Vad innebär en etisk värdegrund?
Värderingar grund för etiken
Etik bygger på värderingar. Med värdering kan vi mena både själva handlingen att värdera
något - men också omdömen, åsikter och uppfattningar om vad som är rätt, fel, bra eller gott.
Gemensamt för värderingar i bägge betydelserna är att de ligger bakom vårt sätt att agera och
bete oss, att handla i moraliska valsituationer.
Moraliska värden hänger alltid ihop med värderingar, men de behöver inte vara samma sak.
En värdering innebär en uppfattning om ett värde, om vad som är gott, fel och så vidare, men
ett värde behöver inte vara uttryck för en värdering (1).
Vad är en sjukvårdsetisk plattform ?
Etik är ett försök att finna det rätta. Ibland skiljer man på värden och värderingar. Värden
representerar mer bestående och kulturellt oberoende uppfattningar om vad som är gott och
eftersträvansvärt. Värderingar är något mer tillfälligt och subjektivt. Värderingar utgör
grunden för våra uppfattningar om vad som är rätt – vår etik.
Värderingar är grundläggande för normer och handlingsregler. Den hälso- och sjukvårdsetiska
värdegrunden får därför konsekvenser för det praktiska hälso- och sjukvårdarbetet.
Värderingar påverkare beslut om handlingar och beteenden, men påverkar också attityder och
upplevelser. Värderingar avslöjas i valet mellan olika alternativ till vad som är gott eller
eftersträvansvärt. Värderingar är grundläggande för normer och handlingsregler.
Värderingar påverkar prioriteringar av handlingsalternativ (1).
Värdegrund för hälso- och sjukvården
Värdegrunden består av en hälso- och sjukvårdsetisk vision, grundläggande värderingar och
de hälso- och sjukvårdsetiska principer som följer av värderingarna.
Visionen syftar till att ge en samlad bild av organisationens ändamål och ideal. Den beskriver
hälso- och sjukvårdens ändamål, vilka behov man avser att tillfredsställa hos patienter och
närstående – ytterst hos det samhälle man verkar i. Visionen är ett uttryck för vad hälso- och
sjukvården vill förverkliga och ger en samlad bild av hälso- och sjukvårdens ideal. Visionen
är tänkt att fungera som en sammanhållande beskrivning av vad den politiska ledningen
förväntar sig av den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
Värdegrunden bygger på de värderingar som finns i Hälso- och sjukvårdslagen, i Riksdagens
prioriteringsbeslut, det synsätt som företräds av Världshälsoorganisationen och FN samt andra
dokument av betydelse för det svenska hälso- och sjukvårdsarbetet. Också vårdprofessionerna
såsom läkares och sjuksköterskornas etiska riktlinjer påverkar värdegrunden (1). Exempel
från läkarförbundets etiska regler är ”att läkaren skall i sin gärning ha patientens hälsa som
det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens
och hederns bud”. Två andra exempel är ”att läkaren skall behandla patienten med empati,
omsorg och respekt och får inte genom sin yrkesauktoritet inkräkta på vederbörandes rätt att
bestämma över sig själv” samt ”läkaren skall aldrig frångå principen om människors lika
värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande ”(3).
Exempel från Socialstyrelsens allmänna råd talar under omvårdnad om att ”En sjuksköterska
som har en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad är särskilt lämpad att svara för den
praktiska utformningen av omvårdnaden. I detta ansvarsområde ingår att ha ett primärt
ansvar för omvårdnad, vilket bl. a. innefattar att "ansvara för att de omvårdnadsteoretiska
och etiska grunderna för omvårdnadsarbetet tydliggörs så att de kan ligga till grund för det
dagliga arbetet"(4).
ICN etiska koder för sjuksköterskor finns fyra huvudområden sammanfattade, som gäller som
etiska riktlinjer för sjuksköterskor. Ett exempel är : Sjuksköterskan ”Ger omvårdnad som
respekterar mänskliga rättigheter och tar hänsyn till människors värderingar, vanor och tro”
(5).
De hälso- och sjukvårdsetiska principerna är generella riktlinjer, inriktade på handlingar och
beteenden. Utifrån grundvärderingarna och visionen anger de hur vårdorganisationen vill att
de som är verksamma i hälso- och sjukvården ska agera gentemot patienter och närstående.
Principerna ska ge vägledning när hälso- och sjukvårdspersonalen ställs inför etiska dilemma.
(1) De principer som gäller i tur och ordning är:
Människovärdesprincipen
"Alla människor har samma värde är det samma som att alla människor har samma
mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta
avseende är förmer än någon annan" (2, s 117).
Behovs- eller solidaritetsprincipen
"Resurser bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är som störst" (2,
s 117). Solidaritet innebär också att särskilt beakta behoven hos de svagaste t ex. de som inte
är medvetna om sitt människovärde, har mindre möjlighet att göra sina röster hörda, eller
utnyttja sina rättigheter.
Kostnadseffektivitetsprincipen
"Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör man eftersträva en rimlig
relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet" (2, s 119).
Principerna är rangordnade så att människovärdesprincipen går före
behovssolidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen är underordnad de båda övriga
principerna (2, s 122).
Referenser
1.Blomgren, G. Värdegrund för Hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Dangårds
grafiska, Ödeshög, 2002
2. Socialdepartementets utredning. Vårdens svåra val. Slutbetänkande av
Prioriteringsutredningen. SOU 1995:5.
3. Sveriges läkarförbund. Läkarförbundets etiska regler. Stockholm. Sveriges
läkarförbund.2002.
4. Socialstyrelsens författningssamling. SOSFS (1995:15).Socialstyrelsen. Stockholm. 2000.
5. SSF.ICN Etiska kod för sjuksköterskor. SSF. Stockholm. 2000.
