in the Kumlinge area .
Supracrustal rocks : 1 . mica schist, veined gneiss; 2 . volcanics, amphibolite; 3, crystalline limestone; 4. leptite, mica gneiss; 5 . unknown basement. Infracrustal rocks: 6.
rapakivi granites; 7. Ava and Seglinge granites; 8 . microcline granite, pegmatite; 9 . intrusive tonalite ; 10. gneissose trondhjemite ; 11 . sills of gabbro . Dyke
rocks : 12 . diabases, quarts porphyry dykes ; 13. lamprophyres; 14, 15 and 16. amphibolitic dykes . Others : 17. Cambrian sandstone dykes; 18 . the intrusive
breccia on Bockholm .
44
Fig . 30 . Tatt veckade suprakrustalbergarter . Veckaxeln stupar flackt. Bockholm, Fisko .
Kuva 30 . Tiheaan poimuttuncita
suprakrustisia kivilajeja . Poimuakseli on loiva . Bockholm, Fisko
fig. 30 . Tightly folded supracrustal
,gneisses . The fold axis dips gently .
Bland de infrakrustala bergarterna ar en del av de bandade gabbrorna lagerintrusioner . Senare tektoniska rorelser och veckningar har vanligen dragit ut och boudinerat de kompetenta basiska lagren sa art de nu upptrader som klumpar i de migmatitomvandlade sedimenten .
Gnejsgraniterna torde vara yngre an bade gabbrorna och suprakrustalbergarterna . Utom den intrusiva fragmentforande typen pa norra Enklinge finns oster om
Kumlinge kvartsdioritiska-trondhjemitiska bergartcr som formodligen ar lagerintrusioner . Gnejsgraniterna ar syntektoniska (synorogena) och uppvisar spar av
samma deformationsfaser som suprakrustalbergarterna .
De migmatitbildande mikroklingraniterna pa Kumlinge och nordost om Bjorko
ar yngre an huvuddelen av de kvartsdioritiska gnejsgraniterna . I migmatiterna i
vartdera omradet finner man fragment av gnejsgraniter .
Seglinge- och Avagraniternas, diabasernas och rapakivigraniternas intrusionskronologi har diskuterats i samband med respektive bergart .
4,
Fig. 31 . Tatt vcckad adrig gnejs . Alskar, Kumlinge .
Kuva 31 . Tiheaan poimuttunutta suonigneissia .
N19 . 31 . Tightly folded veined gneisr .
TEKTONIK
Den allmanna skiffrighetsriktningen room den ostra halvan av kartbladsomradet
ar ungefar nordvastlig . Skiffrigheten ar parallell med veckaxelplanen i omradet.
Skiffrighetsriktningen stors endast av lokala granitmassiv . Inom suprakrustalbergartsomradena (Kumlinge Enklinge, LantO, Korso-Fisko m .fl .) ar en flack veckaxel
pafallande (fig . 30 och 31) . Berggrunden ar veckad i en serie Iagstrackta, flackt liggande antiklinaler och synklinaler i riktning nordvast-svdost .
Kumlinge-Enklingeomradets suprakrustalbergarter bildar en langstackt synklina1 fran mitten av Enklinge, dar den ar bredast, Tangs ostra Kumlinge, dar den ar
smalare . Fran Lanto mot svdost Tangs Lappvesi gar ett annat suprakrustalbergartsstrak som i norr bildar en flack synklinal, vars ostra flank (vaster om Lill-Lappo)
stupar flackt, och vars vastra flank (pa nordostra stranden av Enklinge) stupar brant
in mot synklinalen .
En tydlig antiklinal finns i norra andan av Raddarskar samt pa angransande holmar . Soderut over Lill-Lappo och i Lappvesi smalnar antikliralen av och stupar
flackt mot soder .
I leptiterna i omradet sydvast om Korso kan man se en nastan horisontell veckaxel
parallellt med skiffrigheten . Stangligheten i omradets mikroklingraniter (t .cx . Norrholmen) ar ocksa flack . Hornblandegnejserna och adergnejserna i Korso-Fisko128100481K
46
omradet ar tatt hopveckade (fig . 30), troligen genom inverkan av Avagraniten .
Intensiteten i veckningen miskar fran Fisko mot nordvast och bergarterna i skargarden vaster och nordvast om Fisko ligger flacks Pa Bjorko kan en veckaxeldepression iakttas .
Utom den ovannamnda flacka veckningen, har en gravitativ sankning av de
basiska vulkaniterna intraffat i omradet (Ehlers 1976 och 1978 a och b) . Harigenom
far vulkanitmassivets oregelbundna form, dess starka deformation och den angransande tonalitens struktur en forklaring .
Pa Kumlinge forekommer en tvarveckning av de flacka synklinalerna och anriklinalerna i en serie ost-vastliga oppna veck med branta veckaxlar .
SPRICKTEKTONIK
Rapakivigraniterna har tre tydliga sprickriktningar av vilka en ar den horisontella
bankningen . Ocksa pa kartan kan man se ett spricknat i stor skala, dar tva riktningar
dominerar, nordnordost (30°) och ostsydost (120°) . I Simskalaomradet har tva forkastningslinjer ritats ut . Den norra gar i riktning 115 °, och forkastningen i horisontalled ar ca 2 km . Den sodea gar i riktning 130° och utgor en del av den over 100 km
langa forkastningslinje som fran Uto-Jurmo i soder forsatter mot nordvast over
siidra Sando vidare norr om eland . Enligt Kullman (1975) kan man soder om Simskala iaktta en forkastning pa ca 0,5 km i horisontalled Tangs denna linje . En tredje forkastning parallell med de tva nyssnamnda finns soder om Yxskar (Hausen 1964) .
Den formodade forkastningen Tangs straket vaster om Enklinge har pa kartan
utritats som rapakivigraniternas ostra kontakt . Losblock av myloniter finns rikligt
pa Enklinge vastea strand, samt i fast klyft pa 5 meters djup pa en grynna vaster om
Enklinge (x - - 6690,6, v = 484,5) . Den nord-sydliga forkastningslinje som utritats
vaster om SnackO och Kumlinge, forenar sig i norr med Straket . I horisontalled ar
forkastningen Tangs denna lime ca 2 km .
Bland smarre forkastninger och mylonitzoner som ytterligare har patraffats, kan
namnas en hogerhandsforkastning om 5-10 meter pa Sunnanvadret, vaster om
Fisko .
