Lokalt kollektivavtal med Svenska Kommunalarbetarförbundet

1 (3)
Landstingsstyrelsens förvaltning
SLL Personal och utbildning
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2016-09-12
Handläggare:
Ulf Åkesson
Landstingsstyrelsens
personalutskott
Lokalt kollektivavtal med Svenska
Kommunalarbetarförbundet om lön och allmänna
anställningsvillkor – LOK 16
Ärendebeskrivning
Förslag till godkännande av Lokalt kollektivavtal med Svenska
Kommunalarbetarförbundet om lön och allmänna anställningsvillkor –
LOK 16.
Beslutsunderlag
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 12 september 2016
Lokalt kollektivavtal, LOK 16, om lön och allmänna anställningsvillkor
Förhandlingsprotokoll LOK 16 Kommunal
Cirkulär 16:15 från Sveriges Kommuner och landsting –
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor HÖK 16
med Svenska Kommunalarbetarförbundet
Cirkulär 16:23 – Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser
samt bilagor till AB
Cirkulär 16:43 Överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna
bestämmelser (AB) med Svenska Kommunalarbetarförbundet
Förslag till beslut
Personalutskottet föreslås besluta
att godkänna förslag till uppgörelse med Svenska
Kommunalarbetarförbundet avseende lokalt kollektivavtal om lön och
allmänna anställningsvillkor – LOK 16
att godkänna den i övrigt ingångna överenskommelsen med Svenska
Kommunalarbetarförbundet Stockholms län i enlighet med
förhandlingsprotokoll LOK 16
LS 2016-0621
LS 2016-0624
LS 2016-0641
2 (3)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2016-09-12
Förvaltningens förslag och motivering
Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en ny
Huvudöverenskommelse, HÖK 16, med Svenska
Kommunalarbetarförbundet. I överenskommelsen ingår löneavtal och
allmänna anställningsvillkor samt ändringar i Allmänna bestämmelser. I
bifogat cirkulär 16:15 från Sveriges Kommuner och Landsting framgår
innehållet i avtalet. Allmänna bestämmelser är en bilaga som är likalydande
i kollektivavtal med samtliga arbetstagarorganisationer i kommuner och
landsting. I bifogade cirkulär 16:23 och cirkulär 16:43 om överenskommelse
om ändringar och tillägg i Allmänna bestämmelser framgår föreslagna
ändringar i allmänna bestämmelser. Ändringarna har överenskommits med
Sveriges kommunalarbetarförbund samt Akademikeralliansen. Sveriges
Kommuner och Landsting har fortsatt förhandlingarna med övriga
arbetstagarorganisationer i syfte att komma överens om samma ändringar.
Till dess att så sker gäller Allmänna bestämmelser i dess lydelse per den 1
oktober 2014.
Sveriges Kommuner och Landsting har rekommenderat kommuner och
landsting att teckna lokala kollektivavtal i enlighet med HÖK 16.
Stockholms läns landsting har därför förhandlat med Kommunal
Stockholms län om ett lokalt kollektivavtal, LOK 16, och antagit
huvudöverenskommelsen HÖK 16 med vissa preciseringar av
huvudöverenskommelsen samt en förhandlingsordning som framgår av
bifogat Lokalt kollektivavtal, LOK 16, om lön och allmänna
anställningsvillkor samt Förhandlingsprotokoll LOK 16.
Förvaltningen föreslår därför att personalutskottet beslutar att godkänna
förslag till uppgörelse med Svenska Kommunalarbetarförbundet avseende
lokalt kollektivavtal om lön och andra anställningsvillkor – LOK 16.
Personalutskottet föreslås också godkänna den i övrigt ingångna
överenskommelsen med Kommunal Stockholms län i enlighet med bilagt
förhandlingsprotokoll LOK 16.
Parterna är överens om att arbetsgivaren under avtalsperioden ska inleda
ett arbete med att ta fram en plan för att öka andelen medarbetare som
arbetar heltid. Förvaltningen avser att inleda det arbetet under hösten
2016.
Ekonomiska konsekvenser av beslutet
De lönekostnader som överenskommelsen medför hanteras inom
respektive verksamhets budget.
LS 2016-0621
LS 2016-0624
LS 2016-0641
3 (3)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2016-09-12
Miljökonsekvenser av beslutet
I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn
till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en
miljökonsekvensbedömning i detta ärende.
Anne Rundquist
Tillförordnad landstingsdirektör
Maria Englund
Personaldirektör
LS 2016-0621
LS 2016-0624
LS 2016-0641
LS 2016-0621
1 (4)
2016-05-04
CIRKULÄR 16:15
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
John Nilsson
Marianne Albemark
Peter Öhrström
Nyckelord: HÖK 16 Svenska Kommunalarbetarförbundet
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Medlem i Pacta
Arbetsgivarpolitik
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna
anställningsvillkor m.m. – HÖK 16 – med Svenska
Kommunalarbetareförbundet
Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut.
Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 29
april 2016 Huvudöverenskommelse, HÖK 16, med Svenska
Kommunalarbetareförbundet.
Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor enligt
vad som framgår av protokollets § 1, Innehåll m.m.
I den bifogade redogörelsen till detta cirkulär finns alla förändringar/nyheter i överenskommelsen beskrivna vad avser förhandlingsprotokoll och bilagor utom Allmänna
bestämmelser.
Bilaga 2, Allmänna bestämmelser, kommenteras i särskilda cirkulär, nr 16:23.
Utöver detta finns ett särskilt cirkulär, nr 10:30, som behandlar Löneavtalens olika
delar samt det lönepolitiska arbete som är en förutsättning för en god tillämpning av
respektive Löneavtal. Det cirkuläret är gemensamt för alla Huvudöverenskommelser.
Nedan följer en kort redovisning i punktform, exklusive Allmänna bestämmelser och
underbilagor, av överenskommelsen.
Pacta – arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal
för kommunala bolag och kommunalförbund.
Sveriges Kommuner och Landsting
Pacta
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn växel: 08-452 70 00, Fax diariet: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected]  www.skl.se
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn växel: 08-452 77 00
[email protected]  www.pacta.se
LS 2016-0621
CIRKULÄR 16:15
2016-05-04
Innehållet i Huvudöverenskommelsen HÖK 16



Avtalsperioden omfattar tiden 2016-05-01–2019-04-30. Avtalet är inte
uppsägningsbart under avtalsperioden.
Modellen chef-medarbetare tydliggörs som ett alternativ att sätta lön och den
lokala förhandlingsordningen lyfts fram och blir ”huvudmodell” vid
löneöversyn.
En särskild prioritering i löneöversynen görs för gruppen undersköterskor.
Löneavtalet


Löneöversynstillfälle per 1 maj respektive år, såvida inte annat överenskoms.
Utrymmet som fastställs vid löneöversynstillfället utgörs av summan av ett
krontalsbelopp för varje medlem i arbetstagarorganisationen som är
tillsvidareanställd med månadslön och beräknas enligt nedan.
2016
Ett utrymme om 520 kronor för samtliga anställda exklusive undersköterskor.
Ett utrymme om 1020 kronor för undersköterskor varav 220 kronor ska användas
för fördelning bland 25 procent av undersköterskorna i syfte att öka
lönespridningen och premiera kompetens.
2017
Utrymmet fastställs av centrala parter.
Ett extra utrymme om 180 kronor tillförs gruppen undersköterskor.
2018
Utrymmet fastställs av centrala parter.
Ett extra utrymme om 150 kronor tillförs gruppen undersköterskor.

Avtalet innehåller inga individgarantier.

Hos arbetsgivare där Kommunal har färre än 5 medlemmar gäller inte det
garanterade utrymmet enligt löneavtalets § 2 punkt 2.

Lägstalönerna placeras sist i löneavtalet och ändrar delvis form. Lägstalönerna
för 2016 och 2017 höjs med 80 procent av märket i procent och är oförändrade
2018. Kravet i den högre lägstalönen på ett års sammanlagd anställning tas
bort.
2 (4)
LS 2016-0621
CIRKULÄR 16:15
2016-05-04
Centrala och lokala protokollsanteckningar
En tydligare skrivning om Löneavtalets tillämpning har gjorts där endera part äger
möjlighet att påkalla central partsgemensam konsultation med syfte att stödja parterna
att nå en lokal förhandlingsordning.
Ett lokalt arbete i syfte att öka heltidsarbete ska göras där alla arbetsgivare ska ha en
plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka.
Centrala protokollsanteckningar
Centrala parter ska fastställa det utrymme för 2017 och 2018 som ska tillföras LOK
16. Fastställande ska ske i anslutning till avtalsförhandlingarna mellan berörda
arbetsgivarorganisationer och IF Metall inom den internationellt konkurrensutsatta
sektorn har slutförts. Utrymmet utgörs av det fastställda utrymmet i procent för IF
Metall respektive år.
Centrala parter ska gemensamt

följa upp och analysera löneutvecklingen för Kommunals medlemmar
generellt och för undersköterskor speciellt

arbeta med karriär- och utbildningsfrågor avseende utveckling av
undersköterskans yrkesroll

