Handelshögskolan
vid Göteborgs universitet
Institutionen för informatik
Riktlinjer för webbdesign
- I teorin och praktiken
Examensarbete 1 i Informatik HT-02, 10p
Författare:
Anders Larsson
Reine Holmsten
Handledare: Kjell Engberg
Sammanfattning
E-handel är en verksamhet som blir allt viktigare. Numera är e -handel ett fenomen som
de flesta företag är medvetna om. Allt fler företag och organisationer väljer att bedriva
sin verksamhet på Internet genom att ha en webbplats.
Det är viktigt att webbplatsen är attraktiv med en fungerande och användarvänligt
gränssnitt. Detta gäller speciellt de företag som är verksamma inom e-handeln.
Förlorade besökare innebär förlorad avkastning vilket betyder att ett användarvänligt
gränssnitt inom denna bransch är livsviktig.
För att underlätta skapandet av användarvänliga sidor har branschen framtagit ett antal
riktlinjer för webbdesign. De är till för att hjälpa webbdesigners att utveckla
användarvänliga webbsidor. Denna uppsats avser att besvara frågan ifall utvecklarna av
e-handelswebbplatserna följer de riktlinjer som finns för att designa användarvänliga
sidor.
För att undersöka hur det verkligen ser ut så har vi valt att göra en empirisk studie över
ett antal e-handelswebbplatser. Vi har koncentrerat oss på webbplatser som säljer filmer
vilket torde vara en av de vanligaste varorna som säljs på Internet idag.
Resultatet av studien visar att e-handelswebbplatserna implementerar befintliga
riktlinjer, fast i olika omfattning. Ett avgörande skäl till att det finns viss skiljaktighet
mellan webbplatserna, vad gäller implementeringen av riktlinjer och gränssnitt, är
nödvändigheten att uppnå en form av unik identifiering. I en marknadsekonomi måste
företagen vara synliga för att överleva.
Nyckelord:
[ webbdesign, riktlinje, e-handel ]
1
Innehållsförteckning
1 INLEDNING.....................................................................................................................................................................................3
1.1 P ROBLEMBAKGRUND ...................................................................................................................................................................3
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLN ING ......................................................................................................................................................3
1.3 A VGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................................................................3
1.4 D ISPOSITION ................................................................................................................................................................................4
2 TEORI...............................................................................................................................................................................................5
2.1 T EORETISK REFERENSRAM ...........................................................................................................................................................5
2.2 INTERNET.....................................................................................................................................................................................5
2.3 ELEKTR ONISK HANDEL.................................................................................................................................................................5
2.4 WEBBDESIGN ...............................................................................................................................................................................6
2.5 CENTRALA BEGREPP.....................................................................................................................................................................7
2.6 S TANDARDISE RINGSORGAN INOM WEBB DESIGN ...........................................................................................................................7
2.7 T ILLÄMPADE RIKTLINJER FÖR AKTUELL STUDIE ............................................................................................................................8
3 METOD .............................................................................................................................................................................................9
3.1 F ILOSOFISKA PARADIGM ..............................................................................................................................................................9
3.2 LITTERATURSTUDIE .....................................................................................................................................................................9
3.3 VAL AV METOD ............................................................................................................................................................................9
4 DESIGN OCH PLANERING AV EMPIRISK STUDIE. ...........................................................................................................11
4.1 INFOLOGISKA ASPEKTE R.............................................................................................................................................................11
4.2 SOCIOKULTURELL ASPEKTER......................................................................................................................................................12
4.3 F UNKTIONELL ASPEKTER............................................................................................................................................................13
4.4 A NSVARSASPEKTER ...................................................................................................................................................................14
5 RESULTAT....................................................................................................................................................................................16
5.1 INFOLOGISKA ASPEKTE R.............................................................................................................................................................16
5.2 SOCIOKULTURELLA ASPEK TER ...................................................................................................................................................18
5.3 F UNKTIONELLA ASPEKTER .........................................................................................................................................................19
5.4 A NSVARSASPEKTER ...................................................................................................................................................................22
6 ANALYS .........................................................................................................................................................................................23
6.1 INFOLOGISKA ASPEKTER ............................................................................................................................................................23
6.2 SOCIOKULTURELLA ASPEK TER ...................................................................................................................................................24
6.3 F UNKTIONELLA ASPEKTER .........................................................................................................................................................24
6.4 A NSVARSASP EKTER ...................................................................................................................................................................25
7 DISKUSSION ................................................................................................................................................................................27
8 MÖJLIGHETER INFÖR FRAMTIDEN......................................................................................................................................29
9 SLUTSATSER ..............................................................................................................................................................................30
10 REFERENSER ...........................................................................................................................................................................31
10.1 LITTERATUR ............................................................................................................................................................................31
10.2 INTERNET .................................................................................................................................................................................31
11 BILAGOR ....................................................................................................................................................................................33
11.1 W3C:S RIKTLINJER...................................................................................................................................................................33
11.2 ”ANDRA GENERATIONENS W EBBUTIK”.....................................................................................................................................35
11.3 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSWEBBPLATSER....................................................................................................................35
11.3 RESULTAT AV UNDERSÖKNING .................................................................................................................................................37
11.4 BILDER AV UNDERSÖKTA WEBBPLATSER ..................................................................................................................................38
2
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
E-handel är en verksamhet som blir allt viktigare. Numera är e -handel en relativt stor del
i många företags verksamhet. Enligt analysföretaget Forrester så kommer handeln över
Internet att öka med 2700 procent de kommande 5 åren. (idg artikel 1). Därav blir det allt
viktigare att vara framgångsrik inom e-handel ifall företagen skall överleva på längre sikt.
Vi har sett alltför många exempel på misslyckade satsningar inom detta område; de
flesta minns säkerligen e-handelsplatsen boo.com, en miljardsatsning på klädhandel,
vilket slutade i konkurs i maj år 2000. Ett annat exempel på fiasko var e -handelsplatsen
Boxman, återförsäljare av cd-skivor, vilken gick i konkurs i oktober år 2000.
En förklaring till det stora antalet konkurser inom e-handel beror på ”korkade”
användare; detta konstaterar psykologen Randolph Bias på
webbplatsanvändartestlabbet Austin Usability (idg artikel 2). Randolph Biasanser att
många av programmerarna, vilka utvecklar webbplatsen, har svårt att sätta sig in hur
användarna tänker.
Den studie som presenteras i denna uppsats har anknytning till den problematik som
förs av Randolph Bias. Studien har sin utgångspunkt i hur stor utsträckning utvecklarna
bejakar användarvänligheten inom området webbdesign. För att underlätta skapandet
av användarvänliga sidor har webbdesignbranschen framtagit ett antal riktlinjer, vilka är
rekommendationer för god webbdesign.
I vår studie intresserade vi oss för huruvida webbutvecklarna använder sig av de
riktlinjer som finns att tillgå. Vår studie utgick ifrån de riktlinjer, vilka Linda Höglund och
Ulrika Alfredssons anger i sin uppsats; ”Riktlinjer för design av attraktiva webbtjänster –
vad informatik kan göra för att förbättra marknadsföring”. (Linda Höglund & Ulrika
Alfredsson, 2002)
1.2 Syfte och frågeställning
Det har skrivits väldigt mycket om hur man designar, integrerar och administrerar ehandelswebbplatser samt en hel del om olika problem som kan uppstå och hur man
undviker dem.Vårt syfta med denna uppsats är att se hur det ligger till i verkligheten.
Används den stora kunskapsbas som finns och lyssnar utvecklarna på kunder och
experter.
Vår frågeställning blir därav följande:
Efterföljer utvecklarna av e-handelswebbplatser de riktlinjer som finns för att
designa användarvänliga sidor?
Vi kommer i första hand använda oss av använda Linda Höglund och Ulrika Alfredssons
uppsats . (Linda Höglund & Ulrika Alfredsson, 2002)
1.3 Avgränsningar
Vi har valt att fokusera på de riktlinjer Linda Höglund och Ulrika Alfredssons anger i sin
uppsats . (Linda Höglund & Ulrika Alfredsson, 2002)
3
Vi kommer inte att täcka in de teknologiska aspekterna i denna uppsats då detta är en
informatikuppsats. Med detta menas bland annat den bakomliggande kodningen,
databaskopplingar, scriptspråksanvändning etc. Vårt mål är enbart att undersöka den
funktionella designen.
Det finns heller ingen avsikt att beröra de journalistiska aspekterna.
Det finns vidare en begränsning i urvalet av antalet Internetdomäner, det vill säga att vi
har valt ut åtta nätwebbplatser för vår undersökning, dessa webbplatser har i sin tur en
logisk relation inbördes vad gäller tillämpning (e-handelswebbplatser inom dvd/cd). Vi
inser att sannolikheten för felavvikelse minskar med antalet nätwebbplatser att
undersöka.
Inte heller behandlar vi mobilt Internet utan vi har enbart behandlat gränssnitt ämnat för
traditionella och stationära datorsystem och dess tillämpning mot Internet.
Vi har inte intervjuat webbdesigners beträffande deras synpunkter angående standard
respektive riktlinjer för webbdesign, utan vi har skapat oss en egen uppfattning, baserat
på litteratur och allmänt kända riktlinjer och konventioner.
1.4 Disposition
I denna del ges beskrivning över hur vi valt att uppdela aktuellt examensarbete.
I kapitel 2 redogör vi den teoretiska bakgrunden, vad gäller webbdesign och dess
omgivande miljö. Centrala begrepp ingår i denna del. Kapitlet anger även de riktlinjer
respektive standarder; vilka är relaterade till uppsatsens område
I kapitel 3 beskriver vi olika filosofiska paradigm, vidare beskriver vi vårt val av
metodansats.
I efterföljande del, kapiteI 4, berör vi bakgrunden till undersökningen och dess
uppdelning i respektive område.
Resultatet tas upp i kapitel 5, med dess tillgörande information.
I nästa del, kapital 6, följer analysen, där vi gör kopplingar till vår teoridel.
I nästkommande del, kapitel 7 följer vår slutdiskussion, där vi anger våra synpunkter.
I kapitel 8 ger vi förslag på olika forskarupplägg inom aktuelltt område.
Slutligen i kapitel 9 delger vi vår slutsats av aktuell studie.
4
2 Teori
2.1 Teoretisk referensram
Då vi i denna uppsats har en inriktning mot webbdesign och dess riktlinjer så är det
naturligt att en del av vår vetenskapliga referensram rör Internet och dess tillhörande
webbdesign. Teoriavsnittet är indelat i följande områden områden, Internet, elektronisk
handel, webbdesign, centrala begrepp,standardiseringsorgan inom webbdesign och
slutligen tillämpade riktlinjer för aktuell studie.