MALMMINERALISERINGAR OCH RAVAROR FOR STENINDUSTRIN
Rapakivibergarter
Morka hydrotermala greisengangar forekommer inom speciellt de jamnkorniga
eller porfyriska rapakivigraniterna . Tennhalter pa flere hundra ppm har rapporterats
av Kullman (1975) och greisengangarnas allmanna forhallande till de yngre rapakivimassiven har beskrivits av Bergman (1973 a) . Tennmineraliseringarna har undersokts av K . H . Renlunds Stiftelse for Finlands praktisk-geologiska undersokning .
47
Pa den lilla holmen Looren vaster om Vardo finns smala sprickfyllnader av massiv
blyglans och pyrit . Blyglansen forekommer delvis tillsammans med sprickfyllnader
av kambrisk sandsten . En liknande ca 2 cm bred blyglansgang firms pa Ado, sydost
om Simskala .
Enklinge-omradets mineraliseringar
Sulfidmineral forekommer inom kartbladsomradet framforallt i samband med de
ulkaniska bergarterna pa Enklinge . En svag impregnation av pyrit och flagon gang
kopparkis forekommer sgs . overallt i de basiska och intermediara vulkaniterna .
En mera omfattande lokal mineralisering som innehaller blyglans, magnetkis,
pvrit och kopparkis finns pa vastra strandcn av Enklinge (x = 6689,9, y = 485,5) .
Det ror sig om ett starkt rostigt omrade pa nagra tiotals kvadratmeter .
I samband med intrusivbreccian pa Bockholm finns i den intrusiva kvartsporfyrbergarten en impregnationsmineralisering av kopparkis . I kontakten mellan
fragmentbergarten och vulkaniterna forekommer arsenikkis och kopparkis .
En svag pvritmineralisering kan skonjas over stora delar av vulkanitomradet i
Enklinge .
Byggnadssten
Den gra mikroklingraniten (Kumlingegraniten) pa norra Kumlinge har i borjan
av 1900-talet brutits och exporterats under namnet Kinghall Grey . Hango Granit Ab
upphorde dock med brvtningen 1935 (muntl .medd . av John Englund, Kumlinge) .
De storsta brotten ligger vid Sjalnas, Banholm, 1-iogholm samt vid Langsund i nordvastra Kumlinge . Nlindrc brvtningsforsok har aven gjorts vid Falberg i Kumlinge by .
Industrimineral
En skjuvad pegmatitgang pa vastra stranden av Enklinge »Vita Hasten» har
tidigare undersokts med tanke pa faltspatbrytning men materialet Hr inte lampligt
och mangderna ar sma .
I Lill-Lappo-omradet firms det mindre mangder beryll i pegmatiterna . Pa bl .a .
Hastskar och nordvast om Granon finns det rikligt med magnetit i pegmatitiska
mikroklingraniter .
KUMMLINGEN KARTTA-ALUEEN KALLIOPERA
Johdanto
Kumlingen kartta-alue on kartoitettu kokonaisuudessaan aikaisemminkin . K . Ad .
Moberg laati vuonna 1890 selostuksen 1 : 200 000-mittakaavaan tehdylle kartalle, jonka
kartoitustyo suoritettin vuosina 1885 ja 1887 . Karttalehti 1023-Kumlinge sisaltyv
koko Ahvenanmaan kattavaan 1 : 400 000 -mittakaavaiseen karttaan, jonka ensimmai-
seksi kartoitti Sederholm (1934) ja myohemmin Edelman, Ehlers ja Suominen (1975) .
Pienemmilta alueilta on tehty erikoistutkimuksia, joista varhaisin on Sederholmin ja Mikkolan petrologinen kartta Enklingen alueelta (Sederholm 1934) . Samaa
aluetta ovat myohemmin tutkineet - kukin omasta nakokulmastaan -- Welin (1948),
Rancken (1953), Ehlers (1970, 1973, 1976 ja 1978 a ja b), Eastell (1977) ja Sargent
(1977) . Avan aluetta ovat tutkineet Bostrom (1951) ja Bergman (1971 ja 1973 b) seka
Kaitaro (1955) . Kaitaron tutkimuksiin perustuvat taman selityksen tiedot Avan alueesta .
Bjork (1976) on tehnyt selostuksen Seglingen alueesta . Sen pohjoisosa ulottuu
Kumlingen kartta-alueen puolelle .
llausen on kartoittanut rapakivialueen (1964), tinamineralisaatiotutkimuksen
Ahvenanmaalta on laatinut Bergman (1973 a) . Ehlers (1974) on kuvaillut gravita-
tiivista kerrostumista graniitissa . Vardon Simskalasta on aluetutkimuksen tehnvt
Kuliman (1975) .
Ehlers ja Ehlers (1977) ovat julkaisseet tutkiniuksen Ahvenanmaan itaisen saariston diabaasijuonista . Springert (1951) on tutkinut Korson (ent . Koskenpaa) diabaasia .
Tekijat aloittivat kartoitustyon Kumlingen kalliperakarttaa varten vuonna 1972 .
Tyota tehtiin 2--3 kuukautta vuodessa . Geologisen kartan kokoamiseen Avan alueel-
ta on kaytetty Kaitaron karttaa (1953) . Materiaalia rapakivialueelta olemme saancet
osista Vardon kuntaa fi1 . lis . Leif Bergmanilta .
Geologinen yleiskatsaus
Karttalehden kalliopera koostuu kahdesta erilaisesta alueesta . Alueen lantinen
osa on postorogeenista rapakivigraniittia, kun taas itaisessa osassa vallitsevat vanhemmat svvakivigneissit ja pintasvntviset kivilajit .
49
Naiden kahden erilaisen kivilajialueen valinen kontakti kulkee melko tarkasti
pohjois-etelasuunnassa ; kartalla se on piirretty kulkemaan pitkin syvaa ruhjetta .
Enklingen lantisella rannalla on runsaasti murskautuneita, tumman punaisia lohkareita rapakivigraniittia, joka on huokoisten kvartsijuonien tiheasti leikkaama . Se ei
ole paljastunecna, mutta on todennakoisesti peraisin rapakivimassiivin itaiseltk kontaktivyohvkkeelta .
Karttalehtialueen vanhimmat kivilajit ovat erilaisia pintasyntyisia kivia, jotka
ovat kerrostuneet tuntemattomalle sedimentaatiopohjalle . Niita on sailynyt pitkissa
synkliincissa, joita vmparoivat kvartsidioriitit (tonaliitit) ja graniitit . Parhaiten sailvneet pintasyntyiset kivilajit sijaitsevat Kumlinge-Enklinge-Lanto-alueella . Lantossa, Enklingen koillis- ja etelaosissa seka Kumlingen pohjoisosassa on hyvin sailyneita kvartsimaasalpaliuskeita (leptiitteja), joissa on kiteisia kalkkikivikerroksia .
