Nancy Holmberg kap 15
2009-09-01
Oavsett syfte
Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på
r
det pris skall
r
O e
-V
Ma
ka rkn
v
?
ras
ere
off
ilk
-S
i va
Produkt
- Lägsta pris, lönsamhet
• Alltid förkalkyl
– Uppskattade siffror oftast budget
– Mao kalkylen styr delvis budgetprocessen
ad
ra
kva
ri
Fin
lan
d?
• Alltid efterkalkyl
– Utan efterkalkyl ingen nytta med förkalkyl
– Lärdom
– Förbättring
Av d
elnin
-Kos
tnad
g
köp
Kur knundden lönsam?
a utif
rån
-Ä
NH
15
1
NH
15
2
3
NH
15
4
Grunder
• Förädlingskedja
• Förädlar olika
• Kalkylerar
– Intäkter
– Kostnader
– KI-analys
• Kapitalkostnad
=avskrivningar+räntor
NH
15
1
Nancy Holmberg kap 15
Vad styr
kostnadsuppdelningen?
2009-09-01
Vilken
uppdelning
leder den till?
När används
uppdelningen?
Kostnadsslag
Intäkter/
kostnader
NH
Verksamhetsvolym
Rörliga eller fasta
kostnader
Fördelning
Direkta eller indirekta
Kostnader
Beslutssituation
Sär- eller samkostnader
15
Divisionskalkyl
Normalkalkyl
Minimikalkyl
Ekvivalentkalkyl
Direkta/indirekta
kostnader
Direkta
Kostnadsbärare
Produkt A
Direkta
Orderkalkyl
ABC-kalkyl
In
di
re
kt
a
Bidragskalkyler
Stegkalkyler
5
NH
Fördelning
Produkt B
Fördelning via
fördelningsnyckel
15
Kostnadsställe
6
Självkostnadskalkylering
• Periodkalkylering (processkalkylering)
• Orderkalkylering (påläggskalkylering)
NH
15
7
NH
15
8
2
Nancy Holmberg kap 15
2009-09-01
Genomsnittskalkyl
Självkostnadskalkylering
Kallas även divisionskalkyl
• Periodkalkylering (processkalkylering)
•
•
•
•
Kostnad / styck
Genomsnittskalkyl
Normalkalkyl
Ekvivalentkalkyl
Minimikalkyl
=
Totala kostnader under perioder
Total produktionsvolym (eg verklig volym)
Används företrädesvis av företag med en produkt eller
företag där fördelning av kostnaderna är svåra att göra
rättvist och med logik.
Uppdelas ofta på kostnadsställen och kostnadsslag.
NH
15
9
NH
A
Produktionslön
B
240 000
490 000
50 000
60 000
110 000
1 280 000
200 000
240 000
5 000
3 000
Summa
Tillverkning st
NH
= Fasta kostnader + Rörliga kostnader Normal
volym
Verklig volym
1 120 000
Administration
Marknadsföring
Normalkalkyl kostnad / styck =
Totalt
250 000
Övr prod kostn
• Sysselsättningsgrad äv. utnyttjandegrad
• Övertäckning (ö-absorbering) av fasta kostnader
• Undertäckning (u-absrobering) av fasta
kostnader
440 000
3 440 000
15
10
Normalkalkyl
Övning genomsnittskalkyl
Material
15
8 000
11
NH
15
12
3
Nancy Holmberg kap 15
2009-09-01
Ekvivalentkalkyl
Övning Normalkalkyl
Februari
Totalt
Material Rörlig
490 000
Produktionslön Rörlig
110 000
Övr prod kostn Fast
1 120 000
Administration Fast
1 280 000
Marknadsföring Fast
440 000
Summa
3 440 000
Verklig volym (tillv)
8 000
Normal volym
NH
• Flera produkter delar samma resurs med olika
vikt.
• Ofta råvara eller annan gemensam resurs som
tex. maskin (tid).
• Ekvivalenttalet är ett inbördes relationstal
• Ekvivalenttalet måste vara känt genom mätning
eller uppskattning/erfarenhet.
• Gemensam kostnad för resursen fördelas enligt
ekvivalentmängden för varje produkt.
10 000
15
13
NH
15
Ekvivalentkalkylsövning
Orderkalkyl
•Tillverka cementrör Liten, mellan och stor.
•Kostnad totalt för perioden 3118500kr
Storlek E-tal
Volym
Liten
6
10000
Mellan
12
12000
Stor
30
13000
Beräkna tillverkningskostnaden.