2.2 Internet
Internet växte fram ur det så kallade ARPA-projektet (Advanced Research Projects
Agency), som startades i USA redan i slutet av 1950-talet. Uppgiften var att koppla ihop
det amerikanska försvarets och några av universitetens och forskningscentrens datorer,
till ett nationellt, decentraliserat nätverk. (ISOC, 2000)
Till en början fanns en mängd olika kommunikationsprotokoll, vilket försvårade
kommunikationen mella de olika datorerna. Därav startades The Internetting Project,
1973, med syfte att skapa ett gemensamt kommunikationsprotokoll, vilket senare kom
att kallas TCP/IP.
Uppkomsten av World Wide Web gav möjlighet till att interagera och skapa ett aktivt
användande av Internet. I början av 1980-talet påbörjade försäljare att infoga TCP/IP
standard i deras produkter, då de insåg att kunderna hade ett behov av att bygga näterk.
Detta i sin tur gjorde e-handel möjligt på sikt, i och med att Internet började utvecklas.
(ISOC, 2000)
Enligt analysföretaget IDC (International Data Corporation) så fanns det i slutet
av år 2000 117 miljoner (ca 12 %) Internetanvändare i Europa. Den senaste
svenska statistiken(http://www.sika -institute.se 2001) visar att 85 % av alla svenskar (16-64
år) har tillgång till Internet.
2.3 Elektronisk handel
E-handel är ett sätt att bedriva elektronisk handel och används oftast som ett begrepp
för handel över Internet. I första hand gäller detta kommersiell handel mellan företag och
konsument och handel av varor och tjänster.Det finns ett flertal definitioner till vad Ehandel egentligen är, ett exempel på definition ger Turban och Aronsson (1995), de ser
E-handel som ett koncept kring köpande och säljande av produkter, tjänster och
information via datornätverk inklusive Internet.
Elektronisk handel där Internet varit det huvudsakliga verktyget är relativt nytt, men E handel är något som förekommit en längre tid. Vissa företag använde sig av elektronisk
handel redan på tidigt 60-tal. Då var det främst EDI som var det intressanta verktyget.
EDI (Electronic Data Interchange) är en variant av elektronisk handel mellan företag och
verksamheter som innebär överföringar av affärsdokument, exempelvis order, ordersvar
och fakturor, mellan handelspartners, via en dator till en datorförbindelse(WEDI,2002)
5
Några av de fördelar som finnes med E-handel,nämner Fredholm (1999), bl.a innebär
det lägre kostnader då manuellt arbete minskar och mindre manuellt arbete innebär en
ökad säkerhet i form av färre fel. Vidare blir ledtiderna kortare och de geografiska
skillnaderna suddas ut.
Men givetvis finnes även nackdelar, då i form av sämre säkerhet i vissa fall, försämrad
personlig service och risk att försvinna i den informations-överflöd som existerar för
närvarande.
En av de viktigaste bitarna med E-handel och Internet som marknadsplats är inte att
skaffa nya kunder. Istället är det viktigare att behålla de gamla och skapa ett mervärde
för dem. Den elektroniska marknadsplatsen skapar unika möjligheter att bedriva
kundvård och service (Sandén 1998).
2.4 Webbdesign
" The Web is about content, not data"
Jared Spool
Med webbdesign menas formgivningen av webbplatser. I begreppet webbdesign
inbegrips typografi, layout, bildspråk, dokumentegenskaper, struktur, navigering,
språkliga samt visuella egenskaper.
Webbdesign är en relativt ny företeelse. Det ges ständigt ut nya böcker som i de flesta
fall är producerade av olika gurus inom programmering och grafiskt
kunniga,layoutexperter samt forskare inom områdena Människa-dator interaktion, MDI.
Med MDI menas ett område som inbegriper hur människor och datorer kommunicerar
eller interagerar med varandra, och även hur användaren både fysiskt och psykiskt
uppfattar sin omgivning(Brown C. Marlin, 1988).
Enligt David Siegel, författare till boken Killer Web Sites, kan man dela upp webbplatser i
generationer. Första generationens webbplatser var linjära. Det som utmärkte den första
generationen var den totala avsaknaden av layoutfinesser, fokuseringen låg på
funktionaliteten.. Texten avdelades med radbrytningar och horisontella linjer,
bakgrunden var grå och raderna var ofta mycket långa, det var mediet här som var
meddelandet: huvudsaken var att finnas på webben, innehållet och utseendet behövde
inte vara märkvärdigt (Siegel, 1998).
Vidare anser David Siegel att andra generationens webbplatser påbörjades runt 1995 då
Netscape uppfann blink-taggen och menar att andra generationens webbplatser är i
stort sett samma som första fast ikoner har ersatt ord, upprepad grafik har ersatt de grå
bakgrunderna och det finns ofta en punktlista och menystyrd modell för att presentera
en hierarki av information.
Enligt Siegel är tredje generationens webbplatser baserade på designen, den tredje
generationen kombinerar principerna för typografisk och visuell layout med kreativa
6
designlösningar för att skapa en totalupplevelse för besökaren. Tredje generationens
webbplatser använder oftast metaforer och visuella teman för att locka och vägleda. De
strävar efter att ge webbplatser en unik känsla kombinerat med en enkelthet och ett
kvalitetsinnehåll presenterat på ett tilltalande sätt. (Siegel, 1998)
2.5 Centrala begrepp
Definitionen av en standard förklaras som en dokumenterad överenskommelse
innehållande en teknisk specifikation eller annan preciserad kriterie såsom
regler,riktlinjer eller definitioner av egenskaper, för att försäkra sig om att materialet,
produkten, processen eller tjänsten är anpassad för uppgiften. (The International
Organization for Standardization,2002)
Med riktlinjer menas att man anger en viss riktning efter vilken man har att rätta sig vid
orientering. (SAOB, 2002)
En internationell standard leder till att tillförlitligheten och effektiviteten ökar, vad gäller
produkten eller tjänsten. Företagen är beroende av en enhetlig standard, då detta
minskar marknadens barriärer. Den kommunikativa, teknologiska och ekonomiska
aktiviteten stimuleras positivt.
2.6 Standardiseringsorgan inom webbdesign
W3C, World Wide Web Consortium (http://www.w3.org/) är ett industrikonsortium med över
500 medlemmar från ledande industrier, forsknings enheter, standardiseringsorgan och
regeringar samt EU. W3C arbetar med att utveckla tekniska protokoll och riktlinjer för
webben, däribland en standard för webbdesign, med målet att leda Internet till dess fulla
potential genom ett öppet samarbete. Huvudkontoret ligger i Boston, i anslutning till MIT.
Chef för W3C är sedan starten 1994, mannen som anses ha uppfunnit Internet; Tim
Berners-Lee.
WAI (Web Accessibility Initiative) är ett initiativ inom W3Cs verksamhet. Deras uppdrag
är att tillsammans med organisationer över hela världen arbeta för en tillgänglig webb.
Detta arbete bedrivs i huvudsak inom fem olika områden; tekniker, riktlinjer, verktyg,
utbildning och information, och forskning och utveckling.
Ett projekt inom WAI är WCAG, vilket är en förkortning för Web Content Accesibility
Guideline. Det är en specifikation som riktar sig till alla som producerar innehåll för
publicering på webben. Detta visar sig såsom ett antal generella riktlinjer för utformning
av innehåll på webben. (Bilaga nr 1 ). Riktlinjerna är till största delen mer av tekniskt
natur, därav har vi valt att ej använda oss av dem i vår studie.
ISO (The International Organization for Standardization, http://www.iso.org ) är en
organisation bestående av nationella standardinstitut, regeringar, industrier och
organisationer från mer än 140 länder. ISO:s uppgift är att befrämja utvecklingen av
standardisering i världen, vilket leder till en förenkling i det internationella utbytet av
varor och tjänster. Organisationen bildades 1947. ISO har riktlinjer för webbdesign, en
av dess specifikationer är kallad kallad för ISO 9241 (Ergonomics requirements for office
7
work with visual display terminals VDTs). Där anges bland annat hur dialogen med
användaren skall designas. Riktlinjerna i detta fall är mer av tekniskt natur, därav har vi
valt att ej använda oss av dem i vår studie.
2.7 Tillämpade riktlinjer för aktuell studie
Aktuell studie bygger på de riktlinjer för webbdesign, vilka Linda Höglund och Ulrika
Alfredssons anger i sin uppsats . Deras uppsats delar in riktlinjerna i fyra olika områden;
infologiska aspekter, sociokulturella aspekter, funktionella aspekter och
ansvarsaspekter. Infologiska aspekter tar upp webbdesignens informationsvärde.Med
sociokulturella aspekter tar upp hur man kan använda sig av olika informationstekniska
alternativ för att nå största möjliga kundtillfredsställelse. Funktionella aspekter beskriver
olika funktioner,alternativt metoder att marknadsföra respektive webbplats. Med
ansvarsaspekter menas hur man bör förhålla s ig till kunden, ifråga såsom uppdatering
av innehåll, support respektive kundservice. Mer information om innebörden av
respektive riktlinjer finnes i Linda Höglund och Ulrika Alfredssons uppsats. (Linda
Höglund & Ulrika Alfredsson, 2000)
8
3 Metod
3.1 Filosofiska paradigm
Valet av forskningsmetod påverkas av en persons vetenskapliga synsätt. Detta i sin tur
är relaterat till ett underliggande filosofiskt paradigm. Easterby-Smith (2002) anger att
det finns tre anledningar till varför förståelsen av det filosofiska resonemanget är viktigt
när det gäller forskningsmetoder. En förståelse kan bland annat klargöra vilken metod
som skall användas för att samla in och analysera data.
Vidare så kan filosofin hjälpa till och beskriva vilken typ av design som kan fungera i den
specifika situationen. Förståelsen kan också hjälpa att identifiera och skapa en design
som utredaren inte har någon tidigare erfarenhet av.
Enligt Easterby-Smith (2002) finns det två huvudsakliga filosofiska paradigm;
positivismen kontra den sociala konstruktivismen. De båda är varandras motsatser i
mångt och mycket. Enligt och Mathiassen(1999) härstammar positivismen från ett
mekaniskt synsätt. Positivismen utgår bla från objektivitet. Det finns en absolut sanning
och verklighet. Forskaren utgår från en hypotes, gör objektiva observationer och
sammanställer sedan resultatet. Sedan använder man sig av deduktion, för att om
möjligt skapa ett logiskt bevis. I motsats till positivismen, så anser den sociala
konstruktivismen att den vetenskapliga kunskapen bestäms och produceras av
vetenskapsmän, det finns med andra ord, ingen objektiv syn i detta paradigm. Allt är
socialt betingat, enligt detta paradigm, Easterby-Smith (2002). I pratiken innebär detta
att man kan använda sig av fallstudier; konkreta historiska exempel studeras. Man vill nå
fördjupad kunskap om respektive problemområde.