Enklingen keskiosat seka Bockholm koostuvat sarvivalkekivilajeista, joissa on sailynvt vulkaanisia primaarirakenteita .
Toinen alue, jossa on paaasiassa pintasyntyisia kivilajeja, kulkee Korsosta koilliseen vii etelaisen Fiskon Labbholmiin, minka jalkeen se katoaa vahitellen kvartsidioriitteihin ja graniitteihin . Sarvivalke- ja kiillegneissit ovat sen paakivilajit . Jonkin
verran kaakkoon Korso-Fisko-alueesta sijaitsee leptiittivyohyke, jossa on kiteista
kalkkikivea kerroksina . Leptiittivyohyketta tavataan Soderholmenilla, Norrholmenilla, Marskarilla ja Papskarilla .
Pohjois-Enklinge seka alueet Kumlingesta itaan ja suurimmat osat Lappoa ja
Bjorkota koostuvat vanhoista synorogeenisista gneisseista, joiden paaasiallinen koostumus on kvartsidioriittinen (gneissigraniitteja) . Tama kivilajisarja on heterogeeninen,
ja siihen kuuluvicn kivien koostumukset vaihtelevat .
Kumlingessa, Bjorkon pohjois- ja koillispuolella olevassa saaristossa, Porsskarin
ja pohjoisen Fiskon valisella alueella on mikrokliinipitoisia graniitteja, joihin liittyy
erilaisia migmatiitteja . Mikrokliinigraniitit ovat nuorempia kuin gneissigraniitit ja
muodostavat erikoisesti Kumlingessa massiivin, joka koostuu useasta intruusiosta .
Tama migmatiittien ja intrusiivien alue edustaa pitkaa ajanjaksoa alueen geologisessa
kehityksessa . Graniitit ovat paaasiassa myohaisorogeenisia .
Karttalehtialucella on osia kahdesta pyoreahkosta postorogeenisesta, porfyyrisesta, hajarakeisesta mikrokliinigraniittimassiivista . Molemmat massiivit poikkeavat
seka tektonisesti ctta mineralogisesti rapakivigraniiteista, ja niiden voidaan paatella
kuuluvan Sederholmin kolmanteen graniittiryhmaan (Sederholm 1934) . Toinen mas-
siiveista on Avamassiivi (Kaitaro 1953), jonka ldntinen puolisko ulottuu karttalehtialueelle . Toinen on Seglingemassiivi valittotnasti karttalehden etelapuolella . Siita
on ainoastaan muutamia pienia luotoja ja saaria tally kartta-alueella . Seka Avan etta
Seglingen graniitteja leikkaa diabaasijuonien ryhma, jossa on ainakin 350 juonta
(Ehlers & Ehlers 1977) . Runsaimmin diabaasijuonia on heti rapakivigraniittien
kontaktin itapuolella .
Kumlingen kartta-alueella diabaasit eivat leikkaa rapakivigraniitteja, jotka ovat
diabaaseja nuorempia .
50
Kambrihiekkakivijuonet ovat alueen nuorimpia kivilajeja . Naita juonia on erittain
runsaasti rapakivialueella .
Pintasyntyiset kivilajit
Alueen parhaiten sailyncet pintasyntyiset kivilajit sijaitsevat Kumlinge Enklingc-Lanto-alucella . Siella on saatu paikallinen stratigrafiakin selvitetyksi (kuva 29) .
Kvartsi-maasalpaliuskeet (leptiitit)
Perinteisesti naita liuskeisia kvartsi-maasalpakivilajeja on kutsuttu Kumlingen ja
Enklingen alueella leptiiteiksi (Sederholrn 1934, Rancken 1953, Ehlers 1976) . Tata
nimitysta on kaytetty pelkastaan kuvailevasti hienorakeisista, raitaisista ja liuskeisista
kvartsi-maasalpakivista, jotka sisaltavat vaihtclevia maaria eri kiilteita .
Niilla kivilajeilla, jotka on nimetty kvartsi-maasalpaliuskeiksi tai leptiiteiksi, on
vaihteleva mineraalikoostumus . M-fuutaman leptiittinaytteen mincraalikoostumus on
nahtavissa taulukossa 1 . Ne ovat Enklingen etelaosasta .
Selvasti asymmetrisia, kiiltcisia kerroksia on muun muassa Lanton ja PohjoisEnklingen leptiiteissa . Niilla on selva kerrallinen rakennc (lustarakenne) . Kerrosten
pohjan suunnat kuitenkin vaihtelevat, koska kivilaji on vahvasti poirnuttunut (kuva
1) . Leptiiteissa esiintyy paikoin karsimineraaleja ja kalsiittia (Rancken 1953) . PohjoisBaron ja Etela-Enklingen leptiiteissa on runsaasti kiteisia kalkkikivikerroksia . Lanton leptiiteissa esiintvv vleisesti granaattipitoisia amfiboliittikerroksia .
Voimakkaasti uudelleenkite ytyncita, gneissimaisia kvartsimaasalpakivilajeja on
Brandon saaristossa Soderholmenin, Norrholmenin ja Papskarin alueella . Nekin
esiintyvat kiteisten kalkkikivikerrosten kanssa .
Yhteisena piirteena alueen leptiittikivilajeilla on, etta niiden uscimmat primaarirakenteet viittaavaat sedimenttiseen alkuperaan ja vedessa kerrostumiseen . Sen vuoksi
voidaan olettaa, etta kivilajit ovat joko tuffiitteja tai hiekka-savisedimentteja .
Lill-Lappon raitainen vyohyke
Lill-Lappon itarannalla ja etclampana yli Ljungskarsorcn on kivilajia, joka koostuu
vaalcista kvartsi-maasalpapitoisista ja tummista amfiboliittiraid oista . Yksittaisct kiillegneissikcrrokset osoittavat, etta raitainen vyohyke on syntvnvt pintakivilajeista .
Kiilleliuskeet, kiillegneissit ja suonigneissit
Kiillcliuskeet esiintyvat Kumlingen ja Enklingen alucella paaasiassa leptiittimuodostuman ohuina valikerroksina . Muita paksumpia kerroksia on muun muassa
Kumlingen lauttarannassa, Stenskarilla ja Lantossa . Kiilleliuskeet koostuvat
51
kiilteista ja kvartsista seka oligoklaasista (taulukko 2) . Lantossa kiilleliuskeet sisaltavat
paikoin runsaasti turmaliinia . Kiillepitoisuuden kasvaessa muuttuvat leptiitit kiilleliuskeeksi .