NH
15
14
+ DM
+ MO
+ DL
+ TO
= TVK
+ AO
+ FO
= SjK
+ Vinst
Direkt material
Materialomkostnad
Direkt lön
Tillverkningsomkostad
Tillverkningskostnad
Administrationsomkostnad
Försäljningsomkostnad
Självkostnad
Vinstpålägg
= Pris
15
NH
15
16
4
Nancy Holmberg kap 15
2009-09-01
Exempel på allmänna
fördelningsnycklar
Litteraturens bild
• Värde Historisk bakgrund då DM och DL var väldigt dominerande.
• MO baseras på dM-värde
• TO baseras på dL-värde
• AO FO baseras på TVK
•
•
•
•
Yta (kr per kvm) (ofta MO)
Mängd (kr per styck)
Tid (kr eller % per styck)
Vikt (kr per kg)
NH
15
17
Exempel på fördelningsnycklar för
AFFO
• Tillverkningsomkostnad vanligast
• Andra finns men ovanligt
NH
15
19
NH
15
18
PRODUKTKALKYL 1
Tony Tiger AB har följande budgeterade kostnader
för nästa år.
Kostnad
Totalt
DM
1 770 000 kr
MO
53 100 kr
DL
798 000 kr
TO
1 995 000 kr
AFFO
3 692 880 kr
Beräkna MO och TO-pålägget enligt traditionell
påläggskalkylering och beräkna därefter produkten
A:s tillverkningskostnad. DM är 5 kr och DL är 2;50
kr per styck.
NH
15
20
5
Nancy Holmberg kap 15
2009-09-01
PRODUKTKALKYL 3
PRODUKTKALKYL 2
Tony Tiger AB igen.
Kostnad
DM
MO
DL
TO
AFFO
Tony Tiger AB igen.
Kostnad
DM
MO
DL
TO
AFFO
Totalt
1 770 000 kr
53 100 kr
798 000 kr
1 995 000 kr
3 692 880 kr
Controllern har insett att den största delen av TO-kostnaden
avser maskinkostnad. Beräkna ny tillverkningskostnad med
maskintid som fördelningsnyckel. Företagets totala maskintid
är 17500 timmar och produkten A kräver 5 minuter i
maskinerna. Fortfarande är DM = 5 kr och DL = 2:50 kr per styck.
NH
15
21
Totalt
1 770 000 kr
53 100 kr
798 000 kr
1 995 000 kr
3 692 880 kr
Fortfarande är DM = 5 kr och DL = 2:50 kr per styck. Efter
ytterligare utredning har controllern tillsammans med
maskinansvarig och produktionsansvarig analyserat
kostnadsläget. Av TO-kostnaden uppgår ungefär 60 procent
(60 %) ren kostnad för maskinerna och resten (40%) avser
personalen (DL) Gör nya produktkalkylsberäkningar med två
TO-pålägg.
NH
15
22
Vilka värden?
• Förkalkyl
Uppgift ”Blandade metoder”
Ett företag budgeterar bl.a. följande kostnader för det kommande året.
Kostnad
Totalt
DM
8 000 000 kr
MO (fasta)
400 000 kr
DL
7 800 000 kr
TO (fasta)
3 900 000 kr
Beräkna pålägg enligt budget och normalårsmetoderna. Verksamhetsvolymen är
80 % av den normala.
– Utfall föregående period
– Budget
– Normalår
• Efterkalkyl
– Utfall aktuell period (självklart!)
– Normalår
NH
15
23
NH
15
24
6
Nancy Holmberg kap 15
2009-09-01
Tjänsteföretag
Fördelning i flera steg
Kan kallas hjälpkostnadsställen eller service kostnadsställen.
Löneavd kostn förd nyckel antal personer per avd
• Orderkalkyl ovanligt
• Väldigt olika
• Andra sätt att beräkna intäkt/pris
Elverkstans kostn
fördelas efter arbetade timmar per prodlinje
• Ex revisionsbyrå
Prod linjens kostn fördelas via kg prod bröd per sort
– Viktigast är att fakturera ut timmarna
– Största kostnadsposten är ej fakturerbara
timmar.
NH
15
Kalkylobjektet är Husmansbröd
25
NH
15
Stegkalkyl
Stegkalkyl
• TB på olika nivåer
• Kostnaderna ändrar karaktär från
samkostnader till särkostnader
NH
15
26
• Kan användas för att ta fram andra
dimensioner typ:
– Kund
– Kundgrupp
– Region
– Marknad
– Fabrik
27
NH
15
28
7
Nancy Holmberg kap 15
2009-09-01
STEGKALKYL
Ett mejeri tillverkar mjölk , grädde och yoghurt.
