JAK Boken - JAK Medlemsbank

JAK Boken
om
Räntefri ekonomi
och
Ekonomisk frigörelse
1
Digitaltryck:
AHL ORIGINAHL, Skinnskatteberg 2009
Andra upplagans första tryckning
ISBN 91-631-8310-2
ISBN 978-91-631-8310-2
2
Innehåll
Förord ............................................................................................ 5
1 Vilka är vi? ............................................................................... 7
2 Vilka värderingar har vi? ........................................................ 8
3 Vad gör vi? ............................................................................. 13
4 JAKs historia .......................................................................... 15
5 Vilka spelregler ska vi ha i vår ekonomi? ............................. 17
6 Skulder och tillgångar ökar ................................................... 30
7 Svenska statens skuld ........................................................... 36
8 Den globala skuldkrisen ........................................................ 39
9 Räntan som ett problem ........................................................ 41
10 Vanliga argument för och emot ränta .................................. 49
11 Ekonomisk tillväxt .................................................................. 55
12 Räntan ger kortsiktiga investeringar .................................... 58
13 Pengar .................................................................................... 65
14 Länken mellan dig som sparar och dig som lånar ............... 70
15 En jämförelse mellan JAK och vanlig traditionell bank ....... 75
16 Vad säger lagen om... ............................................................ 88
17 Religionens betydelse ........................................................... 91
18 Att vara del i en folkrörelse .................................................. 94
19 JAK Medlemsbanks organisation ......................................... 97
20 Paralleller ............................................................................... 99
Mer att läsa ............................................................................... 101
Ordförklaringar ......................................................................... 106
3
4
Förord
Din vardag
Ekonomi handlar om din vardag, ditt liv, din familjs liv och denna planets framtid. Ekonomins
spelregler är utformade av oss människor. Hur ekonomin utformas, bestämmer också hur annat
ska utformas i samhället. Pengarna styr. Det vet man. Det innebär att det är ekonomin och pengarna som direkt avgör vilket liv vi vill leva. Vill vi ha stress, långa arbetsdagar, ingen ork kvar till
familj och vänner eller vill vi ha tid för varandra? Vill Du leva ett liv i gemenskap och solidaritet
med andra eller ständigt känna dej otrygg och orolig? Ekonomin angår oss alla. Den ska vi inte
överlämna till s.k. experter/ekonomer. Experter kan inte avgöra vad du vill med ditt liv och samhälle. De har åsikter men de kan inte få ensamrätt på att avgöra vad som rätt och fel.
Förstå eller inte förstå ekonomi
Det är svårt att förstå ekonomer när de pratar ekonomi. Den stora utmaningen för ekonomerna
idag är att kunna förklara sina ekonomiska modeller så att ALLA förstår dem, samt att tala om vilka
bakomliggande värderingar som modellerna grundar sig på. Genom historien har olika ekonomiska modeller blommat upp. Olika ekonomiska modeller har också funnits, som samtidigt tävlat
med varandra. Det som är viktigt att förstå, är att det inte finns en enda sann ekonomisk modell.
Vilken modell man väljer, och hur man använder den, beror på vad man vill med samhället.
När man gör en ekonomisk modell försummar man vissa saker. Det måste man göra, annars blir den
ekonomiska modellen för komplex. Men man får vara noga så man inte försummar något viktigt.
Dessutom får man inte förfalla till att tro att det som inte finns i den ekonomiska modellen inte
finns i verkligheten.
Syftet med boken
Syftet med JAK Boken är att läsaren ska få en bättre förståelse för vad JAK Medlemsbank är och
står för. Hur kan det komma sig att en bank är uppstudsig nog att sätta sig upp mot den för övrigt
allmänt vedertagna värderingen; att det är okej att tjäna pengar på pengar?
Inom JAK Medlemsbank är vi en stor blandning individer med olika erfarenheter och olika ideologier. JAK Medlemsbank har ingen färdig ekonomisk modell att plocka fram för JAK-medlemmen
att lära sig. Syftet med detta studiematerial är att blåsa liv i den ekonomiska debatten vanligt folk
emellan. Vad är rättvist? Kan vi få in etik och moral i debatten? Vad är bra eller dåligt för människan
och miljön? Vilka ekonomiska spelregler behövs för att få ett ekologiskt hållbart samhälle?
Läs boken med dina ögon, din hjärna och ditt hjärta. Låt dig komma närmare dina grundläggande
värderingar. Prata med andra om dina värderingar.
Siffrorna i boken kan uppfattas gamla. Vid alla siffror finns hänvisning till källan, t ex Statistisk
Årsbok på nätet. Leta gärna upp färskare siffror genom att gå direkt till källan.
Kan ekonomin vara uthållig och rättvis?
Den frågan ställde vi oss när studiematerialet kom till under 1990-talet. I processen för att få fram
den här boken deltog en kärntrupp på ca 30 medlemmar. Ännu fler medlemmar var inblandade och
lämnade värdefulla synpunkter.
5
Vid uppdateringen av studiematerialet ändrades rubriken till JAK Boken om räntefri ekonomi och
ekonomisk frigörelse. Termen ekonomisk frigörelse har använts tidigare i JAKs historia och
känns på nytt aktuell och angelägen.
Ekonomisk frigörelse syftar på dessa tre
• att kunna göra sig fri från ränteskulder på det personliga planet
• att kunna tänka och handla fritt i ekonomiska frågor, d.v.s. inte endast följa de dogmer, fastslagna sanningar, som finns idag
• att vår planet, naturen, kan bli fri från kravet på ständig och accelererande förbrukning av
naturresurser, beroende på dagens konventionella sätt att mäta ekonomisk tillväxt.
JAK Medlemsbank är ett exempel på hur man genom ett organiserat samarbete kan låna varandra
pengar räntefritt. Vi accepterar inte girighet som en drivande faktor i ekonomin. Därför kan vi
spara pengar utan krav på ränta. Vi vet att vårt sparande kommer andra medlemmar till nytta
genom lån. I en värld där girighet och finansspekulanter riskerar att förinta de flesta människors
överlevnadsmöjligheter känns JAK Medlemsbanks verksamhet som en nyckel till en framåtsträvande ekonomi. En ekonomi som skulle kunna vara uthållig och rättvisare.
Det är meningen att boken ska vara lättläst även för dig som inte har ekonomiska förkunskaper.
Några textavsnitt kan uppfattas som magstarka av vissa. Andra tycker däremot att formuleringarna är för försiktiga. Döm själv. Det är meningen att boken ska vara tankeväckande och att du
som läsare kanske kan komma på nya frågor att ställa. Ett levande samtal är viktigt för att vi
tillsammans ska komma framåt i vårt ekonomiska tänkande.
Jag, som suttit vid pennan och datorn, för att få ihop materialet i boken, längtar efter dina synpunkter och reaktioner på boken. Hör gärna av dig!
Skövde i januari 2009
Ann-Marie Svensson
Tfn 0500-46 45 51
[email protected]
6
1 Vilka är vi?
Ur JAKs ideologiska program som togs vid föreningsstämman 2002
JAK Medlemsbank
• är en ekonomisk förening med rätt att bedriva bankverksamhet.
• har sitt namn efter de tre produktionsfaktorerna som enligt den klassiska national
ekonomin är grunden för välstånd; Jord, Arbete och Kapital.
• ägs av medlemmarna som genom årsstämman fattar gemensamma beslut.
• är en viktig del i den folkrörelse som vill förändra villkoren i ekonomin både lokalt och
internationellt.
• ger medlemmarna möjlighet att spara och låna av varandra utan ränta och till självkostnadspris.
• är ett väl fungerande exempel på finansieringsverksamhet med samarbete som grund i
stället för konkurrens.
• är partipolitiskt och religiöst obunden men radikal i sin bokstavliga betydelse; d.v.s. att
vi söker roten till felaktigheter inom vårt intresseområde ekonomi och pengar.
• startade 1965 med danska JAK som förebild och driver sedan 70-talet ett räntefritt
sparlånesystem.
7
2 Vilka värderingar har vi?
I JAK Medlemsbank luftar vi öppet våra värderingar. Alla ekonomiska spelregler grundar sig
på värderingar. Därför är det viktigt att vi pratar om våra underliggande värderingar inför
ekonomiska handlingar och beslut. Medlemmarna i JAK Medlemsbank kom vid föreningsstämman överens om vilka värderingar som ligger till grund för verksamheten i vår gemensamma bank.
Ur JAKs ideologiska program
som togs vid föreningsstämman 2002
Helhetssyn
Vi anser att
• människor ska mötas som fria och jämlika individer. Vi tror på mångfald och samverkan. Etiska avvägningar är viktigare än egoistiska vinstmotiv.
Rättvisa
Vi anser att
• pengar ska fungera som ett räntefritt bytesmedel – inte som en vara för spekulation.
• ekonomin ska motverka klyftor mellan fattiga och rika.
• räntesystemet är orättvist eftersom det omfördelar pengar från de som har lite till de
som har mycket.
Ekologi
Vi anser att
• den ekonomiska verkligheten ska underordnas kraven på ekologisk uthållighet.
• försörjning och hushållning ska ordnas på ett sådant sätt att våra ekosystem inte äventyras. Därför tar vi ställning mot kravet på ständig tillväxt.
• räntefri finansiering främjar långsiktiga investeringar som är en förutsättning för hållbar utveckling.
Demokrati
Vi anser att
• en rättvis ekonomi förutsätter en demokrati där allas åsikter och meningar kan göra sig
gällande med samma tyngd.
• alla ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna fatta beslut.
• debatt och samtal med respekt för varandras olikheter ska stimuleras.
Lokalt och globalt
Vi anser att
• sunda lokala ekonomier är grunden för en sund globalisering.
• pengar ska användas lokalt där människorna är och för reella behov.
8
Mer om värderingar
I en process när vi producerade JAKs första studiematerial för studiecirklar under 90-talet, jobbade vi mycket med värderingar. Följande formuleringar kan ses som byggstenar i arbetet att
formulera det ideologiska programmet för JAK Medlemsbank.
Solidaritet och rättvisa
• Samma möjligheter ska gälla för alla
JAK Medlemsbank är en kooperativ verksamhet. Alla JAKs medlemmar ska i sin egen bank ha
samma möjligheter att öppna konton och att låna. Ingen får mer sparpoäng per krona än någon
annan. Ingen kan förhandla sig fram till, eller köpa, bättre villkor än någon annan. Alla medlemmar
behandlas lika. Detta är också fastlagt i lagen om ekonomiska föreningar.
• Ingen ska kunna leva på andra endast i kraft av sitt ägande
Medlemmarna i JAK Medlemsbank vänder ryggen till dagens allmänt rådande värdering att man
ska kunna ta betalt för att man lånar ut sina pengar.
JAK Medlemsbank vill genom sparlånesystemet visa att ett räntefritt finansieringssamarbete är
möjligt. Medlemmarna hjälper varandra med lån utan att det sker på bekostnad av någon. JAK
Medlemsbank tar betalt för administrationen av sparlånesystemet via en låneavgift. Däri ingår
även en riskpremie som idag är mycket liten. Vid framtida utlåning till företag och annan mer
riskabel utlåning kan riskpremien komma att utgöra en större del av låneavgiften.
Ekonomisk frigörelse
Skuldökningen i samhället har medfört att många enskilda individer, små och medelstora företag,
kommuner och staten, allt mindre styr sin egen ekonomi. Ju större skulder man har desto mer
utlämnad är man till långivarna. Den ekonomiska makten förflyttas successivt med skuldökningen
från låntagarna till långivarna. Det blir de resursstarka långivarna, som via räntorna blivit resursstarka, som ställer villkoren.
Därför har inte alla individer samma möjligheter. Det kvittar hur duktig du är eller hur bra affärsidé du
har så har du inte samma möjligheter till fri verksamhet som den som äger mycket. Och det är räntan
som hela tiden omfördelar ägandet; från dem som äger litet till dem som äger mycket.
Eftersom de mest resursstarka dominerar samhällsutvecklingen, blir det de som har mycket kapital, som i praktiken lägger beslag på samhällets dagordning. Vart tog då demokratin vägen? Ett
hårt och orättvist samhälle skapas.
De resursstarka långivarna är inte endast privatpersoner utan även privata organisationer som
storföretag och privata/offentliga pensionsfonder eller -stiftelser. På så sätt är nästan alla medborgare delaktiga i och känner sig beroende av att räntesystemet ska fungera.
”- Det är väl bra om storföretaget tjänar pengar på pengar så jag kan jobba kvar.”
”- Pensionerna vill vi väl ska växa och bli så stora att de räcker till, när vi blir gamla.”
Men varför måste resursöverföringen ske via räntan? Om det inte behöver vara någon resursöverföring till de resursstarka privatpersonerna, storföretagen och pensionsfonderna - var stannar resurserna då? Var stannar resurserna och den ekonomiska makten då?
Mycket möjligt är att resurserna bättre hamnar där de behövs och att verksamheterna oss vanliga
9
människor emellan blir mer bärkraftiga. Mycket möjligt att arbetslösheten minskar.
Orsaken till att så många inom JAK Medlemsbank lägger ner tid och engagerar sig för att sprida
idén, beror på känslan av att vi har hittat en nyckel till ekonomisk frigörelse. Denna ekonomiska
frigörelse sker inte på bekostnad av andra utan bygger på en samverkan som står öppen för alla.
Förmågan att bygga upp ett eget kapital
Utan ränteoket ökar förmågan att bygga upp ett eget kapital. Se bilden som visar hur ett räntefritt
likviditetssamarbete, typ JAK Medlemsbanks sparlånesystem, ger långsiktiga skillnader jämfört
med vanlig räntebank i den enskildes ekonomi.
10
Ekologi och ekonomi
Vilket styr vad?
Vi får aldrig tro att naturen kan infoga sig i våra ekonomiska spelregler. I naturen finns naturlagar
och gränser som inte går att rubba. Vissa av naturens lagar och gränser känner vi till, andra känner
vi inte till. De ekonomiska spelreglerna som vi har idag är utformade som om naturen vore en
outsinlig källa. Ofta ger vi de ekonomiska argumenten större tyngd än de ekologiska. Ekonomi
sätts oftast över ekologi. Många inom JAK Medlemsbank upplever att detta är fel och vill hellre
att ekologi ska vara överordnad ekonomi. Det går att konstruera nya spelregler som är mer anpassade till den ekologiska verkligheten. Om spelreglerna anpassas till de ekologiska lagarna kan vi
få en ekonomi som verkligen lever upp till betydelsen av ordet ekonomi, hushållning, och då
behöver det inte bli en konflikt mellan ekologi och ekonomi.
Ränta på ränta är inte naturligt
Många stora och små kapitalägare eftersträvar maximal avkastning. Med ränta på ränta växer
finansiella kapitalet snabbare och snabbare och rätt som det är blir det en krasch. Naturkapitalet
kan inte växa med ränta på ränta - och ändliga resurser växer inte alls.
11
Konsumentmakt
När vi får pengar, får vi också del i ansvaret för framtiden. För det mesta måste vi konsumera
pengarna direkt. Vi betalar hyran eller räntorna på lånen. Vi köper mat, kläder och annat livsnödvändigt. Vad vi köper spelar stor roll. Genom att välja det som är producerat på ett miljövänligt
sätt påverkar vi framtiden positivt. Det är ibland dyrare, men då kan man tänka på följande; genom
att köpa en miljömärkt vara betalar man för sig direkt. Väljer man den billigare varianten skjuter
man upp miljökostnaderna till sina barn. Då blir det de som får betala.
Vi kan också välja rättvisemärkta varor. Då får producenterna rimligt betalt. Det blir naturligtvis
dyrare för konsumenten men då använder man sin konsumentmakt solidariskt. Det kan inte vara
okej att köpa varor som är producerade av människor under slavliknande förhållanden och till så
usla löner att du själv aldrig skulle kunna tänka dig att göra jobbet.