Migmatiittisia suonigneisseja, jotka sisaltavat oligoklaasia, kvartsia, biotiittia,
mikrokliinia ja granaattia, esiintyy pitkin Kumlingen lansi- ja lounaisosia, KorsoBockholm Fisko-alueella Brandossa seka Bjorkon pohjoispuolella olevilla saarilla .
Kalkkikivet ja karsikivet
Kiteista kalkkikivea on useimmissa kartta-alueen leptiittivyohykkcissa . Paksuimmat kalkkikivikerrostumat ovat Etela-Enklingessa . Siella kalkkikivikerrostumat ovat
yhteenpuristuneita ja keskittyneet synkliinirakenteisiin . Kalkkikivikerrokset voivat
olla jopa kymmenen metrin vahvuisia . Tunnusomaista kaikille kalkkikivikerroksille
on se, etta niissa on paljon ohuita leptiittikerroksia, jotka ovat jaaneet koholle karbonaatin rapauduttua .
Vihreita tai harmaita karsiraitoja on paljon Kumlingen itapuolella olevissa granodioriittisissa gneissigraniiteissa . Koska naissa granodioriiteissa esiintyy vanhojen
sedimenttikerroksien jaannoksia, on mahdollista, etta karsikerrostumat ovat alkuaan
vanhoja kalkkikivikerroksia .
Amfiboliittiset kivet ja sarvivalkegneissit
Amfiboliittiset kivet, joissa on primaarirakenteita, lienevat muodostaneet paikallisen tulivuorikeskuksen Enklingen saarella ja sen etehipuolella . Sarvivalkegneisseja on
Korson saarella vyohykkeessa, joka kulkee luoteeseen ja haipyy graniittisten kivilajien joukkoon . Amfiboliittia esiintyy koko karttalehden itaisclla alucella kerroksina
ja juonina muissa kivilajeissa .
Enklingen alueen amfiboliitit ovat puristuncet allasrakenteeksi (Ehlers 1976) .
Emaksisen massiivin reuna-alucilla amfiboliiteissa on tvvnvlaavarakenteita (kuva 5) .
Laavatvvnvt ovat vihreanharmaita ja niita reunustaa tummempi biotiittirikas kuori .
Tyynyjen muodosta voidaan paatella kivilajin litistyneen (Ehlers 1976) . Tyynylaavakerrokset koostuvat Baron saarella paaasiassa sarvivalkkecsta ja vahemmassa maarin
hienorakeisesta maasalvasta tai kvartsista . Varpskarilla tyynylaava sisaltaa sarvivalketta ja plagioklaasia suunnilleen suhteessa 2 : 1 . Plagioklaasia on kahdenikaista,
vanhcnipi on oligoklaasia ja nuorempi albiittia . Enklingessa on amfiboleja (sarvivalke, kummingtoniitti) ja kvartsi-maasalpaa tavallisesti suhteessa 1 : 1 tai 2 : 1 . Alucen
tyynylaavakivilajien kemiallinen koostumus kay ilmi taulukosta 3 .
Amfiboliittimassiivin sisaosissa on kivilajiryhma, joka kasittaa rikkoutuneita laavatyynyja, agglomeraattia ja ohuita tuffiittikerroksia . Lukuisat amfiboliittijuonet leikkaavat naita kivilajeja . Amfiboliittijuonet edustavat mahdollisesti ylempana olevien
laavakerroksien purkauskanavia . Taulukossa 4 on Enklingen tyynybrcksia-agglomeraattikivilajicn mincraalikoostumuksia .
52
Bockholmin saarella ja Bockholmin seka Enklingen valissa olevilla pienilla saarilla
on amfiboliittikivilajeja, joissa nakyy jaanteita polygonaalirakoilusta (kuva 8) . Rakoilu
on luultavasti primaarista . Se voidaan tulkita siten, etta nama laavat ovat jaahtyneet
maanpinnalla kun tans stratigrafisesti alempana olevat tyynybreksiat ja -laavat ovat
luultavasti kerrostuncet vedessa .
Bockholmissa, mutta myos muualla on intermediaarisissa vulkaniiteissa runsaasti
pyoristyneita epidoottikonkreetioita (kuva 10) . Harmaanvihreita epidoottikonkreetioita ymparoi niita tummempi sarvivalkepitoinen kuori .
Kaikki Enklinge
Kumlinge-alueen kivilajit ovat vahvasti deformoituneita .
Syvakivilajit
1'intasyntyiset kivilajit ovat syvakivien (infrakrustisten kivien) ymparoimia ja
lavistamia . Yleisimpia ovat kvartsidioriitit (tonaliitit) ja niita nuoremmat mikrokliinigraniitit . Gabroja esiintvy pintasyntyisiin kivilajeihin tunkeutuneina ja niiden mukana
poimuttuneina .
Nuorimpia svvakivia ovat rapakivigraniitit, jotka kattavat karttalehtialueen
lantisen osan .
Gabrot ja dioriitit
Seka pinta- etta syvakivissa on gabroja murskaleina ja katkenneina kerroksina .
Vasteron-, Stororarna- ja Langskar-nimisilla saarilla gabrossa on raitoja, jotka ovat
tulkittavissa alkuperaltaan magmaattisiksi kerroksiksi (kuvat 12 ja 13) .
Ljungskarista Raddarskariin ulottuu kivilajivyohyke, joka koostuu dioriiteista ja
gabroista . Nama kivilajit vaihettuvat Lill-Lappon itarannalla aikaisemmin mainittuun
leptiitti-amfiboliittiraitaiseen vyohykkeeseen . Dioriiteissa on sulkeumina pyrokseniitteja ja amfiboliitteja . Vvohykkeen pohjoispaassa dioriitti esiintyy murskaleina
kvartsidioriitissa .
Granodioriitit ja kvartsidioriitit
Sederholm (1934) kaytti granodioriiteista ja kvartsidioriiteista nimitysta gneissigraniitti . Nama gneissikivilajit ovat konformeja niita ymparoiien pintasyntyisten
kivilajien kanssa . Gneissigraniittien koostumus vaihtelee granodioriitista trondhjemiittiin .
Kumlingen itapuolella gneissigraniitit sisaltavat pintasyntyisia kivilajeja murska-
Icina ja kerroksina (kuva 17) . Trondhjemiittisen magman voidaan paatella mahdollisesti tunkeutuneen kerrosintruusiona sedimentteihin .