I fabriken som producerar mjölk tillverkas fyra olika sorters mjölk på två linjer
som har följande pris och särkostnad.
Produkt
Linje
Pris
Särk
Volym
Vanlig 1%
Vanlig
6,50
5,50
3,5 milj liter
Vanlig 3 %
Vanlig
7,00
5,60
3,0 milj liter
Ekol 1%
Ekol.
7,30
6,50
1,0 milj liter
Ekol 3 %
Ekol.
7,40
6,60
0,5 milj liter
Övning mejeri
• Fabrik = Mjölk – fil – yoghurt
• Mjölkproduktion i två linjer
• Vanlig linje
Totalt har fabriken 8,5 milj kronor i samkostnader. Nuvarande resultat har
minskat med 0,5 mkr under sista året. VD undrar vilken produkt som är
lönsammast som man ska satsa på eller minst lönsam som eventuellt kan
läggas ner. Han vill även ha råd till åtgärd ekonomiskt sett för att öka
resultatet. Du har analyserat samkostnaderna och kommit fram till att av
samkostnaderna på 8,5 mkr så avser 3,8 mkr linjen ”Vanlig” och 2,0 mkr avser
linjen ”Ekologisk” och 2,7 avser mjölkfabriken totalt.
Beräkna mest lönsam respektive minst lönsam produkt.
Upprätta en stegkalkyl i så många steg som möjligt och kommentera
eventuella åtgärder för ökad lönsamhet.
• Vanlig 1%
• Vanlig 3%
• Ekologisk linje
• Ekologisk 1 %
• Ekologisk 3 %
NH
15
29
NH
Handelsföretag
15
30
Ledig kapacitet
• Outnyttjad kapacitet (vanligt scenario)
• Ej lönsam
• Lång sikt =Kostymförändring,
Bidragskravsförändr.ng
• Kort sikt – prissänkning
• Alternativ? Lång sikt.
NH
15
31
NH
15
32
8
Nancy Holmberg kap 15
2009-09-01
kap 8
Prissänkning vid ledig kapacitet
•
•
•
•
•
NH
Trång sektion
Svårt höja priserna igen
Andra kunder
Reserverar kapacitet
”Tar” försäljning från andra varor
Hur reagerar konkurrenterna
15
Trång sektion
=
den sektion i produktionskedjan som har
den högsta beläggningen (minst ledig
kapacitet)
33
NH
15
34
NH
15
36
Full kapacitet
• Företagets produkter konkurrerar om
resurserna
• Finna mest lönsamma kombinationen eller
produkt
• Alt 1
Högsta totalt TB
• Alt 2
TB /enhet i trång sektion
NH
15
35
9
Nancy Holmberg kap 15
2009-09-01
Övning trång sektion
Aspekter vid full kapacitet
Särintäkt
X=60
Y=80
Särkostnad
X=40
Y=48
Tid i maskin
X=2 min Y=4 min
Tillgänglig maskintid 800 timmar
Vilken produktsammansättning är mest lönsam
om de har 800 timmar maskintid till förfogande
och de kan maximalt sälja 20000 enheter.
• Vad blir totala TB i kronor (jämför alternativen).
• Diskutera vinstmaximering som princip vid trång
sektion.
• Kundsidan måste beaktas (vinst är inte
allt)
• Ny/annan trång sektion i morgon
• Vad händer med de kunder som blir utan
NH
15
•
•
•
•
37
NH
15
38
Trång sektion/tillverkningsprioritering
Du har en fabrik med två likadana maskiner som du kör din produktion
på. Du har cirka 700 timmars produktionstid i maskerna. Nu havererar
den ena och du får problem. Efter en del pusslande får du ihop 400
timmars produktionstid på en maskin.
Du tillverkar tre produkter, Blå Röd och Lila. De har följande intäkter och
kostnader.
FörsäljningsRörlig
pris
tillverkningskostnad
Blå
140 kr
50 kr
Röd
200 kr
55 kr
Lila
300 kr
80 kr
Den blå använder sig av 10 minuter i maskin och Röd använder 15
minuter och Lila använder 30 minuter av maskintiden.
Efterfrågan på produkterna är för Blå 1000 st., Röd 500 st. och Lila 700
st.
Vilken produktionssammansättning är mest lönsam? Vad ger den för
TB?
NH
15
39
10