3.2 Litteraturstudie
Litteraturstudien inleder den sekvens av aktiviteter, vilka Backman (1998) kallar för
forskningsprocess. Denna studie syftar till att ge oss en tillräcklig grund för att kunna
finna en lämplig forskningsmetod. En teoretisk förankring behövdes för att kunna välja
typ av metod. Informationen inhämtades i första hand ifrån Internet och därtill relevant
litteratur.
3.3 Val av metod
När den grundläggande informationen var inhämtad stod vi inför valet av två
metodansatser; kvantitativ och kvalitativ.
En kvantitativ metod innebär att samla stora kvantiteter data på sig för att kunna
urskilja mönster och statistik ur detta. Vanligtvis används kvantitativa metoder
när det är många som bör förfrågas och det helt enkelt inte finns tid att intervjua
alla. Exempel på en kvantitativ undersökning är SIFO’s mätningar vad gäller
valbarometrar. Ofta använder man sig av standardiserade enkäter, men även enklare
marknadsundersökningar och intervjuer, förekommer. Den information som passar för
kvantitativ metod brukar kallas för hård information, vilket oftast innebär siffror. Exempel
på hård information kan vara den information som genereras i företagets
ekonomisystem, budget och olika sorters kalkyler. I Management Research (Easterby9
Smith, 2002) tar författarna upp problem med kvantitativa undersökningar. Bland annat
att en kvantitativ metod endast kan ge svar på enklare typer av frågor. Om
undersökningen kräver mer komplicerade frågor, uppstår ett problem, då metoden utgår
från att man kan generalisera och kvantifiera data, för att på så vis göra jämförelser.
Ofta använder man statistiska metoder för att analysera materialet.
En fördel med metoden är att den är ekonomisk och tidseffektiv, dess nackdel är ,ibland,
dess alltför höga abstraktionsnivå. En annan nackdel är att den bara beskriver vad
någonting är, inte hur eller varför.
Vid en kvalitativ undersökning är det ett förhållandevis begränsat antal personer
som s kall intervjuas och då är det att föredra traditionella personliga intervjuer. Den
information som passar för kvalitativ metod brukar kallas för mjuk information. Kvalitativ
metod används för att visa konsumenters motivation, attityd och beteende.
Undersökningarna genomförs genom olika slags intervuer och intervjutekniker.
Fokuseringsintervjuer, framlockande intervjuer och rutsystem är typiska metoder som
används i denna typ av forskning. Vid en traditionell personlig intervju är det möjligt att
föra konversationen vidare och kunna locka fram synpunkter och åsikter från denne som
varit svåra annars att locka fram vid en kvantitativ undersökning. Nackdelar med
kvalitativa metoder är att om antalet berörda personer blir många är det en väldigt
tidsödande process att inte bara intervjua var och en, utan att sätta sig in i materialet
och försöka att sammanställa det. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik vill de kunna
locka fram egenskaper som inte går att ta reda på genom att fylla i vanliga enkäter. En
fördel är att den kvalitativa metoden ofta ger svar på frågan varför, den beskriver hur
den underliggande strukturen ser ut och inte bara ytan, vilken den kvantitativa metoden
har förmåga att göra.
Då vår undersökning innebär att jämföra ett antal olika nätwebbplatser och deras
respektive webbdesign i relation huruvida de förhåller sig till en standard alternativt
riktlinje, valde vi en kvantitativ undersökning för att ha möjlighet till kvantifiering och om
möjligt generalisera resultatet, för att på så vis möjliggöra en jämförelse. Vår
undersökning innebär en studie av ett antal nätwebbplatser, åtta till antalet, där samtliga
webbplatser är sk. e-handelswebbplatser med inriktning på underhållning/film. Vi
bedömde respektive webbplats efter ett antal förutbestämda kriterier, vilka är anpassade
efter Linda Höglund och Ulrika Alfredssons uppsats.
10
4 Design och planering av empirisk studie.
Vid utformandet av undersökningsstudien utgick vi från från de delperspektiv, vilka
Höglund och Alfredsson (2000) beskriver såsom följande; infologiska aspekter,
sociokulturella aspekter, funktionella aspekter och ansvarsaspekter. I denna del följer en
beskrivning av de bedömningskriterier alternativt riktlinjer som vi har använt oss utav.
Detta kan ses som en webbsidas fyra delom råden. Vi har valt att ha denna indelning i
vår resultatdel samt analysdel.
4.1 infologiska aspekter
Dessa aspekter tar upp webbdesignens informationsvärde. (Linda Höglund & Ulrika
Alfredsson, 2000) Det vill säga, dess olika bedömningskomponenter har som syfte att
värdera hur effektivt informationen blir förmedlad till aktuell åhörare alternativt åskådare.
De olika bedömningskomponenterna är följande: konsistens, texten, storlek, frames,
metaforer och färger. Dessa beskrivs mer i detalj i efterföljande delkapitel.
4.1.1 Konsistens
Att vara konsekvent är viktigt när det gäller webbsidor, annars är risken stor att man
förvirrar användaren, som när det gäller e-handel också är potentiella kunder.
Funktioner som liknar varandra ska fungera på samma sätt och ge liknande resultat.
Detta gäller t.ex. text, knappar, menyer, länkar och färger.
4.1.2 Text
Läsa text på en bildskärm är svårt. Man bör hålla texter korta och koncisa, helst i
punktform. Denna aspekt är i princip självskriven för e-handel eftersom texterna som
finns där är till stor del produktbeskrivningar.
4.1.3 Storlek
Sidan bör vara designad så att den passar de flesta användarnas bildskärmar. Man bör
dock inte trycka in så mycket information som möjligt på en sida för då förlorar man
överskådlighet och läsbarhet. Då är det bättre att dela upp innehållet på fler sidor. Man
bör tänka på att placera viktig information och navigeringsverktyg (som menyer) så att
dom ryms på skärmen. Detta är speciellt viktigt på en e-handelwebbplats, man bör tänka
på att p lacera den relevantaste information överst, som t.ex. pris, leveranstid och
lagerstatus.
4.1.4 Frames
Med frames menas ramar, vilka man har för att indela aktuell webbplats. På så vis får
man ett antal delsidor. Frågan huruvida man skall använda sig av frames har länge varit
kontroversiell. En nackdel är att sökmotorerna inte brukar ge referenser till aktuella
delsidor.
4.1.5 Knappar och metaforer
Knappar är viktiga element i ett gränssnitt och en knapps funktion illustreras vanligtvis
med antigen lite text eller en symbol som motsvarar funktionen, en s.k. metafor.
Metaforerna bör vara tydliga och fungera globalt annars blir det lätt missförstånd och fel.
11
Eftersom webbshoppar kan användas över hela jorden så är det viktigt att tänka på att
vissa symboler inte universiella.
4.1.6 Betydelser av färger
Färgerna bör vara enkla, helst till huvudsakligen svart-vitt. Detta för att användaren ska
kunna ta till sig informationen lättare. Det rekommenderas att man använder en mörk
text på en ljus bakgrund. Starka färger bör endast användas för att påkalla
uppmärksamheten.Vad gäller färger på text bör man undvika blått, rött och lila eftersom
dessa används som standardfärger på länkar.
4.2 Sociokulturell aspekter
Dessa aspekter tar upp hur man kan använda sig av olika informationstekniska
alternativ för att nå största möjliga kundtillfredsställelse. (Linda Höglund & Ulrika
Alfredsson, 2000). I efterföljande delkapitel beskriver några vi några av de olika tekniker
som finns tillgängliga för att öka attraktionskraften för repsektive webbplats.
De tekniker som beskrivs nedan är: innehåll, nedladdningstider, feedback,
användartester, cookies och användartester.
4.2.1 Innehåll
En bra sida bör ha ett högkvalitativt innehåll och det ska vara bra och lättläst. Normalt
när det gäller webbshoppar så är innehållet förutbestämt, skillnaden ligger i hur man
presenterar det.
Det är viktigt att man fångar besökarens (kunden) intresse direkt på framsidan. När det
gäller webshoppar så är det lämpligt med exponering av nyhetssläpp och
extrapriser.Varje sida som ingår i webbtjänsten bör ha en avsändare, lämpligt är att
placera en logotyp på varje sida som dessutom fungerar som en länk till huvudsidan.
4.2.2 Nedladdningstider
Sidan bör inte ta för lång tid att ladda ner, annars så hinner användaren tröttna innan
ens sidan är färdigladdad. Lång nedladdningstid kan dels bero på en ”tung” sida med
mycket grafik och dels på en överbelastad server och/eller för klen internetanslutning.
4.2.3 Ta hjälp av användare
Ett enkelt sätt att skaffa information om användarna är att be dom lämna information
frivilligt i form av enkäter. Dessa bör vara så enkelt utformade som möjligt. Man bör inte
ha för många frågor, gärna flervals - eller betygskalefrågor. Ett sätt att öka antalet
besvarade formulär kan vara att erbjuda någon form av ersättning.
Förutom fördelen denna feedback ger i form av insikter hur användaren uppfattar
webbplatsen och ev. problem så ger det användaren en chans att påverka webbplatsen
så att den ska passa bättre för just honom/henne och därmed större chans att kunde
stannar kvar.
4.2.4 Cookies
En variant av registrering är s.k. cookies, vilka har blivit väldigt omdiskuterade pga
säkerhetsluckor och privacy issues. Cookies fungerar så att den innehåller information
som sparas ner på hårddisken och används nästa gång man besöker sidan, t.ex.
12
inställningar man gjort eller för att spara infomation under tiden man besöker sidan, t.ex.
innehållet i en kundvagn när det gäller webbshoppar.
Klagomålen som uppstod angående cookies var delvis det att man kunde spara ner
information om vilka webbplatser användaren besökte och t.ex. använda den
informationen för att skicka riktad reklam.
4.2.5 Strukturerade användartester
Dessa tester består av att man låter ett antal typiska användare använda webbplatsen
utifrån ett förutbestämt test som tagits fram för ändamålet.
4.3 Funktionell aspekter
Med dessa aspekter menas olika funktioner,alternativt metoder att marknadsföra
respektive webbplats. (Linda Höglund & Ulrika Alfredsson, 2000). Syftet är att generera
maximalt med besökare.De funktioner vi beskriver är följande: annonser, banners,
popups, viral marknadsföring, nyhetsbrev,sökmotorer och slutligen möjlighet till egen
Internetdomän.
4.3.1 Annonser
Annonsintäkter är viktiga för många webbplatser. E-handelswebbplatser har oftast inte
denna möjlighet till intäkt, då de inte gärna vill upplåta annonsplats till förmån för
konkurrenter.
4.3.2 Banners
Med banners menas olika typer av webbplatsannonsering. Ofta visa sig detta såsom
länkade bilder. Dock har dessa visat sig vara i stort sett verkningslösa. Användarna har
lärt sig att undvika banners, fenomenet kallas ”Banner blind” och undersökningar (Why
Are Users Banner-Blind?, 2001-08-24) visar att det är väldigt få användare som ”ser”
banners och än mindre som klickar vidare.