53
Enklingen vulkaniittimassiivia ymparoi intrusiivinen kvartsidioriitti (taulukko 5),
joka sisaltaa kontaktin lahella runsaasti murskaleita (kuva 15) . Bockholmilla on kvartsidioriitin ja vulkaniittien kontaktin laheisyydessa molempia kivilajeja leikaten Sederholmin (1934) kuvaama »konglomeraatti» (kuva 18) . Ehlers (1979) on tulkinnut taman
konglomeraatin intrusiivibreksiaksi . Sen yhteydessa on porfyyrista kivilajia, jonka
koostumus kay ilmi taulukosta 6 .
Mikrokliinigraniitit
Mikrokliinigraniitit leikkaavat seka pintasyntyisia kivilajeja etta gneissigraniitteja .
Kumlingen luoteisosassa tasarakeinen mikrokliinigraniitti muodostaa massiivin, joka
sisaltaa ymparoivien kivilajien sarmikkaita murskaleita (kuva 21) . Massiivin laidoilla
mikrokliinigraniitti on muodostanut migmatiittisia suonigneisseja (kuva 19) ja tunkeutunut karkeina suonina sedimenttien liuskeisuustasoja pitkin .
Mikrokliinigraniitti ja gneissigraniitti esiintyvat Fiskon luoteispuolella loivasti
poimuttuneina paallekkaisina patjoina aiheuttaen sekavuutta karttakuvaan .
Postorogeeniset graniitit
Kartta-alueella esiintyy kaksi eri-ikaista postorogeenista graniittityyppia - 1815
Ma :n (miljoonaa vuotta) ikaiset Sederholmin 3 . rvhman graniitit (Ava ja Seglinge)
seka noin 1650 Ma :n ikaiset rapakivigraniitit . Kenttahavainnot vahvistavat graniittien
iat, silly subjotuniset diabaasijuonet leikkaavat Avan ja Seglingen graniitteja, mutta
eivat rapakivia . Lisaksi ensin mainitut graniittityypit ovat tunkeutuneet pehmeahkoon
sivukiveen deformoiden sita plastisesti (Bergman 1973) . Rapakivien vaikutusta ei taas
ole havaittavissa kontaktiruhjeen itapuolen kivissa .
Avan ja Seglingen massiivit muodostuvat useasta eri intruusiofaasista . Ensimmaiseksi on tunkeutunut monzodioriittinen kivilaji, iota lavistaa porfyyrinen graniitti .
Naita kivilajeja Iavistavat lamprofyyri- ja diabaasijuonet . Kyseisia massiiveja ovat
tutkineet aikaisemmin Kaitaro (1953) ja Bjork (1976) . Niiden mineraalikoostumus
kay ilmi taulukoista 8 ja 9 .
Ahvenanmaan rapakivimassiivi muodostuu paaasiallisesti ovoidisesta graniitista
(viborgiitti), iota lavistavat nuoremmat rapakivityvpit pyoreahkoina massiiveina .
Eraiden rapakivityyppien kemiallinen koostumus nakyy taulukoista 10 ja 11 . Kaikkia
rapakivityyppeja leikkaavat eri-ikaiset apliittijuonet (Kullman 1975) .
Rapakivissa tavataan tinapitoisia greisenjuonia, etenkin porfyyrisessa rapakivessa,
aivan kartta-alueen lansilaidassa (Kullman 1975) . Taman rapakivitvvpin tinapitoisuus
on myos ymparoivia korkeampi eli noin 18 ppm .
8
128100481K
54
Juonikivilajit
Kuvasta 25 kay ilmi alueen juonikivien esiintyminen lukuunottamatta pegmatiitti- ja apliittijuonia . Yleisimmat juonikivet ovat diabaaseja . Ne esiintyvat 1-10
metric leveina ja leikkaavat teravasti vmparoivia kivilajeja . Diabaasien rakenne on
ofiittinen ja niiden paamineraalit ovat sarvivalke ja plagioklaasi . Oliviinia ei
esiinny (Ehlers & Ehlers 1977) . Diabaaseja on noin 150 kartta-alueella .
Avan graniittimassiivin yhteydessa on kvartsiporfyyrijuonia . Tihein juoniparvi
kulkee Bjorkon pohjoispuolclta Norrholmeniin diabaasijuoniparven suuntaisena .
Karttalehdelle on piirretty hiekkakivijuonia noin 60 kappaletta . Ne ovat kambrihiekkakivclla tayttyneita rakoja ja niita on paaasiassa rapakivialueclla .
Stratigrafia ja tektoniikka
Kumlingcn ja Enklingen alueen pintakivilajit muodostavat synkliinin, (Ehlers
1976), jonka avulla on voitu maarittaa kyseisten kivilajien ikasuhteet (kuva 29, ryhmat 2-4) . Ryhman 2 emaksisista vulkaniiteista ovat primaarirakenteiden mukaan
purkautuncet ensiksi tyynylaavat syvaan veteen scdimenttien paalle . Tyynylaavojen
paalle ovat kerrostuneet tyynylaavabreksiat ja agglomcraatit matalaan vetcen . Polygonisesti rakoilleet laavat ovat purkautuneet viimeisina veden ylapuolclla .
Syvakivilajien ikasuhteet nahdaan kuvan 29 ryhmissa 6-11 . Alueen vanhimpiin
syvakiviin luetaan emaksinen breksia, joka esiintyy Raddarskarilla gneissigraniittiantikliinissa .
Ryhman 9 intrusiivista kvartsidioriittia (tonaliittia) pitaa Ehlers (1978 a) karttaalueen nuorimpana gneissigraniittina . Se on intrudoitunut Enklingen painavien vulkaniittien gravitatiivisen vajoamisen ja poimutuksen seurauksena . Samalla se ymparoi
mainittuja vulkaniitteja .
Kallioperan yleinen liuskeisuussuunta on luoteinen rapakivien ulkopuolella . Liuskeisuus- ja poimuakselitaso ovat samansuuntaiset . Suuntaa hairitsevat vain paikalliset
graniittimassiivit (esim . Kumlinge, Ava ja Seglingc) . Suprakrustisten kivilajien alueilla
on lahes vaaka poimuakselitaso vallitsevana (kuvat 30 ja 31) ja kalliopera on poimuttunut pitkiksi luode-kaakkosuuntaisiksi antikliineiksi ja synkliineiksi .
Kumlingessa on nahtavissa myos myohempi poimutusvaihe, joka on deformoinut
laakeat synkliinit ja antikliinit ita-lansisuuntaisiksi akseleiden ollessa pvstvja (Ehlers
1978 a) .