arbeta för att andelen medarbetare som arbetar heltid ökar samt

utvärdera tillämpning gällande jourtjänstgöring enligt bilaga J.
Centrala parters syn på en väl fungerande individuell lönesättning
Bilagan har utvecklats i linje med avtalsförändringarna.
Rekommendation till beslut
Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse
rekommenderar kommunen, landstinget/regionen respektive berört kommunalförbund
besluta, med anledning av träffad Huvudöverenskommelse, HÖK 16 med Svenska
Kommunalarbetareförbundet för tillämpning fr.o.m. 2016-05-01,
att anta bestämmelserna enligt Huvudöverenskommelse HÖK 16 samt
att efter framställan från riksorganisationen teckna lokalt kollektivavtal - LOK 16 - i
enlighet med det centrala förhandlingsprotokollet
3 (4)
LS 2016-0621
CIRKULÄR 16:15
2016-05-04
Frågor
Frågor besvaras i första hand av John Nilsson och Marianne Albemark, SKL samt
Peter Öhrström, Pacta.
Sveriges Kommuner och Landsting
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Maria Dahlberg
John Nilsson
Bilagor:
HÖK 16 utom Bilaga 2 Allmänna Bestämmelser Redogörelse avseende
nyheter/förändringar utom Allmänna Bestämmelser
4 (4)
Förhandlingsprotokoll
2016-04-29
HÖK 16
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna
anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt
kollektivavtal m.m. – HÖK 16
Parter
Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan,
samt
Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) å den andra.
§ 1 Innehåll m.m.
Parterna träffar detta kollektivavtal Huvudöverenskommelse om lön och
allmänna anställningsvillkor m.m. – HÖK 16 – för arbetstagare för vilka gäller
Allmänna bestämmelser – AB. Till avtalet hör även bestämmelser enligt
följande bilagor 1–6.
a) Löneavtal (bilaga 1),
b) Allmänna bestämmelser – AB i lydelse fr.o.m. 2016-05-01 – med ändringar
i §§ 1¸ 5, 12, 13, 20, 21, 27, 28 och 29 (bilaga 2) med följande underbilagor
D, anställning i personalpool,
E, arbetstider m.m. inom räddningstjänsten,
J, viss jourtjänstgörande personal,
L, lägerverksamhet m.m.,
U, uppehållsanställning,
c) Centrala och lokala protokollsanteckningar (bilaga 3),
d) Centrala protokollsanteckningar (bilaga 4),
e) Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell
lönesättning (bilaga 5),
f) LOK 16 (bilaga 6 och 6 a),
1
§ 2 Ändringar och tillägg
I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om.
§ 3 Utrymme
Till LOK 16 ska tillföras de utrymmen för löneöversyn 2017 respektive 2018
som utgörs av det utrymme som för respektive år fastställts inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn.
§ 4 Fredsplikt
Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras
under fredsplikt.
§ 5 Rekommendation om LOK 16
Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region,
kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa
kollektivavtal – LOK 16 – med den utformning och det innehåll som framgår av
bilaga 6.
För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda
arbetstagarorganisationer träffas härmed det lokala kollektivavtalet – LOK 16 –
enligt bilaga 6 a.
§ 6 Giltighet och uppsägning
Såvida inte särskilt anges, gäller HÖK 16 för perioden 2016-05-01–2019-04-30
med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader.
Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid
av 12 kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.
2
§ 7 Avslutning
Förhandlingarna förklaras avslutade.
Vid protokollet
Justeras
För Sveriges Kommuner och Landsting
För Arbetsgivarförbundet Pacta
För Svenska Kommunalarbetareförbundet
3
Bilaga 1
till HÖK 16
Löneavtal
§ 1 Grundläggande principer för lönesättningen
Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.
Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet,
produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad
och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera
och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren.
Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling
knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat
uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare
om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.
§ 2 Löneöversyner
Utrymme vid löneöversyn
1. Vid löneöversyn beräknas ett utrymme. Utrymmet som fastställs vid löneöversynstillfället utgörs av summan av ett krontalsbelopp för varje medlem i
arbetstagarorganisationen som är tillsvidareanställd med månadslön och
beräknas enligt nedan.
2016
a) Utrymmet utgörs av 520 kronor för anställda som inte omfattas av b) nedan.
b) Utrymmet utgörs av 1 020 kronor för anställda med titeln undersköterska
inom vård och omsorg.
2017
a) Utrymmet fastställs av centrala parter.
b) För undersköterskor inom vård och omsorg tillförs till utrymmet i a) ett
extra utrymme om 180 kronor per arbetstagare anställd med titeln undersköterska inom vård och omsorg.
5
2018
a) Utrymmet fastställs av centrala parter.
b) För undersköterskor inom vård och omsorg tillförs till utrymmet i a) ett
extra utrymme om 150 kronor per arbetstagare anställd med titeln undersköterska inom vård och omsorg.
Bestämmelserna om utrymmets beräkning gäller inte hos den arbetsgivare där
arbetstagarorganisationen har färre än 5 medlemmar.
Anmärkningar
1. Bortsett från bestämmelserna om utrymmets beräkning, hanteras löneöversynen för
berörda arbetstagare med hänsyn till de förutsättningar som avtalet föreskriver,
inklusive de grundläggande principerna i § 1.
2. I verksamheter där titeln undersköterska saknas avses anställda med likvärdiga
arbetsuppgifter och undersköterskeexamen.
3. För fördelning av utrymmet i b) för 2016 se punkt 2 anmärkning 4.
Fördelning
2. Utrymmet enligt ovan fördelas enligt punkt 6 eller 7 nedan med beaktande
av bl.a. de grundläggande principerna för lönesättning som framgår av § 1.
Anmärkningar
1. I bilaga 5 till HÖK 16 har de centrala parterna angivit ”Centrala parters syn på
förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning”.
2. Del av utrymmet kan, efter överenskommelse mellan de lokala parterna, användas
till andra åtgärder.
3. För arbetstagare vars löneökning väsentligt avviker från övriga jämförbara arbetstagares löneökning ska lönen motiveras.
4. För 2016 gäller att, av utrymmet enligt 1 b) om 1 020 kronor, ska 220 kronor
fördelas bland 25 procent av undersköterskorna. Vardera utrymme fördelas individuellt
och differentierat. Detta möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens,
specialistkunskap, yrkesutveckling, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över
tid. Därigenom ökar också möjligheten till lönekarriär och ökad lönespridning för
yrkesgruppen.
5. För 2017 och 2018 gäller att utrymmet enligt 1 b) fördelas individuellt och
differentierat i syfte att öka lönespridningen. Detta möjliggör en löneutveckling som
premierar kompetens, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett
över tid.
3. Löneöversyn genomförs årligen och löneförändringar ska gälla
fr.o.m. 1 maj, såvida inte annat överenskoms.
4. Lönehöjning för tillsvidareanställda med månadslön avräknas utrymmet.
6
5. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt, beräkning av
utrymmet samt avräkning från utrymmet.
Lokal förhandlingsordning
6. Löneöversyn påbörjas genom en inledande förhandling där lokala parter
enas om hur den lokala löneöversynsprocessen ska genomföras med beaktande
av bl.a. de grundläggande principerna i § 1.
Parterna ska diskutera tidplan för löneöversynen och enas om förhandlingsmodell. Antingen kan dialog chef-medarbetare användas för hela verksamheten
eller så bedömer lokala parter att förhandling behöver genomföras för del av
eller hela verksamheten.
I bilaga 5 till HÖK 16 har de centrala parterna angivit ”Centrala parters syn på
förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning”. Denna bilaga
tjänar som vägledning till vad som ska diskuteras och eventuellt ingå i den
lokala förhandlingsordningen.
Anmärkningar
1. I den lokala förhandlingsordningen kan avtal om ingångslöner och/eller befattningslöner inom respektive yrke träffas.
2. Lönerna ska vara individuellt differentierade med hänsyn till åstadkomna arbetsresultat. Därför gäller att:
- kriterier för differentiering tydliggörs i de olika verksamheterna,
- lönen på individnivå avgörs på den nivå i organisationen där den enskildes
arbetsresultat kan bedömas,
- individuella samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och med
koppling till lön.
3. Redan träffade lokala avtal om lokal förhandlingsordning med likartat syfte
påverkas inte av denna punkt.
Om parterna inte enas om en lokal förhandlingsordning ska respektive lokal part
utvärdera och motivera vad som behövs för att nå en överenskommelse till
kommande löneöversyn.
Efter avslutad löneöversyn enligt lokal förhandlingsordning anses de nya
lönerna som fastställda och parterna bekräftar de nya lönerna i ett protokoll.
Förhandling
7. Om parterna inte enas enligt punkt 6 ska utrymmet enligt punkt 1 fördelas i
förhandlingar med arbetstagarorganisationen, med beaktande av bl.a. de grundläggande principerna för lönesättning som framgår av § 1.
7
8. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras
med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall
med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Allmänna
bestämmelser bilaga U.
§ 3 Förhandlingar m.m.
1. Förhandlingar om lön upptas då part så begär.
2. Överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare.
Anmärkningar
1. Vid nyanställning ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för
motsvarande befattningar hos arbetsgivaren.
2. Möjligheterna till överenskommelse om lön mellan arbetsgivare – arbetstagare, vid
andra tillfällen än nyanställning, förutsätter att de lokala parterna enats om principer
härför.
3. Överenskommelse arbetsgivare – arbetstagare ska ingå i det kollektivavtal som
upprättas mellan parterna i nästkommande löneöversynsförhandling.
3. Central förhandling kan påkallas i fall som framgår av § 6.
§ 4 Fredsplikt
Förhandlingar som avses i §§ 2 och 3 ska föras under fredsplikt.
§ 5 Klassificering
Klassificering sker i enlighet med bilaga 3 till Överenskommelse om lönestatistik.
För att säkerställa kvaliteten i de centrala partsgemensamma statistikunderlagen
krävs en kontinuerlig lokal översyn av de anställdas kod enligt klassificeringssystemet Arbetsidentifikation, AID. Ansvaret åligger lokala parter.
§ 6 Förhandlingsordning
1. Central part får påkalla central förhandling senast en månad efter det att den
lokala förhandlingen avslutats enbart i fråga om fördelning (§ 2 punkt 7) enligt
respektive löneöversyn.
Anmärkning
Vid hantering av lönefrågorna enligt § 2 punkt 6 kan centrala förhandlingar påkallas
endast då utrymmet inte lagts ut.
8
2. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avgöras av särskild
skiljenämnd, om central part begär prövning av frågan genom skriftlig
framställan inom en månad från den dag, då den centrala förhandlingen anses
avslutad.
§ 7 Lägsta löner
1. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska
fr.o.m. 2016-05-01 uppgå till lägst 18 398 kronor och fr.o.m. 2017-05-01 uppgå
till lägst 18 398 + 0,8 x det fastställda utrymmet enligt § 2 punkten 1 a) för år
2017 och fr.o.m. 2019-01-01 uppgå till lägst lägstalönen för 2017 + 0,8 x det
fastställda utrymmet enligt § 2 punkten 1 a) för år 2018.
För arbetstagare som under avtalsperioden fyller 19 år ska lönebeloppet enligt
ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyllt 19 år.
2. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som har yrkesförberedande
gymnasieutbildning ska fr.o.m. 2016-05-01 uppgå till lägst 20 474 kronor och
fr.o.m. 2017-05-01 uppgå till lägst 20 474 + 0,8 x det fastställda utrymmet i
procent enligt § 2 punkten 1 a) för år 2017 och fr.o.m. 2019-01-01 uppgå till
lägst lägstalönen för år 2017 + det fastställda utrymmet i procent enligt § 2
punkten 1 a) för år 2018.
9
Bilaga 3
till HÖK 16
Centrala och lokala protokollsanteckningar
Anteckningar till Löneavtal
Löneöversyn
1. Yrkande från respektive part ska, såvida inte annat lokalt överenskoms,
presenteras för motparten senast 3 månader före den tidpunkt som respektive
löneöversyn avses gälla från. Yrkandena förutsätts vara motiverade och ha sin
grund såväl i arbetsrättslagstiftningen som i löneavtalets ”Grundläggande
principer för lönesättningen”.
Annan åtgärd än lön
2. Om lokal överenskommelse innebär annan åtgärd än lön ska detta för berörd
arbetstagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgivaren
enligt diskrimineringslagen genomför kartläggning och analys av löner och
andra anställningsvillkor.
Innehåller överenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den för jämförelse enligt diskrimineringslagen i lönehänseende beräknas på följande sätt:
arbetstagarens fasta kontanta lön efter arbetstidsförkortning delas med kvoten av
ordinarie arbetstid för arbetstagaren efter arbetstidsförkortning per vecka genom
ordinarie arbetstid för heltid enligt centralt kollektivavtal.
Löneöversyn för ackordsavlönade
3. Tillsvidareanställda ackordsarbetare bidrar till löneutrymmet enligt Löneavtalets § 2. Lönehöjning för ackordsarbetande avräknas utrymmet.
Visstidsanställdas lönesättning
4. Löneavtalets § 1, Grundläggande principer för lönesättning, omfattar alla
medarbetare. Samma lönepolitiska grunder gäller för de anställda oberoende av
anställnings- eller avlöningsform.
10
Löneavtalets tillämpning
5. Endera lokal part äger möjlighet att påkalla central partsgemensam konsultation med syfte att stödja parterna att nå en lokal förhandlingsordning.
Anmärkning
I bilaga 5 till HÖK 16 redogör centrala parter för sin syn på förutsättningarna för en väl
fungerande individuell lönesättning.
Anteckningar till AB
Arbetstid
1. För undersköterska, vårdare, barnskötare, ambulanssjukvårdare, laboratoriebiträde, röntgenbiträde, mottagningsbiträde, vårdbiträde, hemvårdare, 1:e hemvårdare, 1:e skötare, överskötare, skötare, socioterapeut, 1:e socioterapeut,
sjukvårdsbiträde, barnhemsbiträde, elevassistent ska arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare med ständig nattjänstgöring utgöra i genomsnitt 36 timmar
och 20 minuter. Arbetstagare som har arbetstid förlagd till såväl dag- som natttjänstgöring, s.k. rotationstjänstgöring, ska ha en genomsnittlig veckoarbetstid
av 36 timmar och 20 minuter inom beräkningsperioden. Detta gäller under
förutsättning av att nattpassen under beräkningsperioden utgör minst 20 procent
av den totala arbetstiden.
2. Arbetstagare som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sönoch/eller helgdag ska tillförsäkras 9 fridagar per fyraveckorsperiod. Motsvarande ska gälla vid längre beräkningsperioder. Möjlighet att avstå enstaka fridag
finns för arbetstagare som så önskar.
3. Förlängs beräkningsperioden med stöd av § 13 mom. 6 f) och arbete därmed
förläggs till lördag–söndag i större utsträckning än tidigare fordras lokalt kollektivavtal.
4. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska
arbetspasset hänföras till det dygn under vilket den övervägande delen av arbetspasset infaller.
Arbetstid
För landstingssektorn och f.d. Privoföretag anslutna till Pacta gäller
5. För laboratoriebiträde, röntgenbiträde, obduktionstekniker, överskötare,
1:e skötare, skötare, socioterapeut, 1:e socioterapeut, undersköterska, sjukvårdsbiträde, mottagningsbiträde, barnskötare, baderska, badbiträde, fotvårdsspecialist, ambulanssjukvårdare, arbetsterapibiträde, elevassistent, vårdare i behandlingsarbete, barnhemsbiträde, vårdare, vårdbiträde, vårdbiträde öppen vård,
11
förrådsbiträde, 1:e kock, kokerska, kock, kallskänka, serveringsbiträde, köksbiträde, överstäderska, städerska, sömmerska, sömnadsbiträde, tvättmaskinskötare, tvättbiträde vars ordinarie arbetstid är förlagd till vardag såväl som sönoch helgdag eller till vardag och helgdag ska arbetstiden för heltidsanställd
arbetstagare utgöra i genomsnitt 37 timmar per vecka.
Övertid
6. För personal inom kommunernas industriella verk och allmänna arbeten
m.m. anställda som yrkesarbetare, park- och trädgårdsarbetare, förrådsarbetare,
anläggningsarbetare, bil- och maskinförare, renhållningsarbetare eller elmontör
ska, om inte annat lokalt överenskommits, följande gälla:
Om övertidsarbete, som inte kommer omedelbart efter den ordinarie arbetstiden
eller omedelbart efter på denna följande måltidsrast av normal längd, inställs
eller inte uppgår till 2 timmar utges lön för 3 timmar, när arbetstagare inkallas
till tidpunkt efter kl. 24.00 och senast kl. 05.00, och lön för 2 timmar, när arbetstagaren inkallas till annan tidpunkt. Arbetstagare som inkallas till övertidsarbete
under tid då de fullgör jour eller beredskap, är inte berättigade till minimiersättning vid övertidsarbete.
Obekväm arbetstid
7. Till vårdbiträde i kommun och till vårdpersonal i landsting inom psykiatri
och hemsjukvård utges tillägg för obekväm arbetstid vid fyllnads- och övertidsarbete.
Jour och beredskap
8. Organisatoriska och andra åtgärder bör vidtas så att jouruttag begränsas till
vad som sägs i ATL.
Där detta av bl.a. verksamhetsmässiga skäl inte går att genomföra är parterna
beredda att träffa överenskommelse om erforderligt överuttag av jour i kollektivavtal.
Semester
9. Arbetstagare som är månadsavlönad och har semesterlagens semesterår får
semesterlönetillägg med 1 100 kronor per semesterdag för högst 25 av årets
betalda semesterdagar. Detta gäller för heltidsanställd arbetstagare. Beloppet
minskas med hänsyn till sysselsättningsgrad och partiell ledighet.
12
För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta gäller
10. Enskilda överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare får inte
innebära att arbetstagarens rättigheter enligt § 27 inskränks.
11. Följande arbetsgivare ska tillämpa § 27 mom. 21 a).
– Capio S:t Görans sjukhus AB
– Danderyds sjukhus
– Södersjukhuset
– Södertälje sjukhus
Detsamma ska gälla för eventuella ytterligare akutsjukhus som ansluter sig till
Pacta.
Sjuklön m.m.
12. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat överenskommelse, som
komplement till lön enligt §§ 16–17 och bilaga U om prestationslön, ackordslön,
resultatlön eller liknande eller andra alternativa löneformer, får parterna även
träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt sådan lön ska ingå i beräkningsunderlag för sjuklön enligt 6 § SjLL. Sådan förhandling får endast föras
som lokal förhandling.
13. Arbetsgivaren kan efter prövning medge att ersätta arbetstagare för
inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt § 28
mom. 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller
misshandel i arbetet. Ersättning utges endast för den del av lönebortfallet som
inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen.
Civil- och värnplikt
14. AB § 30 Civil- och värnplikt i dess lydelse 2012-04-30 gäller såvida inte de
lokala parterna träffar överenskommelse om annat.
För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta gäller
15. Följande arbetsgivare ska tillämpa uppsägningstiderna i § 33 mom. 1 a)
− Capio S:t Görans sjukhus AB
− Danderyds sjukhus
13
− Södersjukhuset
− Södertälje sjukhus
Detsamma ska gälla för eventuella ytterligare akutsjukhus som ansluter sig till
Pacta.
Övriga anteckningar
Lokalt arbete i syfte att öka heltidsarbete
1. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid
nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta
heltid. Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens
behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid
ska öka. Planen ska finnas på plats senast 2017-12-31 och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med årlig avstämning fram till 2021-05-31.
Planen ska processas med den lokala arbetstagarorganisationen i samverkan
eller genom förhandling enligt medbestämmandelagen om samverkansavtal
saknas.
Lokal part äger möjlighet att påkalla central partsgemensam konsultation i syfte
att stödja lokala parters arbete.
För att åstadkomma en god arbetsmiljö bör vidare en sammanhållen arbetstid
eftersträvas om det är möjligt utifrån verksamhetens behov.
Denna protokollsanteckning gäller inte arbetsgivare med färre än 200 anställda.
Förstörda persedlar
2. Arbetstagare äger rätt till ersättning för under arbetet av vårdtagare/omsorgstagare/patient förstörda persedlar och tillhörigheter.
Tjänstedräkt m.m.
För landstingssektorn gäller
3. Har arbetstagare ålagts att bära arbetsrockar (motsvarande) i arbetet ska
arbetstagare även fortsättningsvis få dessa tillhandahållna av arbetsgivaren.
Dessa utlämnas med nyttjanderätt under arbetet. Tvätt och erforderlig efterbehandling ombesörjs och bekostas av arbetsgivaren.
14
Distansarbete
4. Parterna konstaterar att vissa frågor kan behöva regleras i samband med
arbete på distans. Vid införande av distansarbete är det därför av vikt att t.ex.
följande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbetstagarens tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk utrustning, säkerhets- och
skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, uppföljning och utvärdering.
Vid sådan reglering är det även av vikt att följande frågor beaktas enligt
ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och utbildning.
Personlig assistent, ledsagare och avlösare
5. Vid provanställning av personlig assistent, ledsagare och avlösare gäller inte
§ 4 mom. 2. Istället gäller provanställning enligt 6 § LAS.
6. Personlig assistent, ledsagare och avlösare anställd med stöd av lag om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS), undantas från reglerna i
22 § LAS.
7. Företrädesrätt enligt 25 § LAS gäller inte anställning där den enskilde funktionshindrade anmodat annan personlig assistent, ledsagare eller avlösare.
Feriearbetande skolungdom
8. Lokala företrädare för Svenska Kommunalarbetareförbundet ska underrättas
för det fall kommunen/landstinget/regionen avser att vidta sysselsättningsåtgärder för feriearbetande skolungdom.
Sammanläggning av anställningar
9. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samme arbetsgivare kan lokala förhandlingar upptas syftande till att anställningarna sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan inte
hänskjutas till central förhandling. Uppstår tvist om den principiella innebörden
av denna rekommendation kan sådan tvist däremot föras som central förhandling.
Lön vid annan anställning på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom
10. Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller
arbetstagarorganisation gäller följande:
Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras
till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse
15
träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av
mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första 12 månaderna
utbetalas hela tillägget. Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per
kalendermånad.
Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgrad reduceras tillägget
enligt följande
(a - b) x c = d
a = ursprunglig lön vid heltid