Hur vi väljer att spara och låna ger också effekter för framtiden. Om den räntefria idén utvecklas till
att i högre grad även gälla näringslivet, skulle räntefritt sparande ge näringslivet möjligheter till
räntefria lån. Räntefria lån bidrar till att långsiktiga verksamheter kan genomföras. Man kan även
som småsparare ställa krav på att pengarna ska lånas ut till verksamheter som gynnar framtida
generationer, genom att vara miljövänliga och socialt medvetna nu.
12
3 Vad gör vi?
Ur JAKs ideologiska program som togs vid föreningsstämman 2002 kan man läsa följande:
Som idéburen rörelse
Vi
• arbetar för ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället i sin helhet.
• sprider kunskap om räntans effekter för människa och miljö.
• bedriver en folkbildningsverksamhet genom ideella Informatörer och lokalavdelningar.
• arrangerar kurser, seminarier, studiecirklar, utställningar, informationsmöten,
räknestugor, temakvällar med inbjudna föreläsare och mycket mer.
• granskar nya idéer och lösningar på penningpolitiska och sociala problem.
• deltar i den pågående samhällsdebatten när det gäller frågor kring ekonomi och pengar.
• samarbetar med syskonorganisationer.
• arbetar för en fördjupad demokrati i föreningen.
• utvecklar metoder som underlättar delaktighet, demokratiskt medinflytande och
beslutsfattande inom föreningen.
• arbetar för att bli fler medlemmar.
• ger ut tidningen Grus&Guld med 5 nummer per år.
• bedriver intern utbildning, öppen för alla medlemmar och anställda, med ett flertal
seminarier per år.
• strävar alltid efter en levande diskussion som främjar medlemmarnas delaktighet och
engagemang.
Som bank
Vi
• arbetar för att enskilda människor och hushåll ska ha kontroll över sina liv genom att
kunna spara räntefritt, låna och återbetala sina skulder.
• ger medlemmar möjlighet att placera sina pengar utan ränta och att låna utan att hamna
i ränteskuld.
• främjar Stödsparande som ger möjlighet att spara till och stödja lämpliga projekt.
• fungerar som en telefonbank med huvudkontoret i Skövde.
• har ambitionen att bli bankalternativet för våra syskonorganisationer.
• utvecklar banktjänsterna så att medlemmarna ska kunna sköta alla sina bankärenden
genom JAK.
Bankverksamhet
JAK Medlemsbanks sparlånesystem är ett praktiskt exempel på ett räntefritt finansieringssystem.
Medlemmarna får lån till lägsta möjliga kostnad och med fasta framtida betalningar. Sparlånesystemet sköts av anställda på kontoren i Skövde och Orsa, efter samma principer som övrig
bankverksamhet, förutom att ingen ränta överförs från en medlem till en annan.
JAK Medlemsbank vill visa att genom ett organiserat samarbete mellan medlemmar är räntefri
finansiering praktiskt tillämpbar - andra banker är välkomna att ta efter.
13
Ideella krafter
Det är de ideella krafterna i JAK Medlemsbank som bär och förvaltar idén. Den ideella kraften
består av förtroendevalda medlemmar i JAKs lokalavdelningar och av ideella Informatörer runt
om i landet. De ordnar aktiviteter som t ex studiecirklar, debattkvällar, utställningar, öppet hus,
räknestugor m.m.
14
4 JAKs historia
År 1965 grundades Jord Arbete Kapital - riksförening för ekonomisk frigörelse, sedermera kallad
JAK Riksförening. Den ideella föreningen hämtade ursprungligen sina idéer från en liknande
rörelse i Danmark, grundad 1931. JAKs ändamål var att sprida kännedom om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering. I detta syfte utvecklades en sparlåneverksamhet under beteckningen JAKs fördelningssystem som började användas under 1970. Inom systemets ramar kunde föreningens medlemmar
spara och låna räntefritt.
JAK Riksförening var en religiöst och politiskt obunden ideell förening. Dess ideologiska mål var
att arbeta för ett samhälle utan räntor.
Genom besked 1989-05-24 förklarade dåvarande Bankinspektionen1 att den verksamhet som drevs
av JAK Riksförening drevs utan vinstsyfte och att föreningens uppgift endast avsåg att tillgodose finansieringsbehov hos föreningens medlemmar. Normalt krävs tillstånd för att ta emot
inlåning från allmänheten men då verksamheten drevs utan vinstsyfte och att föreningens uppgift endast avsåg att tillgodose finansieringsbehov hos föreningens medlemmar krävdes inget
särskilt tillstånd. Medlemsantalet var vid denna tidpunkt ca 3 500.
Allmänhetens intresse för JAK ökade kraftigt under finanskrisen i början av 1990-talet. Kursverksamheten inom föreningen tog fart och de medlemmar som ville, utbildades till ideella Informatörer
för JAK. Samtidigt uppmuntrades runt om i landet start av lokala avdelningar, som med hjälp av de
utbildade Informatörerna stod för en stor del av informationsverksamheten.
Under loppet av några år flerdubblades medlemsantalet i föreningen. Efter organisatoriska överväganden beslöts det att överföra verksamheten till en för ändamålet nybildad ekonomisk förening. JAK ekonomisk förening övertog hela verksamheten under 1993. JAK ek. för. förband sig
samtidigt att driva den verksamhet som JAK Riksförening dittills bedrivit med samma inriktning.
När statsmakterna tillkännagav avsikten att införa särskild lagstiftning som tillgodosåg behovet
av reglering av sparlåneverksamhet i föreningsform, förberedde JAK en anpassning av sin verksamhet till den nya lagen. JAK fick banktillstånd (oktroj) i december 1997 och startade bankverksamheten den 1 maj 1998. Nya namnet är JAK Medlemsbank med samma verksamhet som
tidigare. Huvudkontoret ligger i Skövde och det första lokalkontoret öppnades i september 2002
i Orsa.
JAKs första valspråk var Mänsklig och ekonomisk frigörelse, d.v.s. vi är ej bundna
av gamla ekonomiska dogmer, utan är fria att tänka i nya banor. Vi hjälper varandra att
bli fria från räntebördor, så att vi kan ha kontroll över vår egen livssituation. Vi strävar
ej efter frihet för den starkaste (smartaste) att utnyttja andra människor.
Eva Stenius, tidigt medlem i JAK Medlemsbank
________________
1
efter särskild prövning enligt 3 § andra stycket andra punkten lagen (1988:606) om finansbolag (FIL)
15
16
5 Vilka spelregler ska vi ha i vår ekonomi?
Att våga fråga
Många känner på sig att det finns stora brister i de nuvarande ekonomiska spelreglerna. Få frågar
och ifrågasätter. Särskilt som de ekonomiska termerna och även själva resonemanget är svåra att
förstå.
Det finns inga dumma frågor - möjligen dumma svar!
Men det går att prata om ekonomi med ord som alla förstår. Det borde gå att få
fler ekonomer och politiker att prata om de här sakerna på vardaglig svenska.
Det är bättre att fråga och verka dum än att inte fråga och förbli dum.
Hur kommer det sig att vi inte är nöjda med dagens ekonomi? Vad är det vi tycker är fel och
orättvist? Vad finns det för funktioner som gör att en del har stor makt och får ännu mer på andras
bekostnad?
17
Ekonomi - värderingar - spelregler
Grekiskans oikos betyder hus och det är därifrån eko kommer som är början på de båda orden
ekologi och ekonomi. Logi kommer från det grekiska ordet logos som betyder förnuft, kunskap.
Nomi i ekonomi kommer av det grekiska ordet nemeia som betyder ordna eller förvalta. Ekologi är
läran om huset vi bor i, d.v.s. naturen. Ekonomi betyder hushållning, dvs. att ordna och förvalta
huset vi bor i, naturen. Det handlar alltså inte bara om att förvalta pengar utan hela naturen. Det
handlar om att förvalta minsta lilla bakterie, mygga, mossa, likväl som vargar och allt annat som
hör naturen till. En ekonomi som bidrar till utrotning av arter är inte ekonomisk på sikt. Ju mer
livets väv av arter trasas sönder desto sämre blir existens-underlaget för kommande generationer
som ska leva på vårt jordklot.
HUSET = jordklotet
EKOLOGI = läran om huset
EKONOMI = hushållning
Nationalekonomi, eller samhällsekonomi, är vetenskap om samhällets ekonomiska förhållanden.
Det handlar alltså om hushållning i det hus som samhället befinner sig i, d.v.s. naturen. Men var
tog hushållningen vägen? Nationalekonomi, som borde handla om att hushålla med samhällets
och naturens resurser, ser idag ut att handla om att tjäna så mycket pengar som möjligt och att ha
en ekonomisk tillväxt.
Vetenskapen nationalekonomi borde väl alltså visa på hur vi ska kunna hushålla med allt som det
är ont om, samtidigt som vi, människor, ska ha det som behövs. Vad är det ont om? Vad är det som
behövs? borde då vara naturliga frågor inom området ekonomi. I den senare frågan lägger vi in
våra värderingar. Svaret skiftar från person till person. Vad är en rättvis fördelning av resurser?
Ska det vara rättvist? Här är det också värderingar som kommer in.
”En ekonomi som inte har som sin huvuduppgift att värna om sitt samhälles
existensunderlag förbereder sin egen och samhällets undergång.”2
_______________________
2
Olsson, Kåre och Lundberg, Bo, Optimum, Sveriges Utbildningsradio AB, 1992, sid. 117
18
Ekonomi handlar väl om att göra de ekonomiska spelreglerna sådana att man ordnar och förvaltar
huset på bästa möjliga sätt? Kan målet med ekonomin vara att mänskliga behov ska bli så väl
tillgodosedda som möjligt utan att existensunderlaget undermineras? I så fall måste spelreglerna
ändras! Spelreglerna inom ekonomins område sätts av oss människor.
Oikonomi och krematism
Redan Aristoteles funderade på skillnaden mellan, som han kallade det, oikonomi och krematism.
Den amerikanske ekonomen Herman Daly har i sin bok For the Common Good skrivit om hur han
uppfattar Aristoteles uppdelning. Oikonomi står för hushållning som har till syfte att öka hushållets
långsiktiga bruksvärde för alla sina medlemmar. Krematism däremot handlar om hur tillgångar och
förmögenhet manipuleras för att maximera det kortsiktiga monetära (som har med pengar att göra)
bytesvärdet (marknadsvärdet).
Krematism - varför införa ett nytt ord?
Om man sätter namn på trollen försvinner de och de blir inte så obegripliga och farliga.
Bo Lundstein, medlem i JAK
Bruksvärdet bestäms av föremålets nyttighet för brukaren medan bytesvärdet är det värde man
kan få vid ett byte. Bruksvärdet är något påtagligt och motsvarar ett behov som vid en viss nivå
är mättat. (Man kan inte äta sig mer än mätt.) För bytesvärdet, däremot, finns ingen mättnadsgräns. (Den som tjänar mycket pengar vill gärna tjäna mer.)
Daly pekar på tre skillnader mellan oikonomi och krematism. Oikonomi är när man är långsiktig, tar
hänsyn till hela hushållets (eller samhällets, om man så vill) kostnader och intäkter - inte bara
parternas, samt är inriktad på det konkreta bruksvärdet där det finns en naturlig mättnadsgräns.
Krematism, å andra sidan, är när man är kortsiktig, endast tar hänsyn till parternas kostnader och
intäkter samt är inriktad på bytesvärdet som inte direkt motsvarar ett verkligt behov, vilket gör att
det inte finns en naturlig mättnadsgräns.
Nöthjordar vet
när nog de fått
och går från gräset bort
men ovis man
aldrig vet
vad hans mage mäktar
Ur Havamal
Krematistens mål är en anhopning av kapital utan gräns. Den som är ekonomisk i Aristoteles
bemärkelse når en nivå där han är nöjd men för krematisten är det alltid bättre att få mer.
19
Klassisk ekonomi - ursprunget till initialerna J A K
Klassisk ekonomisk teori ”användes” som teori redan för 200 år sedan, när man funderade över
nationens förmögenhet. Då handlade det om hushållning med den fysiska verkligheten, som man
delade upp i jord, arbete och kapital. Härifrån kommer initialerna JAK, som just står för jord, arbete
och kapital.
Jord är alla våra naturresurser. Idag vet vi att det är betydelsefullt att dela upp naturresurserna i
förnybara naturresurser och icke förnybara naturresurser. Till jord hör även alla de levnadsbetingelser som för 200 år sedan inte behövde ordas så mycket om, men som idag är hotade. Exempel
på levnadsbetingelser är ren luft, rent vatten, frisk matjord, friska växter och ozonlagret i atmosfären.
Arbete står för det vi människor bidrar med i form av skaparkraft, kunnande och arbetsförmåga.
Kapital är i detta avseende produkten av jord och arbete, d.v.s. byggnader, redskap, mat, kläder,
pengar mm. Man kan också säga att kapital är allt som bidrar till att nyttigheter produceras.
Danska JAK har en gång formulerat Kapital så här: Realkapital - eller äkta kapital - är resultat av
mänskligt arbete med naturresurser och produktionsmedel samt kunskap om hur de används. T ex
maskiner, byggnader, transportmedel, vägar, broar, energianläggningar, datasystem, mark. Falskt
kapital är däremot den del av det finansiella kapitalet som används för spekulation och som det
krävs ränta på.
Ordet kapital hör till de mest mångtydiga och omtvistade i nationalekonomin.3
_____________________
3
Dickson, Luukkainen och Sandelin, Termer i Nationalekonomi, innebörd och sammanhang, Almqvist &
Wiksell Förlag AB, 1992
20
Neoklassisk ekonomi – ohållbara antaganden
Den nu dominerande nationalekonomiska teorin är den neoklassiska.4 Denna teori kom för drygt
100 år sedan och innebar ett nytt ekonomiskt tänkande. De ekonomiska problemen flyttades, av
de neoklassiska ekonomerna, från samhällets materiella försörjning till äganderättsöverlåtelser.5
Priser och balansvillkor på konkurrensmarknader ansågs nu vara viktigare. Ekonomi blev inte
längre en fråga om hushållning med knappa resurser utan endast hushållning med pengar. Man
antog hädanefter att allt kunde bytas ut mot pengar.
Alla har behov, men efterfrågan kan bara uttryckas av den som har pengar.
Kåre Olsson, medlem i JAK
Den neoklassiska ekonomiska teorin, som alltså används än idag, bygger på värderingar och
antaganden som känns mycket ohållbara. T ex
• att allt kan prissättas
Dagens nationalekonomer kan sätta pris på allt, så att det blir siffror istället för ord i beslutsunderlagen. De kan sätta pris på en hotad art, en förstörd matjord, en urskog, en människas liv
o.s.v.
Antagandet är ohållbart därför att det är etiskt omöjligt att sätta pris på något man aldrig kan få
igen. Vem ska prissätta? Vi vet inte hur framtida generationer värderar t ex matjorden och urskogen. Sätter man ett pris i pengar går det dessutom att köpa.
____________________
4
5
Den finns bra beskriven i Klas Eklunds bok Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomi
Bergström, Sören, Skånberg, Kristian m fl, Hållbar ekonomi, Sveriges Utbildningsradio AB, 1996. sid. 54
21
• att allt är utbytbart
Varje resurs kan bytas ut mot någon annan resurs. Oljeeldning kan bytas mot elpatron, anställda mot robotar, bussresor mot telefonsamtal eller skollärare mot videokassetter. Om man
bara har pengar kan den resurs som bäst passar ens förutsättningar kommenderas fram.6
Antagandet är ohållbart därför att alla resursbyten ger följder för naturen eller enbart människan.
Allt är inte utbytbart i naturen. En art som är utrotad kan inte bytas ut. En fjällnära skog kan inte
ersättas. Människan, som ju är en del av naturen, kan få utstå följder som inte går att räkna i
pengar till följd av att man byter ut någon resurs.
• jordens resurser är obegränsade
En resurs tar aldrig slut utan den blir mer och mer svåråtkomlig. Därmed blir resursen dyrare
att utvinna och efterfrågan minskar. Det enda som begränsar är tillgången på pengar. Har
exploatören pengar kan han utvinna mer. Har köparen pengar så finns det efterfrågan.