4.3.3 Popups
Pop-ups är en annan form av annonser som visas i ett, ofta mindre, fönster som öppnas
när man kommer in eller lämnar en sida. Detta har också visat sig vara föga
framgångsrika, eftersom användare mer eller mindre automatis kt stänger dessa fönster
utan att titta på innehållet. Snarare blir dessa ett irritationsmoment. Det finns numera
speciell programvara (Ny Teknik nr 40, 2 Okt 2002), både gratis och kommersiell, som
förhindrar pop-ups.
4.3.4 Sponsring
Ömsesidigt utbytande av länkar för placering på andra sidor. Används för att locka
besökare från andra webbplatser. Dock inte så användbart för e-handelwebbplatser
eftersom besökare är liktydigt med kunder och dessa vill man inte ge bort.
4.3.5 Viral marknadsföring
Viral marknadsföring är en översättning av det engelska ”viral marketing” och
står för reklam som sprider och förökar sig över Internet likt ett virus men i
13
positiv mening.Med detta menas att en användare informerar övriga användare om
aktuell tjänst med Internet s om informationskanal. Ett exempel på denna form av
marknadsföring är den välkända leverantören av gratis webb-baserad email; Hotmail. En
av förklaringarna till Hotmails stora spridning, världen över, anses vara det korta
meddelandet som avslutar varje email: ”Get Your Private, Free Email at
http://www.hotmail.com”. De som använder Hotmail marknadsför alltså ofrivilligt Hotmail varje
gång de skickar ett email.
4.3.6 Nyhetsbrev
Ytterligare ett sätt att annonsera är att skicka ut ett nyhetsbrev till befintliga användare.
Dessa kan innehålla nyheter och annan nyttig information som kan locka till inköp.
4.3.7 Sökmotorer
För en e-handelswebbplats är det av största vikt att kunderna hittar fram till deras
respektive webbplats. Och i detta avseende är en s.k. sökmotor ett viktigt instrument
En sökmotor indexerar sidor på internet efter befintliga nyckelord, d.v.s man kan se en
sökmotor som en guide vilken vägleder kunden alternativt besökaren till aktuell
webbplats.
4.3.8 Internetdomäner
Att ha ett eget domännamn är idag en självklarhet för alla webbtjänster och
webbshoppar.
4.3.9 Navigering
Navigering är dels ett sätt att tala om för användaren vart han kan gå för att hitta den
eftersökta informationen men också för att få en överblick och en helhetsbild av
webbplatsen.
Detta uppnås med menyer respektive en webbkarta (översikt). På större webbplatser så
är en sökfunktion nödvändig. Man bör ha följande funktioner tillgängliga som länkar på
varje sida: sök, ev. webbkarta (översikt) kontaktmöjlighet och ev. hjälpfunktion.
4.4 Ansvarsaspekter
Med dessa aspekter menas hur man bör förhålla sig till kunden, ifråga såsom
uppdatering av innehåll, support respektive kundservice. (Linda Höglund & Ulrika
Alfredsson, 2000) Dessa beskrivs nedan. Syftet är att bibehålla kundens intresse över
längre sikt.
4.4.1 Uppdatering av innehållet
Man bör regelbundet uppdatera webbplatsens innehåll, då detta är avgörande för att
kunna bibehålla besökarnas intresse på sikt. Uppdateringen kan t.ex. bestå i att man
t.ex. erbjuder nya produkter med jämna mellanrum . Det är av stor vikt att ange när
sidan senast uppdaterades och gärna markera det på något vis , exempelvis med något
symbol.
14
4.4.2 Kundservice
Med detta menas hur webbplatsen förhåller sig till sina besökare. Det är viktigt att skapa
förtroende för besökarna. Webbplatsen kan inge förtroende på olika sätt, bl.a. genom att
införa någon form av kundpolicy, där den personliga integriteten garanteras.
4.4.3 Support
Med support menas kvaliten på interaktionen mellan kund respektive försäl jare. Detta
kan bland annat göras genom en tillmötesgående kundservice .Svarstider för
förfrågningar bör vara relativt korta. Det gäller att tillötesgå kunden på bästa möjliga sätt.
15
5 Resultat
I denna del beskrives resultatet av undersökningen, där en sam manställning är gjord av
samtliga undersökta webbplatser. Presentationen följer tidigare mönster,vilken tidigare
är beskriven, dvs undersökningskriterierna är uppdelade i fyra delområden; infologi,
sociokulturella,funktionalitet respektive ansvarsområde. Denna indelning är anpassad de
bedömningskriterier alternativt riktlinjer som Höglund och Alfredsson beskriver i sin
uppsats . (Linda Höglund & Ulrika Alfredsson, 2002)
5.1 infologiska aspekter
Denna aspekt behandlar konsistens, texten, storlek, frames, metaforer och färger.
Om man summerar de olika webbplatsernas egenskaper vad gäller aktuella attribut så
utmärker sig Amazon i negativ mening, vad gäller de flesta bedömingspunkter under
aktuell aspekt; infologi. Ett exempel på dess motsats är i mångt och mycket webbplatsen
DVD Box Office, vilken i ett flertal av bedömningspunkterna får anses vara bättre än
genomsnittet.
5.1.1 Konsistens
Konsistensen på undersökningswebbplatserna var förhållandevis bra, d.v.s deras deras
design var överensstämmande. En webbplats som utmärker sig positivt i detta
hänseende är DVD Box Office. Men det finns undantag, ett är Amazon, vilket utmärker
sig negativt.
(Bilder: DVD Box Office bild 1 och Amazon, bilaga 11.4)
Amazon använder exemplevis olika knappar för sökningar, beroende på vilken sida man
är på.
Amazon bild 1
Amazon bild 2
Konsistensen på DVD Box Office:s webbplats är klart bättre än Amazon, då DVD Box
Office använder samma symboler till funktioner i en begränsat urval. Bensons World:s
konsistens är någorlunda bra, då symbolernas funktioner överenstämmer över hela
webbplatsen. Konsistensen på DVDONs webbplats får anses vara förhållandevis bra, då
designen i detta avseende är är sk traditionell, dvs designad med en meny till höger etc.
(Bild: DVDON, bilaga 11.4)
DVD Soon:s design i hänseende av konsistensaspekten måste anses vara mindre bra,
då menyernas placering skiftar beroende på vilken delsida man besöker.
Konsistensen av Future Entertainment:s webbplats får anses vara godkänd, inget
”extremt” som utmärker webbplatsen. Play:s design i avseende av konsistens får anses
bara relativt bra. Enkelt gränssnitt. Swedisc:s konsistens är lite tveksam, bl.a så är
menyernas placering aningens okonventionell, i förhållande till övriga webbplatser i
undersökningen; menyn är placerad på höger sida.
16
5.1.2 Text
De flesta webbplatser i vår undersökning har korta texter, då dessa enbart är ehandelswebbplatser, vilket innebär att texten oftast utgörs av produktbeskrivningar.
Amazon utmärker sig till viss del, negativt även här, då texten på sidorna ibland kan
förväxlas med länkar. Ett exempel på bra design i detta hänseende är Swedisc vilket är
en av undersökningens bättre webbplatser, vad gäller design av texten, då storleken är
relativt stor och det finns klar distinktion mellan vad som är text kontra länkar. Bensons
World använder korta beskrivningar, förhållandevis bra design i detta avseende.
Välstrukturerad design, vad gäller texten. Texten skiljer sig från länker på ett
utmärkande sätt, i hänseende av färgval.
DVD Box Office:s design av texten är mindre bra, vad gäller denna
undersökningsdetatalj, bl.a. deras val av storlek på text är mindre än genomsnittet för
övriga webbplatser i vår undersökning. Även valet av textsort inverkar negativt (mindre
tydlig font). DVDON har korta bra beskrivningar, med tillägg att det ibland finns viss risk
att förväxla länkar med text då dessa har samma färg. DVD Soon har en relativt liten
storlek på sin text, vilket får anses vara negativt, då texten blir mer svårläst. En av
undersökningens sämre webbplatser i detta avseende. Designen av Plays:s text är
förhållandevis bra, relativt lättläst text kombinerat med korta beskrivningar. Future
Entertainment:s design av text är mindre bra då storleken på texten är liten.
5.1.3 Storlek
Samtliga webbplatser i vår undersökning har långa sidor, vilket gör att man måste
scrolla vertikalt för att kunna läsa respektive sida, vilket får anses vara mindre lämpligt.
Dock var det viktigaste placerat längst upp.Vidare hade Amazon, DVD Soon och Future
Entertainment även scrolllist horisontiellt, vilket innebär att designen för dessa inte
anpassar sig efter aktuellt upplösning hos respektive klient(horisontiellt).
(Bild: DVD Soon, bilaga 11.4)
5.1.4 Frames
De flesta av våra undersökningswebbplatser använder sig inte av frames, dock finns det
två undantag; DVDON och Swedisc, vilka använder sig av frames. Att använda sig av
frames kan i viss mån vara negativt då flertalet av sökmaskinerna inte tar med
undersidor. (Bild: DVDON, bilaga 11.4)
5.1.5 Knappar och metaforer
En av de vanligaste förekommande metaforerna är den sk. varuvagnen. Denna metafor
är tveksam ur universalhänseende, men fungerar i västvärlden.
Varuvagn (Swedisc)
17
Vad gäller designen av knappar och metaforer utmärker sig Amazon i positiv
bemärkelse då deras design använder sig av flertalet metaforer och knappar, bl.a. den
traditionella varuvagnen,vidare har de beskrivande symboler för sina kategorier.
Bensons World är sämre i förhållande till Amazon, då de saknar metaforer, men knappar
finnes till viss del. Designen av DVD Box Office:s webbplats är relativt neutral i detta
avseende. Finns en viss mängdsymboler, men inget utmärkande i förhållande till övriga.
DVDON.com använder sig av den karaktäristiska varuvagnen, vidare finnes symboler
för de viktigaste funktionerna, ett exempel är sybmolen för köptransaktion.
Dvdsoon är en av de bättre webbplatserna, då de använder sig relativt mycket av
metaforer, men även knappar finnes.Designen av Play:s webbplats utmärks även i
positiv bemärkelse då metaforer används flitigt i kombination med knappar. Future
Entertainment har en begränsad design vad gäller denna bedömningspunkt, text
används ofta där symboler kunde ha funnits.Swedisc använder sig även de av
klassikern varuvagnen, vidare är det sparsamt med övriga symboler.
5.1.6 Betydelser av färger
Amazon får anses vara ett avskräckande exempel vad gäller denna bedömningspunkt.
Färgskalans samtliga alternativ är använda, en hel del ”skrikiga” färger används, vilket
skapar distraktion. (Bild: Amazon, bilaga 11.4)
Designen för Bensons World är någorlunda neutral vad gäller färgsättningen, färgerna
används sparsamt och valet av färgnyans är mer återhållsamma än i fallet Amazon.