b = ny lön vid heltid
c = ny sysselsättningsgrad
d = tillägg
Vid stadigvarande förflyttning enligt AB § 6 tillämpas inte denna reglering.
För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet.
Musikerförbundet
11. Detta avtal gäller jämväl Musikerförbundet med undantag av Löneavtal,
bilaga 1 till HÖK 16, § 3 punkt 2 anmärkning 1–3.
Pensionsavgifter
12. Sedan lokalt kollektivavtal om löneväxling träffats kan arbetsgivaren och
arbetstagaren överenskomma om att arbetstagaren får avsätta del av avlöningsförmåner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL §§ 13–14.
Träffas lokalt kollektivavtal om löneväxling mellan Svenska
Kommunalarbetareförbundet och arbetsgivaren är det lokala kollektivavtalet
giltigt först efter godkännande av förbundet centralt.
13. Till följd av avvecklingen av PA-KL:s pensioneringsperiod 63–65 år och
pensionsåldern 63 år har bildats ett utrymme.
a) För en arbetstagare, med anställning hos arbetsgivaren sedan
den 31 december 2003 eller tidigare som är reglerad i LOK med Svenska
Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), gäller följande pensionsavgifter.
Arbetstagaren behåller pensionsavgiften så länge han eller hon har en
fortlöpande anställning enligt LOK med Kommunal.
16
– Om KAP-KL gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1946 eller
tidigare, avsätts – utöver vad som följer av KAP-KL § 11 mom. 1 anmärkning 1 – en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget
enligt KAP-KL § 12. Procentsatsen är 1,0 procent.
– Om PFA 98 eller PFA 01 gäller för arbetstagaren och han eller hon är född
år 1975 eller tidigare, avsätts – utöver vad som följer av PB § 8 i tillämpligt
PFA – en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt
PB § 11 i tillämpligt PFA. Procentsatsen är 1,0 procent.
b) För en arbetstagare som inte omfattas av a) gäller följande pensionsavgifter.
– Om KAP-KL gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1946 eller
tidigare, avsätts – utöver vad som följer av KAP-KL § 11 mom. 1 anmärkning 1 – en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget
enligt KAP-KL § 12. Procentsatsen är 0,5 procent.
– Om PFA 98 eller PFA 01 gäller för arbetstagaren, avsätts – utöver vad som
följer av PB § 8 i tillämpligt PFA – en årlig pensionsavgift beräknad i
procent av avgiftsunderlaget enligt PB § 11 i tillämpligt PFA. Procentsatsen
är 0,5 procent.
17
Bilaga 4
till HÖK 16
Centrala protokollsanteckningar
Anteckningar till Löneavtal
Skiljenämnd
1. Skiljenämnden består av 3 ledamöter, av vilka Sveriges Kommuner och
Landsting utser en, berörd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagarorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordförande.
De centrala parterna svarar envar för sina representanters kostnader för
medverkan i nämnden. Kostnaderna för ordförandens medverkan delas lika
mellan parterna.
Utrymme för 2017 och 2018
2. Centrala parter ska fastställa de utrymmen för 2017 och 2018 som ska
tillföras LOK 16. Fastställandet ska ske i anslutning till att avtalsförhandlingarna
mellan berörda arbetsgivarorganisationer och IF Metall inom den internationellt
konkurrensutsatta sektorn har slutförts. Utrymmet utgörs av det fastställda
utrymmet för IF Metall respektive år.
Vid eventuell oenighet ska parterna biträdas av opartisk ordförande som har att
avgöra frågan. För att utse ordförande ska parterna vända sig till
Medlingsinstitutet för förslag.
Jämställdhet
3. I diskrimineringslagen åläggs arbetsgivare och arbetstagare att verka för att
utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan
kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.
För att en utveckling i denna riktning ska vara möjlig på en övergripande
nationell nivå krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Dessutom fordras en
samsyn på arbetsmarknaden framför allt inom och mellan de fackliga organisationerna.
19
Lönepolitik
4. Det är angeläget att arbetsgivaren arbetar fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa övergripande riktlinjer
bör vara enhetliga för arbetsgivarens olika verksamheter.
Uppföljning lokal lönebildning
5. Centrala parter konstaterar att en väl fungerande lokal lönebildning i enlighet
med Löneavtalet ska leda till att sambandet tydliggörs mellan löneutvecklingen
och arbetsuppgifternas svårighetsgrad, kompetens, yrkeskunnande och övriga
krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och
resultat i förhållande till verksamhetsmålen.
Centrala parter ska med början hösten 2017 gemensamt följa upp och analysera
löneutvecklingen för Kommunals medlemmar generellt och för undersköterskor
specifikt, i syfte att belysa löneutvecklingen inom avtalsområdet och se om
förändringarna i löneavtalet får avsedd effekt på lönestrukturen.
Arbetet ska vara slutfört senast den 31 december 2018.
Lägsta lön 2019
6. Centrala parter är överens om att lägsta lön för 2019 ska höjas per
den 1 januari 2019 med 100 procent av det utrymme i procent som parterna
enats om för 2018. Värdet av denna höjning ska ingå i på HÖK 16 följande
centrala avtal. Lägsta lön för året 2019 är därmed fastställd.
Anteckningar till AB
Arbetstid
1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt
40 timmar per helgfri vecka, får bibehålla denna oberoende av bestämmelserna i
§ 13 mom. 2.
2. Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid
förläggning av ordinarie arbetstid.
Om dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) utifrån ett verksamhetsperspektiv
inte kan uppnås bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de
avvikelser från ATL som anges i AB § 13 mom. 6 g)–h) och bilaga J. Parterna
20
anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gällande kollektivavtalsreglering och
lagstiftning.
Medbestämmandelagen
3. 33 § MBL är inte tillämplig på AB § 27, på lokal överenskommelse som kan
ha träffats med stöd av bestämmelserna i AB § 5 mom. 1 b) eller på § 27
mom. 9.
4. Bestämmelserna i AB innebär inte någon reglering av MBL:s dispositiva
regler med undantag av § 4 mom. 2, § 10 mom. 7, § 11, § 12 mom. 1, § 13
mom. 5, § 22 mom. 6 och § 27 mom. 9.
Lokal företrädare för arbetstagarorganisation
5. I AB anges att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal i vissa i avtalet angivna frågor. Sådant kollektivavtal får endast träffas
med Svenska Kommunalarbetareförbundets lokalavdelningar (Kommunal) om
inte den centrala arbetstagarorganisationen skriftligen meddelar arbetsgivaren
annat.
Övriga anteckningar
Förhandling om ändringar i AB m.m.
1. Endera part kan påkalla förhandling om ändringar i AB under avtalsperioden.
Räddningstjänstpersonal m.fl.
2. Räddningstjänstpersonal samt skorstensfejare som deltar i utbildning vid
MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skolor erhåller fri kost
och logi som tillhandahålles av utbildningsenheten.
Utbildningen bedrivs som internatutbildning av MSB.
MSB debiterar arbetsgivaren (kommunen) för kurskostnaden.
Arbetstagare som deltar i utbildning vid MSB:s skolor erhåller även fria hemresor med billigaste färdsätt var 14:e dag under hela utbildningstiden. Om
restiden överstiger 6 timmar vid enkel resa, får flyg användas.
Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommunerna att tillämpa
ovanstående förmånsregler under avtalsperioden.
21
3. Som en del i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete är det naturligt
att det finns rutiner om ”reaktivering” för utryckningspersonal vid återinträde i
tjänst efter längre frånvaro.
Partsgemensamt arbete
4. Parterna är överens om att kompetens hänger samman med möjligheten till
löneutveckling. Den enskildes vidareutveckling av den egna kompetensen,
genom erfarenhet och utbildning, i för verksamheten värdefulla områden, ger
förutsättningar att bidra till förbättringar av verksamhetens effektivitet,
produktivitet och kvalitet och därmed möjliggörs en god löneutveckling.
Mot bakgrund av detta och framtida rekryteringsbehov av bl.a. undersköterskor
ska parterna arbeta för att öka tillgången till och intresset för yrkesutbildning på
gymnasial nivå. Därutöver arbetar parterna gemensamt för att öka möjligheterna
till utveckling i yrket och att göra karriär inom vård och omsorg. Det kan
konstateras att floran av utbildningar på yrkeshögskolan är rik, att det saknas en
långsiktig strategi och att utbudet inte matchar verksamheternas behov. Genom
en ökad möjlighet till utveckling i undersköterskans yrkesroll ökar även möjligheten till lönekarriär och som en följd därav en ökad lönespridning inom
gruppen. Genom arbetet önskar parterna gemensamt påverka yrkeshögskolan för
att säkerställa att rätt utbildningar av tillräcklig kvalitet tillhandahålls. Vidare
önskar parterna sprida kunskap om hur undersköterskans ökade kompetens och
specialisering kan användas inom vård och omsorg samt hur det ökade bidraget
till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet bättre
kan uppmärksammas i den lokala lönebildningen. Därmed främjas en bättre
löneutveckling över yrkeslivet och en ökad lokal lönespridning.
Arbetet ska vara slutfört senast den 31 december 2018.
5. För att stödja arbetet med kompetensförsörjning ska centrala parter
gemensamt arbeta för att andelen medarbetare som arbetar heltid ökar.
Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid
nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre uträckning ska arbeta
heltid.
Parterna ska vidare med utgångspunkt i verksamhetens behov och med hänsyn
till en god arbetsmiljö gemensamt utarbeta råd och stöd till lokala parter i syfte
att stödja arbetet med att öka andelen medarbetare som arbetar heltid.
Ambitionen är att med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser,
bistå med hur man kan arbeta med organisation, bemanning och personalplanering.
Centrala parter ska från 2016 årligen göra en uppföljning av utvecklingen på
nationell nivå avseende ökningen av heltidsanställningar, heltidsarbetande samt
22
förekomsten av tidsbegränsade anställningar. Parterna ska utifrån resultatet varje
år ta ställning till om vidare åtgärder behöver vidtas för att stödja lokala parters
arbete.
Arbetet ska vara slutfört 2021-05-31.
6. Parterna ska gemensamt utvärdera tillämpning av inledande bestämmelser,
punkt 1 och 2, gällande jourtjänstgöring enligt bilaga J. Resultatet av arbetet
syftar till att utgöra ett stöd i tillämpningen av bilagan för lokala parter.
Arbetet ska vara slutfört 2017-10-31.
23
Bilaga 5
till HÖK 16
Centrala parters syn på förutsättningar för en väl
fungerande individuell lönesättning
Denna bilaga anknyter till Löneavtalet och lönebildningsprocessen. En
förutsättning för att lokala parter ska enas om lokal förhandlingsordning och
bidra till en bra löneöversynsprocess är att bilagans olika delar, lokala
förutsättningar och praktiska tillämpning diskuteras.
Löneavtalet utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En
arbetstagares lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom arbetsuppgifternas svårighetsgrad, kompetens, yrkeskunnande och övriga krav som är
förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i
förhållande till verksamhetsmålen.
En förutsättning för att lönesättningen ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren
arbetat fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för
lönesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med
medarbetarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet mellan
lön, motivation och resultat.
För att denna lönebildningsprocess ska bli framgångsrik förutsätts att parterna
lokalt finner former för hur det lönepolitiska arbetet ska genomföras. I detta
arbete finns ett antal beståndsdelar som det är särskilt viktigt att finna samsyn
kring. De centrala parterna vill därför inledningsvis i nedanstående punkter peka
på några viktiga delar av processen som ökar möjligheterna för en väl fungerande löneöversynsprocess.
– Hur dialogen/informationen kring den av arbetsgivaren fastställda övergripande lönepolitiken ska genomföras.
– Att medarbetarna ges möjlighet till delaktighet i dialogen kring utformningen
av de verksamhetsbaserade lönekriterierna t.ex. genom att utnyttja nuvarande
samverkanssystems möjligheter till dialog på arbetsplatserna.
– Kriterier behöver tydliggöras i de olika verksamheterna så att de är väl kända
för arbetstagaren. Kriterierna ska vid behov uppdateras och bör vara viktade
på arbetsplatsnivå.
– Lönen på individnivå avgörs på den nivå i organisationen där det är möjligt
att bedöma den enskilde arbetstagarens arbetsresultat. Samtal förs med
arbetstagaren om uppställda mål, resultat och med koppling till lön.
25
– Vid nyanställning ska arbetstagarens tidigare utbildning och erfarenheter
beaktas i lönesättningshänseende. Lönen ska sättas utifrån arbetsgivarens
befintliga lönestruktur.
– Att behovet av verksamhetsbaserad kompetensutveckling uppmärksammas
liksom det positiva sambandet mellan denna och medarbetarens möjligheter
att påverka sin egen löneutveckling.
– Formerna och förutsättningarna för genomförandet av de individuella
samtalen samt eventuella handlingsplaner.
– Vid analys av arbetsgivarens lönestruktur är det viktigt att grupper med liten
lönespridning uppmärksammas och att lönespridningens betydelse för goda
resultat beaktas.
– Det är naturligt att i lönebildningsprocessen uppmärksamma också arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller föräldraledighet.
– I den lokala förhandlingsordningen kan avtal om ingångslöner och/eller
befattningslöner inom respektive yrke träffas.
– Övergripande utgångspunkt ska även vara att lagstiftning om diskriminering
beaktas.
När lokal förhandlingsordning träffats
Lokala parter ska genomföra samtal om arbetsgivarens planerade åtgärder vid
varje löneöversyn. Ett samtal som är väl förberett av arbetsgivaren ökar graden
av tydlighet och därmed tilltron till arbetsgivaren som lönesättare. Exempel på
inslag i samtalet kan vara arbetsgivarens syn på lönestrukturfrågorna, dvs.
önskade lönerelationer mellan grupper såväl som lönespridningen inom en
grupp. Ett aktivt deltagande av de lokala parterna bidrar verksamt till att
önskvärd tydlighet uppnås.
Det ligger i respektive parts ansvar att medverka genom egna förberedelser och
aktivt deltagande. De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer
som stödjer ett aktivt arbete där verksamhetsmål och budgetprocess knyts
samman med de lönepolitiska frågorna.
Löneöversyn sker utifrån den lokala förhandlingsordningen antingen genom att
arbetsgivaren lämnar förslag i dialog om ny lön till berörd arbetstagare, eller
genom förhandling. Oavsett modell ska förslagen utformas med beaktande av en
ökad lönespridnings betydelse för goda resultat och ska ha sin grund i väl kända
kriterier. De grundläggande principerna för lönesättning som framgår av § 1 ska
beaktas.
26
I en löneöversyn enligt modellen chef-medarbetare är det av särskild betydelse
att tydlighet finns om det samtalstillfälle där arbetsgivaren lämnar förslag till ny
lön. Graden av förståelse för förslaget till ny lön hänger samman med hur väl
arbetsgivaren tydliggör motiven liksom hur dialogen genomförs.
Utöver detta ska följande särskilt beaktas:
Rollfördelning
Arbetsgivare har olika förutsättningar för hur lönebildningsprocessen drivs.
Oavsett storlek och organisatoriska indelningar förutsätts dock en tydlighet i
uppdrag och ansvar för respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag
och ansvar i löneprocessen tydliggörs.
Tidplan för löneöversynsarbetet
Ett individuellt lönesystem förutsätter avstämningar och uppföljningar. Därför är
det naturligt att även löneöversynen återkommer årligen.
Genom en god planering kan respektive löneöversyn slutföras innan tidpunkten
för ikraftträdande.
Analys av löner
Löneavtalet förutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina
löner. Därutöver kräver diskrimineringslagen kartläggning och analys ur
jämställdhetssynpunkt.
Lönerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbetsgivarens
ställningstaganden. Därför är det en viktig förutsättning att de förtroendevalda
diskuterar och tar ställning till rådande och önskvärda lönerelationer.
Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar lönenivåer/lönespridningar mellan grupper och lönespridningar inom grupper görs utifrån lönepolitisk synpunkt, samt utifrån skillnader i lön kvinnor/män respektive skillnader
i lön kvinno-/mansdominerade grupper.
Kartläggning och analys följs sedan av en handlingsplan grundad på arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna lönepolitiken utvisar arbetsgivarens önskvärda lönerelationer och lönespridningar inför
kommande löneöversyner utifrån verksamhetens mål och behov.
Det är väsentligt att se analys av löner och den därpå bestämda handlingsplanen
tillsammans med arbetsgivarens övriga ambitioner och prioriteringar samt
konsekvenser av diskrimineringslagstiftning som en helhet. Detta möjliggör för
27
arbetsgivaren att redan i budgetarbetet ta ett helhetsgrepp på olika verksamheters
totala behov av åtgärder.
Grunden för att få acceptans för lönebilden hänger både samman med en
konsekvent tillämpning av lönepolitiken och delaktighet för de anställda.
Arbetsgivaren bör arbeta strategiskt med att åstadkomma en önskvärd
lönestruktur. Detta möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens,
yrkeskunnande, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamhetens mål
sett över tid. Arbetsgivarens syn på de övergripande lönestrukturfrågorna blir
därmed en viktig del i diskussionen.
Inför löneöversyn
Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka behov av
löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhetsförbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att behålla personal, graden
av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar osv. Med utgångspunkt
från resultatet av denna analys, Löneavtalets § 1 och den egna lönepolitiken görs
en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren. Det är först därefter, med
ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att göra en bedömning av
löneökningsbehovet.
Samtal
Individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtalet i synnerhet förutsätter att
samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till lön.
Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål
och följer upp resultatet. Likaså att verksamhetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna.
I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de krav
och förväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppföljning av
åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras.
En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbeskrivningen som sitt sätt att sätta lön.
Svag eller ingen löneutveckling
Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och fördjupade insatser för de
arbetstagare som inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en
möjlighet att kunna påverka sin egen löneutveckling. Svag eller utebliven
löneökning över tid ska för den enskilde vara något som framgått och motiverats
i dialog mellan arbetstagare och chef.
28
För att åstadkomma förändring är det naturligt att utifrån en handlingsplan göra
återkommande uppföljningar i syfte att nå en bättre måluppfyllelse. Avsikten är
att lägga grunden för en bättre löneutveckling eller finna alternativa vägar för
den anställdes fortsatta arbetsliv. Såväl arbetsgivare som arbetstagare har ansvar
för att handlingsplan och uppföljning kommer till stånd.
Löneutveckling för äldre arbetstagare
I ett personalförsörjningsläge där verksamheterna står inför stora pensionsavgångar och därmed sammanhängande rekryteringssituation är det av stor vikt att
arbetsgivarna tar till vara och utvecklar samtliga arbetstagare. Genom att söka
bibehålla engagemang och motivation även för/hos de äldre arbetstagarna ökar
förutsättningarna för fortsatt verksamhetsutveckling. Därvid kommer deras
erfarenhet och kompetens att öka möjligheterna att nå målen för verksamheterna.
Det är därför väsentligt att såväl ur lönespridnings- som personalförsörjningssynpunkt uppmärksamma de äldre arbetstagarna. Lönesättning av nyanställda
får därför inte leda till en fortgående sammanpressning av lönebilden.
29
Bilaga 6
till HÖK 16
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna
anställningsvillkor m.m. – LOK 16
§ 1 Innehåll m.m.
Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta
kollektivavtal – LOK 16 – om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. för
arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser – AB.
Till avtalet hör
1. mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt HÖK 16
§ 1 – bilagorna 4, 5, 6 och 6 a undantagna – §§ 2 och 3 samt
2. de bestämmelser i övrigt som parterna nedan träffar överenskommelse om
ska ingå i kollektivavtalet.
§ 2 Giltighet och uppsägning
Kollektivavtalet avlöser gällande kollektivavtal – LOK 13 – och gäller
t.o.m. 2019-04-30 med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Har
avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid förlängs dess giltighet för en tid av
12 kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal i frågor som avses i HÖK 16.
Säger central part upp HÖK 16 upphör LOK 16 att gälla vid samma tidpunkt
som HÖK 16 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna.
31
§ 3 Övrigt
Förhandlingen förklaras avslutad.
......................................................... den ....................................................2016
För .......................................................................................................................
(arbetsgivarparten)
...............................................................................................................................
(underskrift)
För .........................................................................................................................
(arbetstagarparten)
.................................................................................................................................
(underskrift)
32
Bilaga 6 a
till HÖK 16
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna
anställningsvillkor m.m. – LOK 16
§ 1 Innehåll m.m.
Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna – LOK 16 – hör mellan de
centrala parterna överenskomna bestämmelser enligt HÖK 16 § 1 bilagorna 4, 5,
6 och 6 a undantagna – §§ 2 och 3.
§ 2 Giltighet och uppsägning
Säger central part upp HÖK 16 upphör LOK 16 att gälla vid samma tidpunkt
som HÖK 16 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna.
33
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i
HÖK 16 med Svenska Kommunalarbetareförbundet
Inledning
Den 29 april 2016 enades parterna om en ny Huvudöverenskommelse, HÖK 16,
för Kommunal. Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 16
inklusive samtliga protokollsanteckningar men exklusive Allmänna bestämmelser som behandlas i ett särskilt cirkulär, nr 16:23.
Parterna i Huvudöverenskommelsen är Sveriges Kommuner och Landsting,