Antagandet är ohållbart. Om det i framtiden blir en bristvara av något, ses detta inte som ett
allvarligt problem i neoklassisk teori - då stiger priset och efterfrågan minskar. Men det kan ju
faktiskt vara så att resursen som det blir brist på är livsviktig för våra barnbarn oavsett om de har
pengar eller inte. Med vilken rätt kan nuvarande generationer göra slut på sådant som inte går att
återskapa? En utrotad art kan aldrig komma igen. Det komplicerade samspelet mellan jordens växtoch djurarter gör att vi inte vet hur många arter som dessutom ”dras med” mot utrotningsbranten
genom att en av dem utrotas av människan.
Det är oansvarigt att göra slut på allt som inte är förnyelsebart. Detta för att vi fördärvar framtida
generationers möjlighet till välfärd, eller rentav överlevnad. Om vi nu gör slut på all åtkomlig olja
så har de efterkommande en valmöjlighet mindre - de kan inte använda oljan. Dessutom gör vår
användning av olja att vi kanske får en växthuseffekt som de efterkommande inte alls önskat.
Detsamma gäller uran och andra icke förnybara resurser.
I vissa fall ökar efterfrågan när utbudet minskar eftersom sällsynta varor kan vara attraktivare än
varor som är vanliga. Dessa alltmer sällsynta varor får då ett stigande marknadspris (bytesvärde)
vilket kan påskynda bristen. Exempel på detta är strandtomter och ägg från utrotningshotade
fåglar. Strandtomter har blivit dyra och det är endast de mycket rika som numera kan köpa dem.
Lokalbefolkning som bedrivit verksamhet där i flera generationer får flytta på sig. Strandtomten
finns förvisso kvar men kunskapen om hur man bedriver en ekonomisk verksamhet för att kunna
överleva just där kanske har gått till spillo.
Ett ägg från en fågel blir dyrt just p.g.a. att fågelarten är sällsynt. Ju fler ägg som stjäls och säljs
desto mer sällsynt blir fågeln och rätt som det är, är den utrotad. Den går aldrig att återskapa.
Natursynen att människan har en självklar rätt att exploatera alla jordens ”resurser” på ett sätt
som orsakar miljöförstöring, utrotning av arter och försvårar för efterkommande generationer är
inte accepterad av alla människor i världen. Det finns en annan natursyn där det är lika självklart
att människan ses som en del av naturen och att andra arter har rätt att finnas till likväl som
människan. Vi har inte rätt att exploatera allt. Den senare natursynen respekteras inte i den neoklassiska teorin.
_____________________
6
Bergström, Sören m fl, Hållbar ekonomi, Utbildningsradion,1996, sid. 44
22
• framtiden är mindre värd än nuet
I många ekonomiska kalkyler tillämpas diskontering. Då får framtida resurser ett mindre
värde än dagens resurser. Detta bygger på ett resonemang som säger att framtida generationer
kommer att konsumera mer än vad vi gör idag, p.g.a. teknisk utveckling, större resurstillgänglighet och ekonomisk tillväxt.
Antagandet är ohållbart därför att framtida generationer troligtvis inte kommer att kunna konsumera mer än vad vi gör. Miljöproblemen minskar resurstillgången och den tekniska utvecklingen
kan inte kompensera detta. Även om framtida generationer hade möjlighet att konsumera mer än
vår generation - varför skulle de göra det?
• vi är alla ”nyttomaximerare”
En nyttomaximerar handlar endast efter vad som är bäst för honom själv. När alla gör vad som
är bäst för dem själva får vi effektivitet i ekonomin.
Här handlar det om vilken människosyn man har. Att begränsa människan till en nyttomaximerare
eller vinstmaximerare känns ganska futtigt. Dessutom finns det många som tycker att egoistiskt
handlande är oetiskt. Ofta visar det sig också att samarbete är mer effektivt och ekonomiskt för
alla parter än när var och en endast ser till sitt eget bästa. De som tänker på efterföljande generationer och försöker handla efter vad som är bäst för dem kanske låter sin egen efterfrågan stå
tillbaka.
• perfekt konkurrens råder
Detta stämmer inte eftersom de stora företagen hela tiden strävar efter att minska eller utplåna den
perfekta konkurrensen. (Se avsnittet Fungerar marknaden?)
Alla dessa exempel på ohållbara antaganden gör att den neoklassiska teorin känns föråldrad och
inte verklighetsförankrad.
Fungerar marknaden?
Idag hyllas marknaden och marknadsekonomin. Vi, människor, som har behov och betalningsmedel, är marknaden och vår efterfrågan ska styra vad som ska produceras. Motsatsen är planekonomi där produktionen centralt styrs i detalj.
Önskebilden av en fungerande marknadsekonomi är kanske att vi människor handlar med varandra på jämlika villkor och utan inblandning av någon ovanifrån.
Det låter ju bra. Men varför ser det då inte ut så i de områden där marknadsekonomi tillämpas.
Varför får vi transnationella företag som i namnet av marknadsekonomi beter sig som planekonomer?
Varför får vi storföretag som detaljstyr produktionen åt de konsumenter som har råd att betala?
Varför utnyttjas de övriga människorna, som inte kan betala, som billig arbetskraft mot undermålig
lön och på arbetsvillkor som är rent omänskliga?
Vad är då marknadsekonomi? Inom vilka områden kan vi tillämpa marknadsekonomi?
Teorin säger att om marknadsekonomins prismekanism ska fungera perfekt, måste följande förutsättningar vara uppfyllda 7:
____________________
7
Klas Eklund, Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomin, Prisma 2004, sid. 89
23
• antalet köpare och säljare på marknaden måste vara så stort att ingen av dem på egen hand
kan påverka priset
Ja det vore ju bra, men idag är det ju inte så. De stora företagen har alltid fördelar på de små
företagens bekostnad. Sammanslagningar gör att de stora hela tiden blir större och slår ut de
mindre. Oligopol (några få) och monopol (en enda) uppstår och de stora företagen bestämmer
själva priserna. Behöver vi reglera marknaden så att det blir många små företag istället för få
stora?
• inga säljare och inga köpare får samverka med varandra
Ett litet antal personer, VD:ar och styrelseproffs, sitter i styrelserna för de ganska få stora företag
som dominerar den svenska marknaden. Detta ger idealiska förutsättningar att samverka på högsta nivå. De stora företagen har även stora resurser till lobbying och liknande. Media- och
förlagsbranscherna är en del av detta nätverk av stora företag och delar deras intressen och
värderingar. Makten är numera mycket koncentrerad i Sverige.
• varorna måste vara enkla och homogena, så att de verkligen kan köpas och säljas i många
olika kvantiteter
Hur många av våra produkter är enkla och homogena, d.v.s. likvärdiga? Reklamen är alltid inriktad
på att framställa varan som unik, helt enastående och mycket annorlunda jämfört med
konkurrenternas varor.
Mängdrabatterna gör att det är svårt för små företag att klara sig, då inköpen blir för dyra.
• konsumenterna ska ha fullständig information om vad som händer på marknaden
24
Konsumenten får sällan fullständig information om varan. Hur odlas och tillverkas varan? Används bekämpningsmedel eller andra kemikalier som förstör jord, vatten eller luft? Hur mår de
anställda som tillverkar varan? Bygger tillverkningen på barnarbete eller annat slavarbete? Vad
händer när varan hamnar i soporna? Idag är det ju den här informationen vi behöver, för att veta
om varan är bra eller inte. Säljarna tillhandahåller inte den informationen utan istället förskönad
reklam. Vem ska ta ansvaret och kostnaden för den fullständiga informationen?
• det ska vara möjligt för nya företag att fritt och snabbt ta sig in på marknaderna
De stora transnationella företagen kontrollerar sina marknader på olika sätt. Hur lätt är det för ett
litet företag att ta sig in på en marknad egentligen?
• det får inte finnas stordriftsfördelar som gör att tillverkningen blir billigare och billigare ju
mer man producerar. Då slås småföretagen ut, vilket driver fram monopol (det vill säga att ett
storföretag kontrollerar marknaden) eller oligopol (att marknaden kontrolleras av ett litet
antal företag). Därmed bryts villkoret om många små företag som inte själva kan styra priserna.
Det finns en mängd stordriftsfördelar! De stora företagen driver utvecklingen mot stordrift för
massproduktion. Priset per styck blir lägre.
• anpassningen till de nya villkoren måste gå mycket snabbt
Är stora företag beredda på nya villkor? Gör de inte allt för att de själva ska få diktera villkoren?
• förutsättningen för att de olika hushållen och individerna alla ska kunna ha en stark ställning på marknaden, är att fördelningen av inkomster är någorlunda jämn, och att inte
marknadskrafterna sätts ur spel av politiskt eller klassmässigt förtryck
Vi kan bara konstatera att fördelningen av inkomster är ojämn både i Sverige och i världen.
• inga kollektiva varor
Ett nationellt försvar är ett exempel på en kollektiv vara. Den går inte att sätta pris på utan måste
finansieras via skatter. Man kan tycka att sjukvård och utbildning är kollektiva varor. Andra
kollektiva varor kan vara allemansrätten, rent vatten och frisk luft.
• inga externa effekter
En mängd varor ger idag externa effekter, d.v.s. att andra än köparen och säljaren råkar ut för
effekter han inte vill ha. T ex ger många varor som vi köper idag effekter på miljön som på något
sätt orsakar kostnader för framtida generationer.
Hur får vi ovanstående förutsättningar i kursiv stil att gälla? Hur rättar vi till de svårartade brister
som dagens så kallade marknadsekonomi har? Måste vi inte reglera marknadsekonomin för att det
ska bli en äkta marknadsekonomi?
25
Värderingar till grund inför valet av ekonomiska
spelregler
Ovan beskrivna ekonomiska teorier tillämpas i västvärlden. I andra världsdelar gäller andra ekonomiska modeller och spelregler som vuxit fram beroende på vilka värderingar som är och har varit
viktiga. I muslimska länder, där man följer Koranen, är företeelsen ränta olaglig. Därför har det där
utvecklats andra modeller för hur ekonomin ska organiseras. Därmed är det inte sagt att spelreglerna där inte uppvisar en del av de nackdelar som räntan medför, t ex att vissa skor sig på andras
arbete.
I Afrika och Asien finns, eller har funnits, en mängd olika sätt att organisera ekonomin baserat på
deras religioner och grundvärderingar. Tyvärr verkar det som om västerländska modeller för att
organisera ekonomin tränger ut gamla ekonomiska system som dittills fungerat mycket effektivt.
Det har inom vissa områden varit brukligt att hjälpas åt i en by att bygga ett hus till de nygifta. I
västerländska ekonomier har detta samarbete blivit mycket svårare, kanske rentav omöjligt.
Våra västerländska ekonomiska teorier är anpassade till ett kolonialistiskt tänkande, som inneburit en självklar rätt att utnyttja andra människor och naturen för våra egna syften. Vår nuvarande
ekonomiska teori är därmed inställd på att konkurrens, kamp, strid och hemligheter ska ge
ekonomisk effektivitet istället för samarbete, öppenhet och en självklar rätt att få veta allt.
Varför kan vi inte ha ekonomiska modeller och spelregler som passar in i verkligheten och som
uppfyller våra mål? Varför kan inte bakomliggande värderingar göras tydliga?
Det finns inga objektiva ekonomiska modeller. Bakom varje ekonomisk teori, modell och spelregel
finns en värdering. Varför inte lyfta fram dem i ljuset så att vi ser dem och kan ta ställning till dem?
Den neoklassiska ekonomiska teorin kan användas för att legitimera dagens utveckling där den
ekonomiska makten blir alltmer snedfördelad, där det hela tiden sker en omfördelning från dem
som har lite till dem som har mycket och en växande andel av befolkningen sjunker ned i fattig-
26
dom. Men anser vi verkligen att denna utveckling är önskvärd?
För det är väl ändå så att det ska vara våra värderingar som ska styra utformningen av ekonomiska
modeller? Ekonomiska spelregler måste kunna ifrågasättas och ändras. Det är ju inga naturlagar vi
har att göra med, det är ju endast regler som människor själva hittat på.
”...Visst kan man tycka att kapitalplacerarna agerar kortsiktigt, omänskligt och utan kunskap.
Men sådana är spelreglerna...”
Villy Bergström, Dala-Demokratens ledare, (s), den 5 mars 1997, numera vice riksbankschef
Ekologisk ekonomi - hållbar ekonomi - uthållig
utveckling
Nya ekonomiska modeller tar hänsyn till jordens verkliga resurser - inte bara till pengar.
Jordklotet kan inte växa.
Ingenting försvinner - allting sprids.
Fler och fler inser nu att vi alla måste börja hushålla med jordens knappa resurser = vara ekonomiska i dess rätta bemärkelse. Därför kan inte ekonomi och t ex ekologi vara två vetenskaper utan
samröre. Ekonomi och ekologi kopplas ihop av de ekologiska ekonomerna. Vetenskaperna är
mycket olika då man på natursidan tittar efter och försöker förstå hur det ekologiska systemet
fungerar medan ekonomerna sysslar med de spelregler människan hittat på som finns i det ekonomiska systemet. Och eftersom de ekologiska lagarna inte går att ändra måste följaktligen de
ekonomiska spelreglerna ändras om det hela ska gå ihop. Det svåraste att ändra inom ekonomin
sitter i våra medvetanden, hur vi tänker.
Carl von Linné konkurrerade om professuren i ekonomi ca 1730. Han betonade betydelsen av botanik, zoologi och geologi i ekonomiämnet. Hans grundtanke var att Gud hade
skapat naturens egna ekonomiska system - ‘Oeconomia naturae’ - i vilken alla varelser
inklusive människan måste anpassa sig.8
Om vi har en produktion av varor och tjänster som är anpassad till vad naturen orkar med och till
gemensam nytta, handlar det om ekologisk ekonomi. Sparande är en viktig beståndsdel i ekologisk ekonomi för att kunna satsa långsiktigt på bra teknik. Hur ser ett sparande ut för att kunna
platsa i en ekologisk ekonomi? Tänk om ekonomin skulle bygga på öppen information och kvalitet i stället för vilseledande reklam. Vilka beslut skulle gå igenom om varje väsentlig fråga inom
ekonomin underställdes ekologisk och social prövning? Skatteväxling9, som är ett förslag som
innebär beskattning av energi och ändliga resurser istället för arbetskraft kan vara ett kraftfullt
redskap för att få en mer ekologisk ekonomi. Andra måttstockar än BNP kan användas för att
uttrycka välfärd. Måttstockar som istället uttrycker sociala förhållanden, miljöpåverkan, energikonsumtion, avfallshantering mm. Vad skulle en räntefri ekonomi ge för positiva effekter?
___________________
8
Lönnroth, Johan, Schamanerna, Arena, 1993, sid. 51
9
Bergström, Sören m fl, Hållbar ekonomi, Utbildningsradion,1996, sid. 225
27
Det finns mycket att göra och mycket att tänka om i.
Inför ett beslut om ett större projekt eller kapitalinvestering kan det vara svårt att veta
hur beslutet ska se ut för att det ska leda till en uthållig utveckling. Då kan man göra en
riktningsanalys. Genom att göra en lista över för- och nackdelar enligt sex kriterier och
sedan jämföra resultatet med andra sätt att tillgodose samma behov, har man ett beslutsunderlag som visar om beslutet innebär att miljön blir sämre eller bättre. Kriterierna
finns beskrivna i en minirapport från Svenska kommunförbundet och heter Minirapport
om miljö och naturresurser i fysisk planering.10
Vad kan vi göra?
Vi kan kräva förändringar. Vi kan tydligt visa att vi vill ha en framtid som bygger på värderingar
som vi tycker är riktiga. Vi kan påverka spelreglerna i ekonomin.