Malmiaiheet ja kiviteollisuuden raaka-aineet
Rapakivissa esiintyy greisenjuonia, jotka ovat tinapitoisten liuosten hydrotermisia
muunnoksia . Niissa on paikoin useita satoja ppm tinaa (Kullman 1975) . Niiden yhteytta nuorimpiin rapakivimassiiveihin on kuvannut Bergman (1973 a) .
55
Rapakivissa esiintyy rakotaytteena myos lyijyhohdetta ja pyriittia, paaasiallisesti
Looren saaressa .
Useimmissa amfiboliittisissa kivilajeissa on pienia maaria sulfidimineraaleja . Enklingen vulkaniiteissa tavataan runsaammin sulfideja, lansirannalla esimerkiksi lyijyhohdetta, magnecttikiisua, pyriittia ja kuparikiisua .
Bockholmin intrusiivibreksian yhteydessa olevassa porfyyrisessa kivilajissa on
kuparikiisupirotetta ja sen kontaktissa arseeni- ja kuparikiisua (Ehlers 1979) .
Karttalehtialueen pegmatiiteissa on hyvin vahan
arvomineraaleja . Lill-Lappon
pegmatiiteissa on beryllia . Kartta-alueen koillisosan pegmatiiteissa on taas magnetiittia . Seglingen ja Avan graniitcissa seka niiden laheisyydessa on radioaktiivista
allaniittia .
Kumlingen luoteisosan harmaata, tasarakeista graniittia on vuosisadan alkupuolella louhittu rakcnnuskiveksi ja viety ulkomaille Kinghall Grey-nimisena .
Summary
PRE-QUATERNARY ROCKS OF THE KUMLINGE MAP-SHEET ARE,\
Introduction
The area covered by map sheet 1023 Kumlinge is located in the northern part of
the archipelago between Finland and mainland Aland . The area has previously been
mapped by Moberg (1890), Sederholm (1934), Hausen (1964) and Edelman, Ehlers
and Suominen (1975) .
The rocks can be divided into two different provinces ; the western part of the
area which consists of rapakivi granite 1620-1670 Ma and the eastern part, which is
composed of older rocks of sedimentary, volcanic and igneous origin . The two
provinces are separated by a deeply eroded shearzone off the western coast of the
islands Lanto, Enklinge and Kumlinge .
The oldest rocks are the supracrustal rocks deposited on an unknown basement .
They are preserved in elongated synforms surrounded by early synorogenic tonalitic
rocks (1890 Ma) and late orogenic granitic and migmatitic massifs . These supracrustal and infracrustal rocks were later penetrated by two rounded postorogenic
granite plutons (1815 Ma) that intruded a still somewhat plastic country rock and thus
differ petrologically and tectonically from the rapakivi granites . The two postorogenic
granite massifs are cut by a set of diabase dykes, the densest swarms of which lie near
the contact with the rapakivi granites on N Enklinge and NE Kumlinge . The rapakivi
granites are not penetrated by the diabases, but they contain fragments of diabase
rocks . They can therefore be considered younger than the postorogenic rounded
granite massifs .
The youngest rock in the area is Cambrian sandstone as joint fillings .
A stratigraphical scheme for the rocks in the Kumlinge area is given in Fig . 29 .
Supracrustal rocks
The lowermost horizon of supracrustal rocks is composed of quartz-feldspar
schists (leptites) . They are quartz-rich rocks that form light layers intercalated with
dark, mica-rich layers . This is considered as primary layering, and graded bedding
57
can be seen in some localities in the Kumlinge-Enklinge area . More metamorphosed
acid gneisses occur in the eastern part of the map sheet, where the rocks are gneissose
and veined by granitic material .
Thick beds of mica schist occur on Lanto . The mica schists sometimes contain
small quartz veins, probably as a transition into veined gneisses . The mica schists
and mica gneisses occur mostly as intercalations in the leptites . Crystalline limestones
and skarns are also interbedded in the upper parts of the leptite formation .
Amphibolites and hornblende gneisses occur in three different areas on the mapsheet . The best preserved and also the best described are the volcanic rocks of the
Kumlinge-Enklinge area described in detail by Sederholm (1934), Rancken (1953)
and Ehlers (1976 and 1978 a) . The volcanic rocks show well-preserved primary structures beginning with pillow lavas on top of leptites . The pillow lavas are followed by
pillow breccias and agglomerates . Thin layers of metatuffites occur within the pillow
breccias . A small area of polygonally jointed lavas is encountered above the pillow
breccia . The supracrustal rocks form a syncline surrounded by tonalitic and granitic
rock . The rocks within the syncline are intensely deformed, being elongated in the
central parts and flattened around the margins (Ehlers 1976) .
Infracrustal rocks
The oldest infracrustal rocks are represented by sills and boundines of hornblende
gabbro . Well-preserved igneous banding is sometimes present (Fig. 12) . A large area
of gabbroic-dioritic rocks is met with in an antiform structure in the RaddarskarLill-Lappo area . The mafic rocks are brecciated by tonalitic gneissose granites .
Large areas are occupied by gneissose rocks of tonalitic to trondhjemitic (sometimes granodioritic) composition . These >>gneissose granites>> occupy the areas between
the synclines, which are filled with supracrustal rocks, and are sometimes strongly
mixed with remnants of supracrustal rocks . The origin of the gneissose granites is
obscure ; some of them could by layered intrusions of tonalitic or trondhjemitic rocks
in the supracrustal series . A homogeneous fragment-rich intrusive tonalite encloses
the volcanic rocks on Enklinge . Tectonically the gneissose granites are synorogenic .
On Blockholm, in the contact between the volcanic rocks and the tonalite massif,
there is a conglomerate-like intrusive breccia (Sederholm's >>Bockholm conglomerate» ,
see Sederholm 1934) . A similar breccia has been met with on a neighbouring island
(Gloskar) within the tonalite . Intrusions of quartzfeldspar porphyry are associated
with these breccias . The breccias and porphyries are younger than the tonalite intrusion (see Ehlers 1979) .
Serorogenic potassium-rich granites constitute rounded massifs or more irregular
migmatitic areas . The microcline granites are usually associated with extensive migmatite formation . The migmatites consist of fragments of supracrustal rocks and gneiss-
58
ose granites surrounded and metamorphosed by microcline granite . On Kumlinge
there is a massif of equigranular grey to red microcline granite, that cuts the migmatite
granite and the veins of the veined gneisses .