DVD Box Office:s design utmärker sig positivt, då deras val av färger ger behagliga
kontraster (vit bakgrund och svart text). (Bild: DVD Box Office bild 1, bilaga 11.4)
DVDON har en förmåga att använda röd färg i relativt stor utsträckning, främst för att
lyfta fram aktuella priser.
Bedömer man bakgrundens färgval kontra förgrundens färg, så använder sig de flesta
webbplatser av vit bakgrund mot svart text till största del, undantaget är Swedisc och
DVD Soon som båda hade en mörkblå text på en ljusblå bakgrund, alla andra använde
svart på vitt. (Bild: DVD Box Office bild 1, bilaga 11.4)
Färger används sparsamt i flera fall. Blir lätt en monokrom känsla där inget står ut från
mängden, till viss del utmärker sig DVD Box Office och DVD Soon av denna egenskap.
(Bild: DVD Box Office bild 1, bilaga 11.4)
Rött användes för att markera priser och extraerbjudande på ett flertal webbplatser.
(Bild: DVDON, bilaga 11.4)
5.2 Sociokulturella aspekter
Denna aspekt behandlar innehållet, nedladdningstider, feedback, cookies och slutligen
användartester.
5.2.1 Innehåll
Amazon:s design i detta avseende får anses vara någorlunda god, då det klart framgår
vem som företräder aktuell webbplats på deras olika sidor, vidare så använder de sig av
olika tekniker för att ”fånga” besökaren, bl.a. använder de sig av ord såsom ”free” och
”new”. (Bild: Amazon, bilaga 11.4) Bensons World hade i princip bara erbjudanden på
förstasidan. (Bild: Bensons World, bilaga 11.4)
18
DVD Box Office:s design vad gäller denna bedömningspunkt är görhållandevis god, då
de ”lockar” besökaren med ett flertal argument; bl.a. lockas med fri frakt och olika
specialerbjudanden. (Bild: DVD Box Office bild 1, bilaga 11.4)
Vidare så lockar webbplatsen DVDON med ett flertal kampanjer. (Bild: DVDON, bilaga
11.4)
Övriga webbplatser utmärker sig inte i någon större grad, de har ett antal sk.
specialerbjudanden. Samtliga webbplatser har en logotype, vilket är en fördel då det
framgår vem som är ägare till aktuell webbsida. Vidare har samtliga webbplatser någon
form av nyhetsuppdatering till aktuella kunder.
5.2.2 Nedladdningstider
Samtliga webbplatser i vår undersökningen har relativt begränsade sidor, vad gäller
storlek på aktuell webbsida, vilket innebär att det oftast tar mindre än 10 sekunder att
ladda respektive webbsida (test utfört med modemuppkoppling 512 kbit/s). En av
orsakerna till detta är relativt sparsam design vad gäller bilder, i samtliga fall används sk
”thumbnails”, dvs förminskade bilder. Dock var det några webbplatser som utmärkte sig,
bl.a. Bensons World vilken har en trög framsida, orsak okänd, men resten av
webbplatsen är snabb. Några webbplatser var något tröga under högtrafik, dock var det
bara DVD Soon som var märkbart långsammare. Några av webbplatserna, DVD Soon,
Future Entertainment och DVD Box Office, låg nere vid något tillfälle, dock tillfälligt.
5.2.3 Ta hjälp av användare
Ingen av de aktuella undersökningswebbplatserna använde sig av enkäter vid det
aktuella undersökningstillfället. Möjlighet fanns dock att skicka in synpunkter. Metoderna
för detta skiljer sig mellan de aktuella webbplatserna ; vad gäller Amazon ges endast
möjlighet till att skicka e-post. DVDON anger att man bör ge sina synpunkter per e-post
alternativt vanligt brev. Övriga i undersökningen angav de tre följande alternativen;
telefon, e-post och fax.
Denna form av feedback var dock användarinitierat, dvs inga av webbplatserna
uppmanade direkt kunderna att skicka feedback men det fanns möjligheter att göra det
om kunden ville.
5.2.4 Cookies
Huvudelen av de webbplatser vi undersöker använder sig av cookies för lagring av
inställningar och kundvagn. Dock fanns det två webbplatser vilka ej använde sig av
cookies, vid tillfället då vi utförde aktuell undersökning, de båda webbplatserna var
DVDON och Swedisc.
5.2.5 Strukturerade användartester
Vi har ej haft möjlighet att undersöka detta, då flertalet av webbplatserna inte lämnar ut
sådan information.
5.3 Funktionella aspekter
Reklam förekommer inte, förutom för egna produkter på webbplatsen. Nyhetsbrev finnes
på de flesta av de undersökta webbplatserna och fungerade bra. Navigationen var
också klart godkänd men med tanke på inriktning och struktur. Den interna
19
sökfunktionen fanns i två varianter, dels en snabbsök och dels en avancerad. Bara tre
webbplatser hade en avancerad sökfunktion och alla snabbsökfunktioner var väldigt
simpla med två undantag.
5.3.1 Annonser
Ingen av våra undersökningswebbplatser använder sig av anonnser till externa källor.
5.3.2 Banners
Banners förekom hos ett par av våra undersökningswebbplatser (DVD Box Office och
DVD Soon) men endast för att marknadsföra sina egna produkter.
Banner (DVD Box Office)
5.3.3 Popups
Vår undersökning påvisade att ingen av webbplatserna använde sig av pop-ups.
5.3.4 Sponsring
I vår undersökning framkom det att ingen av undersökningswebbplatserna bedrev
sponsring, då det saknas länkar till liknande företag på respektive webbplats.
5.3.5 Viral marknadsföring
Vi har tyvärr ingen möjlighet att undersöka hur effektiv den virala marknadsföringen är till
respektive webbplats. DVDForum.nu, sveriges största film och dvdwebbplats nämner
alla dessa webbplatser mer eller mindre frekvent.
5.3.6 Nyhetsbrev
I princip samtliga av våra undersökningswebbplatser använder sig av nyhetsbrev. Dock
utmärker sig webbplatsen Play, i den mån att man där har möjlighet att välja om man vill
ha nyhetsbrev som alternativ, även efter det man har registrerat sig. Innehållet i
nyhetsbreven var överlag bra med nyheter och ev. reor.
20
Nyhetsbrev (Play)
5.3.7 Sökmotorer
I vår undersökning vad gäller på vilken plats respektive webbplats är placerad hos
sökmotorn Google.com så framkom det, föga förvånande, att huvuddelen av
webbplatserna listades som första webbplats, i de fall då man sökte på domännamnet.
Dock framkom det att endast DVD Box Office listade sig bland de första tio vid en
sökning på ordet ”dvd”. Övriga kom först efter hundratals listade webbplatser.
5.3.8 Internetadresser
Alla de undersökta webbplatserna hade egna domänadresser som överensstämmer väl
med företagsnamnet.
5.3.9 Navigering
Alla webbplatserna var lättnavigerade med enkla menyer, med ett mindre undantag,
DVD Box Office som hade i princip alla menyval samlade i en drop-downmeny vilket gav
en dålig överblick på vad man kunde göra.
Meny (DVD Box Office)
Alla hade en snabbsökfunktion vilken av ett enklarare slag med några undantag,
Amazon och DVDON, vars sökfunktion hade en något mer avancerad algoritm. De två
svenska webbplatserna (Swedisc och DVDON) samt Future Entertainment erbjöd
dessutom en mer avancerad sökfunktion som tillåter en mer noggrann utsökning.
(Bilder: Swedisc och Future Entertainment, bilaga 11.4). Webbkarta (översikt) saknades
hos alla webbplatserna men det var knappast förvånande med tanke på den enkla
strukturen hos de testade webbplatserna.
21
5.4 Ansvarsaspekter
Denna aspekt innebär uppdatering, kundservice och support.
5.4.1 Uppdatering av innehållet
Uppdatering av alla dom undersökta webbplatserna var genomgående mycket bra, vilket
beror på webbplatsernas nisch; de flesta filmer har en relativt kort försäljningsperiod.
Nya titlar tillkommer varje vecka och nyheter är viktiga att framhäva. En gång i veckan
eller något oftare är ett vanlig uppdateringsintervall hos samtliga testfall. (Bild: DVD Box
Office bild 1, bilaga 11.4)
5.4.2 Kundservice
Utförandet av Amazons kundtjänst är mindre bra då enbart e-adress lämnas ut. Övriga
webbplatser i undersökningen ger ett bättre bemötade på så vis att de är mer
tillmötesgående med att ge olika alternativ till kommunikation, vilket möjliggör
kommunikation per e-post, post, telefon och fax.Samtliga av våra
undersökningswebbplatser har kund- och integritetspolicys.
5.4.3 Support
Bensons World har en någorlunda bra beskrivning vad gäller kundinformation. De flesta
relevanta frågor finns besvarade på en av webbplatsens informationssidor. Amazon har
liknande utforming vad gäller kundinformationen via deras informationssidor.
DVD Box Office utmärker sig i positiv bemärkelse i detta fall, då de bl.a. använder sig av
en sk. FAQ (frequently asked questions). (Bild: DVD Box Office bild 2, bilaga 11.4)
Vidare använder sig DVDON av liknande kundinformation s åsom DVD Box Office gör.
Övriga webbplatser är snarlika, vad gäller denna bedömningspunkt. D.v.s de lämnar
information om det nödvändigaste relaterat till deras aktuella verksamhet. Svarstiderna
på förfrågningar per e-mail varierar dock kraftigt för dom olika webbplatserna, och även
beroende på frågans natur, ofta får man ett standardsvar vilket inte är godkänt. Säkrast
är support via telefon men det är en prisfråga eftersom de flesta webbplatserna ligger
utomlands.
Svarstiderna på förfrågningar per e-mail varierar dock kraftigt för dom olika
webbplatserna, och även beroende på frågans natur, ofta får man ett standardsvar vilket
inte är godkänt. Säkrast är support via telefon men det är en prisfråga eftersom de flesta
webbplatserna ligger utomlands.
5.4.3 Övrigt
Alla webbplatser skickar orderbekfräftelse per e-mail och de utländska webbplatserna
skickar även ett e-mail när varan skickas.Kontohantering är ett annat område där det
skiljer en del på svenska (DVDON, Swedisc) och utländska webbplatser. De utländska
har lite mer avancerat med konton som man kan logga in på och t.ex. titta på liggande
och levererade ordrar. Play är ett föredömme på denna punkt. (Bilder: Play bild 1 och 2,
bilaga 11.4) DVD Soon hade ingen utloggning av okänd anledning. En nackdel är att
förfarandet vid inloggning, utloggning, avbokning av ordrar, m.m. fungerar på olika sätt
på i princip alla webbplatser.
22
6 Analys
Vi kommer här att analysera det resultat som vi erhållit från vår kvantitativa studie.
