ICRC
RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS
INTERNATIONELLA RÖRELSE
Röda Korsets och Röda Halvmånens internationella rörelse är världens största humanitära nätverk.
Dess syfte är att lindra mänsklig nöd och skydda
liv, hälsa och människovärde i synnerhet under
väpnade konflikter och andra nödsituationer. Den
är närvarande i nästan varje land och miljoner
människor stödjer dess verksamhet.
Rörelsen består av tre delar: Röda Korsets internationella kommitté, Internationella rödakors- och
rödahalvmånefederationen och 189 nationella
rödakors- och rödahalvmåneföreningar. De alla
har en egen juridisk ställning och roll men principerna förenar dem.
Internationella kommittén (ICRC) skyddar offers
liv och människovärde under väpnade konflikter och övrigt våld samt levererar hjälp åt dem.
Den styr och koordinerar rörelsens internationella
biståndsverksamhet under väpnade konflikter.
Rörelsen har skapats då kommittén grundades
år 1863.
Internationella federationen (IFRC) främjar
och stöder sina nationella medlemsföreningars
humanitära verksamhet för att hjälpa de mest
utsatta. Den styr och koordinerar sina medlemmars handlande för att hjälpa offer för natur- och
teknologiska olyckor samt för att hjälpa flyktingar
och offer för hälsokatastrofer. Federationen grundades år 1919.
Nationella föreningar bistår myndigheter vid
humanitära uppdrag i sina länder. De erbjuder
mångsidiga tjänster såsom katastrofhjälp och
hälso- och socialprogram. Under krig kan de
hjälpa civilbefolkning och stödja försvarsmaktens
medicineringtjänster.
Internationella rödakorskommittén
International Committee of the Red Cross
19, avenue de la Paix
1202 Genève, Schweiz
Tfn +41 22 734 6001 Fax +41 22 733 2057
Epost: [email protected] www.icrc.org
© ICRC, Maj 2014
Översättning från finska: Riia Johansson-Rouvinen / FRK Materialgruppen
Omslagsbild: Talia Frankel/American Red Cross
INTERNATIONELLA
RÖDAKORS- OCH
RÖDAHALVMÅNEFEDERATIONENS
PRINCIPER
Christoph von Toggenburg/ICRC
INTERNATIONELLA RÖDAKORS- OCH
RÖDAHALVMÅNEFEDERATIONENS PRINCIPER
Humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet. Dessa sju
principer utgör grunden för hela Röda Korsets
och Röda Halvmånens existens. De styr rörelsens
all verksamhet och dess förverkligande prövas
särskilt då organisationen bistår människor som
behöver hjälp under väpnade konflikter, natur­
olyckor och andra nödsituationer.
Principerna förenar rörelsens delar dvs. Inter­nationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors-och rödahalvmånefede­rationen (IFRC) och Röda Korsets och Röda
Halvmånens nationella föreningar. De möjliggör
effektiv och rättvis hjälp till nödställda. Rörelsens
delar bör följa principerna i alla situationer och
stater bör respektera detta.
Genom att följa principerna garanteras verksamhetens humanitet och försäkras biståndsarbetets
enhetlighet. I olika länder förenar principerna de
nationella föreningarna vars struktur, verksamhetskultur och medlemmar varierar.
Kate Holt/ICRC
Christophe von Toggenburg/ICRC
PRINCIPER
HUMANITET
HUMANITET
Röda Korset skapades ur viljan att utan åtskillnad bistå dem som sårats på slagfältet.
Det arbetar internationellt och nationellt för
att i varje läge förhindra och lindra mänskligt
lidande. Målet är att skydda liv och hälsa och
att värna respekten för människovärdet. Det
främjar ömsesidig förståelse och vänskap,
samarbete och varaktig fred mellan alla folk.
OPARTISKHET
NEUTRALITET
SJÄLVSTÄNDIGHET
FRIVILLIGHET
ENHET
UNIVERSALITET
Humanitet stödjer de andra principerna.
I det ingår många teman:
• Lidande är universellt och förutsätter
reagerande – man bör inte förhålla sig
likgiltigt till detta.
• Det centrala i rörelsens all verksamhet är
att respektera människovärde. Det betyder
att hjälpa och skydda andra människor oberoende av vem de är eller vad de har gjort.
• Rörelsen skyddar liv och hälsa genom
att främja internationell humanitär rätt,
förhindra katastrofer och sjukdomar samt
ordna livräddande verksamhet från första
hjälpen till skydd.
Christian Cardon de Lichtbuer/ICRC
OPARTISKHET
NEUTRALITET
Röda Korset gör ingen åtskillnad mellan
nationalitet, etnisk tillhörighet, religion,
samhällsställning eller politisk åsikt. Det
arbetar uteslutande för att lindra människors
lidande och därvid i första hand hjälpa de mest
nödställda.