Även om de traditionella neoklassiska ekonomerna fortfarande är de som hörs och syns mest
kommer alltfler ekologiska ekonomer fram i debatten. Men om de ska få gehör för sina synpunkter
måste vi vanliga människor genomskåda de gammalmodiga neoklassikerna och lyfta fram de
ekologiska ekonomerna. Vi kan fråga efter ekonomer med socialt ansvar och ekologiskt engagemang.
____________________
10
Grundelius, Eva, Minirapport om miljö och naturresurser i fysisk planering,
Svenska Kommunförbundet, 1991
28
Vi kan använda våra pengar som styrmedel. Om jag väljer att köpa miljömärkta varor så visar jag
att jag vill ha en ekologisk hållbar framtid. Om jag dessutom väljer att köpa Rättvisemärkta produkter så visar jag solidaritet med andra.
Om jag styr mitt sparande till investeringar i det jag tror är bra för framtiden så är jag med och styr
mot en bättre framtid.
Att bli medlem i JAK Medlemsbank är ett sätt att visa att man tar avstånd från girighetsekonomin.
Att prata om
• Vad tänker du först på när du hör ordet ekonomi? Vad betyder ordet ekonomi för dig?
• Vem bestämmer spelreglerna i ekonomin? Var fattas besluten?
• Vilken natursyn har du?
• Vilken människosyn har du? Är människan i grunden girig?
• Inom vilka områden tycker du att det ska vara ekonomisk tillväxt?
• Hur beskriver du välfärd?
• Vad betyder existensunderlag för dig?
• Vad vill Du att Dina sparade pengar ska användas till?
• Om vi utgår från att vi vill ha en fungerande marknadsekonomi - vilka ekonomiska spelregler
behövs för att marknadsekonomin ska fungera bättre? Läs de kursiva punkterna i texten. Vilka
antaganden och förutsättningar är rimliga? Vilka regleringar behövs?
29
6 Skulder och tillgångar ökar
Jobbigt för kronofogden
Betalningsföreläggandena hopar sig hos kronofogden. Efter en topp i slutet av 90-talet har fallen
hos kronofogden minskat något varje år i början av 2000-talet. Under 2003 skedde en markant
ökning av antalet betalningsförelägganden. Det var 11 % mer jämfört med året innan.11
Det är lätt att lockas av fräcka reklamerbjudanden om snabba lån. När taket är nått sitter man med
skulder som kronofogden får driva in åt fordringsägarna. Skulden ökar snabbt med ränta på ränta.
Varje månad dras ett belopp från lönen, som kronofogden vidarebefordrar till fordringsägarna.
Beloppet som dras kanske inte ens täcker räntorna, så skulden hos kronofogdgen ökar hela tiden,
trots månatliga inbetalningar.
Men också de som inte tagit oplanerade lån kan råka illa ut. Om räntan plötsligt går upp så spricker
kalkylen. Människor som hittills klarat av sin ekonomi kan bli ett fall för kronofogden.
De allra flesta av oss är skuldsatta. Som det ska vara, tycker en del. Andra tycker att utvecklingen
är skrämmande.
Den ekonomiska tillväxten har varit stark, vilket gjort att ”kakan” har blivit större och vi har
tillsammans tjänat mer pengar än någonsin. Varför ska då egentligen skulderna samtidigt öka?
Svenska folket står i skuld. Ordentligt dessutom.
Enligt Svenska Bankföreningen är nu de svenska hushållens sammanlagda skuld för
bostadslån större än hela statsskulden.
Statsskulden är närmare 1 200 miljarder kronor. Hushållens bostadslån är uppe i
1 265 miljarder.
Låga räntor i kombination med fortsatt stigande huspriser anges som förklaring, men
bankföreningen tror ändå inte att det är någon fara för en lånebubbla.
Tidningsnotis i Dala-Demokraten under 2003
Skulderna ökar
Någon gång skedde en vändning. Från att till vardags ha levt efter måtto ”spara först och köpa
sedan” övergick man till att låna till köpet och betala sedan. Att låna pengar gällde tidigare
affärsmännen och för hushållen endast vid mycket stora inköp, som ett eget hus.
Väl inne i konsumtionssamhället, med kraftig ekonomisk tillväxt och en allmän framtidstro på att vi
hela tiden skulle kunna öka vår materiella standard och tjäna mera pengar, blev det vanligt att låna
till inköpen.
____________________
11
Annelie Cederroth, mediaansvarig på Kronofogdemyndigheten i Gävleborg
30
Ett tag, när inflationen var hög och räntan låg, var man betraktad som dum om man sparade först
och handlade sedan. Det smarta var att ta mer lån än vad man egentligen behövde.
Samma skedde i stat och kommun. Upplåningen till offentlig verksamhet var ett minimum före
1970.
Räntechocken 1992 utmynnade i rekordräntor som innebar en katastrof för vissa hushåll. Vissa
spekulanter tjänar grova pengar på sådana katastrofer.
Det går aldrig att veta i förväg hur räntenivån ska se ut. Man binder lånen på ett, två eller fem år,
men efter det vet man inte hur det kommer att se ut. Det är inte lätt att planera för kostnader som
kan ändras och räntorna på bostadslånen är en stor post i hushållens totala budget. Har man
skulder är man mycket mer känslig för inkomstminskningar och kostnadsökningar.
Är det friskt att skulderna i ett samhälle ökar hela tiden?
Samtidigt ökar i och för sig tillgångarna, eftersom varje skuld motsvaras av en finansiell tillgång,
en fordran. Tillgångarna ökar i samma takt, men hos andra hushåll än de som lånar. De som har
stora förmögenheter behöver ju inte låna pengar. Det är de som lånar ut dem. Men är detta bra? Är
det bra att vi är skyldiga varandra mer och mer?
31
Finansiella tillgångar
De finansiella tillgångarna i Sverige är sedlar, mynt, obligationer, fordringar på lån, aktier och
ägarandelar, försäkringssparande mm. Hur mycket det fanns av varje 2003 kan du se i nedanstående diagram. Leta gärna upp färskare siffror i senaste Statistisk Årsbok för Sverige.
Källa: Statistisk Årsbok för Sverige 2005
Om man delar upp samhället i olika samhällssektorer och ser hur mycket finansiella tillgångar och
skulder varje sektor har, ser det ut enligt diagrammet nedan. De icke-finansiella företagen, d.v.s.
vanliga företag, är den enda sektor som är nettolåntagare. Företagen har mer finansiella skulder
än tillgångar. Detta förklaras dels av att de lånar upp kapital och emitterar värdepapper som sedan
används till reala investeringar, dels att de emitterade börsnoterade aktierna redovisas till marknadsvärde även på skuldsidan i finansräkenskaperna.
De finansiella företagens, d.v.s. bankerna med flera, finansiella tillgångar och skulder ligger på
höga nivåer eftersom de är ”mellanhänder”, dvs. de slussar finansiella tillgångar och skulder från
den ena till den andra.
Inom offentlig sektor balanserade de finansiella tillgångarna och skulderna i slutet av 2003 vilket
förklaras av att statens nettoskuld balanseras av socialförsäkringssystemets fonderade reserver,
vilka alltså ingår i offentlig sektor. Den tredje delsektorn inom offentlig sektor är kommunsektorn
vilkens finansiella netto i princip balanserat i slutet av år 2003.
Hushållssektorn och utlandssektorn är de främsta nettolångivarna gentemot de övriga sektorerna. Hushållen och dess ideella organisationer har som grupp mest finansiella tillgångar i förhållande till sina skulder. Men inom den gruppen ser det naturligtvis olika ut. De flesta hushåll har
mer skulder än finansiella tillgångar. Några få hushåll äger däremot väldigt mycket, vilket gör att
hushållssektorn som grupp har mer finansiella tillgångar än skulder.
32
Källa: Statistisk Årsbok för Sverige 2005
Hur mycket ökar skulderna?
Diagrammet Våra skulder visar hur de totala skulderna i de olika samhällssektorerna i Sverige har
ändrats mellan 1995 och 2003. Det är en mycket kort tid. Från 1995 till 2003 har skulderna ökat 70%.
Skulderna har ökat från ca 7 000 miljarder kr till ca 12 000 miljarder kr. Överlag kan sägas att
skulderna har ökat snabbare än BNP-utvecklingen. De senaste åren har skulderna ökat för hushålls- och icke-finansiella företag men minskat för offentlig (gemensam) sektor.
Källa: Statistisk Årsbok för Sverige 2005
33
Räntan ökar tillgångarna
Tillgångarna ökar i samma takt som skulderna. Varje lån motsvaras ju av en fordran hos en annan
person eller organisation. Ökade skulder ger automatiskt ökade tillgångar.
Räntan ökar tillgångarna och på andra sidan - skulderna. Om räntan inte konsumeras upp så läggs
den till kapitalet och lånas ut igen. Förmögenhetskatt och skatt på kapitalinkomster motverkar en
del men inte helt. Se följande exempel.
Den rikaste personen i Sverige hade år 2002 en beskattningsbar förmögenhet på 1 500 miljoner kr,
d.v.s. 1,5 miljarder. Han/hon betalade 22 miljoner i förmögenhetsskatt. Varje år får personen i fråga en
avkastning (förräntning) på sina tillgångar. Om avkastningen är 10% så motsvarar det 150 miljoner.
Då ska 30% av det betalas i skatt, d.v.s. 45 miljoner. Återstår 83 miljoner kr. En del av detta konsumerar hushållet upp. Hur mycket? Ja, hur mycket kan ett hushåll konsumera på ett år? 20 miljoner? Vi
säger 20 miljoner. Resten av avkastningen (räntan) läggs till kapitalet. Resten är 63 miljoner kronor.
Tillgångarna har på detta sätt ökat till 1 563 miljoner kronor. Nästa år förväntar sig hushållet en
avkastning på detta, större belopp. Då blir avkastningen (räntan) 156 miljoner kr, om det fortfarande
är 10%. Om han/hon även detta år konsumerar 20 miljoner och betalar förmögenhetsskatt på 22
miljoner och skatt på inkomst av kapital 47 miljoner, så blir 67 miljoner kvar att lägga till kapitalet.
Tillgångarna har då ökat till 1 630 miljoner kr, d.v.s. ca 1,6 miljarder kr.
Tillgångarna kan givetvis också öka eller minska i värde beroende på hur riskfyllt kapitalet placeras. Har hushållet otur kan de förlora sina tillgångar i riskfyllda placeringar som har mycket. Det
var endast 7,4% av befolkningen över 20 år som hade minst 20 000 kr i överskott av inkomst av
kapital under inkomståret 2001.12
Jubelår
För länge sedan fanns jubelår med jämna mellanrum. Under jubelåret blev med ens alla skuldförbindelser verkningslösa. Såväl skulderna som fordringarna försvann. Man fick börja om från
början igen. Meningen med jubelår var nog att undvika en alltför sned fördelning av resurserna.
I och med avskrivningen av skulder och fordringar så kunde man slippa jättekoncentrationer av
förmögenheter och den beroendeställning som låntagarna alltid är i gentemot långivarna.
Den som lånar pengar måste på något sätt ordna fram räntan. Om utlåningen är riskfri lämnas alltid
räntan tillsammans med amorteringarna till långivaren som på så sätt ökar sin förmögenhet och
därmed kan låna ut mer pengar.
Att prata om
• Är skuldökningen i samhället ett problem?
• Är tillgångsökningen i samhället ett problem?
• Är överföringen av resurser ett problem?
_____________________
12
Statistiska Centralbyrån, www.scb.se, Hushållens ekonomi, Statistik över inkomster och taxeringar
34
Eftersom klyftorna mellan fattiga och rika ökar, så blir de flesta rika rikare hela tiden. Sverige
har på senaste tiden varit bland de bästa länderna på att öka klyftorna mellan de som har lite
och de som har mycket.
35
7 Svenska statens skuld
Statsskulden uppgick år 2003 till ca 1 220 miljarder kr. Statens räntekostnader under 2002 uppgick
till ca 65 miljarder kr vilket motsvarar 9% av statens totala utgifter samma år. Räntekostnaderna
har varit uppe i över 100 miljarder kr under 5 år på 1990-talet.
Källa: Riksgäldskontoret, www.rgk.se
I nästan alla länder är det samma mönster. Statsskulderna har ökat och därmed räntebördan. Allt
större andel av landets skatteinkomster har använts till att betala räntor eller så lånar staten mer
för att betala räntorna och därmed blir det ännu mer räntor som ska betalas nästa år. I Sverige har
vi genomgått en stor nedbantning av medel till sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg m.m. så att
skatteinkomsterna ska räcka till räntor och amorteringar på statsskulden. Detta har vi varit tvungna
att göra för att visa att Sverige är kreditvärdigt, d.v.s. få långivarna villiga att fortsätta att låna ut
pengar till svenska staten.
36
Källa: Riksgäldskontoret, www.rgk.se
Under åren 1988 till 2002 har vi sammanlagt betalat räntor på statsskulden till ett belopp som uppgår
till 1 220 miljarder kronor. Det är lustigt nog samma belopp som statskulden uppgick till 2003.
Om vi tänker oss att vi redan 1988 hade infört ett räntefritt penningsystem i Sverige, så hade vi
istället för att betala räntor kunnat amortera på statsskulden. Då hade vi inte haft någon statsskuld
alls i början av 2003. Under 2003 hade vi dessutom haft ca 60 miljarder extra för övriga utgifter med
samma skatteuttag.
Varför är det då viktigare att betala räntor än att betala kostnader för sjukvård, social omsorg och
andra gemensamma nyttor? Varför kan anslagen minskas till nästan alla sektorer i statsbudgeten
utom räntorna?
En del av statsskulden är upplånad utomlands, men till största delen är det svenska innevånare som
lånat ut pengar till staten, varav de största var AP-fonden, försäkringsbolagen och hushållen.
Om jag köper statsobligationer, får jag en garanterad avkastning (ränta) i flera år framåt. Denna
garanterade ränta är för staten viktigare att betala ut än t ex barnbidrag. Därför kan barnbidraget
sänkas. Småbarnsföräldrar biter ihop och försöker tänka att det är för Sveriges bästa. Varför kan man
inte göra obligationsköparna ”krismedvetna” på samma sätt? Varför är det viktigare att betala dem
som tjänar pengar på pengar?
Alla frågor måste nog besvaras med att räntan i det närmaste är helig. Vi har ett monetärt system som
bygger på ränta. Om staten inte skulle betala sina räntekostnader är man rädd att hela systemet
undermineras. Räntorna betalas genom att staten tar nya lån. Skulden ökar och räntorna blir större
för varje år. Ska man få bukt med det, utan att ändra det monetära systemet, måste staten skära i
andra sektorers budget. Räntan är som en gökunge som tränger ut boets ursprungliga fågelungar.
37
Fördelning av statens utgifter ser du i följande diagram.
Källa: Årsredovisning för staten 2004
Det är lätt att blanda ihop miljoner och miljarder. Hur stor skillnad är det egentligen?
Om man räknar i sekunder ser det ut så här:
• 1 miljon sekunder är ca 12 dygn
• 1 miljard sekunder är mer än 30 år
Lars Åkerlund, Gotland, medlem i JAK
Att prata om
• Vilka av statens utgifter tycker du är minst viktiga att ha kvar, när det är ont om pengar?
38
8
Den globala skuldkrisen
Rik och fattig är relativa begrepp och handlar om hur människor uppfattar sin livssituation i
relation till andras. Men vi kan ändå tala om faktiska skillnader i levnadsstandard och orättvis
fördelning av resurser och makt. Utan hänsyn till stora skillnader mellan länder, kan världen delas
upp i Nord, länder med hög materiell standard, resursslöseri och relativt gott om pengar och Syd,
länder med relativt ont om pengar, vars resurser Nord drar nytta av och där de flesta människor
har låg materiell standard.
Det här kapitlet handlar om den globala skuldkrisen. I över 25 år har majoriteten av världens
fattigaste länder levt med ohanterliga skuldbördor. Länder som har mycket begränsade resurser
att tillgodose sina medborgares grundläggande behov med. Räntor och amorteringar på lån
dränerar fattiga länder på resurser som annars skulle kunna användas till social service som
utbildning och sjukvård.