Vilken innebär att vi analyserar ifall det finns en överensstämmelse mellan de riktlinjer,
vilka Linda Höglund och Ulrika Alfredsson har anvisat i sin uppsats kontra de
webbplatser, vilka var med i undersökningen.
Analysen är strukurerad enligt samma upplägg som tidigare; infologi, soc iokulturella,
funktionalitet samt ansvarsområde. (Linda Höglund & Ulrika Alfredsson, 2000)
6.1 Infologiska aspekter
6.1.1 Konsistens
Konsistensen på webbplatserna fungerande väl, med några få undantag. Funktioner
som liknade hade likartad funktion, helt i linje med riktlinjerna.
En anledning till att designen är likartad skulle kunna vara att det inte går att göra en
viss tjänst på så många olika sätt. Dessutom så sneglas det förmodligen på
konkurrensen när en webbtjänst designas. Har man använt en tjänst så går det relativt
smärtfritt att använda en konkurrerande tjänst. Dock lyser bristen på en tillämpad
standard igenom till viss del vad gäller våra undersökningsobjekt genom att inga tjänster
är exakt lik en annan, det är alltid nån detalj som skiljer. Vilket är till en nackdel för
kunden, vilken tvingas att lära sig ett nytt sätt som bara är snarlik den tidigare.
Ju fler webbtjänster desto lättare att lära sig en ny men nästen hela processen skulle
kunna undvikas med en standard. Då skulle det räcka med att lära sig en webbplats.
6.1.2 Text
När det gäller texten på webbplatserna så avvek dessa från våra riktlinjer en aning. T.ex.
så var texterna genomgående av en ganska liten storlek som dock lite uppvägdes av att
texternas längd var genomgående korta. Rekommendationen att fetstil kunde användas
i text för att förstärka nyckelord användes överhuvudtaget inte.
Däremot så undveks alla länkfärger i vanlig text utom röd vilket användes på flertalet
webbplatser för att markera priser, ”köp”-knappar eller erbjudande.
6.1.3 Storlek
Storleken på webbplatserna var anpassad efter de vanligast förekommande
skärmupplösningarna. Däremot så gick testfallen emot riktlinjerna genom att ha så pass
långa sidor att rullister användes. Detta var allt väsentligt placerat så att man slapp
använda rullistorna.
6.1.4 Frames
Riktlinjerna ger inget klart besked om man ska använda frames eller inte, det finns föroch nackdelar med bpda alternativen.
De webbplatserna som använde frames gjorde detta på ett genomtänkt sätt.
6.1.5 Kn appar och metaforer
Knappar användes väldigt lite och oftast enbart med en textbeskriving. Där metaforer
förekom så följdes riktlinjen genom att t.ex. symbolen för kundkorgen hade en symbol
23
som såg ut som en kundkorg eller kundvagn. Det är dock tveksamt om dessa symboler
är helt universiella.
6.1.6 Betydelsen av färger
Webbplatserna följde genomgånde våra riktlinjer när det gällde betydelser av färger.
Riktlinjen att använda starka och grälla färger för att påkalla uppmärksamhet följdes i
flertalet webbplatser där oftast rött användes för att visa priset, ”köp”-knappar och/eller
erbjudanden. Bakgrunderna var i vitt med ljusblått som enda undantaget och följde
således riktlinjen att lugna och harmoniska färger ska användas för bakgrunder.
6.2 Sociokulturella aspekter
6.2.1 Webbtjänstens innehåll
En viktig riktlinje när det gäller innehåll är att man på huvudsidan ska placera nåt som
direkt fångar besökaren. Detta görs genomgående och det vanligaste är att ha
nyhetssläpp och erbjudanden på förstasidan.
Vidare rekommenderas det att sidorna bör ha en avsändare, d.v.s. något som talar om
vem som är ägare till sidan, gärna i form av en logotyp med en länk till framsidan. Detta
förljs också genomgående.
6.2.2 Nedladdningstider
Rekommendationen är att en sida inte får ta mer än 10-15 sekunder att ladda ner. Nu
skrevs detta för ett par år sidan och snabbare modem och framför allt bredband har
kommit på bred front. Testfallen är små och snabbladdade, med ett par undantag som
snarare beror på belastad server än tung grafik.
6.2.3 Ta hjälp av användare
En riktlinje när det gäller att få information av användarna är att be dem lämna
information genom enkäter, helst genom formulär. Dessutom så bör det vara lätt att
skicka e-post. Inga av testfallen använder tyvärr enkäter, däremot så är det relativt lätt
att skicka e-post.
6.2.4 Cookies
Cookies tas upp i riktlinjerna men utan att direkt rekommendera något. Det står att
cookies är bra att använda på t.ex. shoppingkorgar på nätshoppar pga enkelheten
jämfört med att göra det på ett annats sätt. Detta gör också i princip genomgående hos
testfallen. Riktlinjerna tar upp säkerhetsriskerna och att detta är i princip försumbara och
går mer ut på vad man använder cookies till än att cookies i sig skulle vara farligt.
6.3 Funktionella aspekter
6.3.1 Annons
Annonser i den bemärkelse som riktlinjerna anger används inte, nätbutiker får sin
inkomst av det dom säljer och inte av reklamintäkter. Inga av testfallen har heller några
annonser i den bemärkelsen.Banners änvänds dock men enbart för att göra reklam för
egna produkter inom webbplatsen.Pop-ups används inte alls.
24
6.3.2 Nyhetsbrev
Nyhetsbrev rekommenderas av riktlinjerna som ett sätt att skaffa fler besökare
(egentligen fler besök av de befintliga besökarna). Nyhetsbrev använda av i princip alla
testfallen och innehåller nyheter, information och erbjudanden. Endast på en webbplats
kunde man bestämma på ett lätt sätt om man vill ha nyhetsbrev eller inte efter det att
man hade registrerat sig. I de flesta fall fick man bestämma detta en gång för alla vid
registreringen.
6.3.3 Sökmotor
En riktlinje som är svår att kontrollera om testfallen uppfyller. Sökmotorer indexerar efter
en mängd variabler.
6.3.4 Navigering
Riktlinjer när det gäller navigering är att det på alla sidor bör finnas menyer och/eller
navigeringsverktyg. Detta uppfylls genomgånde av testfallen, med några anmärkningar
pga antingen för många menyval eller med alla menyval i endast en dropdownmeny.
Vidare rekommenderas en webbkarta (översikt) för att underlätta navigationen av stora
webbplatser. Detta änvänds inte av testfallen då dessa inte är så stora.
Riktlinjerna säger också att att man inte bör ha mer än ett klick till sök, webbkarta
(översikt), kontaktmöjlighet och hjälpfunktion. Detta uppfylls av de testade
webbplatserna
En regel som också tas upp är det att om webbtjänsten är mer än 100 sidor stor så bör
man ha en sökfunktion. De testade webbtjänsterna säljer tusentals produkter som
presenteras på varsin sida. Sökmotorer finns på alla testfallen. Ett fåtal har även en mer
avancerad sökfunktion.
6.4 Ansvarsaspekter
6.4.1 Uppdatering av innehållet
Uppdatering av informationen på sidorna är viktigt enligt riktlinjerna. Alla testfallen
uppdateras ofta, minst en gång i veckan eller tätare. Uppdateringarna består av
nyhetssläpp och kampanjer.
6.4.2 Kundservice
Riktlinjerna säger att bra kundservice är lika viktigt på nätet som på andra områden.
Dock är det svårt att skapa förtroende på nätet eftersom det är svårt att bekräfta detta.
Att skriva ”privacy policys” är en vanlig variant som också förekommer hos alla
testfallen.
Där garanterar företaget att behandla kundinformation konfidentiellt.
Andra förslag är publicera andra kunders omdömen och även eventuella utmärkelser
som webbtjästen har fått. Inget av detta återfinns dock hos testfallen.
6.4.3 Support
Riktlinjerna rekommenderar att supporten uppdateras ofta så att informationen är
korrekt. FAQ är ett exempel, där förekommer vanligt förekommande frågor med svar.
Alla webbplatserna användes sig av detta i någon form.
25
Om kunde inte kan hitta den information han/hon söker så kan man ge kunden möjlighet
att fylla i ett formulär eller skicka e-post. Detta finns också hos alla testfallen.
Vidare rekommenderas att företaget ska kunna ge en sådan service att kunden får svar
inom 24 timmar. Detta var svårt att kontrollera men oftast tog det betydligt längre att få
svar. Som alternativ hos de flesta testfallen finns vanlig post, telefon och i vissa fall även
fax.
26
7 Diskussion
Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om webbdesignen utvecklas
efter en specifik standard alternativt riktlinjer .
Det finns en del brister i vårt metodval, man skulle kunna tänka sig att intervjuer med ett
antal professionella webbdesigners hade gett en mer samstämmig bild, då vi hade fått
vetskap om hur dessa uppfattar sitt yrke och dess arbetsmiljö, det vill säga, ur denna
information skulle vi kunna härleda svaret till frågan varför det inte efterföljs en enhetlig
standard. Men samtidigt inser vi att ett sådant perspektiv skulle innebära ett allt för stort
undersökningsmaterial och då vi endast skriver en tiopoängs uppsats , känner vi oss
tvingade att begränsa undersökningen.
Webbdesign är ett relativt komplext område, om man då betänker över hur många de
faktorer är, som påverkar och driver dess utveckling. Människan har en förmåga att
eftersträva bekvämlighet, vilket inom webbdesign bland annat visar sig såsom att man
anpassar designen efter tidigare mönster, med syfte att minimera missförstånd.
Samtidigt är Internet och dess webbdes ign en form av utveckling under kaos, då det i
stort sett råder anarki, vad gäller generella uppsättningar över hur design skall bedrivas.
Designen påverkas också av teknologins begränsningar, en teknologi i sig vilken medför
viss standardisering, om än på en hög abstrakt nivå.
Risken med att följa en standard respektive riktlinje slaviskt kan vara att man får en
alltför stor likriktning och inom webbdesignen som område är ”nytänkande” en kritisk
egenskap man måste besitta för att överleva som företag, då vi lever i en
marknadsekonomi.
Det är tveksamt om det går att genomdriva en snävare, global standard, då alla kulturer
och samhällen har sina respektive unika sätt att representera och tolka sin verklighet på.
Men det är nog möjligt att skapa en bredare standard, då de flesta människor trots allt
har en viss gemensam nämnare hur man bland annat tolkar konstraster, att man
prioriterar vissa färger, att man prioriterar dynamiska exempel före statiska alternativ ur
en visuell mening.
För att synas på Internet i vår tid av informations -överflöd, måste webbplatsen ha någon
form av utmärkande egenskaper, den måste vara unik, vilket i sig är en motverkande
kraft mot drivkraften att standardisera. Man får heller inte glömma att det är kunden som
sätter gränserna och dess riktlinjer i sista hand.