För att bevara allas förtroende avstår Röda
Korset från att delta i fientligheter eller att
vid något tillfälle ta ställning vid meningsskiljaktigheter i fråga om politik, ideologi,
religion eller ras.
Principen om opartiskhet innebär
tre begrepp:
• Diskrimineringsfri: rörelsens aktörer
hjälper människor oberoende av religion,
hudfärg, politisk ideologi, hemland eller
förmögenhet.
• Relativitet: då rörelsens aktörer vårdar
skadade eller delar ut mat bör de försäkra
att de mest nödställda får hjälp först.
• Behovsprövning: beslut grundar sig på
behov inte på personliga intressen eller
känslor.
Rörelsen får varken ta ställning eller ge ett partiskt intryck i sina uttalanden eller gärningar.
Därigenom kan rörelsens delar också under kriser
nå nödställda människor och upprätthålla dialog
med människor som deltar i väpnade konflikter
eller övrigt våld. Rörelsens neutralitet hjälper till
att försäkra konfliktparter om att hjälpa civila,
skadade eller anhållna krigare och att detta inte
betyder att ingripa i konflikten. Rörelsens delar bör
skapa ett opartiskt rykte under freden så att de
har allas förtroende och kan fungera effektivare
under väpnade konflikter eller övrigt våld.
Ibrahim Malla/SARC
SJÄLVSTÄNDIGHET
FRIVILLIGHET
Röda Korset är självständig. Även om de
nationella Röda Kors föreningarna är statsmakternas medhjälpare på det humanitära
området och var och en är underställd sitt
lands lagar, ska de behålla en oavhängighet
som tillåter dem att alltid handla i enlighet
med Röda Korsets principer.
Röda Korset är en organisation som frivilligt
och osjälviskt ger hjälp.
• Rörelsen kan följa principerna om neutralitet och opartiskhet endast genom att vara
fullständigt självständig.
• Fast de nationella föreningarna bistår myndigheter vid humanitära uppdrag måste
de behålla sin självständighet. Därigenom
kan de fungera enligt principerna i alla
situationer. Detta kan betyda att neka
sådana begäran som går emot principerna.
Under inga omständigheter bör man ge
upp under tryck.
• Rörelsens delar borde kunna utföra
självständiga uppskattningar och
utföra självständiga diskussioner
med hjälpbehövande.
• Alla rörelsens aktörer är med eftersom
de vill hjälpa oberoende av om de får
ersättning eller inte. Detta är ett tydligt
ställningstagande för gemensamt ansvar.
• Röda Korsets och Röda Halvmånens
nätverk av frivilliga är unikt. Det försäkrar
att människor runt om i världen får hjälp.
Nätverket inspirerar till att hitta människor
som behöver hjälp och skapa nya sätt att
hjälpa. Genom nätverket får man oersättlig
information om lokala förhållanden och det
bästa sättet att bistå de hjälpbehövande.
• Genom frivilliga når nationella föreningars
rötter till de lokala gemenskaperna.
De stödjer gemenskapernas förstärkande
och ökar deras påverkansmöjligheter.
Benoit Carpentier/International Federation
Boris Heger/ICRC
ENHET
UNIVERSALITET
I varje land kan endast finnas en rödakors- eller
rödahalvmåneförening. Den ska vara öppen
för alla och dess humanitära verksamhet ska
omfatta hela landet.
Röda Korset är en världsomfattande orga­nisation inom vilken alla nationella rödakorsföreningar har samma rättigheter och
skyldigheter att bistå varandra.
Denna princip ger alla de nationella föreningarna
möjlighet att agera som en förenande kraft samt
främja samförstånd och fred i olika länder och
gemenskaper.
• Lidande är universellt och universella
åtgärder krävs för att motsvara detta.
I nästan varje land finns en nationell
förening. Föreningarna har ett gemensamt
ansvar att bistå varandra vid krissituationer
samt stödja varandras utveckling i en anda
av gemensamma ansvar och ömsesidig
respekt.
• Varje nationell förening har en identisk
rösträtt i rörelsens beslutsfattande organ
oberoende av storlek eller resurser.
• Principen om universalitet betyder också
att svagheter eller vanvård av en del av
rörelsen har inverkan på hela rörelsen.
Dess tillitbarhet och image grundar sig
på allas förmåga att följa principerna.
• Det bör finnas bara en nationell förening
per land. Dess humanitär verksamhet bör
täcka hela landet såväl i städerna som på
avlägsna landsbygden.
• Frivilliga, personal och förtroendevalda
bör rekryteras från alla sociala och etniska
grupper dvs. utan att diskriminera på grund
av ras, kön, samhällsklass, religion, politiskt
åsikt eller andra skäl.