Arbetsgivarförbundet Pacta samt Svenska Kommunalarbetareförbundet. Avtalet
omfattar perioden 2016-05-01–2019-04-30 och innehåller bl.a. löneökningar i
nivå med märket samt särskilda utrymmen för undersköterskor.
Allmänt
Ett flertal stora förändringar genomförs i HÖK 16 med Kommunal. Den största
förändringen är att den lokala förhandlingsordningen lyfts fram och blir
”huvudmodell” vid löneöversyn och där tydliggörs också modellen dialog chefmedarbetare som ett alternativ att sätta lön. Syftet med det är att bidra till den
fortsatta utvecklingen av den lokala lönebildningen. Kopplad till denna
förändring är också en utvidgad möjlighet till partsgemensam konsultation
gällande vad som krävs för att nå en lokal förhandlingsordning.
Avtalet är värt 2,2 procent under 2016 och löneökningsnivån för Kommunals
yrkesgrupper exklusive undersköterskorna är 520 kr. Avtalet innehåller
därutöver en särskild undersköterskesatsning. Löneökningsnivån är i snitt
800 kronor under det första avtalsåret för hela undersköterskegruppen. Utöver
detta görs en särskild karriärsatsning där löneökningsnivån för var fjärde
undersköterska blir ytterligare 880 kronor i snitt (samtliga undersköterskor
genererar 220 kronor till denna satsning). I genomsnitt blir det 1020 kronor som
ska fördelas bland undersköterskorna enligt de två modellerna och dessa pengar
ska fördelas individuellt och differentierat och kan inte användas till andra
yrkesgrupper.
År 2017 och 2018 fastställs löneökningsnivån för Kommunals yrkesgrupper av
centrala parter till den procentuella löneökningsnivån som överenskoms mellan
arbetsgivarna inom industrin och IF Metall, det s.k. märket. För undersköterskorna görs en fortsatt satsning på 180 kronor 2017 respektive 150 kronor
2018.
1
Bestämmelsen om lägstalön placeras sist i löneavtalet och får en förändrad
utformning. Lägsta lönerna för 2016 och 2017 höjs med 80 procent av märket i
procent och är oförändrade 2018.
Kommunal har åter lyft och ägnat mycket tid åt yrkanden om ökat inflytande i
den lokala lönebildningsprocessen. Krav har förts fram på ett årligt avstämningstillfälle utöver löneöversyn för att garantera en medellöneutveckling i nivå
med vad man avtalat fram i det centrala kollektivavtalet. Man har också krävt
olika tariffliknande modeller för att garantera löneutveckling och velat ha in
krav på bl.a. lokalt överenskomna lönekriterier. Det finns ett missnöje bland
Kommunals medlemmar över att de inte i nog stor utsträckning får väl motiverade löner av sina chefer. Kommunal menar att otydliga lönekriterier och
uteblivna motiveringar i samtalen chef-medarbetare skadar förtroendet för
individuell och differentierad lön bland deras medlemmar.
Yrkandena om en avstämning och krav på lokala avtal och vad de ska innehålla
har avvisats. Parterna har istället valt att tydligare peka på möjligheterna i att
komma överens lokalt om en lokal förhandlingsordning samt vidgat möjligheten
till att begära central partsgemensam konsultation med syfte att bidra till
lösningar för en mer utvecklad lokal lönebildning.
SKL/Pacta har under många år verkat för att modellen där lönen sätts i dialog
mellan chef och medarbetare även ska finnas som alternativ i Kommunals avtal.
Modellen finns nu i Kommunals avtal och ska användas i de verksamheter där
lokala parter enas om det enligt Löneavtalets § 2 punkt 6 (lokal förhandlingsordning). Modellen med Kommunal avviker dock från övriga Huvudöverenskommelser på det sätt att ”Överläggning” och ”Avstämning” inte finns med i
Kommunals Huvudöverenskommelse. Hur processen i övrigt ska gå till när
lönen sätts i dialog chef-medarbetare ska istället lokala parter enas om. För att
stödja en bra lokal tillämpning och kunna tjäna bättre som stöd för arbetsgivare
och Kommunal lokalt har bilaga 5, Centrala parters syn på förutsättningar för en
väl fungerande individuell lönesättning, utvecklats.
Överenskommelsen innehåller i övrigt sedvanliga bilagor där förändringarna
redogörs för nedan.
Förhandlingsprotokoll
§ 1 Innehåll
Innehåller i sedvanlig ordning uppräkning av överenskommelsens alla delar.
Allmänna bestämmelser (AB) gäller i sin lydelse från och med 2016-05-01
(se särskild redogörelsetext rörande AB, cirkulär nr 16:23).
2
§ 3 Utrymme
Utrymmet för 2017 och 2018 fastställs av centrala parter i anslutning till
avtalsförhandlingarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn och
ska tillföras LOK 12. Se vidare nedan i redogörelse för ändring i Löneavtalets
§ 2 punkt 1.
§ 6 Giltighet och uppsägning
Giltighetstiden för Huvudöverenskommelsen är 36 månader, 2016-05-01–
2019-04-30. Uppsägningstider och förfaranden i övrigt är som föregående
avtalsperiod.
3
Löneavtal, bilaga 1
§ 2 Löneöversyner
§ 2 punkten 1 – Utrymme vid löneöversyn
I HÖK 16 finns, liksom i HÖK 13, inte uttrycket ”lägst”. Det innebär att det
finns en summa i kronor som varje arbetstagare bidrar med till utrymmet.
Utrymmet fördelas därefter enligt punkt 6 eller 7 med beaktande av bl. a. de
grundläggande principerna för lönesättning som framgår av § 1. Vid
löneöversyn beräknas ett utrymme.
Utrymmet som fastställs vid löneöversynstillfället utgörs av summan av ett
krontalsbelopp för varje medlem i arbetstagarorganisationen som är tillsvidareanställd med månadslön och beräknas enligt nedan.
Med undersköterska nedan avses samtliga som har titeln undersköterska inom
vård och omsorg oavsett utbildningsbakgrund. Av anmärkning 2 framgår att det
i verksamheter där man av någon anledning valt andra yrkestitlar än undersköterska men där arbetet som utförs är detsamma som undersköterskans ska
även dessa arbetstagare omfattas av satsningen förutsatt att de innehar undersköterskeexamen. Det kan röra sig om t.ex. anställda med titeln vårdbiträde som
har undersköterskeexamen och arbetsuppgifter som i allt väsentligt är en undersköterskas. Andra yrkesgrupper där anställda ofta också kan ha undersköterskekompetens men inte har samma arbetsuppgifter som undersköterskan omfattas
inte av definitionen.
2016
Varje medlem i Kommunal som är tillsvidareanställd med månadslön, exklusive
anställda med titeln undersköterska, bidrar till utrymmet med 520 kronor.
Varje medlem i Kommunal med titeln undersköterska som är tillsvidareanställd
med månadslön bidrar till utrymmet med 1 020 kronor.
Av § 2 Punkt 2 framgår hur respektive utrymme ska fördelas, se redogörelse
nedan.
2017
För 2017 fastställs utrymmet av centrala parter efter det att avtalsförhandlingarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn är avslutade och
kommer att motsvaras av den löneökningsnivå i procent som överenskoms
mellan arbetsgivarorganisationerna inom den internationellt konkurrensutsatta
4
sektorn och IF Metall, se vidare i redogörelsen för Centrala protokollsanteckningar, Anteckningar till Löneavtalet, punkt 2.
Därutöver bidrar varje medlem i Kommunal med titeln undersköterska som är
tillsvidareanställd med månadslön till utrymmet med 180 kronor.
Av § 2 Punkt 2 framgår hur respektive utrymme ska fördelas, se redogörelse
nedan.
2018
För 2018 fastställs utrymmet av centrala parter efter det att avtalsförhandlingarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn är avslutade och
kommer att motsvaras av den löneökningsnivå i procent som överenskoms
mellan arbetsgivarorganisationerna inom den internationellt konkurrensutsatta
sektorn och IF Metall, se vidare i redogörelsen för Centrala protokollsanteckningar, Anteckningar till Löneavtalet, punkt 2.
Därutöver bidrar varje medlem i Kommunal med titeln undersköterska som är
tillsvidareanställd med månadslön till utrymmet med 150 kronor.
Av § 2 Punkt 2 framgår hur respektive utrymme ska fördelas, se redogörelse
nedan.
§ 2 punkten 2 – Fördelning
Ny skrivning i anmärkningarna 4 och 5
Med undersköterska nedan avses samtliga som har titeln undersköterska inom
vård och omsorg oavsett utbildningsbakgrund. Av anmärkning 2 framgår att det
i verksamheter där man av någon anledning valt andra yrkestitlar än undersköterska men där arbetet som utförs är detsamma som undersköterskans ska
även dessa arbetstagare omfattas av satsningen förutsatt att de innehar undersköterskeexamen. Det kan röra sig om t.ex. anställda med titeln vårdbiträde som
har undersköterskeexamen och arbetsuppgifter som i allt väsentligt är en undersköterskas. Andra yrkesgrupper där anställda ofta också kan ha undersköterskekompetens men inte har samma arbetsuppgifter som undersköterskan omfattas
inte av definitionen.
2016
Det utrymme om 520 kronor som genereras av anställa som inte är undersköterskor ska fördelas individuellt och differentierat.
Det utrymme om 800 kronor som undersköterskor inom vård och omsorg
genererar ska fördelas individuellt och differentierat bland undersköterskorna.
5
Det utrymme om ytterligare 220 kronor som utöver detta genereras av undersköterskor inom vård och omsorg ska fördelas inom 25 % av gruppen undersköterskor som en extra satsning för att premiera kompetens, specialistkunskap,
yrkesutveckling, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid.
Parterna är överens om att syftet med detta utrymme är att möjliggöra en ökad
lönespridning för yrkesgruppen och därigenom medföra en ökad möjlighet till
lönekarriär.
2017
Utrymmet för anställda som inte är undersköterskor ska fördelas individuellt och
differentierat.
För undersköterskor inom vård och omsorg tillförs det utrymme som fastställts
av centrala parter ett extra utrymme om 180 kronor. Hela utrymmet inklusive
utökningen ska fördelas individuellt och differentierat bland arbetstagare
anställda med titeln undersköterska inom vård och omsorg.
2018
Utrymmet för anställda som inte är undersköterskor ska fördelas individuellt och
differentierat.
För undersköterskor inom vård och omsorg tillförs det utrymme som fastställts
av centrala parter ett extra utrymme 150 kronor. Hela utrymmet inklusive
utökningen ska fördelas individuellt och differentierat bland arbetstagare
anställda med titeln undersköterska inom vård och omsorg.
Ny skrivning under § 2 punkten 3, Löneöversynsdatum
Löneöversyn genomförs årligen och löneförändringar ska gälla fr.o.m. 1 maj
respektive år, såvida inte annat överenskoms.
Ny skrivning under § 2 punkten 6, Lokal förhandlingsordning
Den tidigare punkten Lokal förhandlingsordning (§ 2, punkt 9 i HÖK 13) har
lyfts fram och gjorts till huvudalternativ. Tanken med detta är att bidra till en
utvecklad lokal lönebildning och individuell och differentierad lön, där lönen i
ökad utsträckning kan sättas i dialog chef-medarbetare även för Kommunals
grupper. När lönen sätts i dialog chef-medarbetare så avviker dock konstruktionen med Kommunal något från övriga Huvudöverenskommelser på det sätt
att ”Överläggning” och ”Avstämning” inte finns med i Kommunals HÖK.
Lokala parter behöver komma överens om löneöversynens genomförande när
lönen ska sättas i dialog chef-medarbetare.
6
Utöver tidplan och val av förhandlingsmodell finns inga krav på vad som ska
ingå i den lokala förhandlingsordningen. Möjliga delar att överenskomma om
som anges i punkten 6 och i bilaga 5, där angivna delar är endast förslag. Redan
existerande lokala förhandlingsmodeller utifrån tidigare HÖK påverkas inte av
denna punkt.
Ny skrivning under § 2 punkt 7 – Förhandling
Om lokala parter inte enas om en lokal förhandlingsordning finns möjligheten
till förhandling på samma sätt som tidigare för Kommunals medlemmar enligt
denna punkt.
§ 6, Förhandlingsordning
Har ändrats för att stämma överens med den ändrade ordningsföljden i avtalet
men innebär ingen förändring i sak.
§ 7, Lägsta löner
Lägsta lönerna har placerats sist i avtalet för att tydliggöra att de inte är en del av
löneöversynen. Om det efter genomförd löneöversyn finns individer som inte
har kommit upp i lägsta lön ska dessa justeras i efterhand. Någon särskild
justering utöver löneöversynen åsyftas inte utan enbart en uppföljning och
justering av de löner som mot förmodan efter avslutad översyn ligger under
lägsta lön.
För 2016 och 2017 höjs lägstalönerna i avtalet per den 1 maj. 2016 höjs den
lägre lägstalönen till 18 398 kronor och den högre till 20 474 kronor. Samtidigt
tas kravet i den högre lägsta lönen på ett års sammanlagd anställning bort.
Arbetstagare som har yrkesförberedande gymnasieutbildning för det yrke man är
anställd i har rätt till den högre lägsta lönen från den första dagen i anställningen. Uppnår man kompetensen som krävs under pågående anställning
tillämpas lägstalön för arbetstagare med yrkesförberedande gymnasieutbildning
från nästkommande löneöversynstillfälle enligt det centrala kollektivavtalet.
2017 höjs lägstalönerna med 80 procent av märket i procent och 2018 höjs de
inte alls. Parterna är överens om att en höjning av lägstalönerna i nivå med
märket i procent för 2018 kommer att göras per den 1 januari 2019, något som
kostnadsmässigt blir en del av på HÖK 16 följande centrala avtal. För 2019
kommer sedan ingen ytterligare höjning av lägstalönerna att göras. Nya
lägstalöner kommer att fastställas samtidigt som centrala parter konstaterar
utrymmet för respektive år.
7
Centrala och lokala protokollsanteckningar, bilaga 3
Ny numrering
Som konsekvens av ändringarna nedan har vissa punkter fått ny numrering.
Anteckningar till Löneavtal
Utvecklad punkt 5, Löneavtalens tillämpning
Även denna avtalsrörelse har mycket tid ägnats åt att diskutera hur centrala
parter kan stötta den vidare utvecklingen av den lokala löneöversynsprocessen.
Kommunal har framförallt fokuserat på förutsättningarna för chef-medarbetare.
De menar att för många av deras medlemmar inte nog väl får motiverat varför de
får den lön de får och vad de kan göra i sitt arbete för att påverka lönen. Avtalet
har därför ändrats för att ytterligare lyfta fram vikten av lokala parters arbete och
möjliggöra att lönen sätts i dialog chef-medarbetare. Många arbetsgivare har
redan kommit långt i detta arbete lokalt även med Kommunal. För att underlätta
för ytterligare i utvecklingen mot dialogmodellen så har centrala parter utvecklat
möjligheten till central konsultation till att omfatta alla delar av den lokala
processen, med syfte att nå en lokal förhandlingsordning vid innevarande eller
nästkommande löneöversyn. Endera part kan initiera konsultationen när som
helst under pågående avtalsperiod. Precis som tidigare utgör inte konsultationen
någon formell överläggning eller förhandling, utan ska ses som en rådgivning
för att kunna utveckla en lokal förhandlingsordning som möjliggör dialog chefmedarbetare. Vi är överens med Kommunal om att konsultation kan ske på flera
olika sätt. Det vanligaste lär även fortsättningsvis vara att kontakt tas per telefon
och de aktuella frågor som finns löses därigenom. Om behov finns så kommer
dock möjligheten att finnas att centrala parter kommer ut och genomför en
diskussion med lokala parter i syfte att hjälpa processen framåt.
Anteckningar till AB
Anteckningar till AB har tillförts två nya punkter och två punkter har strukits.
Punkten 7, HÖK 13, Övertid
Punkten har utgått med anledning av tillägg i AB § 20 mom. 8.
Ny punkt 10,
Punkten har tillförts och innebär att enskilda överenskommelser om avvikelser
från § 27 inte får inskränka rättigheter enligt bestämmelsen.
8
Ny punkt 11
Punkten har tillförts och innebär att akutsjukhus anslutna till Pacta undantas från
möjligheten att göra enskilda överenskommelser om semester enligt § 27 mom.
21 b).
Punkt 14, HÖK 13, Uppsägningstider m.m.
Punkten om andra uppsägningstider för personal anställd inom kommunsektorn
och kommunalförbund har strukits.
Övriga anteckningar
Ny numrering
Som konsekvens av ändringarna nedan har vissa punkter fått ny numrering.
Ny punkt 1, Lokalt arbete i syfte att öka heltidsarbete
Alla arbetsgivare ska med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser
ha en ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka.
Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid
nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta
heltid.
Planen ska finnas på plats senast 2017-12-31 och utgöra en utgångspunkt för det
fortsatta arbetet. Tanken är att lokala parter ska kunna ta hjälp av det partsgemensamma arbete som centrala parter ska genomföra i sitt arbete med planen.
Planen ska därefter stämmas av årligen fram till 2021-05-31. De arbetsgivare
som redan har en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka
kan utgå från den i sitt arbete.
Planen ska processas med den Svenska Kommunalarbetareförbundets lokalorganisation i samverkan eller genom förhandling enligt medbestämmandelagen
om samverkansavtal saknas.
Lokal part kan påkalla central partsgemensam konsultation i syfte att stödja
lokala parters arbete. Sådan konsultation kan exempelvis påkallas om hjälp
behövs med att ta fram planen eller om planen inte kan efterlevas.
För att åstadkomma en god arbetsmiljö bör vidare en sammanhållen arbetstid
eftersträvas om det är möjligt utifrån verksamhetens behov.
Observera att denna protokollsanteckning inte gäller för arbetsgivare med färre
än 200 anställda.
9
Centrala protokollsanteckningar, bilaga 4
Ny numrering
Som konsekvens av ändringarna nedan har vissa punkter fått ny numrering.
Anteckningar till Löneavtal
Ny punkt 2, Utrymme för 2017 och 2018
För 2017 och 2018 fastställs utrymmet i anslutning till att avtalsförhandlingarna
inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn slutförts och ska tillföras
LOK 16.
Det är de centrala parterna som fastställer det garanterade utfallet men vid
eventuell oenighet kan parterna begära biträde av en opartisk ordförande. Den
opartiske ordföranden utses med hjälp av Medlingsinstitutet.
Ny punkt 5,Uppföljning lokal lönebildning
Centrala parter ska gemensamt följa upp och analysera löneutvecklingen för
Kommunals medlemmar generellt och för undersköterskor specifikt, i syfte att
belysa löneutvecklingen inom avtalsområdet och se om förändringarna i
löneavtalet får avsedd effekt på lönestrukturen. SKL och Pacta är särskilt
intresserade av hur de extra satsningarna på undersköterskor kommer att
avspegla sig i lönestrukturen.
Ny punkt 6, Lägsta lön 2019
Centrala parter är överens om att lägsta lön för 2019 ska höjas per den 1 januari
2019 med 100 procent av det utrymme i procent som parterna enats om för
2018. Värdet av denna höjning ska ingå i på HÖK 16 följande centrala avtal.
Lägsta lön för året 2019 är därmed fastställd.
10
Övriga anteckningar
Partsgemensamt arbete
Ny Punkt 4
Parterna ska arbeta för en utveckling av undersköterskans yrkesroll. Det ska ske
dels genom att påverka yrkeshögskolan så att rätt utbildningar tillhandahålls och
dels genom att sprida kunskap om hur undersköterskans kompetens bäst kan
användas. Arbetet ska vara slutfört senast 2018-12-31.
Ny punkt 5
Centrala parter ska gemensamt arbeta för att andelen medarbetare som arbetar
heltid ökar. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det
normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre
uträckning ska arbeta heltid.
Parterna ska vidare med utgångspunkt i verksamhetens behov och med hänsyn
till en god arbetsmiljö gemensamt utarbeta råd och stöd till lokala parter i syfte
att stödja arbetet med att öka andelen medarbetare som arbetar heltid.
Ambitionen är att med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser,
bistå med hur man kan arbeta med organisation, bemanning och personalplanering.
Ny punkt 6
Parterna ska gemensamt utvärdera tillämpning av inledande bestämmelser,
punkt 1 och 2, gällande jourtjänstgöring enligt bilaga J. Resultatet av arbetet
syftar till att utgöra ett stöd i tillämpningen av bilagan för lokala parter.
Centrala parters syn på en väl fungerande
individuell lönesättning – bilaga 5
Bilagan har utvecklats i linje med avtalsförändringarna. Förhoppningen är att
den ska kunna tjäna bättre som stöd för arbetsgivare och Kommunal lokalt när
de enats om en lokal förhandlingsordning. Den stora förändringen är att mycket
av det som tidigare enbart funnits i övriga motparters bilaga 5 nu återfinns även i
Kommunals bilaga under rubriken ”När lokal förhandlingsordning träffats”. Vi
har även ytterligare utvidgat de inledande strecksatserna för att lyfta fram vikten
av samtal om lönekriterier och kvalitet i dialogen chef-medarbetare.
11
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 16, bilaga 6 och 6 a
Bilagorna är uppdaterade men annars ingen ändring i hanteringen. Centrala
parter är överens om att lokala parter ska teckna LOK 16 med åtminstone
angivet innehåll.
12
LS 2016-0621-2
Från:
Ärende:
Datum:
Bilagor:
Sveriges Kommuner och Landsting
Cirkulär 16:42 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta
den 30 juni 2016 11:03:27
Cirkulär 16042.pdf
Cirkulär 16042 Bilaga 1.pdf
Cirkulär 16042 Bilaga 2.pdf
Cirkulär 16042 Bilaga 3.pdf
Cirkulär 16042 Bilaga 4.pdf
Fvb till mottagare:
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Medlem i Pacta
Arbetsgivarpolitik
…
Cirkulärets rubrik och sammanfattning:
Överenskommelse om ändringar och tillägg i tillsvidareavtalet Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – HÖK T med AkademikerAlliansen
Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut
Mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta
och AkademikerAlliansen finns gällande tillsvidareavtal ursprungligen tecknat 2001-06-15. Parterna träffade den 22 juni 2016 överenskommelse om
ändringar och tillägg i tillsvidareavtalet HÖK T i lydelse fr.o.m. 2016-05-01.
Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor
enligt vad som framgår av protokollets § 1, Innehåll m.m.
Bifogas:
Cirkulär 16:42
Överenskommelse om ändringar och tillägg i tillsvidareavtalet Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – HÖK T med AkademikerAlliansen
Bilaga 1
Allmänna bestämmelser
Bilaga 2
Bilaga L
Bilaga 3
HÖK T i lydelse 2016-05-01
Bilaga 4
Redogörelsetext HÖK T och AB AkademikerAlliansen
Cirkulären finns också att läsa och ladda ner från cirkulärdatabasen på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida
För frågor kring distributionen, kontakta: [email protected]
LS 2016-0624
1 (4)
2016-05-04
CIRKULÄR 16:23
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Jeanette Hedberg
Nyckelord: Allmänna bestämmelser
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Medlem i Pacta
Arbetsgivarpolitik
Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser
samt bilagor till AB
Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat
överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser, AB, med Svenska
Kommunalarbetareförbundet.
Förhandling kommer att upptas med övriga organisationer (AkademikerAlliansen,
Lärarnas Samverkansråd, Sveriges Läkarförbund samt OFRs förbundsområde Allmän
kommunal verksamhet och Hälso- och sjukvård) i syfte att överenskomma om samma
ändringar som nu har gjorts med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Med dessa
organisationer tillämpas därför AB samt bilagor i dess lydelse 2014-10-01 tills annat
anges.
Nedan följer en kort redovisning i punktform över de ändringar som har gjorts.
Allmänna bestämmelser