The postorogenic granites are of two ages . The older ones arc the granites of
Sederholm's III group, which form the rounded massifs of Ava (Kaitaro 1953), and
that of Seglinge, which occurs at the southern margin of the area . These massifs consist
of monzonite to quartz dioritic rocks followed by an intrusion of porphyric granite
forming the core . In Ava these intrusion phases are followed by an intrusion of
radial lamprophyric dykes .
The younger of the postorogenic granites (Sederholm's IV group) are the rapakivi
granites . The gland rapakivi massif consists of several different types of rapakivi
intruded at slightly different times . The oldest type is a medium to coarse-grained,
ovoid-bearing wiborgitic rapakivi that covers most of the rapakivi area . Rounded
massifs of younger types of rapakivi rise as small islands in a sea of wiborgite .
Sn-bearing greisens containing cassiterite has been found in the rapakivi granites .
The rapakivi type richest in greisen is the porphyritic rapakivi granite near the
western border of the map sheet . This granite has an average tin content of 18 ppm .
Dyke rocks
The rocks in the eastern part of the map sheet are all cut by diabase dykes (Ehlers &
Ehlers 1977) . Diabase makes up a set of about 350 subparallel dykes striking N30
40E . The width of the dykes varies from less than 1 m to 10 m .
Some quartz porphyry dykes, which crosscut the rocks around the Ava massif,
are considered to be associated with either the diabase dykes (Kaitaro 1953) or the
granites of the third group (Sederholm 1934), or both .
Sandstone dykes, which are joint fillings of Cambrian age, abound, particularly in
the rapakivi area .
Stratigraphy and structure
The supracrustal rocks of Enklinge form a syncline (Ehlers 1976) in which the
distribution of rocks is as follows : At the bottom (on an unknown basement) lie
quartz feldspar schists and mica schists with layers of crystalline limestone (3 and 4
in Fig . 29) . These are followed towards the centre of the syncline by a layer of pillow
lava (2 in Fig . 29), which can be followed right round the whole area of basic and
intermediary volcanic rocks on Enklinge .
Next comes a zone of pillowbreccias and agglomerate rocks interspersed with
thin layers of metatuffites inside the pillow lavas .
59
The pillow breccia zone is overlain by amphibolite layers with preserved polygonal
jointing indicating that the upper part of the volcanic sequence solidified above the
surface of the water .
The supracrustal rocks and the gneisses are folded into NW-SE trending gently,
dipping anticlines and synclines (Ehlers 1978 a) . The general schistosity is parallel
to the axial plane of this first folding phase .
On Kumlinge the early schistosity has been refolded by a later cross-folding with
steep fold axes and E-W trending axial planes .
60
REFERENSER - VIITTEET - REFERENCES
Bergman, L ., 1971 . Tva anorogena graniter inverkan pa omgivningens tektonik . Geologi 23 (1),
3-4 .
1973 a. Tva granitplutoners inverkan pa den omgivande berggrundens tektonik . Opubl . avh .
Abo Akadcmi . 69 s .
1973 b . Tennprospektering pa Aland . Nordenskiold-samfundets tidskrift XXXIII, 71-76 .
Bjork, L., 1976 . En sen ringformig granitintrusion na Seglinge, SW Finland . Opubl . avh . Abo
Akademi, 43 s .
Bostrom, R ., 1951 . Porfyrgraniten vid Ava, Brando, Aland, samt bergarterna forbundna med och
omgivande densamma . Opubl . avh . Abo Akademi . 81 s .
Eastell, S . J ., 1977 . The geology of north Enklinge and the Islands of Ljusklobb, Granskar, Blackskar, Angholm och Bockholm : Aland archipelago, south west Finland . Opubl . avh . University of
Dundee . 85 s .
Edelman, N ., 1960 . The Gullkrona region, SW' Finland . Bull . Comm . Geol . Finlandc 187 . 87 s .
Edelman, N ., Ehlers, C . & Suominen, V ., 1975. Kivilajikartta - Bcrgartskarta --- Pre-Quaternary
rocks . Lchti -- Blad -- Sheet, A 1, Ahvenanmaa --- Aland . Suomen geologinen vleiskartta Geologisk oversiktskarta over Finland - General geological map of Finland, 1 : 400 000 .
Ehlers, C., 1970 . Tcktoniken i Kumlinge-omradet, Aland . Opubl . avh . Abo Akademi, 60 s .
1973 . Homogen deformation och veckning i Enklinge-omradets bergarter, SW Finland . Opubl .
avh . Abo Akademi, 87 s .
1974 . Layering in rapakivi granite, SW Finland . Bull . Geol . Soc . Finland 46, 145-149 .
1976 . Homogenous deformation in Precambrian supracrustal rocks of Kumlinge area, southwest
Finland . Precambrian Research 3, 481-504 .
1978 a. Gravity tectonics and folding around a basic volcanic centre in the Kumlinge area, SW
Finland . Gcol . Surv . Finland, Bull . 295 . 43 s .
1978 b. Gravity-induced tectonics and deformation in the Kumlinge area, SW Finland . Acta
Academiae Abocnsis, set . B, 38 (2), 7 s .
1979 . »The Bockholm conglomerates - an intrusive breccia in Aland, SW Finland . Bull . Geol .
Soc . Finland 51, 17----25 .
Ehlers, C . & Ehlers, M ., 1977. Shearing and multiple intrusion in the diabases of Aland archipelago,
SW Finland . Geol . Surv . Finland, Bull . 289 . 31 s .
Hausen, H ., 1964 . Geologisk beskrivning over landskapet Aland . Skifter utgivna av Alands kulturstifelse IV . 196 s .
Kaitaro, S., 1953 . Geologic stricture of the late pre-Cambrian intrusives in the Ava area, Aland
Island . Bull . Comm . Gcol . Finlande 162 . 71 s .
Kullman, F ., 1975 . Granittektonik, grcisengangar och krosszoner i Simskala-omradet, Aland . Opubl .
avh . Abo Akademi . 73 p .
Moberg, K. Ad ., 1890 . Beskrifning till kartbladet n :o 16 Kumlinge . Finlands geologiska undersokning . 40 s .
Rancken, R ., 1953. Cher eine archaische superkrustale Formation im Scharenhof von Kumlinge,
Alandsgcbict, SW-Finnland . Mcdd . fran Abo Akadcmis Geol .-min . Inst . 35 . 39 s .
Sargent, N . J., 1977 . The geology of S Enklinge and Baro, Aland archipelago, SW Finland . Opubl .
avh . University of Dundee . 68 s .
Sederholm, J . J., 1934 . On migmatites and associated pre-Cambrian rocks of southwestern Finland .
