Nya rön Nyupptäckt protein ökar möjligheterna att

N ya rön
[email protected]
Nyupptäckt protein ökar möjligheterna
att utveckla vacciner och läkemedel mot HIV
Färre prövningar
– fler läkemedel?
❙❙ HIV-1 (humant immunbristvirus-1),
det virus som orsakar aids (förvärvat immunbristsyndrom) hos människor, verkar liksom andra retrovirus genom att attackera och gå in i sina målceller. Väl
inne i cellen frisätts virusets RNA som
sedan fungerar som mall för den syntes
av DNA som katalyseras av enzymet reversibelt transkriptas. Slutligen inkorporerar sig virusets DNA i cellens arvsmassa.
Forskning har visat att HIV-1 även
kan gå in i motsvarande celler hos östapor (Gamla världen), men någonstans
innan den reversibla transkriptionen hinner ske hämmas virusattacken [1]. Studier har indikerat att apcellens skyddsmekanism mot viruset kan vara riktad
mot virusets kapsid, det hölje som omger
viruset och dess nukleinsyra [2, 3].
I en studie nyligen lyckades författarna, med hjälp av olika kloningstekniker,
identifiera den gen hos aporna som ligger bakom detta skydd mot HIV-1 [4].
Genen, TRIM5α, kodar för ett protein
som finns i cellernas cytoplasma, och
den finns även hos människor. Proteinet
skyddar även i viss mån mot infektion
med SIV (simianimmunodeficiencyvirus), en nära släkting till HIV-1, hos
apor. Effektiviteten mot HIV-1 är dock
långt större än mot SIV, en skillnad som
tros bero på variationer i de två virusens
respektive kapsider.
De nya fynden kan komma att bli till
stor hjälp i jakten på ett fungerande pre-
❙❙ På DNs debattsida den 3 juni tar
Smittskyddsinstitutets generaldirektör Ragnar Norrby och bakteriologen Carl-Eric Nord upp frågan
varför utvecklingen av nya antibiotika avstannat. Inlägget bygger på
en nyligen avslutad konferens i
Stockholm. Samtliga föredrag finns
på nätet (www.escmid.org).
Referat till Nya rön
skall innehålla
Kort titel som speglar huvudbudskapet
Bakgrund till varför studien gjordes
● Något om materialets sammansättning
● Resultat och författarnas konklusion
● Tillämpning på svenska förhållanden
● Fullständig referens för artikeln
● Referat får innehålla högst 250 ord
●
parat mot HIV-infektion. I sina experiment kunde Stremlau och medarbetare
konstatera att genom att låta uttrycka
TRIM5α i humana expressionsceller
kunde cellerna göras resistenta mot infektion med HIV-1 [4].
Strukturen för det protein som
TRIM5α kodar för är ännu inte fullständigt känd. Man vet att det hör till en
grupp proteiner som kallas för TRIMproteiner. Dessa består av ett kluster av
tre proteinmotiv: ett cysteinrikt, zinkbindande ringmotiv, en eller två så kallade B-boxar samt en »coiled-coil«-domän som troligen är inblandad i formationen av proteinkomplex [5]. I humangenomet finns gener för minst 37 olika
TRIM-proteiner, som alla kan bilda
komplex med varandra.
Genom att ta reda på mer om hur det
TRIM-protein som skyddar mot HIV-infektion hos apor är beskaffat, skulle det
vara möjligt att designa läkemedel mot
HIV-infektion även hos människor.
Man vet ännu inte exakt hur proteinet
skyddar mot virusinfektionen och om
det rör sig om en direkt eller indirekt
hämning. En teori som föreslagits är att
proteinet på ett eller annat sätt modifierar kapsiden, vilket leder till att virusets
RNA inte kan transkriberas till DNA.
En annan teori är att proteinet binder
upp, alternativt bryter ned, viruset efter
att det släppts in i cytoplasman. Vidare
forskning kan förhoppningsvis ge svar
på de frågor som återstår, vilket skulle
innebära ökade förutsättningar för utveckling av framtida vacciner och läkemedel mot HIV.
Ulrika Kahl
[email protected]
●
Ditt namn, din adress, e-postadress och
telefonnummer skall avsluta referatet
●
Bifoga tillstånd att publicera referatet på
vår hemsida, VIKTIGT!
●
Skicka referatet med e-post som ett vidhängande Word-dokument till
[email protected]
Välkommen med Ditt bidrag
1. Shibata R, et al. Early replication block of human immunodeficiency virus type 1 in monkey cells. J Gen
Virol 1995;76(Pt 11): 2723-30.
2. Owens CM, et al. Human and simian immunodeficiency virus capsid proteins are major viral determinants of early, postentry replication blocks in simian
cells. J Virol 2003;77(1):726-31.
3. Kootstra NA, et al. Abrogation of postentry restriction of HIV-1-based lentiviral vector transduction in
simian cells. Proc Natl Acad Sci U S A 2003;100(3):
1298-303.
4. Stremlau M, et al. The cytoplasmic body component
TRIM5alpha restricts HIV-1 infection in Old World
monkeys. Nature 2004;427(6977):848-53.
5. Goff SP. HIV: replication trimmed back. Nature
2004;427(6977):791-3.
Rättelse: Hans Bokström skrev i LT nr 2122 sid 1886 om intrauterin fosterdöd. Hans epostnummer blev fel och skall i stället vara
[email protected]
Josef Milerad
medicinsk chefredaktör
Ökade krav på god dokumentation av
nya preparat har gett oss säkrare och
bättre läkemedel men har också inneburit att kostnaderna för att utveckla dessa nått astronomiska nivåer. Industrin, som styrs av ekonomiska drivkrafter, inriktar sig därför
på att ta fram storsäljare, mediciner
som skall kunna förskrivas av
många läkare till stora patientgrupper och under en lång tid. Vi har god
(kanske alltför god?) tillgång på preparat för primärprevention av
hjärt–kärlsjukdomar men brist på
läkemedel som svårt sjuka patienter
behöver under kortare tider – såsom
medel mot allvarliga infektioner.
Resistensutvecklingen och fler patienter med nedsatt immunförsvar,
t ex efter transplantationer, gör att
bristen på nya antibiotika skapar
svårbemästrade problem. I ett globalt perspektiv är läget ännu mer bekymmersamt. När de de toxiska och
ofta ålderdomliga mediciner som
används mot tropiska parasitsjukdomar försvinner från marknaden ersätts de inte av nya preparat.
Det är alltså mer ekonomiska incitament än sjukvårdsbehoven som
avgör om utvecklingen av antibiotika och antiparasitmedel skall ta fart.
Konferensens förslag till åtgärder är knappast ideologiskt opportuna. Man föreslår sänkta dokumentationskrav på bl a kliniska prövningar och även direkt ekonomiskt stöd
till företag. Vidare vill man att de
universitetsanknutna forskarna skall
samverka med industrin i en helt annan utsträckning än idag.
[email protected]
2088
Läkartidningen ❙ Nr 24 ❙ 2004 ❙ Volym 101