Webbdesignen och dess utveckling vad gäller framtiden beror till stor del på hur den
teknologiska utvecklingen ter sig. Kommer det att finnas en konkurrens inom de tekniska
områden, vilka som påverkar designen? En inte alltför vågad gissning är att
globaliseringen kan leda till en koncentration av företag som utvecklar teknologi ämnad
för Internet, vilket i sin tur, troligen leder till en viss standardisering, då urvalet av
tekniska alternativ minskar.
27
Syftet med att ha en standard respektive riktlinje är att man vill uppnå någon form av
gemensam uppfattning, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till en bättre förståelse och
effektivitet, detta kan visa sig inom webbdesign såsom användarvänliga webbsidor.
Ett problem med dagens riktlinjer är att dessa är alltför generella. Två webbdesigners
kan tillämpa en och samma riktlinje men trots det utforma webbsidorna på olika sätt
samt nå olika resultat. Vilket gör att målet med riktlinjerna, användarvänligheten, kan gå
förlorad. Hur tar man då reda på om det sätt man valt att visa användaren hans position
på är användarvänlig? Svaret kan vara att man kombinerar riktlinjerna med ett antal
användartester.
Webbplatser och dess efterföljande affärsmöjligheter på Internet kännetecknas av hård
konkurrens och enormt utbud. Många företag konkurrerar om de potentiella kundernas
uppmärksamhet. För att lyckas med e-handel gäller det att underlätta kundens
navigerande genom att på ett effektivt sätt synliggöra företagen och skapa vägar till
webbsidorna. Att skapa, utifrån företagens marknadsstrategi relevant trafik, borde vara
ett naturligt inslag i de Internetbaserade företagens strävan att bli framgångsrika på
nätet.
28
8 Möjligheter inför framtiden
I denna del väljer vi att presentera några forskningsuppslag inför framtiden, vilka har en
relation till webbdesign.
Det hade varit av intresse att använda sig av sk. tvärvetenskaplig forskning, där man
försöker förstå sambandet mellan kognitiv psykologi och informationsflöde, för att om
möjligt, nå en högre förståelse över hur information skall gestaltas och förmedlas, med
syfte att förbättra designen av gränssnitt.
Ett annat intressant perspektiv skulle vara att studera processen som leder fram till hur
riktlinjer alternativt standarder för w ebbdesign skapas. Om man studerar vilka krafter
respektive motkrafter det finns i utvecklingsprocessen, kan detta leda till en bättre
förståelse över hur man skall utveckla riktlinjer i framtiden.
Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning är att se i vilken utsträckning användartester
görs; hur dessa test skall uppbyggas, utföras och utvärderas. Med användartester kan
kvaliten vad gäller förmedlingen av information förbättras, i vårt vall visar sig detta
förhoppninsgvis som mer användarvänlig webbdes ign.
29
9 Slutsatser
I denna del beskriver vi vår frågeställning samt de slutsatser vi kommit fram till i och med
denna uppsats.
Efterföljer utvecklarna av e-handelswebbplatser de riktlinjer som finns för att designa
användarvänliga sidor?
Efter att ha analyserat resultatet från studien så kom vi fram till att de aktuella ehandelswebbplatserna följer de tidigare angivna riktlinjerna. Det visade sig dock att
webbplatserna följer de aktuella riktlinjerna i olika omfattning. Ett avgörande skäl till att
det finns viss skiljaktighet mellan webbplatserna, vad gäller implementeringen av
riktlinjer och gränssnitt, är nödvändigheten att uppnå en form av unik identifiering. I en
marknadsekonomi måste företagen vara synliga för att överleva.
Vår slutsats till denna fråga blir således:
Riktlinjer följs till viss del, men det är kunden som driver utvecklingen av webbdesign,
detta på grund av att e-handelswebbplatserna försöker uppnå en form av unik
identifiering i förhoppning om fler kunder.Branschorganisationer och deras angivna
riktlinjer har viss betydelse, men service-klyschan ”kunden har alltid rätt”, har trots allt
biss betydelse i sammanhanget.
30
10 Referenser
10.1 Litteratur
Alsbury,A & McManus,S Quick, Answers to Key Web Marketing Questions Prentice Hall
(2002)
Backman, J., Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur Lund (1998)
Brown C. Marlin, Human-Computer Interface Design Guidelines, Norwood, N. J. Ablex
Pub.Corp (1988)
Dahlbom, B. & Mathiassen, L., Computers in Context The Philosophy and practice of
System Design. Oxford: Blackwell Publishers Ltd. (1999)
Dahmström, K, Från datainsamling till rapport. Lund Studentlitteratur (2000)
Easterby-Smith, M, Thorpe, R & Lowe, A., Management Research An Introduction.
London: United Kingdom: SAGE Publications Ltd (2002)
Fredholm, P., Elektronisk handel: Status och trender, - Stockholm: TELDOK och KFB
(1998)
Höglund, Linda & Alfredsson, Ulrika, Riktlinjer för design av attraktiva webbtjänster
(2000)
Institutionen för informatik - vad informatik kan göra för att förbättra marknadsföring
(2002)
McManus, S, Small Business Websites That Work, Prentice Hall (2002)
Sandén, W., Nätet som marknadsplats - de svenska pionjärerna - Stockholm :
TELDOK och KFB (1998)
Siegel, David, Killer Web Sites : hur du skapar de bästa webbplats erna. - New York,
Prentice Hall (1998)
Turban, E. & Aronson, J E., Decision support systems and intelligent systems, - New
Jersey: Prentice-Hall International Inc, 5. ed. (1995)
10.2 Internet
Amazon http://www.amazon.com (2002-11-20)
Bensons World http://www.bensonsworld.co.uk (2002-11-20)
DVD Box Office http://www.DVD Box Office.com (2002-11-20)
DVDON http://www.DVDON.se (2002-11-20)
DVD Soon http://www.dvdsoon.com (2002-11-20)
Future Entertainment http:// http://www.futureent.com (2002-11-20)
IDC,Internat ional Data Corporation
http://www.idcresearch.com/ (2002-11-14)
International Data Group (idg 1 artikel)
http://www.idg.se/ArticlePages/200209/02/20020902163009_CS1/20020902163009_CS1.dbp.asp (2002-12-12)
International Data Group (idg 2 artikel)
http://nyheter.idg.se/display.asp?ID=020106-CS1(2002-12-13)
ISO,The International Organization for Standardization
http://www.iso.org (2002-11-15)
ISOC, 2000 Internet Society, All about Internet : The history of Internet
http://www.isoc.org/internet/history/brief.shtml#Origins (2002-11-17)
31
Höglund, Linda & Alfredsson, Ulrika (2000) Riktlinjer för design av attraktiva
webbtjänster Institutionen för informatik -vad informatik kan göra för att förbättra
marknadsföring http://www.handels.gu.se/epc/data/html/pages/PDF/hoglund.alfresson.pdf (2002-11-10)
Komad,Z & Andersson, T.2001 Gemenskap - en förutsättning för att lyckas på Nätet?
http://www.viktoria.se/~klang/ehandelvt02/vt01/komad&andersson.pdf (2002-11-30)
Metro http://www.metro.se/metro/ (Metro 2002-11-18)
Play http://www.play.com (2002-11-20)
SAOB,2002 Svenska Akademiens ordbok
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (2002-11-27)
Sika. Fakta om informations - och kommunikationsteknik i Sverige 2002
http://www.sika -institute.se/utgivning/ars_ikt02sv_compl.pdf (2002-12-08)
Spool,J. Forget it! Jared Spool's anti-tips
http://builder.cnet.com/webbuilding/pages/Graphics/UserInterface/ss04a.html (2002-12-11)
Swedisc http://www.swedisc.com (2002-11-20)
W3C, World Wide Web Consortium
http://www.w3.org/ (2002-11-07)
Why Are Users Banner-Blind? The Impact of Navigation Style on the Perception of Web
Banners
http://jodi.ecs.soton.ac.uk/Articles/v02/i01/Pagendarm/ (2001-08-24)
WEDI (Workgroup for Data Electronic Interchange)
http://www.wedi.org/ (2002-12-08)
32
11 Bilagor
11.1 W3C:s riktlinjer
http://www.w3.org/TR/WAI-WEBCONTENT (2002-11-20)
Riktlinje 1:
Tillhandahåll motsvarande, alternativ information för auditoriskt (röst och ljud)
och visuellt innehåll.
Förklaring: Tillhandahåll innehåll som, när det presenteras för användaren,
uppfyller samma funktion eller syfte som det visuella
innehållet.
Riktlinje 2:
Förlita dig icke på färg allenast/Tänk på att använda kontraster
Förklaring: Se till att text och bilder är begripliga när de visas utan färg.
Riktlinje 3:
Använd kodning och formatmallar (style sheets) och gör det
rätt.
Förklaring: Koda dokumenten med rätt strukturelement. Styr presentationen
med formatmallar (style sheets) snarare än med
presentationselement.
Riktlinje 4:
Se till att det är tydligt vilket språk som används i texten.
Förklaring: Använd kodning som förenklar uttal och tolkning av förkortad
eller utländsk text.
Riktlinje 5
Skapa tabeller som mjukt kan omvandlas till text.
Förklaring: Se till att det finns tillräcklig kodning av tabellerna så att de
kan omvandlas till löpande text av webbläsare som kan
hantera detta.
Riktlinje 6:
Se till att sidor som använder nya tekniker kan övergå mjukt
till presentation med äldre teknik.
Förklaring: Se till att sidor är tillgängliga även när stöd inte finns för
nya tekniker, eller när ny presentation är avstängd.
Riktlinje 7:
Se till att användaren kan styra tidskritiska ändringar av
innehållet själv.
Förklaring: Se till att rörliga, blinkande, rullande, eller självuppdaterande
objekt och sidor kan pauseras eller avbrytas.
33
Riktlinje 8:
Se till att användargränssnittet för skärmobjekt är lika tillgängliga
som webbsidorna.
Förklaring: Se till att användargränssnittet för objekt som du skapar inom
ramen för dina webbsidor också följer principerna för tillgänglighet,
exempelvis genom att inte vara knutna till en viss typ av
funktion, tangentbord, etc.
Riktlinje 9:
Utforma för oberoende av presentationsutrustningen.
Förklaring: Se till att funktioner som aktiverar sidelement fungerar med olika
typer av pekdon, tangentbord etc.
Riktlinje 10
Använd interimslösningar.
Förklaring: Använd interimslösningar för att öka tillgängligheten, så att stödtekniker
för personer med funktionsnedsättning, och äldre webbläsare, kan fungera korrekt.
Riktlinje 11:
Använd W3C:s tekniker och riktlinjer.
Förklaring: Använd W3C:s tekniker (som de är specificerade), och följ riktlinjerna
för tillgänglig information. Där du inte kan använda teknik
från W3C, eller där användningen av det skulle innebära att
materialet inte kan gå över mjukt till andra format, gör en alternativ
version av innehållet som är tillgänglig.