Syd betalar idag ca 4 gånger mer i räntor och amorteringar, till långivare i Nord, än de får i bistånd.
Så länge detta får fortgå kommer klyftan mellan rika och fattiga i världen fortsätta att öka.
Skuldbördan i relation till biståndet 2006
Bistånd: 76 065 miljoner USD
Skuldbörda:
Ränta 76 904 miljoner USD
Amortering 275 319 miljoner USD
Syd betalar mer i ränta än de får i bistånd1. Det är stor skillnad på att betala ränta respektive
bistånd. Givarna får själva del av biståndspengar genom att skicka maskiner och personal, medan
räntor och amorteringar ska betalas i reda pengar. Mottagare av bistånd har inte själv makt över
dessa pengar.
Bistånds- och långivare har fått kritik för att tvinga länder att privatisera social service och
prioritera räntebetalningar före satsningar som skulle komma befolkningen till del. Förutom att det
skapar sociala problem urholkar dessa krav demokratin. Hur ska man kunna bygga demokrati om
viktiga ekonomiska beslut fattas av bistånds- och långivare och de lokalt valda blir maktlösa?
På grund av räntor har Syd betalat tillbaka mycket mer än de lånat. De fattiga ländernas inkomster,
i form av export av råvaror som kakao och kaffe till Nord, är små och osäkra och de har tvingats
betala räntor med nya lån. Stora delar av den amortering som görs, är lån som tagits för att man
inte kunnat betala tidigare räntor. Amorteringarna är alltså ”gamla” räntor som omvandlats till lån.
____________________
1
Bistånd (OECD. Stat Extracts, www.stat.oecd.org/wbos/index.aspx). Ränta och Amortering (UNCTAD
2008, Handbook of statistics 2008, sid 379). Egen omräkning till konstanta priser 2006.
39
Bakgrunden till skuldkrisen
När länder i Syd blev självständiga stater ville de snabbt bygga upp sina länder. De lånade pengar,
moderniserade och satsade på exportproduktion. Samtidigt dominerade ”take off” teorin, som sa att
om man pumpar in tillräckligt mycket pengar i ett fattigt land kommer landet snart att utvecklas och
bli rikt. Man liknade det vid ett flygplan som lämnar marken för att nå himlens höjder.
1973 höjde de oljeproducerande länderna, oljepriset kraftigt. Plötsligt fanns det gott om ”oljepengar”
som sattes in på banker i Nord. Bankerna ville i sin tur att pengarna skulle förränta sig. Hemmamarknaden efterfrågade inte så mycket pengar på en gång, så fattiga länder överöstes med lån.
Men istället för en ”take off” blev länderna djupt skuldsatta och ännu fattigare.
När lånen togs var det förmånligt att låna eftersom inflationen var högre än räntan. Men lånen
blev plötsligt dyra då inflationen sjönk, räntan steg och dollarn, som lånen skulle betalas i, blev
dyrare. Samtidigt sjönk priset på råvaror, som är de fattiga ländernas främsta inkomstkälla. 1982
var krisen ett faktum då Mexiko förklarade att de inte kunde betala sina lån.
Endast en liten del av lånen har kommit befolkningen till del och investerats i utveckling. Den
största delen av lånen har gått till räntor och amorteringar och stor del till olaglig kapitalflykt
(pengarna sattes in på konton i t.ex. Schweiz till förmån statschefen), vapenimport och lyxkonsumtion1. Långivarna var ofta medvetna om detta, men de lånade ändå ut och idag är det landets
innevånare som är återbetalningsskyldiga.
Skuldavskrivning
Röster har höjts för avskrivning av de fattiga ländernas skulder. Under 2000-talet har en del
skulder skrivits av för de allra fattigaste, skuldsatta länderna, vilket inneburit ökad satsning på
fattigdomsbekämpning och social service2. Men dessa skuldlättnader utgör bara 1/5 av vad som
krävs för en ”hållbar” skuldnivå med utgångspunkt i grundläggande mänskliga behov3. För lite
har utlovats, till för få länder. Nord har heller inte levt upp till det som de lovat.
För att förhindra nya skuldkriser vill många att långivarna erkänner sin roll i uppkomsten av
krisen, så att de i framtiden tar ansvar vid utlåning. Långivarna å sin sida vill säkra sin kreditvärdighet och försvara finanssystemets legitimitet. Skuldavskrivning betalas därför ofta med biståndspengar, vilket starkt kritiserats. I figuren ovan har vi räknat bort skuldavskrivningen från biståndet4.
Att prata om
• Är det rättvist att fattiga länder betalar mer i räntor och amorteringar till rika länder än de får i
gåvobistånd? Om inte, varför låter vi det fortgå?
• Kan man hävda att Nord står i större skuld till Syd, eftersom Nord tagit ut mycket mer av jordens
resurser och förstört stor del av de ekologiska resurser som Syd behöver?
• Vilket ansvar för skuldkrisen har långivaren?
____________________
1
Håkan Wall, Pengarna eller livet - ett studiehäfte om u-ländernas skuldkris, Kyrkornas U-forum och
Global ekonomi, Uppsala 1993, sid 10
2
I Tanzania har skuldavskrivning lett till att skolavgifter har avskaffats (Jubilee Debt Campaign 2008,
Unfinished business – Ten years of dropping the debt, sid 25)
3
Ibid, sid 4
4
Mycket annat tvivelaktigt bistånd har vi inte kunnat räkna bort. T.ex. bundet bistånd och kostnader för
omhändertagande av flyktingar i givarlandet och studenter från Syd som studerar i givarlandet.
40
9 Räntan som ett problem
Vad betyder ordet ränta?
JAK har hittills upplyst om räntan som en mekanism som ständigt överför resurser från de flesta
av oss till några få mycket rika människor eller organisationer. Men vad menar vi egentligen med
ränta?
Slår du upp ordet ränta i Bonniers svenska ordbok, skolupplagan, står det så här:
ränta 1 urtagna inälvor av slaktat djur
ränta 2 vinst el. avkastning av kapital; avgift för lån, priset på kredit; (bildl.) ge betalt
med r. ge mer än rikligt igen räntabel lönande; som ger ränta räntabilitet lönsamhet
räntefot el. räntesats ränta per år, räknad i procent
Realränta är räntan efter det att inflationen är borträknad.
Det finns en klassisk definition av ränta som skiljer sig från Bonniers ordbok.
Den innehåller tre kriterier:
1. det gäller lån av pengar, för den som lånar handlar det om främmande kapital,
2. det gäller en ”hyra” för lån av pengar, inte betalning för en överlåtelse av kapital mot
ersättning t ex i form av aktier,
3. räntan ska vara avtalad i förväg d.v.s. lånebelopp, löptid och ränta bestäms samtidigt.15
Skatteverkets definition på ränta lyder: ”Med ränta avses kostnad för en kredit, d.v.s. det
belopp låntagaren betalar till långivaren utöver kapitalbeloppet som ersättning för att han
får låna pengar. Det saknar betydelse om ersättningen betecknas som ränta eller annat.”16
____________________
15
Enligt Oscar Kjellberg, utvecklingsansvarig i JAK Medlemsbank
16
Skatteverkets handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m. vid 2003 års taxering, sid. 426
41
Dröjsmålsränta - straffränta får den betala som inte betalar i tid. Enligt lagen har man rätt att ta
ut dröjsmålsränta om betalningen inte sker på förfallodatum. Även JAK tillämpar detta för att
undvika sena betalningar från låntagarna.
Jordränta den ekonomiska avkastningen av jord man äger (Bonniers svenska ordbok)
I Termer i Nationalekonomi - innebörd och sammanhang av Dickson m. fl. står det bl.a.
så här om ränta:
ränta interest
1 ersättning för disposition av kapital; avkastning från kapital. Vanligen är det fråga om
lånat kapital, t ex företags lån i banker och sparares banktillgodohavanden. Ofta används
ordet som förkortning till räntefot eller räntesats (rate of interest) och betecknar då ett
räntebelopp per år i förhållande till det kapitalbelopp på vilket räntan beräknas. Förhållandet uttrycks ibland i procent, ibland som en kvot.
2 Ordet ”ränta” har i vissa sammansättningar, såsom ekonomisk ränta, jordränta, kvasiränta
och konsumentränta en annan betydelse och motsvaras då av den engelska termen rent,
som också betyder ‘hyra’.
enkel ränta räntan räknas alltid på samma belopp så länge som ingen amortering sker
sammansatt ränta vid sammansatt ränta bestäms en räntetermin av viss längd. Om räntan för den senast gångna ränteterminen inte betalas, så läggs den till kapitalet varpå
ränta för nästa termin beräknas också på den upplupna räntan (”ränta på ränta”).
I boken Hållbar ekonomi av S Bergström m.fl. står det så här på sid. 134: ”Liv uppträder bl.a. i form
av produktion av växter, vilt, fisk och svamp. Detta är en levande ekonomi. Dessa ekosystems
ätbara och förnybara resurser är vad vi alla lever av, sedan urminnes tider har levt av, och alltid
kommer att leva av. Ur produktionssynpunkt är ekosystemen ett naturkapital som årligen avkastar en ränta, på vilken människan kan livnära sig. Utan denna ränta är jorden i alla bemärkelser en
död planet.”
42
Inom JAK har vi genom tiderna varit tämligen överens om att räntan kan betraktas som en avgift
där ingen arbetsprestation har erlagts, d.v.s. att avgiften har ingen koppling till några verkliga
eller ”reella” kostnader utan att det endast är en slags betalning för att någon äger något. JAK
Medlemsbank skiljer på ränta och låneavgift där låneavgiften motsvarar de kostnader banken
faktiskt har för att administrera sparande och lån. Likväl kan man skilja ut inflationsersättning och
riskersättning från det man betalar när man lånar pengar. Kvar blir då räntan, som motsvarar den
del av betalningen som förs över till de som spar pengar i banken.
Ordet ränta har alltså många olika betydelser, beroende på vad vi använder ordet till. Det är viktigt
att noga förklara vilken sorts ränta man menar när man pratar om ränta och räntefrihet.
Effektiv ränta
Alla banker och andra organisationer som lånar ut pengar måste, enligt Konsumentlagen, i varje
låneförslag ange den effektiva räntan. Den effektiva räntan räknas ut på samma sätt för alla och
däri ingår alla kostnader för lånet. Detta underlättar för konsumenterna att jämföra olika låneförslag. Därför anger även JAK Medlemsbank den effektiva räntan på varje låneförslag och
låneexempel.
effektiv ränta den räntesats som medför att summan av alla betalningars nuvärden blir
lika med kreditbeloppet (vid tidpunkten för kreditgivningen). Något förenklat kan man
säga att den effektiva räntan utgörs av den totala kreditkostnaden per år i procent av
kreditbeloppet (med hänsyn tagen till att skulden minskar).17
____________________
17
Räkna till max C, Danielsson, Gabrielsson, Lövstrand
43
Räntepumpen
Du skulle kunna samla ihop alla kvitton för ett år och uppskatta att en viss procent (vi vet inte hur
mycket det är!) av summan för dina inköp är ränta. Till detta skulle du lägga till dina egna räntekostnader. Summa räntekostnader skulle du sedan kunna jämföra med den ränta du får in på dina
sparade medel. Vilket är mest? Räntor in eller räntor ut?
Jämförelser mellan hushållens ränteutgifter och ränteinkomster
En jämförelse mellan ränteutgifter och ränteinkomster för 10 olika inkomstklasser med lika många
hushåll i varje. De hushåll som har lägst inkomster finns till vänster i diagrammet. De hushåll som
har högst inkomster finns till höger i diagrammet. Inkomsträntekurvan återspeglar fördelningen
av kapitaltillgångar.
Diagrammet visar en jämförelse som är gjord i Sverige 2003. Det visar att de första 9 grupperna
betalar mer än de erhåller och att den 10:e gruppen får mer än de betalar. Detta visar enkelt och
tydligt varför ”de rika blir rikare och de fattiga fattigare”.
Med andra ord: vårt penningsystem tillåter en dold överföring som ständigt smusslar bort pengar
från dem som har mindre än de behöver till dem som har mer än nog.
Man kan se det som en räntepump, som ständigt pumpar räntor från de mindre bemedlade till de
rika. Och eftersom de rika lånar ut räntan igen så blir det ännu mer räntor som pumpas över nästa
år. Är marknadsräntan hög går det fortare. Är marknadsräntan lägre går det inte lika fort men
alltjämt pumpas pengarna i samma riktning.
44
Räntepumpen leder till en allt snedare fördelning av tillgångarna vilket i förlängningen underminerar både ekonomi och samhällsstabilitet.
Kan sparsamhet rädda proletariatet? Kapitalisterna uppmanar arbetarna att spara. Och
det kan möjligen gå att spara för en enskild arbetare och sedan leva på räntor. Men om
alla arbetare sparar och sedan ska leva på räntor, vem betalar dem då?
Atterdag Wermelin, 1886
Ränta på ränta
Just att räntan läggs till kapitalet och lånas ut igen gör att vi får fenomenet ”ränta på ränta”.
Margrit Kennedy förklarar mycket bra i sin bok18 det omöjliga med ränta på ränta. Tänk er följande:
Att Josef vid Jesu födelse investerat en krona till fem procents årlig ränta. Om Jesus återkom 1990
skulle han faktiskt kunnat ”ta ut” från sin bank lika mycket guld som vikten av 10 miljoner
solar!!!19
Skulle han däremot ha haft pengarna på ett konto utan ränta på ränta, d.v.s. endast ränta på den
ursprungliga kronan skulle summan vara 100,50 kr.
Ett annat exempel skulle kunna vara ett afrikanskt land som för 20 år sedan lånade 100 miljoner kr.
Landet har inte kunnat vare sig amortera eller betala ränta under de 20 åren. Följande diagram
visar hur olika skulder växer, beroende på om landet blir skyldig ränta på ränta eller enbart ränta på
det ursprungliga lånet.
____________________
18
Kennedy, Margrit, Pengar utan ränta och inflation - ett bytesmedel som tjänar alla, Korpen,1993, sid. 22
19
Underlag för beräkningen: guldvärde 280$ per troy ounce (28,4 gram), dollarkurs 1$=8 SEK. Detta gör
tillsammans 78 873 SEK/kg guld. Solens massa är 1,94E+27 ton. 1 SEK med 5% ränta per år gör under 1990
år 1468 med 39 nollor efter SEK. Uträknat av Bo Carlstedt, medlem i JAK Medlemsbank
45
Med ränta på ränta fördubblas penningförmögenheterna med jämna mellanrum. De tillväxer
exponentiellt. Detta kan ju förklara varför vi i det förgångna med jämna mellanrum och i dag åter
har problem med vårt penningsystem. Läs mer om ränta och ränta på ränta i Margrit Kennedys
bok.
Ränta och skatt - skillnader i demokrati
När du kommer hem från affären, där du varit och handlat, kan du sätta dig ner och titta på
kassakvittot. Där kan du se hur mycket du betalt i moms. Moms är en skatt som går till staten för
att sedan användas för vårt gemensamma väl och ve. Vill vi, kan vi vara med i den demokratiska
processen och påverka var våra gemensamma skattepengar ska hamna.
Vad du inte kan se på kassakvittot är hur mycket du har betalt i ränta.
Tänk dig att du köpt ett matbord i trä. Från början stod trädet i skogen. Bonden som äger skogen
högg ned trädet och forslade det till sågen.
Sågverket köpte trädet av bonden. Bonden tog betalt för sitt jobb, sina kostnader för övrigt samt
ersättning för de räntor han har p.g.a. att hans fastighet är belånad och att han har tagit lån för att
köpa skogsvagnen.
Sågverket säljer trädet vidare, nu uppsågat i ett antal plankor och brädor, till möbelfabriken.
Sågverket tar ut ett pris som täcker alla sågens kostnader inklusive räntorna på lånen på sågverket.
46
Möbelfabriken gör fina matbord och säljer dem vidare till möbelaffären. I priset på matbordet ingår
också en del av möbelfabrikens räntor.