Ett tillägg har gjorts i § 1 som betonar vikten av att arbetsgivaren verkar för att
arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta heltid.

Ändringar har gjorts i § 5. Det har skrivits in att arbetsgivaren ska eftersträva
heltidsarbete när arbetstagares sysselsättningsgrad ska höjas. Arbetsgivaren har
vidare även ålagts ett krav på att skriftligen erbjuda arbetstagare höjd
sysselsättningsgrad. Arbetstagaren å sin sida åläggs att ge ett skriftligt svar på
erbjudandet inom viss tid för att ha rätt till höjd sysselsättningsgrad.
Utöver detta har det införts en punkt som innebär att arbetstagare som tackar nej
till erbjudande om höjd sysselsättningsgrad kan anmäla intresse på nytt tidigast
efter 6 månader.

Ett tillägg har gjorts i § 12 mom. 1 som innebär att arbetstagare som beviljas
sjukersättning ska informera arbetsgivaren om sådant beslut.
Pacta – arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal
för kommunala bolag och kommunalförbund.
Sveriges Kommuner och Landsting
Pacta
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn växel: 08-452 70 00, Fax diariet: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected]  www.skl.se
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn växel: 08-452 77 00
[email protected]  www.pacta.se
LS 2016-0624
CIRKULÄR 16:23
2016-05-04

Möjligheten att byta ut rast mot måltidsuppehåll med stöd av § 13 mom. 6 a) har
utvidgats. Utöver byte på natten får byte även göras på övrig tid fredag, lördag,
söndag och helgdag. Detta kräver att arbetsgivaren gör en konsekvensanalys av
arbetsmiljön. Det har även gjorts ett tillägg i mom. 6 b) som innebär att
kompensationsledighet inte ska anses som arbetad tid.

Ett förtydligande har gjorts i § 20 mom. 8. Förtydligandet innebär att arbetsgivare
som kommer överens med arbetstagare om att denne inte ska ha rätt till
övertidsersättning ska tydliggöra grunderna i sådan överenskommelse samt att
översyn av överenskommelsen bör ske om förutsättningarna ändras.

Tillägget för obekväm arbetstid i § 21 har räknats upp med 2,2 procent.

I § 27 mom. 21 har möjligheten till överenskommelse med enskild arbetstagare
införts för arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta.
Kommunalförbund och akutsjukhus anslutna till Pacta undantas från denna
bestämmelse.

I § 28 moment 6 och 7 har förtydligats att arbetstagare på arbetsgivarens begäran
ska styrka att denne får ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) för att få
rätt till de kollektivavtalade förmånerna.

I § 29 momenten 1 och 2 har förtydligats att arbetstagaren på arbetsgivarens
begäran ska styrka att denne får ersättning enligt SFB för att få rätt till de
kollektivavtalade förmånerna.
Bilagor till Allmänna bestämmelser

Bilaga E: Storhelgstillägget har räknats upp med 2,2 procent och det
schabloniserade tillägget för obekväm arbetstid har räknats upp med 0,7 procent.
Skälet till att det schabloniserade tillägget för obekväm arbetstid räknats upp med
en lägre procentsats är för att bekosta ytterligare ett storhelgstillägg under
långfredagen.