Riktlinje 12:
Tillhandahåll information som ger användaren möjlighet att förstå
var i dokumentet hon är.
Förklaring: Tillhandahåll information som ger användaren möjlighet att förstå
var i dokumentet hon är, och förstå komplexa sidor och element.
Riktlinje 13:
Tillhandahåll tydliga navigationsanvisningar.
Förklaring: Tillhandahåll tydliga och konsekventa navigationsanvisningar information om var användaren är, navigationslister, en karta
över webbplatsen - för att öka sannolikheten att en person finner
vad den söker på din webbplats.
Riktlinje 14:
Se till att dokument är lättillgängliga och inte tillkrånglade .
Förklaring: Se till att dokument är tillgängliga, tydliga och inte tillkrånglade
så de är enkla att förstå.
34
11.2 ”Andra generationens webbutik”
Kvalitet och service snarare än kvantitet och låga priser. Så vill den nya generationens
matbutiker på webben profilera sig. När nätbutikerna dök upp tycktes det viktigaste vara
en spännande hemsida på nätet. Kvalitet, leveranssäkerhet och hantering av kunders
klagomål hamnade långt ned på prioriteringslistan. Det ledde också till att ehandelsföretagen las ned på löpande band. Men i Danmark finns nu en ny sorts
webbutiker, ”den andra generationen”, med en mer realistisk affärsidé, skriver ti dningen
Fri Köpenskap. Det innebär bland annat en annan betoning av kvalitet och service.
Störst av de nya nätbutikerna är http://www.aarstiderne.dk som har över 30 000 abonnenter
och bland annat säljer ekologiskt odlade grönsaker. Färsk fisk kan köpas via
http://www.skagenfood.dk som förmedlar havets frukter till kunder i hela Danmark. En annan
nätbutik som säljer mat är http://www.allfoods.dk som levererar färskt kött från Fyn till 8 000
abonnenter i Danmark. Enligt Greta Toft, som driver webbplatsen, är det viktigt att
kontakten med kunderna fungerar. Bara e-post räcker inte. - Vi har många kunder som
ringer hit och vill diskutera Och det måste det finnas tid till, säger hon till Fri Köpenskap.
Konsumentverket har nyligen släppt en lista över viktiga punkter att tänka på vid köp av
varor över Internet. Det handlar bland annat om vilka rättigheter man har vad gäller
ångerrätt och öppet köp. Ett krav från konsumentverket är att det finns en bemannad
och fungerande kundtjänst hos företaget man handlar ifrån. (Metro 2002-11-18)
11.3 Beskrivning av undersökningswebbplatser
Nedan en beskrivning av de webbplatser vi har haft med i vår undersökning.Samtliga
webbplatser har inriktning inom underhålling.
Amazon http://www.amazon.com
Amazon.com öppnade dörren till Internet år 1995. Till en början såldes enbart böcker,
men utbudet har sedan utökats successivt.Amazon anges vara en av de största
webbplatserna inom försäljning inomdetaljhandel. De har kunder i över 220 länder, med
försäljning av bl.a. DVD:s,CD, böcker, spel etc. Är en amerikansk webbplats.
Bensons World http://www.bensonsworld.co.uk
Benson World är ett familjeföretag från Storbritanien. Webbplatsen på Internet är en
affärsdel i det större företaget Mr Bensons World Of Home Entertainment, vilken
startades 1980 som en uthyrningsbutik för video-filmer i London. 1985 påbörjades en
försäljning per postorder. Säljer DVD-filmer.
DVD Box Office http://www.DVD Box Office.com
Detta är en relativt stor webbplats, vilken är administrerad från Kanada. Ägare är
.Canadian Multimedia Entertainment Inc. DVD Box Office har funnits sedan i mitten av
1990-talet.. E-handelswebbplatsen säljer DVD,VHS, hårdvaror och posters.
35
DVDON http://www.DVDON.se
DVDON.COM är en e-handelsplats på Internet som drivs av MTG Internet R etailing AB,.
DVDON säljer DVD- och VHS-filmer. Utbudet av filmer är relativt stort. MTG Internet
Retailing AB (MTGIR) har Malmö som bas och ingår i mediekoncernen Modern Times
Group, MTG AB (www.mtg.se). MTG är en internationell mediakoncern som mestadels
är verksam i Norden och Baltikum med verksamhet inom bland annat television, radio,
tidningar, elektronisk handel samt andra medierelaterade tjänster.
DVD Soon http://www.dvdsoon.com
DVD Soon är en e-handelwebbplats som verkar fråm Kanada. Webbplatsen är relativt
stor kanadensisk webbplats och ökar sin marknadsandel för närvarande.DVD Soon
Säljer DVD-filmer och spel. Ägare till webbplatsen är QUEBEC INC. (DVDSOON-DOM).
Future Entertainment http://www.futureent.com
Future Entertainment är en e-handelswebbplats vilken säljer DVD-filmer och cdskivor.Webbplatsen är engelsk och säljer kanadensiska filmer. Förhållandevis stort
utbud och de har verkat på Internet ett antal år nu. Streamline Solutions Inc. är ägare till
Future Entertainment
Play http://www.play.com
Play är en e -handelswebbplats vilken är baserad på Jersey. Webbplatsen regleras efter
engelsk lag. Play säljer DVDs, CDs och spel.Urvalet är relativt stort, det består till
huvuddelen av både kanadensiska och brittiska utgåvor
Swedisc http://www.swe disc.com
Swedisc.com är sveriges äldsta onlinebutik för amerikanska DVD -filmer, de anges ha
över 30.000 registrerade aktiva kunder i skandinavien och har bedrivit online-försäljning
sedan 1997. Swedisc.com är ett Amerikanskt företag, registrerat i Florida, USA.Ehandelswebbplatsen säljer amerikanska DVD -filmer.
36
11.3 Resultat av undersökning
DVD Soon
www.dvdsoon.com
INFOLOGIKSKA ASPEKTER
Är siten konskevent och är är allt logiskt funktionellt?
Är texten kort, koncis och lättläst?
Är sidan väldisponerad?
Viktiga saker välplacerade?
Används frames?
Används dom i så fall på ett välstrukturerat sätt?
Tydliga metaforer?
Metaforer universiella?
Kontrasterar texten mot bakgrunden?
Används färger på ett ”vettigt” sätt?
DVD Box Office
www.dvdboxoffice.com
J
J
Nja
J
N
J
J
J
J
N
J
J
J
Nja (monokrom)
Future Entertainment
www.futent.com
Bensons World
www.bensonsworld.co.uk
J
J (lite för mycket text)
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
Nja
J
J
J
J
Nja
J
Nja (monokrom)
SOCIOKULTURELLA ASPEKTER
Är språket lättförståeligt?
J
Är informations(kvalitén) väl vald? (anpassad/relevant efter inriktning)
J
Är nedladdningstider godtagbara?
Nja
Upplevs sajten som snabb?
Nja
Är tekniken tillförlitlig?
Nja
Finns det möjlighet att ge feedback?
e-post, post, tele
Används cookies?
J
J
J
J
J
J
e-post, post, tele, fax
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J (framsidan undantagen)
J
J
J
FUNKTIONELLA ASPEKTER
Används annonser?
Används banners?
Används pop-ups?
Används nyhetsbrev?
Har siten ett eget domännamn?
Har länkarna en beskrivande förklaring?
Är menyn tydlig?
Finns sitemap?
Finns en fungerande sökfunktion?
Är länkarna grupperade på ett logiskt sätt?
N
N
N
N
J
J
J
N
J (enkel)
J
N
N
N
J
J
J
Nja (många undermenyer)
N
J (enkel)
J
N
N
N
J
J
J
J (lite för kycket val)
N
J (enkel)
N
N
N
J
J
J
J
N
J (enkel)
ANSVARSASPEKTER
Uppdateras sidorna kontinuerligt? (dag/vecka)
Finns det en befintlig support?
Finns det FAQ/Supportinformation?
J (vecka)
J
J
J (vecka)
J
J
J (vecka)
J
J
J (vecka)
J
J (lite klent)
ÖVRIGA FRÅGOR (Specifika)
Orderbekräftelse
Dispatch mail
Konto/inloggning
J
J
J (ej utlogg)
J
J
J (ej lättcancel)
J
J
J
J
J
J
Amazon
www.amazon.com
INFOLOGIKSKA ASPEKTER
Är siten konskevent och är är allt logiskt funktionellt?
Är texten kort, koncis och lättläst?
Är sidan väldisponerad?
Viktiga saker välplacerade?
Används frames?
Används dom i så fall på ett välstrukturerat sätt?
Tydliga metaforer?
Metaforer universiella?
Kontrasterar texten mot bakgrunden?
Används färger på ett ”vettigt” sätt?
Play
www.play.com
Nja (plottrig)
J
Nja
J
N
J
J
J
J
N
J
J
swedisc
www.swedisc.com
DVDON
www.dvdon.se
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
Nja
Nja (mörkblå mot ljusblå)
Nja
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
N (?)
N (?)
N
N
N
J
J
J
J
N
J (bättre)
N
N
N
J (valbar)
J
J
J
N
J (enkel)
N
N
N
J
J
J
J
N
J (enkel)
N
N
N
J
J
J
J
N
J (bättre)
J
ANSVARSASPEKTER
Uppdateras sidorna kontinuerligt? (dag/vecka)
Finns det en befintlig support?
Finns det FAQ/Supportinformation?
J (vecka)
J
J
J (vecka)
J
J
J (vecka)
J
J
J (vecka)
J
J
ÖVRIGA FRÅGOR (Specifika)
Orderbekräftelse
Dispatch mail
Konto/inloggning
J
J
J
N
N
J (väldigt bra)
J
J
J
J
N
N
SOCIOKULTURELLA ASPEKTER
Är språket lättförståeligt?
J
Är informations(kvalitén) väl vald? (anpassad/relevant efter inriktning)
J
Är nedladdningstider godtagbara?
J
Upplevs sajten som snabb?
J
Är tekniken tillförlitlig?
J
Finns det möjlighet att ge feedback?
Används cookies?
J
FUNKTIONELLA ASPEKTER
Används annonser?
Används banners?
Används pop-ups?
Används nyhetsbrev?
Har siten ett eget domännamn?
Har länkarna en beskrivande förklaring?
Är menyn tydlig?
Finns sitemap?
Finns en fungerande sökfunktion?
Är länkarna grupperade på ett logiskt sätt?
J
J
37
11.4 Bilder av undersökta webbplatser
Amazon
38
Bensons World
39
DVD Box Office (bild 1)
40
DVD Box Office (bild 2)
41
DVD Soon
42
DVDON
43
Future Entertainment
44
Play (bild 1)
45
Play (bild 2)
46
Swedisc
47