Möbelaffären har också diverse lån, bl.a. en checkkredit för att kunna hålla ett stort lager. Även
möbelaffären tar ett pris som innehåller räntor.
När du, som konsument, köper bordet får du även betala momsen som är 20% av priset. Momsen
kan du utläsa på kvittot. Momsen är en skatt till staten. Vi vet att av statens utgifter går en viss
andel till att betala ränta. År 2002 var det 9%. Det betyder att en del av momsen också är ränta.
På ditt kvitto kan du alltså utläsa vad du har köpt och hur stort belopp som är moms. Vissa
affärskedjor har föredömligt även låtit andra uppgifter framgå på kvittot, t ex hur mycket miljömärkta varor man har köpt. Men hur stor andel som är ränta framgår inte. För att ta reda på det
måste en del forskningsarbete göras. Svårigheten ligger i att det är många företag inblandade och
alla har olika skuldsättning. I detta exempel har bonden och staten stora skulder. Sågen, möbelfabriken och möbelaffären har däremot relativt små lån.
Så här kan det se ut ett år med mycket låg marknadsränta.
andel låneränta av omsättningen
bonden
sågen
möbelfabriken
möbelaffären
moms
summa
30%
1%
4%
4%
15%
försäljningspris
ränta
200 kr
400 kr
3 100 kr
4 800 kr
1 200 kr
6 000 kr
60 kr
4 kr
124 kr
192 kr
180 kr
560 kr
Källa: Tillfrågade företag i Säter kommun 1996.
15% av statens inkomster gick 1996 till att betala ränta. Därför kan man räkna att 15% av
momsen går till att betala ränta. (Själva momssatsen är 25%.)
Bordet kostade totalt 6 000 kr. Låneräntan blir minst 560 kr. Det blir egentligen mer eftersom fler
leverantörer är inblandade, transportföretag, skruv- och spiktillverkare m fl. Alla har de räntekostnader.
Stat och kommun får också skatteintäkter av de löner som betalas ut för arbetet med bordet. Av de
skatteintäkterna går också en del till räntor. Hur mycket beror på hur skuldtyngd kommunen är.
Mer än 560 kr betalar bordköparen till dem som redan har så mycket pengar att de kan låna ut en del.
Vi har ingen möjlighet att bestämma var dessa pengar ska användas. De är privata i jämförelse med
momsen som är våra gemensamma pengar.
Det vi betalar i ränta är egentligen en betalning som vi gör för att vi har ett visst monetärt system,
d.v.s. ett system för att pengarna ska cirkulera. I detta fall; att pengarna skulle cirkulera mellan alla
inblandade parter för att få matbordet till stånd.
47
Forskning behövs!
I allt som vi konsumerar finns det ränta som vi betalar i och med inköpet. Det skulle snart vara
framforskat precisa procentsatser om några forskare specialiserade sig på det. Kennedy tror att
det rör sig om 30 - 50% i snitt på allt som vi köper.20 I boendekostnaderna uppskattar Kennedy att
andelen ränta uppgår till ännu mer.21
När du betalar skatt går pengarna bl.a. till människor som är sjuka, gamla, handikappade och
föräldralediga. När du betalar ränta går pengarna till mycket stor del till människor som redan har
så mycket pengar, att de kan låna ut en del. Båda kategorierna lever alltså på din bekostnad. Vilket
känns mest rätt?
Ränteprincipen skapar felaktiga förväntningar inom ekonomin och leder därmed till
dåliga beslut. Räntan kan få oss att tro att finansiella transaktioner skapar nya värden,
när de i verkligheten endast omfördelar redan befintliga värden. Vi vänjer oss vid tanken
att vi kan få för intet. Tror att något kommer till utan att det sker en skapande process, ett
arbete.
Kåre Olsson, medlem i JAK
Avdragsrätt för räntekostnader
Av hushållens alla kostnader är räntorna särbehandlade. För att gynna boende och byggande
infördes avdragsrätt för räntor i deklarationen. Detta mildrar räntebördan för alla enskilda låntagare. Det är inte lika tungt att betala räntor om de är avdragsgilla. Istället blir inkomstskatterna till
staten lägre. Ränteavdragen har bidragit till en ökad skuldsättning för både hushållen och staten.
Numera har avdragsrätten minskats.
Företagens räntor är helt avdragsgilla kostnader. Det finns andra kostnader som på samma sätt
som ränta lämnas till någon som har en maktposition, även om det inte alltid är pengar denne
förfogar över. Sådana utgifter är dock inte avdragsgilla då de utgör bestickning (mutor). Är inte
dessa båda företeelser, muta och ränta, ganska lika? I alla fall om man tänker på pengar som en
allmän nyttighet. Ett bytesmedel som vi behöver tillgång till för att kunna byta varor och tjänster
med varann.
Att prata om
• Hur känner du inför att betala skatt?
• Hur känner du inför att betala ränta?
• Är det för magstarkt att jämföra ränta med muta?
____________________
20
Kennedy, Margrit, Pengar utan ränta och inflation, Korpen 1993, sid. 27
21
Kennedy, Margrit, Pengar utan ränta och inflation, Korpen 1993, sid. 25
48
10 Vanliga argument för och emot ränta
Att acceptera räntan idag kan jämföras med att man på 1500-talet ansåg att alla andra planeter och
solen kretsade runt jorden, för så var den allmänna världsuppfattningen ända sedan Ptolemaios
omkring år 140 lade fram det geocentriska världssystemet. Den världsuppfattningen blev rådande
ända fram tills Kopernikus i början av 1500-talet visade att solen var i centrum. Detta blev allmänt
accepterat efter att ytterligare ha framforskats av Tycho Brahe, Kepler och Galilei ca 100 år senare.
Galilei blev dock utsatt för en kättarprocess för att han hade accepterat Kopernikus världsbild.
Motståndet var stort innan man tilläts förstå något så omvälvande som att jorden inte skulle vara
alltings centrum.
Nu verkar det vara svårt att tänka sig en ekonomi utan ränta, eftersom vi har blivit lärda att se på
ränta som en naturlig företeelse. Det är omvälvande att tänka sig en värld utan ränta. Det är
omvälvande att tänka sig att ränta inte skulle behövas. Motståndet är naturligtvis mycket stort.
Ändå är ränta endast ett påfund av människorna. Något som människorna hittat på, tänkt ut…
Men vi är ju inte födda giriga - det är väl någonting vi får lära oss att vara, eller inte vara, beroende
på, i vilken kultur vi växer upp?
Ränta finns bara på pengar
Man får inte ränta på saker, bara på pengar. Men det fungerar på precis samma sätt.
Banken lånar ut pengar till dina föräldrar när de vill köpa något som är så dyrt att de
inte själva har råd att betala allt: till exempel ett hus, en båt eller en bil. Som ersättning
vill banken ha ränta av dina föräldrar.
Eller för att göra det enklare:
Säg att Stina har 100 kronor kvar av sin månadspeng. Martin däremot har bara tio kronor kvar, och nu vill han köpa något som kostar 60 kronor. Han måste alltås låna 50
kronor av någon. Han vänder sig till Stina och ber att få låna 50 kronor av henne.
Stina vill egentligen inte låna ut 50 kronor, eftersom hon tycker det är skönt att ha sina
100 kronor om det skulle dyka upp något som hon vill göra eller köpa. Därför säger hon
till Martin att om hon ska låna ut 50 kronor, måste han betala henne tio kronor i ersättning. Dessa tio kronor som det kostar Martin att få låna pengar av Stina kallas ränta.
Martin går med på förslaget. Han lånar Stinas 50 kronor, och han lovar att betala till
baka dem plus 10 kronor i ränta när han fått ny månadspeng.
Ur Lyckoslanten nr 3, 1999
Lyckslanten ges ut av Föreningssparbanken och har som syfte att på ett lockande och
tillgängligt sätt öka barns kunskaper om ekonomi och stimulera till att frågor som rör
ekonomi och sparande behandlas i skolan redan på låg- och mellanstadiet
Börjar man prata om ränta eller inte ränta så möts man av många olika argument. Här följer några
vanliga exempel på argument och motargument:
49
Några vanliga argument för ränta i ovanifrånperspektiv
• ”Människan är inte intresserad av att låna ut några pengar om hon inte får ränta på dem.
Hon kommer att lägga pengarna i madrassen. Då kommer inte pengarna att göra nytta i samhället.”
Motargument: Det finns andra motiv än ränta för att människor ska ha sina pengar på ett annat
ställe än hemma. Enligt en undersökning av Wahlund och Gunnarsson22 rangordnas motiven så
här:
1. Man vill kunna flytta pengar smidigt, betala räkningar och ha dem lättillgängliga utan att ha
dem just i plånboken
2. Buffert om det skulle hända något oväntat
3. Målmedvetet sparande för något större inköp
4. Avkastningsmotiv - högsta möjliga ränta
5. Man vill ha pengarna säkert förvarade
6. Arvmotiv, man vill kunna lämna något till de som kommer efter
Avkastningsmotivet kommer först på 4:e plats i den här undersökningen. Det finns alltså andra
skäl till att spara än att få ränta.
Vissa människor vill inte att deras sparade pengar ska användas till vad som helst, t.ex. vapenproduktion, miljöförstörande industrier o.s.v. De är mer intresserade av vad deras pengar används
till än att få så mycket ränta som möjligt. Dessa människor sparar pengar mot lägre ränta eller
ingen ränta alls om de vet att deras pengar används på ett sätt som de sympatiserar med.
Vid lån till vänner och anhöriga tar man väl sällan bra betalt?
I JAK Medlemsbank sparar medlemmarna utan att få någon ränta. De vet att de själva eller deras
barn i framtiden har möjlighet att få ett räntefritt lån. Under tiden de sparar hjälper de andra
människor att få räntefria lån.
• ”Får inte människan ränta på sina sparslantar, bryr hon sig inte om att spara, utan konsumerar upp alla sina pengar direkt. Konsumtionen leder till miljöförstöring.”
Motargument: Om människan har ett angeläget sparmål sparar hon ändå.
Det är inte heller fel att konsumera om man konsumerar rätt. Vad som är rätt ur miljösynpunkt kan
man numera veta genom varumärkningar som ”Bra Miljöval”, ”KRAV” och ”Svanen”. Vad som är
rätt ur rättvisesynpunkt kan man se på ”Rättvisemärkningen”.
Pengarna man betalar för varan eller tjänsten man köper, hamnar hos företagen och de kan därmed
använda eget kapital till investeringarna istället för främmande kapital, d.v.s. lånat kapital.
Min konsumtion kan alltså leda till investeringar i företag som producerar med ansvar för framtiden.
____________________
22
Wahlund och Gunnarsson, Hushållens finansiella strategier - Några resultat från en empirisk studie i
ekonomisk psykologi och hushållens finansiella beteenden, Stockholm School of Economics, 1994
50
• ”Utan ränta - inget sparande. Utan sparande blir det inte tillräckligt med investeringar och
Sverige stannar.”
Motargument: Det bästa för företag och offentlig verksamhet är att klara av investeringar med
eget kapital. Om företagen får tillräckligt med betalt för sina produkter och om skatteintäkterna är
tillräckliga så behöver man inte låna till investeringar.
Ett lånebehov finns dock ofta för både företag och offentlig sektor, särskilt när nya verksamheter
ska starta.
Räntebördan gör att inte alla önskvärda investeringar blir av eftersom det blir för dyrt att låna.
Att ordna finansieringen räntefritt kan gå lika bra om det finns fler räntefria banker.
I dagens räntesystem gynnas endast de investeringar som ger en avkastning högre än räntenivån. I ett räntefritt system kan även investeringar som inte ger så hög avkastning i pengar men väl
är nödvändiga för hälsa och miljö bli av. Företag med miljövänliga produkter kan lättare komma
igång. Att för vanliga banker ordna finansieringssystem typ JAKs sparlånesystem för företag är
fullt möjligt.
Om man t ex i en kommun vill bli av med skuldbördan eller få en bättre skolbyggnad skulle det
kunna vara en bevekelsegrund som är mer värd än ränta, för att få kommunens innevånare att låna
ut räntefritt.
• ”Räntan gör att pengarna hamnar där de gör bäst nytta. Eftersom det endast är de lyckade
projekten som ger avkastning är det endast de som kan betala ränta. Eftersom det endast är de
som kan betala ränta, är det åt dem man ska låna ut pengarna.”
Motargument: Företag som utövar rovdrift på både miljö och människor ger ofta en mycket god
avkastning. Vilken nytta drar vi egentligen av det? Å andra sidan finns det mycket lyckade projekt
ur miljösynpunkt som inte ger avkastning i pengar. Det finns mycket lyckade sociala projekt som
inte heller ger en synlig avkastning i pengar på kort sikt. Dessa investeringar blir inte av om
räntekravet är för högt.
Pengarna hamnar idag, trots att vi har ränta, inte där de bäst gör nytta. Dessutom är detta en
värdering: Vad gör mest nytta? En annan reflektion i anslutning till detta är om det alltid är rätt att
mäta avkastning i pengar?
• ”Räntan är drivkraften i samhället. Utan ränta och vinstintresse kommer inte någonting att
bli gjort.”
Motargument: Det finns andra drivkrafter än ränta och vinst för att få någonting gjort. Men det
blir troligtvis andra saker gjorda.
Det är inte fult att ha ett vinstintresse. Småföretag och kooperativ strävar ofta efter att sänka
kostnaderna och öka intäkterna. Vinsten går in i verksamheten eller delas ut, kanske i proportion
till arbetsinsats. Men det är här skillnaden mellan oikonomi och krematism kommer in, där det i
oikonomin finns en naturlig gräns för vinstintresset medan det inom krematismen inte finns
någon begränsning. (Se kapitel 5)
51
Vanliga argument för ränta i underifrånperspektiv:
•
”Får jag ingen ränta på mina pengar, sjunker de i värde p.g.a. inflationen.”
Om alla vill kompensera sig för inflation - får vi inflation.
Om man sparar i JAK Medlemsbank får man sparpoäng istället för ränta. Inflationen verkar negativt på sparande men positivt på lånandet, men eftersom det råder balans mellan sparande och
lånande tar effekterna ut varandra och sparande och lånande i JAK Medlemsbank är därför i
princip inflationsneutralt.
”Räntan är den viktigaste orsaken till stigande priser (inflation) eftersom den döljer sig i
priserna på alla saker vi köper./.../ Jag har alltid betraktat räntan och räntan på ränta som
ett osynligt förstörelsemaskineri, som just nu är i verksamhet” säger den amerikanske
ekonomhistorikern John L. King.23
Enligt Margrit Kennedy får vi inflation eftersom vi har ett räntekrav. Bästa sättet att
bekämpa inflationen, och därmed behålla värdet på våra sparade pengar vore då att ta
bort räntan.
Fick man önska skulle man väl helst ha låg inflation så länge man sparar pengar och hög inflation
under tider man har skulder. Men det är omöjligt att veta inflationen framåt i tiden. Om det nu är så
att ränta bidrar till inflation så bidrar man till att minska inflationen om man spar räntefritt, och
därmed håller sig värdet på sparkapitalet bättre. Precis som man vill betala mer för ekologisk mat
så kan man betrakta den lilla värdeminskningen på insatta pengar som ett sätt att stödja den goda
saken.
____________________
23
Kennedy, Margrit, Pengar utan ränta och inflation, Korpen,1993, sid. 32
52
Enligt Klas Eklund finns många olika orsaker till inflation - vi importerar inflation, riksbanken
trycker upp nya pengar för att öka penningmängden, fler företag kan höja priserna p.g.a. minskad
konkurrens, löntagarna måste kompenseras för de höjda priserna samt att förväntningarna är
inställda på ständig inflation.24
• ”Lånar jag ut mina sparade slantar till dig för att köpa ett hus, så gör jag dig en tjänst. Det
borde jag väl få betalt för? Annars kunde du ju inte skaffa huset nu.”
Motargument: Det borde inte vara brist på krediter. Kan jag inte låna av dig, skulle jag kunna låna
av någon annan. Huvudsaken är att jag är kreditvärdig, d.v.s. kan betala tillbaks lånet.