Bilaga J: Punkten 1 som hanterade deltidsanställda har strukits som en konsekvens
av förändringen i AB § 5 mom. 1. Utöver detta har ett förtydligande gjorts
gällande punkt 2 som hanterar arbetstid i bilagan.

Bilaga L: Ersättningen som utgår vid lägerverksamhet räknas upp med 2,2 procent.
Principöverenskommelse om omställning, turordning och företrädesrätt

En principöverenskommelse har träffats om omställning, turordning och
företrädesrätt. Överenskommelsen innebär att det görs ändringar i
Omställningsavtalet KOM-KL som ger möjlighet för arbetsgivaren att avropa 0,3
2 (4)
LS 2016-0624
CIRKULÄR 16:23
2016-05-04
procent av lönesumman till lokala omställningsåtgärder under perioden 2017–
2019.

Det görs ändringar i AB § 35 avseende turordning och företrädesrätt. Ändringen
innebär att principen sist in först ut gäller oavsett facklig tillhörighet och
turordningen sker i ett steg. Gemensam turordning kommer att ske för arbetstagare
med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Vidare begränsas möjligheten att
begära sammanläggning av samtliga driftsenheter på orten.

Dessa ändringar kommer att träda i kraft först den 1 januari 2017. Ytterligare
information om detta kommer att skickas ut.
Frågor
Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras i första hand av
Allmänna bestämmelser: Jeanette Hedberg, Annika Bjursell, Alexandra Wåhlstedt,
Sofia Bengtsson, Phia Moberg, Sandra Bergendorff, Beatrice Rodin, Ann-Charlotte
Ohlsson, Jan Bergström, Ann-Sophie Svedhem och Marco Mattson.
Bilaga E: Erik Lardenäs och Annika Bjursell
Bilaga J: Ann-Charlotte Ohlsson och Sofia Bengtsson
Bilaga L: Phia Moberg
Sveriges Kommuner och Landsting
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Förhandlingssektionen
Maria Dahlberg
Jeanette Hedberg
Bilagor:
Allmänna bestämmelser
Bilaga E
Bilaga J
Bilaga L
Redogörelsetext avseende förändringar i Allmänna bestämmelser samt bilagor
3 (4)
LS 2016-0624
CIRKULÄR 16:23
2016-05-04
Sveriges Kommuner och Landsting
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Maria Dahlberg
Jeanette Hedberg
Bilagor:
Allmänna bestämmelser
Bilaga E
Bilaga J
Bilaga L
Redogörelsetext avseende förändringar i Allmänna bestämmelser samt bilagor
4 (4)
Förkortningar
AB
Allmänna bestämmelser
AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner och
landsting, församlingar m.fl.
ATL
Arbetstidslag
FörL
Föräldraledighetslag
HÖK
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor
m.m.
LAS
Lag om anställningsskydd
LFF
Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
LOK
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m.
MBL
Lag om medbestämmande i arbetslivet
SjLL
Lag om sjuklön
SemL
Semesterlag
SFB
Socialförsäkringsbalk
TFA-KL
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner
och landsting, församlingar m.fl.
TGL-KL Tjänstegrupplivförsäkring för arbetstagare hos kommuner och
landsting, församlingar m.fl.
1
Kap. 1 Inledande bestämmelser
§ 1 Inledning
Anställningsvillkoren i detta avtal ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet samt genom flexibla lösningar
bidra till att nå verksamhetsmålen.
För att möta verksamhetens behov och klara kompetensförsörjningen bör
arbetsgivare verka för att redan anställda arbetstagare i högre uträckning ska
arbeta heltid och att anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning.
Anställningsvillkoren kan, där så anges, anpassas till lokala förutsättningar och
genom förtroendefull dialog skapa utrymme för individuella lösningar där
kompetens tillvaratas och utvecklas. Delaktighet och inflytande i de egna
anställningsvillkoren skapar förutsättningar för engagemang, arbetsglädje och
ansvarstagande i verksamheten.
Avtalet och dess möjligheter till lokal anpassning, skapar förutsättningar för att
behålla och rekrytera personal. Avvikelser kan göras, där så anges, genom lokala
kollektivavtal eller överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.
§ 2 Tillämpningsområde
Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska
dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till
avtalet hörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser, tillämpas på
arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller.
Om de särskilda bestämmelserna/specialbestämmelserna avviker från avtalet ska
dessa tillämpas.
Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande
funktion kan träffa överenskommelse om avvikelse helt eller delvis från detta
avtal.
3
Kap. 2 Anställningen
§ 3 Intyg om arbetsförmåga
En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om
arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare
som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren.
§ 4 Anställningsform
Mom. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställningsskydd
(LAS).
Mom. 2 6 § LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser.
Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalendermånader
om det föreligger ett prövobehov. Provanställningen kan avbrytas utan särskilda
skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid. Vill inte arbetsgivaren eller
arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut,
ska besked om detta lämnas senast vid prövotidens utgång.
Anmärkning
Arbetsgivaren ska underrätta berörd arbetstagarorganisation om anställningsavtalet
inom en månad efter anställningens ingående.
Mom. 3 Oavsett vad som anges i 5 § LAS, tidsbegränsad anställning, gäller
följande.
a) Med vikarie avses en arbetstagare som anställs för att arbeta i stället för en
annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikariat).
Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat för att
helt eller delvis utföra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill dess efterträdare
börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikariat inte bestäms till längre tid än
som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren
börjat arbeta.
För andra vikariat gäller vad LAS föreskriver.
b) Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan en arbetstagare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas för begränsad tid.
c) Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande
funktion kan träffa överenskommelse om tidsbegränsad anställning.
5
Vad i detta moment anges ska inte innebära inskränkning i den rätt att tidsbegränsa anställning som följer av 5 § LAS.
Mom. 4 Bestämmelsen i 5 § LAS om tidsbegränsad anställning tillförs
följande.
Om en arbetstagare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i
sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod övergår anställningen till en
tillsvidareanställning.
Anmärkningar
1. Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speciallagstiftning (krav på behörighet, legitimation eller dylikt).
2. Oavsett om en arbetstagare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av
5 § LAS eller detta moment kan arbetstagaren avstå från sin rätt till tillsvidareanställning med giltig verkan för perioder om högst 6 månader.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 5 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från 5 § LAS i andra fall än som anges i mom. 3.
Kollektivavtal kan även träffas om avvikelse från övriga bestämmelser i denna
bestämmelse.
Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från 28 § LAS om skyldighet att underrätta lokal arbetstagarorganisation om tidsbegränsad anställning.
§ 5 Höjd sysselsättningsgrad
Mom. 1 För arbetstagare som är deltidsanställd gäller följande.
a) När arbetstiden höjs ska heltidsarbete eftersträvas.
b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om
arbetstagare som är anställda på arbetsstället och som anmält intresse ska
erbjudas höjd sysselsättningsgrad.
Anmärkningar
1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b).
2. Om en sådan överenskommelse inte träffas avses med arbetsställe inom landsting/region, vårdavdelning, vårdcentral eller motsvarande och inom kommun eller annan
arbetsgivare den organisatoriska enhet eller enheter som leds av en arbetsledare som
beslutar om anställning.
6
3. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagaren fyllt 67 år.
c) Arbetsgivaren ska skriftligen meddela erbjudande om höjd sysselsättningsgrad. Skriftligt svar ska ha inkommit från arbetstagaren inom 14 kalenderdagar.
Har sådant besked inte lämnats föreligger inte rätt till höjd sysselsättningsgrad.
d) Om en arbetstagare tackar nej till erbjudande om höjd sysselsättningsgrad
kan ny anmälan göras tidigast efter 6 månader.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från denna bestämmelse.
7
Kap. 3 Under anställningen
§ 6 Allmänna åligganden
Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade
med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att
vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis
utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att
arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap.
Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska
finnas för att förflytta arbetstagaren mot hennes eller hans önskan.
Anmärkningar
1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att
inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska
hänsyn tas till det.
2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och
samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår
eller i en följd.
Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal
med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser.
§ 7 Utbildning m.m.
En arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferenser och
liknande behåller lönen. Om utbildningen pågår högst 7 kalenderdagar får
arbetstagaren dessutom behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm
arbetstid om arbetstagaren utfört sina ordinarie arbetsuppgifter.
Kompensation för övertidsarbete enligt § 20 utges inte i fall som avses i denna
bestämmelse. Dock får arbetstagaren för varje genomförd utbildningstimme på
tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället
ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön enligt § 20 mom. 4.
§ 8 Bisysslor
Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter,
som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan.
9
Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan
a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna,
b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens.
Anmärkning
Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 § lagen om offentlig anställning (LOA).
För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller
kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om
den kan
c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren.
Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer
räknas inte som bisyssla enligt detta avtal.
§ 9 Hälsoundersökningar
Periodiska hälsoundersökningar
Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens
hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa
eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild
uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister
i sitt hälsotillstånd.
Anmärkning
Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är
av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning.
Övriga hälsoundersökningar
Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med
arbetstagaren.
10
§ 10 Avstängning m.m.
Förseelser m.m.
Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av
arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner,
om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.
Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen
skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra
fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i
avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete.
Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl.
Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om
förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen
längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.
Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön.
Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller
arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner
enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger.
Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om
åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren
återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som
arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden.
Medicinska skäl
Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att
förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren
avlöningsförmånerna.
Mom. 5 En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat
av beordrad läkarundersökning enligt § 9 mom. 1, lag, förordning eller statlig
myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt
§ 28 mom. 9.
11
Arbetstagarens kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren
till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan.
Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges.
Mom. 6 En arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i
sänder om arbetstagaren
a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt § 9 mom. 1, lag, förordning eller
statlig myndighetsföreskrift, eller
b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård.
Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner.
Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2–6
ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation.
Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten
fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
§ 11 Disciplinpåföljd
Mom. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning.
Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har
deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd.
Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till
polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta
disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen.
Mom. 3 Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges
tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning
ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
12
Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte
kan uppstå om anledningen till åtgärden.
§ 12 Omreglering på grund av sjukersättning
Mom. 1 Arbetstagare som beviljas sjukersättning från Försäkringskassan är
skyldig att informera arbetsgivaren om sådant beslut.
Arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att arbetstagaren har rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt socialförsäkringsbalken (SFB), ska skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst
en månad i förväg. Samtidigt ska arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation
underrättas om beskedet av arbetsgivaren.
Anmärkningar
1. Omregleringen ska göras utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens arbetsförmåga. Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.
2. En arbetstagare, vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet och vars sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska ges tillfälle
att på nytt få sina anställningsvillkor omreglerade om arbetsgivaren prövar att så är
möjligt.
3. Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
Mom. 2 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt mom. 1 bör eftersträvas att sysselsättningsgraden fastställs genom formeln
a x (1 - b) = c
a = den tidigare sysselsättningsgraden,
b = omfattningen av den partiella sjukersättningen (exempelvis 0,50 vid halv
sjukersättning) och
c = den nya sysselsättningsgraden.
Mom. 3 En arbetstagare med fast kontant lön som fått sina anställningsvillkor
omreglerade enligt mom. 1 och 2 får lön enligt § 16 mom. 1 som månadslön.
Mom. 4 Om arbetsgivaren och en arbetstagare, som fått besked enligt mom. 1,
inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställningsvillkoren före
den tidpunkt för omreglering som beskedet anger, ska för både arbetsgivaren
och arbetstagaren gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad lagen om
anställningsskydd (LAS) eller § 33 mom. 1 och 2 föreskriver om uppsägningstider.
13
Anmärkning
Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad
enligt SFB finns i 33 § andra stycket i LAS.
14
Kap. 4 Arbetstid
§ 13 Arbetstid
Inledande bestämmelse
Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg.
Genomsnittlig arbetstid
Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt
40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då
helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k. lätthelgdag) minskas
antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha
fullgjorts sådan dag.
Anmärkning
Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller
på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.
Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med
verksamhetens krav.
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller
till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt
38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden
per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent
treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter.
Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga
lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med
ordinarie arbetstid under kalenderåret.
Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton.
Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie
arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid
under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls.
15
Förläggning av arbetstid
Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen.
Vid arbetstidsförläggning bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att
arbetstiden är sammanhållen.
Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom
10 dagar. Om så inte sker eller om överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna
bestämmelse.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
Avvikelser från ATL
Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL
a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll. Därutöver får byte
även göras på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag,
Anmärkning
Vid byte av rast mot måltidsuppehåll övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag ska
arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön.
b) anses studieledighet samt kompensationsledighet inte som arbetad tid,
c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,
d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid,
e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per
kalendermånad,
f) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor,
Anmärkning
Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en
period av 4 veckor.
g) kan en arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar
vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte
16
understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under
beräkningsperioden,
h) kan en arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den
planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt
av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden,
i) kan en arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse
uppgå till minst 24 timmar.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från
a) har upphört att gälla,
b) 8 § ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid,
c) 10 § andra stycket ATL om annat uttag av mertid,
d) 13 § ATL om dygns- och nattvila,
e) 14 § ATL om veckovila,
f) 15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster och
g) har upphört att gälla.
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre
beräkningsperiod än 16 veckor, dock högst ett år. Kollektivavtal får även träffas
om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 första stycket, anmärkningen till
mom. 6 f) och mom. 6 a) samt 6 g)–i).
Anmärkning
Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket
ATL.
Personalpool
Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D.
17
§ 14 Flexibel arbetstid
Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i
vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning
av ordinarie arbetstid enligt § 13 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid.
Kollektivavtal träffas om följande.
Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt
maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod.
Definitioner
Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande
definitioner.
Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel
arbetstid inte tillämpas.
Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren
har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid.
Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren
utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid.
Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast
tid.
Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska
avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts
under samma tidsrymd.
Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo)
av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens slut i
förhållande till den ordinarie arbetstiden.
Förutsättningar
Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande
a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas,
b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagaren inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället,
18
c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och
d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras
till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande.
Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall
uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie
arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och
medför ingen ersättningsrätt.
Anmärkning
Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt
följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo
föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas
som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation.
Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska
verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång
sådant saldo konstaterats.
Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro
Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetstagaren
under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort
det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid.
Avvikelser
Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda.
a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden
enkel övertid.
b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid,
utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under
avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid.
Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm
arbetstid, enligt § 21 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden.
19
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från denna bestämmelse.
20
Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
§ 15 Avlöningsförmåner
Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal.
Avlöningsförmåner är lön enligt §§ 16–17 och bilaga U, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen
kompensation för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid,
jour- och beredskapsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid samt färdtidsersättning.
Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen
är arbetsdag eller fridag.
Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.
Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden,
om inte andra utbetalningsdagar fastställts.
Anmärkningar
1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i
december månad.
2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande.
a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner
utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska
avlöningsförmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetalningsdagar.
§ 16 Löneform
Månadslön
Mom. 1 Arbetstagare som anställs för en sammanhängande tid av minst
3 månader med arbetstid som omfattar minst 40 procent av den för motsvarande
heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad som fast kontant lön enligt
överenskommelse.
Anmärkning
Arbetstagare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättningsgrad kan få månadslön enligt detta moment.
21
Som fast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för
kalendermånad, om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Timlön
Mom. 2 Annan arbetstagare får lön per timme enligt överenskommelse.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
andra löneformer.
§ 17 Beräkning av lön i vissa fall
Partiell ledighet under hel kalendermånad
Mom. 1 Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadslönen
enligt följande formel
a-b xc=d
a
a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för arbetstagaren är ordinarie
arbetstid,
b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet,
c = arbetstagarens månadslön och
d = arbetstagarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalendermånad.
Ledighet under del av kalendermånad
Mom. 2 Lön som avser del av kalendermånad beräknas för en månadsavlönad
arbetstagare för kalenderdag och utges med belopp, motsvarande månadslönen
delad med antalet kalenderdagar i månaden.
Mom. 3 Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledighet
utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalenderdagar som
svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha fullgjorts under denna ledighet.
Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplikation av
antalet arbetsdagar med
22
a) 1,40 för en arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till 5 dagar per
vecka eller vid annan beräkningsperiod till genomsnittligt 5 dagar per vecka och
b) för annan arbetstagare den faktor, med två decimaler, som erhålls genom att
antalet kalenderdagar i beräkningsperioden delas med antalet arbetsdagar i
denna.
Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön
under del av kalendermånad.
Anmärkningar
1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än två decimaler bortses
från denna/dessa.
2. Vid ledighet enligt § 28 mom. 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod under
vilken arbetsgivaren har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL) eller då
dagberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan ledighet under del
av månad beräknas enligt detta moment. Då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller
rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses
omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet under påbörjad semester.
3. Vid ledighet för tjänstgöring inom totaltförsvaret enligt § 30 mom. 1 då dagpenning
utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande
bestämmelser ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning.
4. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med 1/165 av arbetstagarens
månadslön för varje frånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom
eller tillfällig föräldrapenning. Är arbetstagaren deltidsanställd ska lönen först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Övrigt
Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på
kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner,
om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.
Mom. 5 En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller
inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
att beräkna lön med löneavdrag per timme vid ledighet under del av månad i
stället för att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3. Överenskommelse om
timavdrag behöver inte omfatta alla ledighetsorsaker.
23
För varje timme ska löneavdrag för arbetstagaren göras enligt följande formel
a
4,313 x b
a = fast kontant lön vid heltid
b = genomsnittlig veckoarbetstid vid heltid dock högst 38,25.
§ 18 Uppehållsanställning
Har upphört att gälla och ersatts av bilaga U.
§ 19 Samordning
Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband
med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning
enligt a)–c) som avser samma period.
a) Ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller
liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust.
b) Försäkring som bekostats av arbetsgivaren.
c) Arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse.
Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från
arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig.
Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger.
Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas
från samordning.
Mom. 2 Samordning ska inte göras med
a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning,
b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SFB) eller motsvarande i
annan lag eller förordning,
c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL.
24
Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtalspension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som
utges på grund av annan anställning eller uppdrag.
Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som
påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren.
§ 20 Övertid m.m.
Heltid
Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd
arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till
kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras
på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation
utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.
Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.
Då en arbetstagare med funktion som ställföreträdare med rätt till övertidskompensation arbetar i sin överordnades ställe, utges dock kompensation för övertidsarbete endast om den överordnade arbetstagaren har rätt till sådan kompensation.
Anmärkning
Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före
den ordinarie arbetstidens slut.
Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter
ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme
med 1 ½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidsarbete
under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4.
Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid som
sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan
ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid.
Vid beräkning av övertidsarbete under jour och beredskap ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme om arbetet avslutats eller påbörjas mellan
22.00–06.00.
25
Anmärkning
Om övertidsarbete påbörjas vid flera tillfällen under samma 30 minutersperiod ska den
totala tiden läggas samman innan avrundning sker.
Deltid
Mom. 3 En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda
arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag,
fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av
motsvarande längd.
En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för
heltidsanställd.
Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska
a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid och
b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag, eller i schema upptagen längre
ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid.
Anmärkning
Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid.
Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt
följande.
Fyllnadslön
120 %
Enkel övertid
180 %
Kvalificerad övertid
240 %
av
månadslönen
165
Anmärkning
För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
26
Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning
eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.
Flexibel arbetstid
Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 5.
Personalpool
Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av bilaga D.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete.
Med arbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgivare träffa överenskommelse om att arbetstagaren inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete.
I samband med sådan överenskommelse ska arbetsgivaren tydliggöra vilka
grunder överenskommelsen bygger på. Om förutsättningarna ändras bör en
översyn ske av lönesättningen och övertidsrätten.
§ 21 Obekväm arbetstid
Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för fullgjord
ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete.
Dock ska en arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl
som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när
arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete.
Anmärkning
Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.
27
Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm
arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid.
O-tilläggstid
Kr/tim
1. O-tilläggstid A
101,50
– Tid från kl. 18.00 på dag före långfredagen
till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.
– Tid från kl. 18.00 på dag före pingstafton
eller midsommarafton till kl. 07.00 på
vardag närmast efter helgdagsaftonen.
– Tid från kl. 18.00 på dag före julafton eller
nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom
lördag närmast efter helgdagsaftonen.
Under tid från kl. 22.00–06.00 natt mot helgdag höjs O-tillägg A till 121,80
2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses
med O-tilläggstid A)
– Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på lördag,
söndag, helgdag eller dag som både föregås
och efterföljs av söndag eller helgdag,
varvid jul- och nyårsafton jämställs med
helgdag.
– Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag
närmast före trettondag jul, första maj,
Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller
alla helgons dag.
– Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller
vardag närmast efter trettondag jul, första
maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen.
28
51,90
– Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som
inte omfattas av o-tilläggstid ovan.
Under tid från kl. 22.00–06.00 natt mot lördag, söndag och helgdag höjs
O-tillägg B till 59,70
3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses
med O-tilläggstid A eller B)
44,40
– Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till
torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00
tisdag till fredag.
4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses
med O-tilläggstid A eller B)
21,00
– Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag.
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm
arbetstid i stället ersättas med ledighet.
O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per kalendermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid understigande en timme
inom respektive kategori.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Flexibel arbetstid
Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.