Part III . The Aland Islands . Bull . Comm . Gcol . Finlande 107 . 68 s .
Springert, H ., 1951 . Berggrundcn pa Koskenpaa, Brando, Aland med sarskild hansyn till diabascn
darstades . Opubl . avh . Abo Akadcmi . 43 s .
Welin, E ., 1948. Studier over pillow-lava-bildningar i Kumlinge skargard . Opubl . avh . Abo Akademi
86 s .
Julkaistut kallioperakartat (1 : 100 000) ja selitykset (*)
Published maps of pre-Quaternary rocks (1 : 100 000) and explanations (*)
15 .6 . 1981
0034+0043 Signilskar . 1978 .
1011 Lagskar . 1978.
1012 Maarianhamina . 1979 .
1014 Foglo. 1980 .
1021 Geta . 1978 .
*1023 Kumlinge . 1978 .
*1033 N6t6 . 1954 .
1034 Nagu . 1973 .
*1242 Korsnas . 1960 .
2011 Hanko . 1970.
2012 Perni6 . 1955.
2013 Jussaro . 1973 .
*2021 Salo . 1955 .
*2022 Marttila. 1957 .
*2023
Suomusjarvi . 1955 .
*2024 Somero . 1955 .
*2032 Siuntio . 1960 .
2034 Helsinki . 1967 .
*2042 Karkkila . 1953 .
*2043 Kerava . 1969 .
*2044 Riihimaki . 1956 .
*2111
Loimaa . 1953 .
*2112 Huittinen . 1976 .
*2113 Forssa . 1954 .
*2114 Toijala. 1973.
*2121
Vammala . 1967 .
*2122 Ikaalinen . 1952 .
*2123 Tampere. 1961 .
*2124 Viljakkala-Teisko . 1953 .
*2131 Hameenlinna . 1949 .
*2132 Valkeakoski. 1970 .
*2133 Karkkla . 1961 .
*2134 Lammi . 1964 .
*2141
Kangasala . 1964 .
2143 Padasjoki . 1971 .
2144 Kaipola . 1973 .
*2213 Kuru . 1960 .
*2214 Virrat. 1965 .
2222 Seinajoki . 1961 .
2223 Alavus . 1970 .
2224 Kuortane . 1971 .
2231 Mantta . 1976 .
*2232 Keuruu . 1963.
2241 Ahtari . 1970 .
2313 Alajarvi . 1979.
2322 Kokkola . 1980.
2323 Kaustinen. 1971 .
*2324 Kannus . 1961 .
2332 Perho. 1976 .
*2334 Kinnula. 1962 .
*2341 Lestijarvi . 1964 .
*2342 Sievi . 1962 .
*2343 Reisjarvi . 1963.
*2344 Nivala . 1962 .
*2413 Kalajoki . 1955.
*2431 Ylivieska. 1955 .
*2432 Pyhajoki . 1957 .
*2433 Haapavesi . 1958 .
*2434 Vihanti . 1958.
*2441 Raahe. 1959.
*2443 Paavola. 1959.
2541 Kemi . 1972 .
2542+2524 Karunki. 1972.
2543 Simo. 1975 .
2544 Runkaus . 1971 .
3012 Pellinki. 1965 .
3021 Porvoo . 1964 .
*3022 Lapinjarvi . 1962 .
3023+3014 Kotka. 1970 .
3024 Karhula. 1965 .
3041 Haapasaari . 1972 .
3042 Hamina. 1973 .
3044 Vaalimaa . 1979 .
*3111 Lahti. 1964 .
*3112 Heinola. 1970.
3113 Kouvola . 1963 .
3114 Vuohijarvi . 1969 .
*3121 Sysma . 1977 .
3123 Mantyharju. 1978 .
3131 Luumaki . 1975.
3132 Savitaipale . 1965 .
3133 Ylamaa. 1979 .
*3134 Lappeenranta . 1964 .
3142 Mikkeli . 1980.
*3144 Sulkava . 1966.
3232 Pieksamaki . 1971 .
3233 Rantasalmi . 1973 .
*3311 Viitasaari . 1966 .
*3312 Pihtipudas. 1969 .
3314 Pielavesi . 1977.
3323 Kiuruvesi . 1977 .
3531 Jonku . 1977 .
3541 Rytinki. 1979.
3642 Pelkosenniemi . 1979 .
3643 Kursu. 1967 .
3713 Sodankyla . 1979.
3714 Sattanen . 1980 .
4112+4111 Imatra . 1966 .
*4213 Kerimaki. 1975 .
*4222 Outokumpu . 1971 .
*4224 Kontiolahti . 1971 .
*4231
Kitee. 1973 .
*4232+4234 Tohmajarvi . 1967 .
*4241
Kiihtelysvaara . 1971 .
4243 Oskajarvi. 1975 .
4244 Ilomantsi . 1973.
*4311 Sivakkavaara . 1971 .
4411 Ontojoki . 1976 .
4412 Hiisijarvi . 1973 .
4413 Kuhmo . 1978.
4524+4542 Kuusamo. 1973 .
4621+4623 Salla. 1967 .
Julkaisuja myy / Publications may be purchased at :
Maanmittaushallituksen kartanmyynti,
Etelaesplanadi 10, SF-00130 Helsinki 13
3941
3911
1842
3842 3844 822
382
1823j
3841 384348 21
2843-382 3823
3832 3834-4812
3831 3933- 811
__®
3742 3744-4722 4724
744-3 22 3724
68 °
2743-3721 3723 3741 3743-472 4723
2714
3732 3734-4712 4714
734-3712 3714
3731 3733-4711
2713
3642 ... . .622 4624
26443622 3624
~623
26
-'®
4
~",
3632 3634' .612
®
0
®
-•! 2603 3521®
®~®®®®
®~®®®®®~~
2 41
2474
®®
3441
342
®umm
4441
64
®
13
_-
®®®
33
L
~`
3332
®®
®®~,
1122
,
~~®∎∎
∎∎
®®®
®®®
2'4221
®®
~~~
6O
0034
4
2041
204
®®
~~~
®~®®~
6
4142
®
®~
®®®
022 2024 2042
0043
,
~®
30"2
3024
30 2
302
3023
3041
30 4
3012
i
Karttalehtijako 1 : 100 000
Map division 1 : 100 000
ISBN 951-690-145-X
![Fo4 [Compatibility Mode]](http://s1.studylibsv.com/store/data/000384317_1-b11ac6248f2adfc6c673f6943f59ecc1-300x300.png)