Staten ansvarar för att det monetära systemet fungerar, d.v.s. att det finns krediter eller pengar där
det behövs.
Det är när det blir brist på krediter eller pengar som bara vissa får låna. Då är det de som kan betala
högst ränta som får lånen. Därför brukar man säga att ränta är ett ”pris på pengar”.
Om du inte har dina sparade pengar ”i madrassen” är det alltid någon annan som lånar dem.
Någon annan som förvarar dem åt dig. Är det inte viktigare att veta att du kan få tillbaks pengarna
när du vill? Vem som gör den andre en tjänst beror på hur man ser det.
• ”När jag lånar ut mina pengar riskerar jag att inte få tillbaks dem. Borde jag inte få betalt
för den risken? Lånar jag ut till 10 personer kanske en inte betalar tillbaks, då betalar de
övriga nio min förlust via räntan.”
Man kan mycket väl tänka sig en riskpremie i ett räntefritt finansieringssystem. Räntefria
finansieringssystem till företagande kräver högre riskpremie än för utlåning till hushåll och boende med höga säkerheter. Riskpremien kan ingå i låneavgiften för låntagarna men inte överföras
till spararna. Därmed står låntagarna för risken med riskpremien som justeras av banken mot
uppstånden förlust. Riskpremien i vanlig bank, som motsvaras av de faktiska förlusterna, är
vanligtvis en liten del av låneräntan.
I privatlivet är människan oftast beredd att ta större risker vid sådana satsningar som man verkligen vill ska bli av. Oftast är man då också beredd att på alla sätt måna om att satsningen ska falla
väl ut och risken för att det inte ska gå blir mindre.
Apropå risk…
Många människor riskerar varje dag sina liv när de arbetar eller är på väg till arbetet.
Om du satsar dina pengar i ett projekt som ger säker avkastning i pengar så är det kanske mycket
riskfyllt i oikonomi-termer (i hushållnings-termer). Om projektet genomförs, så får du avkastning
i pengar under några år men det innebär också att existensunderlag för dina barn och barnbarn
förloras.
Ett exempel är att göra ett stort dammbygge i ett land som håller på att elektrifieras. Det kan ge god
och säker avkastning i pengar under några år. Men det är dålig hushållning och förvaltning om
man tänker på att försörjningsmöjligheterna försvinner för de tusentals människor som bor i den
fruktbara dalen som efter bygget kommer att bli översvämmad.
____________________
24
Eklund, Klas, Vår ekonomi, Tiden, 1989, kap 10
53
Tvärtom kan ofta investeringar som skulle ge ett bättre existensunderlag för våra efterkommande
vara riskfyllda i den krematistiska delen av ekonomin, där man bara ser till så hög vinst i pengar
som möjligt.
Ett exempel är en jordbrukare som behöver låna till de nödvändiga investeringarna i mark och
byggnader för att matproduktionen ska kunna fortsätta. Han kanske inte kan betala vare sig lånen
eller räntorna. Ändå skulle han behöva lämna över jord och byggnader i sådant skick att de går att
bruka i generationer framåt. Det kan komma att bli livsavgörande för dem. Framtida generationers
överlevnad riskeras för att investeringar inte blir av.
Vem ska ta det långsiktiga ansvaret och därtill förknippade risker?
Räntan varierar…
Hur marknadsräntan har varierat mellan åren 1989 och 2003 kan man se i följande diagram. Den
genomsnittliga utlåningsräntan var under dessa 15 år 9,7%. Den genomsnittliga inlåningsräntan
under samma period var 4,6%.
Källa: Sveriges riksbank, Avdelning för penningpolitik
Att prata om
• Räkna ut räntesatsen i Lyckoslantens exempel. Finns i rutan ”Vad är ränta?”. Är räntesatsen
skälig?
• Vilka argument, för eller emot ränta har du själv mött?
54
11 Ekonomisk tillväxt
Att mäta ekonomin
För att jämföra ekonomin länder emellan och för att jämföra ekonomisk aktivitet i ett land från en
tid till en annan så mäter man den ekonomiska tillväxten.
De etablerade ekonomerna mäter ekonomisk tillväxt genom att mäta flödet av varor och tjänster i
ett land. Man mäter BNP, Bruttonationalprodukten, d.v.s. det sammanlagda värdet av de varor
och tjänster för slutlig användning som produceras för marknaden och den offentliga sektorn i ett
land under ett år. Ekonomisk tillväxt mäts genom att jämföra BNP år från år.
BNP ökar ju mer vi producerar oavsett om produktionen är till nytta eller skada. BNP ökar när vi
producerar bilar, papper eller mjölk. Men BNP ökar också om fler behöver sjukvård. BNP ökar om
människor slår sönder saker eller misshandlar sig själva och andra. Ju fler trafikolyckor, desto mer
ökar BNP. Och så vidare.
Ekonomisk tillväxt räknas i procent
Ekonomisk tillväxt innebär att vi för varje år producerar och konsumerar mer än året innan. Om den
ekonomiska tillväxten i Sverige är 3% ett år, betyder det att BNP har ökat 3%. Vi producerade 3%
mer än förra året. Har vi en ekonomisk tillväxt på 3% även nästa år, räknas %-satsen på ett större
belopp och motsvarar en större ökning fastän %-satsen är densamma. Om BNP är 2 340 miljarder
2002 och ökar 3% är ökningen 70 miljarder kr. Nästa år är BNP 2 410 miljarder kr. Om den ekonomiska tillväxten är 3% igen motsvarar det närmare 72 miljarder kr.
Eftersom den ekonomiska tillväxten räknas i procent så blir det en kurva som fördubblar sig med
jämna mellanrum. Om vi fortsätter att hålla fast vid dagens mått på ekonomisk tillväxt kommer det
att krävas oerhörda resurser för att klara den ökningen.
Bilden visar BNP-tillväxt fram till 2003 i fasta priser (år 2000 priser). Det betyder att inflationen är
bortjusterad. Ökningen i BNP har från 1950 fram till 2003 varit ca 3% per år. I pengar motsvarar det
ett snitt på 34 miljarder kr per år i ökning. Alltså varje år har vi producerat och konsumerat 34
miljarder kr mer än föregående år i snitt de senaste 50 åren.
Om vi fortsätter att producera och konsumera 3% mer för varje år så måste vi börja klättra längs
den branta kurvan eftersom 3% på ett högre belopp blir mer och mer hela tiden. Nu är 3% ca 70
miljarder. Om vi ska följa kurvan uppåt så måste vi om 50 år öka 270 miljarder kr per år för att hålla
oss på kurvan 3%. Observera att inflationen är bortjusterad.
I snitt de närmaste 50 åren ska vi ha en BNP-tillväxt på 146 miljarder kr för att klara 3% varje år.
Sådant som inte mäts
BNP-måttet visar alltså bara produktion och konsumtion som saluförs. Om någon plockar lingon
och säljer dem på marknaden så räknas lingonens värde in i BNP. Om någon plockar lingon och
låter familjen äta upp dem så räknas de inte med i BNP. Värdet torde dock vara detsamma. Inte
heller räknas det in om man ger bort lingonen som gåva.
55
Ökad omtanke och omsorg mäts inte om det inte motsvaras av betalda tjänster. Ökad kvalitet och
varsamhet mäts inte. Det finns många faktorer som påverkar vårt välbefinnande och ekonomiska
handlande som inte mäts i BNP-måttet.
BNP visar inte heller om vi varit ekonomiska, d.v.s. hushållit med resurserna. Som ekonomisk
tillväxt mäts idag, kan man inte se hur tillgångarna förändras. Den ekonomiska tillväxten består av
all produktion i en klump. Både produktion som tär och sådan som inte tär. Den samlade ökande
produktionen och konsumtionen har hittills ofta inneburit ökad förbrukning av icke förnybara
resurser samt bidragit till en ökad miljöförstöring och ett hot mot den biologiska mångfalden. Det
finns reala tillgångar och naturresurser som kraftigt minskar i värde varje dag p.g.a. av den
produktion och konsumtion som sker i samhället idag. Detta räknas inte in i BNP-måttet. Om våra
reala tillgångar minskar och naturresurserna krymper så speglas alltså detta inte i måttet av den
ekonomiska tillväxten.
56
Att använda ekonomisk tillväxt som mål
Ekonomisk tillväxt är ett medel för att nå fram till de mål som vi sätter i samhället. Ekonomisk
tillväxt är inget mål. Tyvärr låter det ofta som om ekonomisk tillväxt är ett mål i sig.
Konsekvenserna av att låta ekonomisk tillväxt vara ett mål samt att mäta det med BNP-tillväxt blir
att vi inte säkert vet om de ekonomiska aktiviteterna i landet syftar till de mål som vi egentligen
har. Det kan hända att de direkt motverkar våra mål som välfärd, hållbar utveckling o.s.v.
Tyvärr består en stor del av produktionen idag av varor och tjänster som tär på vår jord. Av denna
ekonomiska tillväxt blir vi inte rikare, utan snarare fattigare, eftersom våra naturresurser minskar
och skadas. Naturresurser omvandlas till sopor. Ju fortare, desto högre ekonomisk tillväxt, som
det mäts och räknas idag.
Ekonomisk tillväxt på riktigt
De flesta är numera medvetna om att BNP-måttet är ett dåligt mått för att mäta om vi går framåt eller
bakåt. Men i brist på bättre används det flitigt ändå. Vi bör naturligtvis istället ha mått på ekonomisk tillväxt som visar att verkliga värden ökar.
Ekonomin ska mätas med positiva mått för det som människor behöver och efterfrågar och med
negativa mått för sådant som förbrukas, inklusive förluster som drabbar naturen till exempel. Om
våra reala tillgångar minskar och naturresurserna krymper så ska detta speglas i ekonomiska mått.
Ekonomisk tillväxt ska räknas i absoluta tal och ej i procent.
I ett räntesamhälle krävs en högre ekonomisk tillväxt än i ett räntefritt samhälle. Eftersom vi i JAK
eftersträvar ett räntefritt samhälle krävs ingen ”extra” ekonomisk tillväxt för att betala de redan
resursrika.
Ekonomisk tillväxt är bra om man börjar mäta på rätt sätt. Ekonomisk tillväxt ger utrymme för
nödvändiga investeringar till ett hållbart samhälle.
Ekonomisk tillväxt räcker inte som mål för samhället, mer nyanserade mål behövs och ska formuleras.
Att prata om
• Ekonomisk tillväxt är ett medel. Vilka ska målen vara?
• Vilka mått kan användas för att visa om det är en riktig ekonomisk tillväxt eller ej? Vad ska vara
plus och vad ska vara minus?
57
12 Räntan ger kortsiktiga investeringar
Att kalkylera med ränta
När vi står inför ett investeringsförslag måste vi räkna på det. Har vi råd? Vi utgår ifrån att vi har
ett förräntningskrav på investeringen. Vi vill att investeringen ska ge pengarna tillbaks och dessutom minst lika mycket som vi kunde ha fått på banken, om vi istället för att lägga pengar på
investeringen hade satt in pengarna på banken.
Ekonomen gör en kalkyl, en uträkning, som ska visa lönsamheten. Är det då så att räntan i
samhället i övrigt är 10% vill vi att investeringen ska ge mer för att vara lönsam. Annars kunde vi
lika gärna satt in pengarna på banken eller investerat i något annat och på så sätt fått avkastningen 10%. Banken slussar då kapitalet vidare till någon som lånar dem för en lönsammare
investering på annat håll. Vi slipper investera själva men får ändå ta del av avkastningen. Detta är
ett helt vanligt resonemang fullt i linje med den neoklassiska teorin. Kapitalet hamnar därmed där
det ger högst avkastning.
Det kan också vara så att olika investeringsalternativ tävlar om kapitalet inom ett och samma
företag. Då bestämmer sig företaget för en diskonteringsränta (internränta) som man använder
vid varje investeringskalkyl. I diskonteringsräntan för ett företag ingår vanligtvis allmänna ränteläget, inflation, ägarnas avkastningskrav och en riskpremie.
Även offentliga sektorn använder diskonteringsräntor vid uträkning av vad en investering kostar. Kommunförbundet rekommenderar kommunerna en diskonteringsränta som är baserad på 5
års genomsnittsränta på statsobligationer samt inflation. Sedan är det upp till varje kommun att
sätta en ränta som motsvarar deras finansiella kostnader, eftersom kommunerna oftast är tvingade
till att låna till varje investering.
58
2004 som är ett år med låg ränta rekommenderar Kommunförbundet en diskonteringsränta på 5%.
För 2005 blir rekommendationen också 5%. I ett privat företag som Ericsson låg diskonteringsräntan på 5,5 % för 2003.
Diskonteringsräntan är alltså starkt kopplad till marknadsräntan, så ju högre marknadsränta desto
högre diskonteringsränta.
Snabb avkastning
Vad betyder då detta? Jo, ju högre diskonteringsränta man sätter på en investering desto fortare
ska investeringen ha betalat sig.
”Man vill få ut maximalt. När man överfiskar, tunnar ut fiskbestånden och får sjunkande
fångst kompenserar man det med än mer effektivt fiske i stället för att låta fiskbestånden
återhämta sig. Båtarna måste ju förränta sig.
En långsiktig ekonomisk ekonomi skulle vilja få ut optimalt, det vill säga så mycket som
möjligt på ett uthålligt sätt... Den korta ekonomin som gäller leder till exploatering.”
Bengt Hubendick
Det finns hela tiden investeringsförslag i samhället idag som tävlar med varandra, eftersom resurserna är begränsade. Med hänsyn till diskonteringsränta vinner de investeringsförslag som betalar igen sig fortast.
Räntebildningen på kapitalmarknaden ger framtida konsumtion ett pris.
Räntan är den ersättning långivaren vill ha för att skjuta upp sin konsumtion.
När ett penningbelopp i dag ska jämföras med ett i morgon i de neoklassiska modellerna,
tar man hänsyn till tiden genom diskontering. Det betyder att man tillämpar en räntesats
som gör att ett penningbelopp som förväntas föreligga några år framåt i tiden beskrivs
som ett lägre - nuvärde.25/…/
Det är betydelsefullt var in- och utbetalningar som förorsakas av investeringen kommer rent
tidsmässigt. Med hjälp av diskonteringsräntan diskonteras alla tänkta betalningar.
Investeringar som ger inkomster fort vinner över investeringar där inbetalningarna kommer längre
fram i tiden. Man vill ha in pengar snabbt, för då kan de användas till andra investeringar som ger
avkastning eller sättas in på banken mot ränta.
Investeringar med utbetalningar som går att skjuta fram i tiden vinner över investeringar med
utbetalningar nära i tiden. Utbetalningarna vill man alltså ha så långt fram som möjligt. Det kusliga
i detta är, att med hjälp av en diskonteringsränta, är utbetalningar mycket långt fram i tiden
praktiskt taget inte värda någonting. Lika kusligt är att investeringar som ger långsiktig avkastning inte kommer till stånd.
____________________
25
Bergström, Sören m fl, Hållbar ekonomi, Utbildningsradion, 1996, sid. 127
59
Effekterna blir följande: Ju högre marknadsränta vi väljer i kalkylen, desto sämre möjligheter för
investeringar som är tänkta att hålla länge och är tänkta att bidra till välfärden på lång sikt. Nästan
alla investeringar som är nödvändiga att göra för att få ett hållbart samhälle blir ”ekonomiskt
olönsamma”. Kärnkraftsanläggningarna blir ”ekonomiskt lönsamma” enbart p.g.a. att avfallshanteringen ligger långt fram i tiden. Allt som händer 30 år fram i tiden och därefter har ytterst liten
ekonomisk betydelse idag med ovanstående kalkylberäkningar.
Kalkylen bygger på antagandet att pengar alltid kan förränta sig, d.v.s. att andra människor
arbetar ihop pengarna och/eller att vi kan exploatera jordklotet i ökad takt. Detta antagande är helt
uppåt väggarna. Meningen är ju att vi ska gå mot ett hållbart samhälle. Då måste exploateringen
av jorden minska. Samtidigt kan vi inte acceptera att vissa hela tiden arbetar ihop räntor åt andra
om vi ska få en rättvis värld.