Personalpool
Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av bilaga D.
29
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.
§ 22 Jour och beredskap
Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står
till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna
utföra arbete.
Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till
arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.
Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut
nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med
hänsyn till vad verksamheten kräver.
Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande.
% av
timlönen
Ledig
tid
för tid, som uppgår till högst 50 timmar under
kalendermånaden
29,2 %
17 min
för tid därutöver under kalendermånaden
58,4 %
35 min
14 %
8 min
27,7 %
17 min
A Jour
Där arbetstagaren har beordrats jour
B Beredskap
Där arbetstagaren har beordrats beredskap
för tid, som uppgår till högst 150 timmar under
kalendermånaden
för tid därutöver under kalendermånaden
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan jour och
beredskap i stället ersättas med ledighet enligt ovan.
30
Anmärkning
För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska
ersättning enligt ovan förhöjas med 100 procent.
a) Tid från kl. 19.00 på dag före långfredagen till kl. 06.00 på dagen efter
annandag påsk.
b) Tid från kl. 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller
nyårsafton till kl. 06.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.
c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som
både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton
jämställs med helgdag.
d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före trettondag
jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag.
e) Tid från kl. 00.00 till kl. 06.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag.
f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast före lördag.
Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar,
som fullgjorts under jour och beredskap.
Mom. 4 Om en arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller
beredskapsersättningen.
Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagaren ersättning för
resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet (BIA).
Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema
eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation.
Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till överläggning. Begäran om
detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller
överläggning inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av
jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.
31
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning
uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges
som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.
Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
längre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och
högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per
kalendermånad.
§ 23 Förskjuten arbetstid
Mom. 1 Om en arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning,
beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden
ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid förskjuts genom
tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning.
Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt,
dock senast dagen före den avsedda ändringen.
Mom. 2 Tillägg till lönen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsägelsen
för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid.
Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget
vid återgång till näst föregående schema.
Anmärkning
Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som
avses i § 13 mom. 4, om sommararbetstid.
För dag som enligt näst
föregående schema skulle
varit fridag
För övrig tid
% av timlönen
64,4 %
32,3 %
Ledig tid
39 min
19 min
32
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan förskjuten
arbetstid i stället ersättas med ledighet enligt ovan.
Anmärkning
För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Under de 2 första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 procent.
Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per kalendermånad. Varje
summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Personalpool
Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som
framgår av bilaga D.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från mom. 2.
§ 24 Färdtid
Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning
enligt mom. 2.
Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller
annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.
Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.
Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till
närmaste hel- eller halvtimme.
Anmärkning
Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga
verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.
33
Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande.
% av timlönen
För de första 10 timmarna
under en kalendervecka,
för vilka ersättningen ska
utges
För tid därutöver under
kalenderveckan
53 %
80 %
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön,
kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än
traktamentsersättning utges.
Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan kl. 08.00 och kl. 17.00 måndag–fredag, om tiden inte infaller
under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.
Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl. 22.00 och kl. 06.00 då
arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet.
Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna.
34
Kap. 6 Ledighetsförmåner
§ 25 Allmänna ledighetsbestämmelser
Mom. 1 Denna bestämmelse och §§ 26, 28–32 gäller ledighet och lön under
ledighet.
Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfatta
samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten.
Mom. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med
mindre än att arbetsgivaren medger det.
Anmärkning
Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot
annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete.
Mom. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha
arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i §§ 26, 28–32. I övriga
fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner.
Mom. 5 Då arbetstagaren får lön under ledighet, och samtidigt har arbetsinkomst från annan arbetsgivare under samma tid, prövar arbetsgivaren om och i
vilken omfattning lönen får behållas.
Mom. 6 Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal
kan arbetstagare få ledigt om det är förenligt med verksamhetens krav.
§ 26 Ledighet för studier
Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare av arbetsgivaren
medges behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan av arbetsgivaren även medges få fyllnadslön eller del därav.
Arbetsgivaren får ange särskilda villkor för att arbetstagaren ska få och behålla
lön som beviljats för ledighet.
§ 27 Semester
Inledande bestämmelser
Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges
nedan.
35
Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under
intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår.
Rätt till semesterledighet och semesterlön
Mom. 3 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas
arbetstagare som anställs för högst 3 månader och som under semesteråret inte
haft tidigare anställning hos arbetsgivaren.
Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens begäran
förläggs till tidpunkt före eller efter juni–augusti får en arbetstagare, som fått
högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti, 2 betalda semesterdagar
extra under semesteråret. En arbetstagare som fått 15–19 semesterdagar förlagda
under juni–augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret.
Anmärkningar
1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att arbetstagaren har rätt till
minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.
2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund
av sådan minskning som följer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden
nedsatts enligt § 13 mom. 2 första stycket. Motsvarande ska gälla för en arbetstagare
med arbetstid enligt § 13 mom. 2 första stycket som fått semester med midsommarafton
eller nationaldagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten.
Efter lokal förhandling kan arbetstagaren erbjudas annan kompensation än vad
som anges i första stycket.
Anmärkning
Förhandling om annan kompensation kan endast föras som lokal förhandling.
Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år
kvalificerar sig arbetstagaren för 25 semesterdagar.
Fr.o.m. det intjänandeår under vilket
arbetstagaren fyller
kvalificerar sig arbetstagaren för
40 år
31 semesterdagar
50 år
32 semesterdagar
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan arbetstagare
få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald semesterdag som
överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överenskommelse får dock inte avse
sparade dagar.
36
Mom. 6 En arbetstagare med fast kontant lön får semesterdagar med semesterlön i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetstagaren har haft
anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än
betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterlönegrundande.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 procent av lönen för heltidsanställning, ska arbetstagarens lön uppräknas med 12 procent och inkluderar då
semesterförmåner om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För en
arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen
vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.
Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semesterdagar än
som anges i föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald
semesterledighet.
Beräkning av semesterledighet
Mom. 7 För en arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga
vardagar måndag–fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie
arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet
semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt
följande formel
5
a
xb=c
a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema
genomsnittligt ska arbeta per vecka,
b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och
c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.
Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.
Anmärkning
För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande.
Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och
infaller på måndag–fredag under semesterledighet som omfattar minst en vecka ska
antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för
varje sådan helgdag eller helgdagsafton.
37
Beräkning av semesterledighet del av dag
Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal
ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten.
Förläggning av semesterledighet
Mom. 9 I enlighet med 10 § SemL gäller följande.
a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska eftersträvas
att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni–augusti.
Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj och september eller del av
dessa månader.
Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan
semesterledigheten förläggas till annan tid än maj–september.
b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms.
Arbetstagaren ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag
till semesterlista.
Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och
översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som
lokalt överenskoms.
Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla
förhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses
förslaget godkänt.
Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester.
Anmärkning
Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller
bestämmelserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.
Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmögen
till arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom. 14 ska sådan dag
inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål.
I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de
villkor som föreskrivs i §§ 19, 28–30, samordningsbestämmelser, sjukdom,
föräldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller för sådan ledighet
38
som avses i 17 b § första stycket 3 SemL, 7 § lagen om facklig förtroendemans
ställning på arbetsplatsen (LFF).
Mom. 11 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt
förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.
Anmärkning
En arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag–fredag och som får
25 semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar
med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som
omger semesterledigheten medräknas.
Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsförläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledigheten är en
motsvarighet till lördag–söndag enligt föregående stycke. Detsamma gäller vid
uppdelning av semesterledigheten.
Mom. 12 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst
en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid
högst ett tillfälle per semesterår.
Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin
semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får
arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka och
som prövas skäliga.
Anmärkning
Vid avbruten semester kompenseras arbetstagare för varje ordinarie arbetsdag under
huvudsemestern med en semesterdag eller annan kompensation enligt överenskommelse
mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådan semester ska förläggas under semesteråret. Kompensation kan lämnas med högst 5 semesterdagar.
Beräkning av semesterlön
Mom. 14 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller
a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17–17 b §§ SemL,
b) ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 procent av
den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och
c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.
Mom. 15 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande
semesterlön och semesterdagstillägg.
Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande
lönen.
39
Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen
betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på
följande sätt
0,605 procent av fasta kontanta lönen.
Arbetstagare med fast kontant lön som understiger nedan angivet belopp, får
dessutom semesterlönetillägg enligt följande.
Från och med 2012-04-01 utges semesterlönetillägg till en heltidsanställd
arbetstagare med överenskommen fast kontant lön som understiger
21 127 kronor per månad.
Anmärkning
För deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad.
Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till
ett antal av högst 25, med belopp som beräknas på följande sätt
5,21 % x (a - b)
a = det belopp, enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta lönen ska
understiga för att semesterlönetillägg ska utges och
b = den överenskomna fasta kontanta lönen.
Anmärkning
Vid partiell ledighet ska beloppet för semesterlönetillägg minskas med hänsyn till
arbetstagarens arbetstid.
Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar, beräknade enligt mom. 7,
utges i samband med semesterledigheten. För de betalda semesterdagar av
årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges semesterlönetillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.
Mom. 16 För annan arbetstagare än i mom. 15 ska utöver mom. 1, 3–5, 7–12,
13–14 och 17–20 följande gälla.
Semesterlön beräknat, enligt 16 b § SemL, utges för varje uttagen betald
semesterdag med 12 procent av semesterlöneunderlaget delat med det antal
betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till.
För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska
procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36.
40
Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterlön per timme
genom att semesterlönen per dag delas med antalet semestertimmar (b) enligt
formeln i mom. 17.
En arbetstagare med lön som under intjänandeåret i genomsnitt understigit
nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterlön.
Från 2012-04-01 får en arbetstagare med lön som, beräknad per timme i
genomsnitt under intjänandeåret, understiger 128 kronor ersättning enligt
följande.
Arbetstagare som
under intjänandeåret
Ersättning för varje semesterlönegrundande timme
Grundbelopp
kr/tim
Tillägg i procent av
arbetstagarens timlön
är under 40 år
15,40
–
fyller 40–49 år
15,40
2,88 %
fyller 50 år eller mer
15,40
3,36 %
För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under
semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterlön och semesterlön
beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.
Semesterledighet del av dag
Mom. 17 En arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som överstiger
vad som följer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som
semestertimmar till ett senare semesterår.
Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.
Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i anspråk för
eller sparas som ledighet i timmar.
Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är
förenliga med verksamhetens krav.
41
En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande
a
5
=b
a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och
b = antal semestertimmar.
Anmärkning
Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från
den/dessa.
Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga 180.
Sparande av semesterledighet och semesterlön
Mom. 18 En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än
20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare
semesterår.
Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40.
Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang
med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka
i förväg.
Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret
överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterdagar därigenom skulle
överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för sådan
semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren.
Återbetalning av semesterlön
Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetstagaren har
rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista
stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semesterlön.
Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.
42
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 21
a) För kommun, landsting, region och kommunalförbund gäller
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse
från denna bestämmelse.
b) Utöver ovan angiven möjlighet till lokal avvikelse gäller för övriga arbetsgivare att arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om
avvikelse från denna bestämmelse. Överenskommelse kan sägas upp årligen av
såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Sådana kollektivavtal och överenskommelser får inte innebära att arbetstagarens
rättigheter enligt SemL inskränks.
§ 28 Sjukdom m.m.
Ledighet
Mom. 1 En arbetstagare, som inte kan arbeta
a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår,
b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt
då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges eller
c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliteringspenning enligt SFB utges.
Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada
utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare.
Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för
särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant
intyg.
Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller
tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den
del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.
Arbetsgivaren kan besluta att efterge kravet i 9 § lagen om sjuklön (SjLL) på att
arbetstagare ska lämna försäkran vid sjukdom.
43
Anmälan
Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön
(SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till
arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.
En arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligt SjLL, ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till Försäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Anmärkning
Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än
arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.
Mom. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjuklöneperioden, ska utlagd jour och
beredskap anses som ”arbete åt arbetsgivaren”.
Sjuklön
Mom. 5 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra anställningsförmåner”
ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt §§ 16, 17
och bilaga U, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och jour- och beredskapsersättning,
enligt §§ 21 och 22.
Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller
a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av
ordinarie arbetstid skulle ha fått,
b) semesterlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha fått, för en arbetstagare med fast kontant lön dock utan
semesterdagstillägg och semesterlönetillägg,
c) lön under ledighet; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande
överenskommelse skulle ha fått,
d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden enligt då
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden enligt då
gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och
44
f) ackordslön; till vad arbetstagaren för perioden genom att utföra sitt ordinarie
arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt arbetsgivaren.
Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt SFB utges, får arbetstagaren sjuklön med ett belopp som
motsvarar 10 procent av lönebortfallet, dock längst för tid till och med den
90:e kalenderdagen i sjukperioden.
Arbetstagare ska på begäran styrka att ersättning enligt SFB utges från
Försäkringskassan.
Anmärkningar
1. Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt SFB.
2. Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperioden.
3. För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Mom. 7 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 procent av
prisbasbeloppet enligt SFB, får sjuklön enligt detta moment dels vid ledighet
som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt SFB utges, dels vid ledighet som
avses i mom. 1 b).
Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av
lönebortfallet och högsta belopp för arbetstidsberäknad respektive kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivån enligt SFB.
Utges sjukpenning på fortsättningsnivån enligt SFB utges sjuklön med belopp
som motsvarar skillnaden mellan 72,75 procent av lönebortfallet och högsta
belopp för sådan sjukpenning.
Arbetstagare ska på begäran styrka att ersättning enligt SFB utges från
Försäkringskassan.
Mom. 8 Sjuklön enligt mom. 6 och 7 utges inte
a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod enligt SjLL,
b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt SFB och
c) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt
SFB.
Har sjukpenningen eller rehabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt
SFB ska sjuklönen enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad.
45
Mom. 9 En arbetstagare vars sjukpenning indragits på grund av att
Försäkringskassan bedömer att arbetstagaren kan försörja sig själv genom sådant
förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuklön. Sjuklön utges för tid i sjukperioden
under högst 180 kalenderdagar utan begränsning till 364 dagar med belopp
motsvarande
77,6 procent av lönebortfallet till och med dag 14 med undantag för den första
arbetsdagen,
87,3 procent av lönebortfallet för tid därefter till och med dag 90, och
77,6 procent av lönebortfallet för tid därefter.
Anmärkningar
1. För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då
gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
2. Dras sjukpenning på fortsättningsnivån in utges sjuklön med 72,75 procent av
lönebortfallet, dock längst t.o.m. den tidpunkt som sådan sjukpenning skulle ha utgetts.
Arbetsgivaren ska under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens förutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.
Mom. 10 En arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuklön
beräknad på sätt som anges i mom. 9 för sådan del av dagen som
Försäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 27 kap.
45 § SFB som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges. Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock under högst 180 kalenderdagar.
Besök inom hälso- och sjukvård med bibehållen lön
Mom. 11 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren
rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut
sjukdom eller olycksfall.
Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälsooch sjukvård.
Anmärkning
Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då
sjuklön utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB.
46
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Mom. 12 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 procent av
prisbasbeloppet enligt SFB, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid
ledighet enligt mom. 1 c).
Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för rehabiliteringspenning på
normalnivån enligt SFB. I tillägget ingår semesterlön och semesterersättning
med belopp som förutsätts i SemL.
Beräknas rehabiliteringspenning enligt bestämmelserna om sjukpenning på
fortsättningsnivån utges rehabiliteringstillägg med belopp som motsvarar
skillnaden mellan 72,75 procent av lönebortfallet och högsta belopp för sådan
sjukpenning.
Har rehabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt SFB ska rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad.
§ 29 Föräldraledighet
Mom. 1 En arbetstagare som är ledig med föräldrapenning utöver grundnivå
eller lägstanivå får föräldrapenningtillägg om arbetstagaren varit sammanhängande anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledigheten.
Arbetstagaren får föräldrapenningtillägget i sammanlagt 180 kalenderdagar per
födsel och som längst till dess barnet är 24 månader.
Föräldrapenningtillägget motsvarar 10 procent av lönebortfallet beräknat per
kalenderdag.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Anmärkningar
1. För barn födda under perioden 2012-07-01–2013-06-30 gäller AB i dess lydelse
2013-03-31.
2. För barn födda senast 2010-06-30 gäller AB i dess lydelse 2010-03-31.
3. För barn födda under perioden 2010-07-01–2012-06-30 gäller AB i dess lydelse
2012-03-31.
Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att denne uppbär
föräldrapenning från Försäkringskassan.
47
Mom. 2 En arbetstagare som har en fast kontant lön som överstiger
83,33 procent av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (SFB) får
föräldralön då föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå utges om
arbetstagaren varit sammanhängande anställd hos offentlig arbetsgivare under
minst 180 kalenderdagar före ledigheten.
Föräldralön utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Föräldralönen
motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet beräknat per kalenderdag och högsta belopp för föräldrapenning enligt SFB.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att denne uppbär
föräldrapenning från Försäkringskassan.
Mom. 3 Har föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mom. 1
och 2 minskas i motsvarande grad.
Mom. 4 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren i
egenskap av blivande förälder rätt till ledighet för att besöka mödravårdscentral
vid högst 2 tillfällen. Under sådan ledighet utges ersättning motsvarande
100 procent av lönen.
Avvikelse från föräldraledighetslagen
Mom. 5 En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt att vara föräldraledig enligt
föräldraledighetslagen (FörL) ska anmäla detta till arbetsgivaren minst 3 månader före ledighetens början. Anmälan kan göras senare om arbetstagaren har
särskilda skäl.
Momentet gäller inte vid ledighet med tillfällig föräldrapenning.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
dels avvikelser från
a) 13 § FörL och mom. 5 om anmälan om ledighet,
b) 15 § FörL om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete,
c) 15 § tredje stycket FörL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp
arbetstagarens återgång till arbete och
48
d) 11 och 12 §§ FörL om den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning och 17 § FörL om skyddet för anställningsförmånerna.
§ 30 Civil- och värnplikt
Har upphört att gälla och ersatts av en central och lokal protokollsanteckning i
HÖK/ÖLA.
§ 31 Offentliga uppdrag
Mom. 1 Arbetstagare får ledigt för att utföra offentliga förtroendemannauppdrag eller uppdrag av vikt för kommunen.
Mom. 2 Under ledighet för förtroendemannauppdrag åt kommunen kan arbetstagare få behålla lön eller del därav, då full ersättning för förlorad lön inte utges.
Under ledighet för annat uppdrag av vikt för arbetsgivaren, ska arbetstagaren
behålla så stor del av lönen som motsvarar skillnaden mellan lönen och den
ersättning som utges för uppdraget.
§ 32 Enskilda angelägenheter
Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synnerliga skäl
finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per
kalenderår.
Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång,
begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig.
Med nära anhörig avses exempelvis make, maka, registrerad partner, sambo,
barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar.
Anmärkning
Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte
har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB).
49
Kap. 7 Avslut av anställningen
§ 33 Uppsägningstid m.m.
Tillsvidareanställning
Mom. 1
För kommun, landsting, region och
kommunalförbund gäller
För övriga arbetsgivare gäller
a) För en arbetstagare som är
anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten och som har en sammanhängande anställning sedan minst
12 månader enligt detta avtal är
uppsägningstiden oavsett vad 11 §
lagen om anställningsskydd (LAS)
föreskriver
b) För en arbetstagare som är
anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten gäller uppsägningstider
enligt 11 § LAS.
Arbetsgivare och arbetstagare kan
träffa överenskommelse om andra
uppsägningstider. Sådan överenskommelse får inte innebära att
– vid uppsägning från arbetsgivarens arbetstagarens rättigheter enligt LAS
sida 6 månader,
inskränks.
– vid uppsägning från arbetstagarens
sida 3 månader.
Arbetsgivaren kan i samband med att
anställningen ingås besluta att
nämnda uppsägningstider ska gälla
för en arbetstagare med kortare
anställningstid.
Mom. 2 För en arbetstagare som fyllt 57 år och som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 10 år vid uppsägningstidpunkten är uppsägningstiden ett år.
En förutsättning är att arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist och har en
sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal.
Tidsbegränsad anställning
Mom. 3 För en tidsbegränsad anställning som är avsedd att pågå längre tid än
3 månader är uppsägningstiden för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren en
månad, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om annat.
51
Anmärkning
Momentet gäller inte tidsbegränsad anställning som ingåtts med stöd av § 4 mom. 3 c)
första stycket.
Mom. 4 Uppsägning ska vara skriftlig.
Mom. 5 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge
förkortning av uppsägningstiden.
Mom. 6 En arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande
uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett
belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar.
Mom. 7 Oavsett vad som föreskrivs i 15, 30, 30 a och 31 §§ LAS om anställningens upphörande gäller inte någon skyldighet att ge besked, underrättelse och
varsel för anställning enligt § 4 mom. 2 provanställning, mom. 3 b) tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension och c) som förvaltningschef eller
motsvarande funktion och inte heller för vikariat som vid vikariatets början
bedöms vara högst 14 kalenderdagar.
§ 34 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid
Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska
följande gälla vid beräkning av anställningsförmåner.
Till vad som i 12 § lagen om anställningsskydd (LAS) anges som ”lön och andra
anställningsförmåner” räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat
sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med undantag för
a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, tillägg vid
förskjuten arbetstid och
b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktamente och resekostnadsersättning.
Anmärkning
Som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas även höjda avlöningsförmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden.
Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska
a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt
gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått,
52
b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt
gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått och
c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt
ordinarie arbete skulle ha fått.
Anmärkning
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från
detta moment c) för annan löneform än ackordslön enligt § 16 mom. 3, möjlighet till
lokal avvikelse.
§ 35 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt
Mom. 1 Oavsett vad 22, 25 och 27 §§ lagen om anställningsskydd (LAS)
föreskriver om turordning, företrädesrätt och återanställning, gäller följande.
a) Har arbetstagare anställts enligt § 4 mom. 2, mom. 3 b) och c), för provanställning, tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension eller som
förvaltningschef eller motsvarande funktion, ger sådan anställning inte företräde
till återanställning.
b) Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat eller allmän visstidsanställning som är kortare än 14 kalenderdagar.
Anmärkning
Efter 14 kalenderdagar ska vikariatet eller den allmänna visstidsanställningen erbjudas
arbetstagare som har företrädesrätt till återanställning.
c) Företrädesrätt till återanställning gäller inte arbete, som behöver disponeras
för omplacering eller tas i anspråk enligt § 6, förflyttning eller § 5 mom. 1 b),
höjd sysselsättningsgrad.
d) Har upphört att gälla.
e) Gemensam turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning
ska gälla för arbetstagare med samma yrkes-/befattningsbenämning inom samma
