Hantering av problemskapande beteende

Hantering av
problemskapande
beteende
– ett låg-affektivt
perspektiv
Bo Hejlskov Elvén
Leg. psykolog
www.hejlskov.se
Program
Definition
Teori
Människosyn
Ansvarsprincipen
Kontrollprincipen
Metod
Kravanpassning
Låg-affektivt bemötande
Avledning
Definition
Beteende som skapar problem
- För vem?
- Vi definierar beteendet som
problemfyllt, när det är ett problem
för oss
- Det är det oftast när vi inte ar rätt
metod
Denna definition innebär att vi
måste förhålla oss till vårt ansvar
för beteendet
Ansvarsprincipen
Den som tar ansvar kan
påverka
Ansvarsprincipen
Om vi inte har rätt metod
vill vi ibland försöka bli
av med ansvaret
Ansvarsprincipen
Vi försöker då tyvärr att
lägga ansvar på dem som
minst kan bära det
-
Föräldrar
Andra verksamheter
Politiker
Kultur
Brukare
Ansvarsprincipen
Man kan lägga ansvar på
brukaren genom att tycka
att hon är
-
Envis
Omotiverad
Kravavvisande
Trotsig
Uppkäftig
Farlig
Människor som
kan uppföra sig
gör det
(Ross W. Greene)
Annars kan man kanske inte
leva upp till krav kring
-
Att förstå konsekvenser av eget handlande
Flexibilitet
Uthållighet
Impulskontroll
Sociala förmågor
Stresstålighet
Överskott
Följsamhet
Fostran?
Det innebär att vi måste göra upp med
föreställningar som stammar ifrån vanlig
fostran
- Syftet i fostran är att påverka barnet att vilja
rätt
- Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla
människor
- Dock inte de människor ni jobbar med
- Man får ibland en diagnos när vanlig fostran inte
fungerar
- Vi går ibland i metodtaket och börjar fostra
- Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte
upprepas!
Metod?
Tillrättavisningar och utskällningar
- Det har aldrig påvisats en positiv effekt av
utskällning
- Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller
människor med särskilda behov
- Men däremot effekterna
-
Entusiasmen blir lägre
Uthålligheten mindre
Svagare koncentrationsförmåga
Depression och låg självkänsla
Fysiska sjukdomar som kräver behandling
- Berätta därför vad man ska göra istället
- Och ge beröm när personen lyckas!
Metod?
Straff
- Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas
- Det finns dock effekter:
- Den legitimerande effekten
- Den allmänpreventiva effekten
- Kräver
- Att beteendet är vanligt
- Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller
henne
- Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan
straff och senare kriminalitet och annat problemskapande
beteende
Metod?
Konsekvens
- Varför en konsekvent pedagogik?
- Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet?
- Människor med särskilda behov förstår
inte orsak och verkan i en komplex
sammanhang
- Och kan inte förutsäga framtid
- Och andras beteende
- Inklusive personalens krav
Därför upplevs konsekvenser ofta som
oförutsägbara straff
Kontrollprincipen
Man måste ha kontroll över sig
själv, om man ska kunna lämna
över lite kontroll till andra
Kontrollprincipen
Lättare problemskapande beteende är
oftast strategier för att behålla kontrollen
-
Att vägra
Att gå två steg baklänges
Ic eller springa bort
Spottande, enstaka slagkeeller skrik
-fa
Glåpord eller hot
rli
Att bita sig i handen eller skära
g sig i armen
t
Kontrollprincipen
Våldsamt problemskapande beteende
handlar oftast om att man förlorad
kontrollen
- Slag
- SparkarFa
rli
- Bett
g
- Skadegörelse t!
- Våldsam självskade
Affektintensitet
Affektreglering
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektintensitet
Affektreglering
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Metod
-Kravanpassning
-Lågaffektivt bemötande
-Avledning
Krav
Minst 70 % av konflikterna
mellan personal och brukare
föregås av ett krav
Det finns två sorters krav
- Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli
etc
- Pluskrav - Nu ska du ... , kom hit
etc
Minuskrav medför inga
ändringar på sikt
Vid pluskrav måste man ta
ansvar för reaktionen
Kravanpassning
Alla har rätt att säga nej!
Uppgiften är att ställa kravet
på ett sätt som innebär att
brukaren säger ja
-
Struktur
Vi-upplevelser
Val
Att leda vidare
Tid
Att bli färdig
Att bli redo
Påminnelser utan press
Avlöning, mutor och motiverande
handlingar
Kravanpassning
Och om man har kommit för långt:
Det är aldrig för sent att ge upp!
(Ronny Eriksson)
Men använd Matthews Lag:
Alla nederlag kräver en
handlingsplan!
Metod
-Kravanpassning
-Lågaffektivt bemötande
-Avledning
Affekt
Det finns ett antal
grundläggande affekter,
som fungerar från vi är
små:
-
Glädje
Överraskning
Ilska
Ångest
Fruktan
Ledsnad
Skam
Leda
Avsmak/avsky
Affektsmitta
Affekt smittar - vi känner
av varandras känslor
Det gör vi genom såkallade
spegelcellsfunktioner
Vi speglar varandras
muskelspänningar
Affektsmitta
Alla barn är födda med förmågan
till affektsmitta
Det är det första ledet i
empatiutvecklingen
Barn med NPF eller
utvecklingsstörning har
svårigheter med den fortsatta
empatiutvecklingen
Man utvecklar inte förmågan att
särskilja egna och andras
affekter
Vid psykos och demens förlorar
man denna
Affektsmitta
Därför reagerar
människor med särskilda
behov på ilska med
- Ilska, och därför
fungerar skäll inte
- Skratt för att minska
affektintensiteten
- Ångest, därför att de
går i kaos
Affektreglering
Ilska
Skratt
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Låg-affektivt
bemötande
Dämpa känslouttrycken
Undvik ögonkontakt vid
kravsättning eller konflikt
- Även kvittoögonkontakt
Respektera det personliga
utrymmet
- Varje gång brukaren går två
steg bort från dig ska du gå
två steg baklänges
- Gå baklänges vid kravsättning
- Placera dig inte mitt emot
brukaren
Låg-affektivt bemötande
Brukare
Du
Låg-affektivt bemötande
ar
e
Du
Br
uk
Låg-affektivt
bemötande
Sätt dig när brukaren blir
orolig
Undvik att markera dig
fysiskt
Låtsas du är på stan en
mörk lördagsnatt!
Undvik att smittas av
brukarens oro
Se till att smitta brukaren
med ditt lugn
Låg-affektivt
bemötande
Undvik beröring med spända
muskler
- Slappna av om brukaren tar
tag i dig
- Och i nödsituationer, där du
måste ta tag i en brukare
- Använd rörelse, inte fastlåsning
som ökar adrenalinet
- Släpp aktivt efter några
sekunder
- Se till att undvika smärta, det
ökar stressen
Metod
-Kravanpassning
-Lågaffektivt bemötande
-Avledning
Avledning
Avledninger funkar bättre än minuskrav
- Flyttar fokus från begynnande
känslointensitet
- Avledninger minskar risken för konflikt
- Avledninger upplevs inte som belöning av
negativt beteende
- Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket
beteende som helst hade vi nog inga
problem...
Avledning
Avled med affekt
- Humor
- Affektbefrielse
Avled med handfasta medel
-
Prata om annat
Frågor
Val
Tuggummi, kaffe
Titta där!
Vad ska vi sen?
Principer
Människor som kan uppföra sig gör det
Du bär ansvaret för brukarens beteende och
reaktioner
Pedagogik och vård måste ha som mål att
brukaren har kontrollen över sig själv
Kravanpassa - alla har rätt att säga nej!
Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till
Avled - flytt fokus
Och använd Matthews lag - alla pedagogiska
nederlag kräver en handlingsplan
www.hejlskov.se