förvaltningsområde.
Anmärkning
Yrkes-/befattningsbenämning framgår av de lokala lönekollektivavtalen.
f) För att bevara sin företrädesrätt till återanställning enligt LAS eller detta
avtal ska arbetstagare senast inom en månad efter det att anställningen upphört
skriftligen anmäla anspråk på företrädesrätt.
53
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om
avvikelse från denna bestämmelse. När sådant kollektivavtal upprättas ska vid
tillämpning av 22 och 25 §§ LAS eftersträvas att utsträcka räckvidden för
turordning och företrädesrätt så långt som det är praktiskt möjligt. Företrädesberättigad arbetstagares önskemål om anställning även utanför avtalets räckvidd
ska tillgodoses om det är möjligt. Om överenskommelse inte träffas avses med
”verksamhet” styrelses eller nämnds förvaltningsområde.
Anmärkning
Vid bedömning av vad som är praktiskt möjligt från tillämpningssynpunkt ska hänsyn
bl.a. tas till om det på grund av antalet anställda eller områdets geografiska utsträckning
finns uppenbara svårigheter att tillämpa gemensam turordning vid uppsägning och
gemensam företrädesrätt till återanställning eller om arbetsgivaren på grund av arbetsuppgifternas servicekaraktär måste indela verksamheten i distrikt med hänsyn till
allmänhetens servicebehov.
54
Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser
§ 36 Personalbostad
Mom. 1 Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gällande lag
om inte annat anges nedan.
Mom. 2 Med personalbostad förstås en av arbetsgivaren ägd eller disponerad
bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter till arbetstagare i samband med
anställning.
Mom. 3 Utan arbetsgivarens medgivande får inte
a) hyresrätt till personalbostad överlåtas,
b) hyresgäst upplåta personalbostad i andra hand.
Mom. 4 Ett hyresavtal för personalbostad kan sägas upp av arbetsgivaren för
att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall
a) då arbetstagaren ska sluta sin anställning,
b) då arbetstagaren inte betalat hyra,
c) då arbetstagaren inte följt bestämmelserna i mom. 3.
När arbetstagaren ska sluta sin anställning gäller dock följande.
Om uppsägningstiden för arbetstagarens anställning, då hyresavtalet sägs upp, är
längre än en månad, ska arbetsgivaren iaktta samma uppsägningstid för hyresavtalet.
Om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyreslagens (HL) uppsägningstider.
Uppsägningstid enligt detta moment gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid
som är längre än 3 månader och för hyresavtal som gäller för obestämd tid.
Mom. 5 Om arbetsgivaren har sagt upp hyresavtalet för personalbostaden i
samband med att anställningen upphör har hyresgästen eller medhyresgäst inte
rätt till förlängning av avtalet.
§ 37 Ersättning från tredje man m.m.
Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där
rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig
55
att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som
möjligt.
Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt
arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet.
Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket, första meningen, får
arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt
belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.
Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en
händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar
arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet.
Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga
intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare.
Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens
medgivande, fullföljer talan i högre rätt.
Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som
avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som
arbetstagaren är avstängd från arbete.
Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för
att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin
anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning
som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid
utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt § 20
mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp
som förutsätts i semesterlagen (SemL).
§ 38 Flyttningsersättning
Arbetstagare, som utan egen ansökan förflyttas från en ort till en annan, får
ersättning för skäliga och styrkta flyttningskostnader.
56
§ 39 Avtalsförsäkringar m.m.
AGS-KL
Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala
parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL.
TFA-KL
Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna
överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL.
Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada.
TGL-KL
Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring
(TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ) enligt de bestämmelser som gäller
för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som
anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m.
Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning
gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för
avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska
motsvara hälften av det prisbasbelopp som enligt socialförsäkringsbalken (SFB)
gäller för det år dödsfallet inträffar.
57
Bilaga L
till AB
Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och
tillfälligt utflyttad verksamhet med övernattning
De centrala parterna förutsätter att arbetsgivaren klargör grunder och villkor för
verksamheten innan den påbörjas.
1. Överenskommelse om avvikelse
Lokal överenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid tillfälligt
utflyttad verksamhet och lägerverksamhet.
De centrala parterna är ense om att lokala avtal gäller tills överenskommelse
träffas om annat.
2. Tillfälligt utflyttad verksamhet
Med tillfälligt utflyttad verksamhet avses enbart sådan rehabilitering och/eller
rekreation genom resor och/eller aktiviteter inom äldre- och handikappomsorg,
psykiatri och omsorgsverksamhet där verksamheten förutsätter en total förläggning av antingen arbetstid eller kombination av arbetstid och jour/beredskap.
3. Lägerverksamhet
a) Med lägerverksamhet avses aktiviteter och resor inom förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg, skola och dagcentralverksamhet för äldre och funktionshindrade.
b) För varje dygn under vilket övernattning ägt rum får arbetstagare ersättning
med i ett för allt.
388 kr
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.
Vid lägerverksamhet och liknande gäller inte §§ 20, 22 och vad avser § 21 tid
utöver normalt arbetstidsschema.
För fullgjort aktivt arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation
timme för timme.
1
Kommentar till bilaga L Särskilda bestämmelser för
lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet
Förutsättningar
Arbetsgivaren ska klargöra vilka förutsättningar och villkor som gäller för
arbetstagare vid tillfälligt utflyttad verksamhet och lägerverksamhet innan verksamheten påbörjas. Exempel på sådant som ska klargöras är bland annat arbetstidens förläggning, vilken ersättning som ska utges och vad arbetstagaren har för
ansvar. Undantag från denna princip kan enbart ske om arbetsgivaren har
särskilda skäl för det.
Reglerna om arbetstid i Allmänna bestämmelser (AB) och arbetstidslagen
(ATL) samt arbetsmiljölagens (AML) regler gäller under vistelsen. Vidare bör
en plan finnas för oförutsedda händelser.
Överenskommelse om avvikelse
1. Lokal överenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid tillfälligt utflyttad verksamhet. Om inte detta görs gäller AB.
Vid lägerverksamhet gäller villkoren i bilaga L. Det är fullt möjligt för arbetsgivaren och arbetstagarorganisation att träffa lokalt kollektivavtal avseende
andra anställningsvillkor under lägerverksamhet.
Tillfälligt utflyttad verksamhet
2. Villkoren avseende tillfälligt utflyttad verksamhet tillämpas vid rehabilitering och/eller rekreation genom resor och/eller aktiviteter inom företrädesvis
äldre- och handikappomsorg och psykiatri eller överhuvudtaget sådan verksamhet som fordrar en total förläggning av arbetstid under den utflyttade tiden, vare
sig det är arbetstid eller en kombination av arbetstid och jour eller beredskap.
Verksamheten bedrivs på samma sätt som vanligt men är tillfälligt utflyttad till
annan plats. Observera att beloppen som gäller vid lägerverksamhet inte tillämpas vid tillfälligt utflyttad verksamhet. Villkoren i Allmänna bestämmelser
gäller om inte lokal överenskommelse har träffats om att andra villkor ska gälla.
Tillfälligt utflyttad verksamhet kan även förläggas utomlands.
Under tid för tillfälligt utflyttad verksamhet utges även traktamente. Traktamente är ingen löneförmån utan avser att täcka eventuella merkostnader som
arbetstagaren kan ha haft under lägerverksamheten.
2
Lägerverksamhet
3. Villkoren avseende lägerverksamhet tillämpas vid aktiviteter och resor inom
företrädesvis barnomsorg, skola, fritidsverksamhet och dagcentralverksamhet
för äldre och funktionshindrande. Lägerverksamhet kan även förläggas utomlands.
För fullgjort aktivt arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation
timme för timme. Utöver tidskompensation utges ersättning enligt 3 b) med ett
belopp för varje tjänstgöringsdygn. Beloppet innefattar ob-ersättning samt
ersättning för jour- och beredskap. I ersättningen ingår även semesterlön och
semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Under tid för lägerverksamhet utges även traktamente. Traktamente är ingen
löneförmån utan avser att täcka eventuella merkostnader som arbetstagaren kan
ha haft under lägerverksamheten.
3
Bilaga J
till AB
Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande
personal
Inledning
Dessa bestämmelser gäller för
1. arbetstagare särskilt anställda för jourtjänstgöring nattetid (jourpass) samt,
2. all jourtjänstgöring inom handikappomsorgen för arbetstagare i verksamhet
som riktar sig till personer med funktionshinder, om inte lokala parter har
överenskommit om annat.
Under jourtjänstgöring enligt dessa bestämmelser har arbetstagare skyldighet att
gällande punkt 1 ovan svara för den omedelbara tillsynen respektive punkt 2
ovan svara för akuta insatser samt i båda fallen att morgon och kväll biträda med
förberedelse- och avslutningsarbeten avseende löpande göromål.
Anmärkning
Arbetstagare har under jourpass rätt att sova i den mån arbetsuppgifterna medger.
Vid beräkning av arbetstid samt fastställande av lön och ersättningar enligt dessa
bestämmelser har beaktats att genomsnittligt hälften av jourpasset anses utgöra
ordinarie arbetstid och hälften anses utgöra jour.
Särskilda bestämmelser till AB
Arbetstid (§ 13)
1. Mom 6 f) ersätts med
Jourpassets omfattning och förläggning överenskoms med arbetstagarna eller
företrädare för arbetstagarorganisationen med iakttagande av att den sammanlagda arbetstiden under varje period av 7 dagar får uppgå till högst 48 timmar i
genomsnitt under en beräkningsperiod om högst 4 månader.
1
Löneform (§ 16)
2. Mom. 1 tillförs.
Lön utges för kalendermånad enligt följande
genomsnittligt antal jourpasstimmar
per vecka
0,5 x
tillämpligt heltidsmått
x fast kontant lön
Anmärkning
För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning (bilaga U)
3. Gäller inte.
Övertid m.m. (§ 20)
4. Kompensation för övertidsarbete enligt § 20 gäller inte under förlagt
ordinarie jourpass.
Obekväm arbetstid (§ 21)
5. Paragrafen ersätts med följande.
Vid beräkning av tillägg för obekväm arbetstid under jourpass utges 50 procent
av angivna belopp i § 21 för fullgjord jourpasstimme på tid som anses utgöra
obekväm arbetstid.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Jour och beredskap (§ 22)
6. Paragrafen ersätts med följande.
Vid beräkning av jourersättning under jourpass utges 50 procent av ersättningen
enligt § 22 för fullgjord jourpasstimme.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
2
Förskjuten arbetstid (§ 23)
7. Tillägg för förskjuten arbetstid enligt § 23 gäller inte under förlagt ordinarie
jourpass.
Uppsägningstid m.m. (§ 33)
8. Mom. 1 gäller inte.
3
Bilaga E
till AB
Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom
räddningstjänsten
Inledning
AB § 13 gäller med tillägg av följande alternativa tjänstgöringstid
42 timmar i genomsnitt per vecka.
Tjänstgöringsalternativet är tillämpligt för heltidsanställd arbetstagare med
minst 20 procent av tjänstgöringstiden förlagd mellan kl. 23.00–06.00 –
s.k. skifttjänst.
Anmärkningar
1. Angivet tjänstgöringsmått är en sammanvägning av ordinarie arbetstid och jourtid.
2. Vid schemaläggning ska eftersträvas att antalet tjänstgöringstillfällen inte överstiger
16 i genomsnitt per 4-veckorsperiod. Motsvarande ska gälla vid längre beräkningsperioder.
3. Vid förläggning av ordinarie tjänstgöringstid med enstaka tjänstgöringstillfälle om
24 timmar, dygnstjänst, eller kontinuerlig dygnstjänstgöring fastställs tjänstgöringsmåttet vid lokala förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation.
4. Vid tjänstgöring i utryckningsstyrka kan rast utbytas mot måltidsuppehåll.
Särskilda bestämmelser till AB
Övertid m.m. (§ 20)
1. Reglerna i AB § 20 ska gälla med följande inskränkningar:
Vid tjänstgöring mellan kl. 23.00–06.00 utges ersättning som för enkel övertid.
För arbete i samband med larm eller annat nödläge utges dock kvalificerad
övertid.
Extrapass
2. Reglerna i AB § 20 tillförs följande:
1
Vid fullgörande av extra tjänstgöring – kan efter överenskommelse med arbetstagaren ersättning utgå motsvarande arbetstagarens timlön för varje fullgjord
tjänstgöringstimme.
Tillägg för obekväm arbetstid (§ 21)
3. Paragrafen ersätts med följande:
a) Tillägg för obekväm arbetstid utges enligt följande
3 324 kr/mån.
Vid tjänstgöring under del av kalendermånad utgår tillägg till så stor del, som
antalet fullgjorda tjänstgöringspass utgör av för månaden fastställt antal tjänstgöringspass.
Arbetstid som förskjuts med stöd av § 23 till annan tidpunkt som inte inryms i
det schabloniserade beloppet ovan ska ersättas enligt § 21.
b) Vid tjänstgöring under julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen, långfredag, påskafton, påskdagen, annandag påsk, midsommarafton och
midsommardagen (kl. 00.00–24.00) utges tillägg till lön – s.k. storhelgstillägg
enligt följande
101,50 kr/tim (under tid från kl. 00.00–06.00 natt mot helgdag höjs
O-tillägg till 121,80 kr/tim).
Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som
förutsätts i semesterlagen (SemL).
Semesterförmåner (§ 27)
4. Reglerna i AB § 27 tillförs följande:
I löpande semesterlön ska även ingå förekommande tillägg för obekväm
arbetstid enligt punkt 3 a.
Semesterdagstillägget beräknas på följande sätt
0,605 procent av löpande semesterlönen
2
Särskilda bestämmelser för brandmän m.fl. reservstyrka
Övergångsbestämmelser
Gällande bestämmelser per 2010-03-31 förlängs att gälla t.o.m. 2010-12-31.
För fortsatt giltighet därefter har lokala parterna att träffa lokalt kollektivavtal
därom.
Gemensamma kommentarer till ”Arbetstider m.m.
inom räddningstjänsten”
Räddningstjänstens krav på dygnetrunt-bemanning alla dagar året runt, med en
ständigt beredd utryckningsorganisation, är bakgrunden till konstruktionen av
särskilda arbetstidsbestämmelser m.m.
Parternas avsikt med det nu tecknade avtalet är bl.a. att det ska kunna rymma det
stora antalet lokala avvikelser som förekommer från tidigare centrala avtal.
Avtalet ger möjlighet att behålla hittillsvarande ”delade-dygns”-schema.
Tjänstgöringsalternativ 42 timmar/vecka
Som ett alternativ till AB § 13 tillämpas alternativet för utryckningspersonal
med nattjänstgöring. Tjänstgöringstiden kan förläggas till vardag såväl som
söndag och helgdag.
42 timmar tjänstgöring är ett sammanvägt mått av arbetstid och jourtid. Därför
används ofta benämningen ”tjänstgöringstid” istället för ”arbetstid”.
För att alternativet ska vara tillämpligt ska minst 20 procent av arbetstagarens
tjänstgöringstid vara förlagd till kl. 23.00–06.00. Det betyder att på ett normalt
4-veckorsschema ska minst 5 nattpass fullgöras. Det ska dock förtydligas att ett
”nattpass” kan vara längre än 7 timmar men ska inrymma tiden mellan
kl. 23.00–06.00.
Exempel
1) 4-veckorsschema
42 tim x 4 veckor = 168 tim tjänstgöring för heltidsanställd
20 % x 168 tim = 33,6 tim (”natt-timmar”)
1 natt är 7 tim (kl. 23.00–06.00)
33,6 tim: 7 tim = 4,8 = 5 nätter
3
2) 5-veckorsschema
4 veckor med traditionell ”skifttjänst” och femte vecka med dagtid mån–fre:
42 tim x 5 veckor = 210 tim tjänstgöring för heltidsanställd
20 % x 210 tim = 42 tim (”natt-timmar”)
42 tim: 7 tim = 6,0 = 6 nätter
Således ska arbetstagarens schema innehålla 6 ”nattpass” för att bestämmelsen ska
gälla.
Innehåller schemat mindre än 6 ”nattpass” tillämpas AB § 13 med därtill hörande regler
om ob-ersättning, övertid m.m.
Begränsning av antalet tjänstgöringspass
Vid schemaläggning ska eftersträvas högst 16 tjänstgöringstillfällen per
4-veckorsperiod. Vid längre beräkningsperiod ska motsvarande proportion gälla.
Exempel
5-veckorsschema med 19 tjänstgöringstillfällen
19: 5 veckor = 3,8 per vecka
4 veckor x 3,8 = 15,2
Arbetstagaren gör 15 tjänstgöringstillfällen per 4-veckorsperiod
Vid fastställande av antal tjänstgöringstillfällen ska vid brutet tal avrundning ske
till närmaste lägre heltal.
Schema med ”dygnstjänstgöring”
Tidigare avtal angav ett alternativ med kontinuerlig dygnstjänstgöring
(24 tim/pass) med tjänstgöringsmåttet 48 tim/vecka att jämföra med
42 tim/vecka för ”delat dygnstjänstgöring”. Varje dygnspass motsvarade en
höjning av tjänstgöringsmåttet per vecka med 0,75 timmar.
Övertid
Bestämmelsen är tillämplig på arbetstagare som utöver sitt ordinarie schema
beordras att tjänstgöra. Avvikelse har gjorts från AB:s regler när det gäller
tjänstgöring mellan kl. 23.00–06.00. Under denna tid utges ersättning som för
enkel övertid förutom vid larm eller annat akut arbete.
Extrapass
Bestämmelsen har tillkommit för att ge möjlighet till extra arbete, projekt etc.
utöver ordinarie schema. Överenskommelse sker med arbetstagaren. Tiden
registreras som övertid.
4
Obekväm arbetstid
För att det schabloniserade o-tillägget ska kunna tillämpas krävs en viss omfattning av tjänstgöring förlagd till obekväm tid. Minimikravet på 5 ”nattpass” och
20 procent på 4-veckorsperiod ska ses i ljuset av detta.
Semester
För arbetstagare som följer specialbestämmelsen ingår det schabloniserade
ob-tillägget i löpande semesterlön till skillnad mot vad som gäller för övriga
arbetstagare som omfattas av AB.
5
2016-05-04
Redogörelsetext för ändringar i Allmänna
bestämmelser (AB) samt bilagor
Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller med Svenska
Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) från och med 2016-05-01.
Förhandlingar pågår med övriga arbetstagarorganisationer.
§ 1 Inledning
Centrala parter uttrycker i bestämmelsen vikten av att arbetsgivaren verkar för
att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta heltid och att
anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning.
§ 5 Höjd sysselsättningsgrad
I mom. 1 a) har en ändring gjorts som innebär att arbetsgivaren ska eftersträva
heltidsarbete när sysselsättningsgraden ska höjas för deltidsanställda arbetstagare.
Mom. 1 har tillförts punkterna c) och d). Punkten c) innebär att arbetsgivaren
skriftligen ska meddela erbjudande om höjd sysselsättningsgrad. Arbetstagaren
är i sin tur ålagd att inom 14 kalenderdagar ge ett skriftligt svar på arbetsgivarens erbjudande. Om ett sådant besked inte har lämnats i tid har arbetstagaren inte rätt till höjd sysselsättningsgrad.
Punkten d) innebär att arbetstagare som tackar nej till erbjudande om höjd
sysselsättningsgrad eller som inte ger ett skriftligt svar inom 14 dagar kan
anmäla intresse på nytt tidigast 6 månader efter det att arbetstagaren tackat nej
till sådant erbjudande.
§ 12 Omreglering på grund av sjukersättning
Ett tillägg har gjorts i mom. 1 som innebär att arbetstagare som beviljas
sjukersättning ska informera arbetsgivaren om sådant beslut. Tillägget syftar till
att tydliggöra arbetstagarens ansvar vad gäller att lämna de uppgifter till arbetsgivaren som kan påverka anställningsförhållandet.
1
§ 13 Arbetstid
I mom. 6 a) har möjligheten att ersätta rast med måltidsuppehåll utvidgats.
Förutom att byta rast mot måltidsuppehåll på natten kan sådant byte även göras
övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag. Med helgdag likställs i detta
avseende påsk, pingst, midsommar, jul- och nyårsafton.
En anmärkning har tillförts i mom. 6 a) som innebär att vid byte av rast mot
måltidsuppehåll på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag så ska arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön.
Vill arbetsgivaren förlägga måltidsuppehåll vid annan tidpunkt än vad som
räknas upp i 6 a) krävs det stöd i ett lokalt kollektivavtal. Sådant avtal träffas
med stöd av mom. 7 andra stycket. Mom. 7 g) och den tidigare hänvisningen till
ATL har upphört att gälla. Detta innebär att arbetsgivare som byter ut rast mot
måltidsuppehåll på annan tid än som anges i 6 a) utan stöd i lokalt kollektivavtal
bryter mot kollektivavtalet. Ändringarna innebär inte att det har gjorts någon
avvikelse från 16 § ATL.
Ett tillägg har gjorts till punkten 6 b) som innebär att kompensationsledighet inte
ska anses som arbetad tid. Detta är en avvikelse från 7 § andra stycket
(10 § första stycket) ATL som anger att kompensationsledighet ska likställas
med arbetad tid vid beräkning av övertid. Ändringen innebär att arbetsgivaren
inte ska registrera kompensationsledighet som arbetad tid i övertidsjournalen.
Bestämmelsen i mom. 7 a) som gav möjlighet att genom lokalt kollektivavtal
komma överens om att kompensationstid inte ska anses som arbetad tid har
därmed upphört att gälla.
§ 20 Övertid m.m.
Ett tillägg har gjorts till § 20 mom. 8. Tillägget innebär att när arbetsgivare och
arbetstagare gör en överenskommelse om att arbetstagaren inte har rätt till
kompensation vid övertidsarbete ska arbetsgivaren förtydliga grunderna för
överenskommelsen. Arbetsgivaren behöver exempelvis klargöra vid anställningens ingående om övertidsersättningen ska vara inkluderad i lönen och i så
fall på vilka premisser.
Det har vidare tydliggjorts att överenskommelsen ska ses över om förutsättningarna för den förändras. Detta kan exempelvis göras i samband med
löneöversynen. Konstateras förändring kan det vara aktuellt att göra en ny
överenskommelse.
2
§ 21 Obekväm arbetstid
Ersättningen för obekväm arbetstid räknas för 2016 upp med 2,2 procent.
§ 27 Semester
Semesterlönetillägget i mom. 15, det s.k. ”balkongtillägget”, höjs inte under
avtalsperioden.
Mom. 21 har tillförts en ny punkt varför momentet har delats upp i punkterna a)
och b). Punkten a) gäller för kommuner, landsting, regioner, kommunalförbund
samt för akutsjukhusen som är anslutna till Pacta, se även kommentar till
Centrala och lokala protokollsanteckningar i cirkulär nr 16:15. Liksom tidigare
kan dessa träffa kollektivavtal om avvikelse från § 27.
Med stöd av punkten b) är det möjligt för övriga arbetsgivare anslutna till
Arbetsgivarförbundet Pacta, att utöver möjligheten att träffa lokala avtal om
avvikelser från bestämmelsen, även träffa enskilda överenskommelser mellan
arbetsgivare och arbetstagare om semester. Sådan överenskommelse kan göras
antingen vid anställningens ingående eller under pågående anställning. Överenskommelsen är möjlig att ensidigt bryta årligen. När på året det ska vara möjligt
bestäms vid överenskommelsens ingående.
En central och lokal protokollsanteckning har införts i Huvudöverenskommelsen
med Kommunal som förtydligar att sådan enskild överenskommelse inte får
inskränka arbetstagarens rättigheter enligt § 27, se cirkulär 16:15. Detta innebär
exempelvis att det inte är möjligt att komma överens om att arbetstagaren ska få
färre antal semesterdagar än vad denne har rätt till enligt AB.
§ 28 Sjukdom m.m.
Ett tillägg har gjorts till § 28 momenten 6 och 7 om att arbetstagaren på arbetsgivarens begäran ska styrka att ersättning enligt SFB utges från
Försäkringskassan. Tilläggen syftar till att tydliggöra arbetstagarens skyldighet
att lämna de uppgifter som arbetsgivaren behöver för att kunna bedöma om
arbetstagaren har rätt till förmånerna i momenten. Detta kan exempelvis styrkas
genom att arbetstagaren visar ett beslut om utbetalning eller intyg från
Försäkringskassan. Kan arbetstagaren inte styrka att han eller hon får ersättning
enligt SFB har arbetsgivare ingen skyldighet att utge de kollektivavtalade
förmånerna, då dessa är kopplade till att sådan utges enligt SFB. Avsikten är inte
att intyg regelmässigt ska begäras utan möjligheten bör användas då det finns
anledning att ifrågasätta om arbetstagaren uppbär någon ersättning.
§ 29 Föräldraledighet
3
Ett tillägg har gjorts till § 29 momenten 1 och 2 om att arbetstagaren på arbetsgivarens begäran ska styrka att föräldrapenning enligt SFB utges från
Försäkringskassan. Tilläggen syftar till att tydliggöra arbetstagarens skyldighet
att lämna de uppgifter som arbetsgivaren behöver för att kunna bedöma om
arbetstagaren har rätt till förmånerna i momenten. Detta kan exempelvis styrkas
genom att arbetstagaren visar ett beslut om utbetalning eller intyg från
Försäkringskassan. Kan arbetstagaren inte styrka att han eller hon fått
föräldrapenning har arbetsgivaren ingen skyldighet att utge de kollektivavtalade
förmånerna. Avsikten är inte att intyg regelmässigt ska begäras utan möjligheten
bör användas då det finns anledning att ifrågasätta om arbetstagaren uppbär
någon föräldrapenning.
§ 33 Uppsägningstid m.m.
Parterna har kommit överens om att för de uppsägningar som görs efter
1 september 2016 gäller uppsägningstiderna i mom. 1 a) även för de arbetstagare
som hittills omfattats av punkten 14 i Centrala och lokala protokollsanteckningar
i Huvudöverenskommelsen med Kommunal, se även kommentar till Centrala
och lokala protokollsanteckningar i cirkulär nr 16:15.
§ 35 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt (träder i kraft
1 januari 2017)
Bestämmelsen avseende turordning och företrädesrätt struktureras om till följd
av flera ändringar. Mom. 1 e), som innebär att arbetsgivaren, i de fall då flera
fackliga organisationer organiserar samma befattningar/yrkesgrupper, ska göra
turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist i två steg tas bort. Avtalsområde påverkar inte längre turordningskretsarnas utformning. Principen sist in
först ut styr turordningen oavsett facklig tillhörighet. Vid lika anställningstid ger
högre ålder företräde.
Turordningskretsarna vid arbetsbrist indelas vidare utifrån befattningar med i
huvudsak jämförbara arbetsuppgifter på varje driftsenhet för sig oavsett facklig
tillhörighet. Med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter avses befattningar vars
innehåll och kompetenskrav är sådana att dess innehavare kan utföra de arbetsuppgifter som ingår i de befattningar som jämförs med varandra. Vid bedömning
av detta ska inte yrkes/befattningsbenämning vara avgörande utan det är det
faktiska innehållet i de berörda befattningarna som ska jämföras och bedömas.
Hänsyn till den praxis som utvecklats i Arbetsdomstolen kring skälig upplärningstid vid bedömning av tillräckliga kvalifikationer ska beaktas vid bedömningen. Är de befattningar som jämförs sådana att innehavarna efter sådan skälig
upplärningstid kan utföra samtliga arbetsuppgifter i de olika befattningarna är de
att betrakta som ”huvudsak jämförbara” i avtalets mening.
4
Det görs ett avsteg från reglerna i 22 § LAS om möjligheten till sammanläggning. Bestämmelsen i AB innebär att berörd arbetstagarorganisation kan begära
sammanläggning av driftsenheter inom förvaltningsområdet på samma ort där
arbetsbristen aktualiserats. Med berörd organisation avses sådan som har
medlemmar som ingår i turordningskretsen. Sammanläggningen kan avse högst
tre driftsenheter. Begär arbetstagarorganisation sammanläggning av driftsenheter ska sådan göras. Har samtliga berörda arbetstagarorganisationer inte
enats om och, inom 7 kalenderdagar räknat från dagen för första förhandlingstillfället, meddelat arbetsgivaren vilka driftsenheter som ska läggas samman
beslutar arbetsgivaren detta.
Förhandlingsskyldigheten enligt 29 § LAS föreligger endast mot arbetstagarorganisation som har medlem som omfattas av arbetsgivarens förslag till
turordning. Alltså arbetstagare som ingår i turordningskretsen. Kretsen av
arbetstagarorganisationer som är förhandlingsberättigade kan således påverkas
av om sammanläggning begärts och om det vid någon av de tillkomna driftsenheterna finns arbetstagare som omfattas av turordningen och som är organiserade i arbetstagarorganisation vilken inte hade medlem på turordningslistan
vid den först identifierade driftsenheten.
Företrädesrätt
Ett förtydligande görs angående att arbetstagaren ska anmäla anspråk på
företrädesrätten. För att företrädesrätt till återanställning ska aktualiseras krävs
att arbetstagare anmäler anspråk på företrädesrätt. Sådan anmälan ska vara
skriftlig och ha inkommit till arbetsgivaren senast en månad efter det att anställningen upphört. Har sådan anmälan inte gjorts föreligger inte företrädesrätt till
återanställning.
Företrädesrätt till återanställning gäller, oavsett avtalsområde, på samma ort och
inom samma förvaltningsområde där arbetstagaren senast var verksam. Företrädesrätten gäller till lediga befattningar vars kvalifikationskrav i huvudsak
motsvarar kraven i arbetstagarens senaste anställning hos arbetsgivaren.
Möjlighet till lokal avvikelse
Möjligheten att träffa lokala kollektivavtal kvarstår avseende både turordning
och företrädesrätt. Sådana avtal kan exempelvis träffas om andra turordningskretsar eller sammanläggning av flera driftsenheter än vad som anges ovan. De
lokala avtal om turordning och företrädesrätt som redan finns påverkas inte av
ändringarna i bestämmelsen. Om lokala parter önskar att tillämpa det nya
innehållet i § 35 behöver lokala avtal sägas upp.
5
Bilagor
Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten, Bilaga E till AB
Storhelgstillägget har räknats upp med 2,2 procent och det schabloniserade
tillägget för obekväm arbetstid har räknats upp med 0,7 procent. Skälet till att
tillägget för obekväm arbetstid enbart har räknats upp med 0,7 procent är att
parterna har avräknat ett utrymme om 1,5 procent för att bekosta ytterligare ett
storhelgstillägg under långfredagen.
Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal, bilaga J till AB
Punkten 1, som innehöll en skrivning om eftersträvad arbetstid för deltidsanställd arbetstagare, har strukits som en konsekvens av förändringen i AB § 5
mom. 1 a). AB § 5 är nu tillämplig för arbetstagare som omfattas av bilaga J.
I den tidigare punkt 2, numera punkt 1, har ett förtydligande gjorts vad gäller
arbetstidsbestämmelsen. Det stycke som tidigare utgjorde andra stycket,
gällande jourpassets omfattning och förläggning samt den sammanlagda arbetstiden under varje 7-dagarsperiod under beräkningsperioden, ersätter AB § 13
mom. 6 f). I övrigt är AB § 13 tillämplig i sin helhet då bilaga J tillämpas.
Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet,
bilaga L till AB
Beloppet i punkt 3 b) har räknats upp med 2,2 procent.
Principöverenskommelse om omställning, turordning och
företrädesrätt
En principöverenskommelse har träffats om omställning, turordning och
företrädesrätt. Överenskommelsen innebär att det görs ändringar i
Omställningsavtalet KOM-KL som ger möjlighet för arbetsgivaren att avropa
0,3 procent av lönesumman till lokala omställningsåtgärder under perioden
2017–2019.
Utöver detta görs ändringar i AB § 35 avseende turordning och företrädesrätt.
Ändringen innebär att principen sist in först ut gäller oavsett facklig tillhörighet
och turordningen sker i ett steg. Gemensam turordning kommer att ske för
arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Vidare begränsas
möjligheten att begära sammanläggning av samtliga driftsenheter på orten.
Dessa ändringar kommer att träda i kraft först den 1 januari 2017. Ytterligare
information om detta kommer att skickas ut.
6
1 (2)
2016-06-30
CIRKULÄR 16:43
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Annika Bjursell, Jeanette Hedberg
Nyckelord: Allmänna bestämmelser, AB
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Medlem i Pacta
Arbetsgivarpolitik
Överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna
bestämmelser (AB) med Svenska
Kommunalarbetareförbundet
Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut.
Sveriges Kommuner och Landsting har den 28 juni 2016 träffat överenskommelse om
ändringar i Allmänna bestämmelser, AB, med Svenska Kommunalarbetareförbundet.
Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i AB §§ 14 och 29 med
AkademikerAlliansen, se cirkulär 16:42. Med övriga arbetstagarorganisationer pågår
fortfarande förhandlingar i syfte att överenskomma om samma ändringar. Till detta
sker tillämpas AB i dess lydelse 2014-10-01.
Nedan följer en kort redovisning i punktform över de tillägg som gjorts.
En möjlighet att i efterhand godkänna kompensation för övertid har införts i § 14
mom. 5 b). Detta innebär att det finns en möjlighet för efterhandsgodkännande i de
fall där beordrande i förväg inte kunnat ske.
Kvalifikationskravet för rätt till föräldrapenningtillägg enligt § 29 mom. 1 har ändrats.
Ändringen innebär att arbetstagare som inte har uppnått kvalifikationskravet vid den
första ledigheten nu kan ha rätt till tillägget vid en senare ledighetsperiod. Ändringen
gäller för föräldraledighet som påbörjas från och med 1 juli 2016 förutsatt att
kvalifikationskraven i övrigt är uppfyllda.
Pacta – arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal
för kommunala bolag och kommunalförbund.
Sveriges Kommuner och Landsting
Pacta
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn växel: 08-452 70 00, Fax diariet: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected]  www.skl.se
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn växel: 08-452 77 00
[email protected]  www.pacta.se
CIRKULÄR 16:43
2016-06-30
Rekommendation till beslut
Genom de centrala parternas överenskommelse tillförs ändringarna i AB direkt de
lokala kollektivavtalen. Ändringarna kräver därför inget särskilt beslut av
arbetsgivaren. Om det bedöms som lämpligt för ökad tydlighet eller av annat skäl, kan
följande antecknas till protokoll som avser denna fråga
att de lokala kollektivavtalen tillförs de ändrade bestämmelserna som de centrala
parterna enats om i förhandlingsöverenskommelse 2016-06-28 avseende AB.
Frågor
Frågor besvaras av SKL: Jeanette Hedberg, Annika Bjursell och Pacta: Alexandra
Wåhlstedt.
Sveriges Kommuner och Landsting
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Maria Dahlberg
Jeanette Hedberg
2 (2)