Räntan gynnar kortsiktigt tänkande och hindrar det som är önskvärt på längre sikt.
Vi uppfattar ränteavkastningen som måttet på god ekonomi, som normen för det önsk
värda. Detta gör att vi inte, så länge vi tänker på det sättet, kan relatera det kortsiktiga
och det långsiktiga till varandra på ett rimligt sätt. Det kortsiktiga, den snabba ränteavkastningen, får oftast företräde. På detta sätt nedvärderar vi framtida problem och
möjligheter. Härigenom riskerar vi att lämna våra efterkommande med olösliga
problem.
Kåre Olsson, medlem i JAK
Sälja gåsen som lägger guldägg
Herman E. Daly som 1996 fick Right Livelihood Award26 hederspris skriver27om problemet med
diskontering. När är det ekonomiskt rationellt att sälja gåsen som lägger guldägg? Alla exploaterade områden (fiske, skog etc.) är som en evighetsgås som lägger guldägg. Sunt bondförnuft
säger att man aldrig ska sälja gåsen. Nuvarande kalkyler med nyttomaximering säger att man ska
sälja gåsen vid vissa omständigheter, nämligen när förräntningen av pengar på banken är större
än reproduktionen inom det exploaterade området. Ägaren till gåsen har två alternativ: behåll
gåsen och sälj äggen i all evighet eller sälj gåsen och sätt in pengarna på banken och tjäna ränta
i all evighet. Är strömmen av ränteinkomster större än inkomsten av strömmen av ägg, sälj gåsen!
Alternativt, i nuvärdeskalkylen diskonteras strömmen av inkomsterna från guldäggen med en
kalkylränta, och om då den diskonterade summan är mindre än priset du kan få för en gås idag, ska
du sälja gåsen.
När vi ska investera för framtiden använder vi oss alltså av kalkyler med diskonteringsränta. Detta
är verkligheten: Vi har en marknadsränta just nu på si och så. Vi har en inflation på si och så. Vi har
ett avkastningskrav från ägarna på si och så. I och för sig vet vi ingenting om framtidens marknadsränta, inflation eller avkastningskrav men den ekonom som inte skulle vilja räkna med diskonteringsränta skulle nog betraktas som obildad och hans kalkyler skulle i bästa fall hamna i pappersåtervinningen.
Men om nu effekterna av de här kalkylerna blir att vi nedvärderar framtiden. Att vi investerar i
projekt som är bra för den levande generationen men pest för efterföljande generationer. Tänk om
____________________
26
Det s.k. alternativa Nobelpriset
27
For the common good, Herman E. Daly and John B. Cobb, Jr, Beacon Press, Boston, 1989, sid. 155
60
det är så? Tänk om vi, bara genom att använda en särskild kalkylmetod, lever på senare generationers bekostnad? Borde vi inte stanna upp och fundera ut något bättre då?
”Den dagen, den sorgen” brukar man säga. Tänk om vi kunde vända på det och leva lite
mer som om vi tänkte på de som kommer efter oss. Då skulle det bli ”den dagen, den
glädjen”.
Tage Danielsson
Kalkyler med negativ ränta gynnar framtida generationer
Det kan ju också bli så att den räntefria idén sprider sig och att det för företag och kommuner blir
helt möjligt att låna räntefritt28. Med ens kan investeringskalkylerna se annorlunda ut och bli
gynnsammare för framtidens generationer. Det förutsätter naturligtvis att man samtidigt sätter
värde på att framtidens generationer ska få det bra och att man därför styr kapitalet till de investeringar som är mest gynnsamma för dem.
Om det är så att man tror att t ex miljöproblemen resulterar i att resurstillgången
kommer att vara mindre i framtiden än vad den är idag och att den tekniska utvecklingen
inte kan kompensera detta, bör framtida resurser ges ett högre värde än dagens.
D.v.s. att en negativ diskonteringsränta ska blåsa upp framtida värden.29
Om man tror att det blir bättre och bättre dag för dag, kan man utan tvivel använda en positiv
diskonteringsränta. Tror man däremot att vi håller på att förbruka framtida generationers valmöjligheter och till och med har satt deras existens på spel genom vårt sätt att leva, borde man alltså
använda en negativ diskonteringsränta.
Min vän, som är bonde och skogsägare, utför stamkvistning i sin skog för att få högsta
kvalitet på timret. Skogsägaren utför stamkvistningen när en tall har ”lämnat puberteten”, d.v.s. trädet är ca 25 år. Det här är handarbete och han räknar inte timpenning på
jobbet. Om ca 60-75 år får trädet värde som högsta kvalitet sågtimmer. Han kommer inte
själv att få ekonomiskt utbyte av arbetet. Han gör det för nästa generation. Kostnaden för
jobbet kanske är högre än ett kalkylerat nuvärde för sågtimret? Jomenvisst - men så
skulle han aldrig tänka.
Vid ett samtal 13/3 1997 med Stora Skogs miljöansvarige (Mats Bindbergs) säger denne:
”Stamkvistning, näe du, sånt gör vi inte längre. Det är inte intressant för oss som mest
sysslar med massa.” Jag frågar: ”Ni har ju sågverk ändå?” MB: ”Jomen vi har sågtimmer så vi klarar oss… skogsgödsling osv…”. Jag frågade vad MB trodde att stamkvistat
sågtimmer skulle kunna ha för värde om 50 år. ”Den frågan hade ingen ställt” sa han
”men ännu mera värt än idag säkert som bristvara.”
Bo Lundstein, medlem i JAK
____________________
28
se Skillnad på ränta och låneavgift
29
Bergström, Sören m fl, Hållbar ekonomi, Utbildningsradion,1996, sid. 128
61
Annan avkastning än pengar
För småföretag och kooperativa verksamheter kan det vara svårt att få tillgång till startkapital.
Särskilt i glesbygder är det ofta ett problem att det inte finns tillräckligt förtroendekapital för dem.
Banker och andra som kan tänkas ställa kapital till förfogande tror inte att verksamheten ska
överleva. Den kanske inte klarar en räntebörda men är för övrigt sund. Varför hamnar inte pengar
där de behövs? Varför hamnar inte pengar där det finns duktiga, kunniga människor med bra
affärsidéer sett ur ett hushållningsperspektiv?
Man kan se det som en tävling där olika investeringar hela tiden tävlar om att få tillgång till kapital.
När räntan styr var kapitalet ska hamna bestämmer alltså storleken på avkastningen i pengar,
kronor och ören eller annan valuta, som man får av den tänkta investeringen, om den ska vinna i
den här tävlingen. Naturligtvis finns alltid andra anledningar till att en viss investering borde bli
av, som kan lyftas fram, t ex att investeringen är bra för miljön eller att investeringen är bra för de
människor som kommer efter oss. Men de argumenten får backa när räntan styr.
Om värderingen ”det är fult att tjäna pengar på pengar” växer sig starkare kommer räntefria
finansieringssystem att växa fram och investeringar kan finansieras räntefritt. Då blir med ens
andra kvalitéer viktigare. Då gäller det att vinna tävlingen med andra avkastningskrav istället.
T.ex. kan en god avkastning vara lika med en ökad mångfald eller en ökad trygghet eller fler
skolklasser med färre barn i varje.
Om man dessutom mer utbrett börjar bry sig om till vad ens sparade kapital används kan det bli
svårt att få loss kapital till investeringar i vapenproduktion, knarkhandel, kärnkraftverk eller annan miljöförstörande verksamhet, om dessa verksamheter måste argumentera med något annat än
med god förräntning.
Allt beror på värderingarna de människor har, som tillfälligtvis eller långsiktigt har pengar att låna
ut.
Aktieutdelningen - varifrån kommer den?
De flesta förenar sig i aktiebolagsform för att få med några som endast kan satsa kapital. De som
satsar kapital förväntar sig del i vinsten. I de små aktiebolagen känner man varandra och man
känner till verksamheten. Man delar på överskott och underskott på ett sätt som man kommer
överens om och som gör det rimligt att fortsätta verksamheten.
Men hur är det i de stora börsnoterade aktiebolagen? I bankernas aktiefonder? Hur blir det när
svenska aktieägare investerar i länder som ligger långt bortom horisonten? Vad vet man då om
verksamheten? Är det rimliga löner för dem som arbetar i den verksamhet man köpt in sig? Finns
social trygghet? Är verksamheten miljömässigt uthållig? Bryr sig aktieägaren om att fråga? Eller
tittar man mest på utdelningen? Ska vi betrakta en sådan aktieägare som en hjälpande hand eller
som en som får en avkastning som liknar ränta i den bemärkelsen att den gör skada? D.v.s. att det
sker en överföring av resurser till den som redan har. Någonting fanns att utnyttja någonstans.
62
Kvinnorna Badagbor Abla och Henou Laoudou arbetar i ett sydkoreanskt företag som
har etablerat sig i frizonen i det västafrikanska landet Togo. Företaget, som heter NINA
S.a.r.l. (S.a.r.l. = Société à responsabilité limité/Bolag med begränsad personliga ansva
righet), åtnjuter skattefrihet och andra förmåner i frizonen. NINA tillverkar peruker som
huvudsakligen går på export. Abla och Laoudou arbetar 10,5 timmar om dagen, 6 dagar
i veckan. Om de arbetar natt, arbetar de 10 timmar per natt, 5 nätter i veckan. Månadslönen är motsvarande 250 kr. Man får avdrag för olika saker, som t ex om man går för
ofta på toaletten. För mycket sjukfrånvaro kan leda till att man får sparken. Man kan få
en månads semester per år, men det är ingen generell rättighet.
Ur Svenska Togoföreningens medlemstidning AGBLÉ, nr 58, 1998
Spekulation
Att köpa billigt vid en tidpunkt för att sedan sälja dyrt vid en annan tidpunkt, kan man syssla med
om man har resurser. Är man smart kan man tjäna mycket på detta ”arbete”. Men vilka är det som
får köpa dyrt och sälja billigt? Katastrofen för husägare med dyra räntelån 1992 är ett exempel.
Många fick gå ifrån husen utan att bli av med lånen. Billiga hus kunde köpas upp av spekulanter
som säljer vid senare tillfälle - när priserna stigit.
Värdet på aktier och liknande papper som köps och säljs på världens olika börser kan tidvis öka
mycket. Några känner sig rikare för att deras aktier har ökat i värde. Värden som egentligen inte är
verkliga utan bygger på förväntningar. En aktie är värd det som någon annan vill köpa den för. Om
många vill sälja samtidigt sjunker värdet på aktierna. Några vinner och andra förlorar. De som
vinner mest är de som får den rätta informationen snabbast.
63
I slutet av 1990-talet steg aktievärdena generellt oerhört mycket. Fler och fler lockades in att köpa
aktier. När toppen var nådd sålde de mest välinformerade sina stora aktieposter. Efter det sjönk
aktiekurserna. Många ville då sälja och börsraset var ett faktum. Förlorare blev de som inte hann
sälja i tid. Pensionsfonder som är placerade i aktier kan efter en börskrasch vara obefintliga.
Stockholms fondbörs - det är väl Sveriges största spelhåla?
Helena Erikgörs, medlem i JAK
Att prata om
• Tycker du att du vill veta vem som lånar just dina sparmedel och till vad de används?
64
13 Pengar
Varför har vi pengar?
Det finns tre praktiska fördelar med pengar:
1. Bytesmedel
Det är mycket praktiskt att använda pengar som ett bytesmedel. Det underlättar vår handel med
varandra.
2. Mått
När vi ska jämföra olika varors och tjänsters värde underlättar det med ett gemensamt mått räknat
i pengar. Naturligtvis finns andra värden att ta hänsyn till också och allt kan inte mätas i pengar.
3. Värdebevarare
Det är praktiskt att bevara värdet av ett arbete i pengar, för att vid ett senare tillfälle köpa något för
pengarna. T ex en bonde som levererar mjölk, får pengar en gång per månad. Mjölkens värde finns
bevarat i pengar tills det är dags att köpa en traktor. Han skulle inte kunnat spara mjölken till det
var dags för traktorinköpet eftersom mjölken då skulle ha blivit dålig. Samma gäller för lönearbetaren som bevarar värdet av sitt arbete i pengar tills det är dags att göra inköpen.
Pengar, rätt använda, är ett hjälpmedel för oss. Ett hjälpmedel som underlättar utbytet av varor
och tjänster oss människor emellan. Riksbanken har ensamrätt på att trycka upp sedlar och mynt
och ansvarar för att penningmängden i landet är lagom stor. Det ska i princip inte fattas pengar när
vi behöver byta varor och tjänster med varandra.
Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen ansvarar riksbanken för valuta- och kreditpolitiken.
Riksbanken ska också främja ett effektivt och säkert betalningsväsende. Av § 14 framgår
att det endast är riksbanken som har rätt att ge ut sedlar och mynt. I lagen (1988:1385)
om Sveriges riksbank sägs att sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga betalningsmedel och att det är riksbanken som ska svara för landets försörjning med sedlar
och mynt.
Vad är pengar?
Ingen lever idag ett liv utan att komma i kontakt med pengar, dessa papperslappar och metallmynt
eller tunnpapper och rundplåt som Söderhavshövdingen Tuiaviis beskrev dem i början på 1900talet30. Han gör en mycket klarsynt beskrivning av den vite mannens fokusering vid pengar.
Vi ser inte alla pengar vi har att göra med i och med att de ofta flyttas från konto till konto. Då ser
vi istället pengarna som tillgodohavanden på kontoutdrag och liknande.
Förr var pengar skuldförbindelser och ett tag kunde man i princip utkräva värdet av dem i guld
____________________
30
Söderhavshövdingen Tuiaviis berättelse, Den vite mannen - papalagi, Bokförlaget Korpen 1988, sid. 45
65
och tvärtom. Penningmängden i landet var kopplad till en viss mängd guld i statskassan. Nu finns
ingen sådan koppling kvar utan pengarnas värde motsvaras av vilket förtroende människor har
för ett lands valuta. Det är ett symboliskt värde. Man talar om att kronan är stark om den är värd
mycket jämfört med andra länders valutor och svag om den i jämförelse är värd mindre.
Vad har gått snett?
Det går nog snett när man betraktar pengar som en handelsvara. Priset för att få disponera
handelsvaran pengar en stund är räntan. Pengar verkar idag vara mer handelsvara än ett hjälpmedel. Bara ca 10% av världens valutatransaktioner 1993 hade ett samband med varuhandeln resten utgjordes av rena kapitaltransaktioner, där spekulationerna i valutor spelar en stor roll31.
Här rullar alltså ett enormt kapital ut och in över gränserna till de stora finansmarknaderna samtidigt som många människor har brist på pengar. De stora kapitalströmmarna rullar inte på utan
orsak, utan endast om man vinner mer pengar på det. Därför dras resurser hela tiden in i den stora
rullningen. Dels kostar det en hel del i administration för detta arbete. Dels dras hela tiden uppkomna mervärden in i rullningen för att läggas till kapitalet och lånas ut, eller placeras på annat
sätt, på nytt.
Vilken är nyttan av denna stora apparat av byte av kapital som i sig inte är produktiv? Den
traditionella förklaringen är att den är sammankopplad med varuhandeln och att vi behöver den
för att få fram de varor vi behöver för vår dagliga konsumtion på billigaste sätt.
Men hur kan det komma sig att handeln med pengar och värdepapper hela tiden ökar mer än
varuhandeln? Är det verkligen nödvändigt med en så stor apparat för att vi människor ska kunna
leva ett anständigt liv? Är apparaten verkligen till för oss? Eller är vi till för apparaten?
”Den s k Lissabongruppen, initierad av den italienske ekonomen Ricardo Petrella, har
argumenterat för nya globala styrformer för att få bukt med de globala finansmarknadernas värsta konsekvenser. Här finns en oroande tendens: år 1977 svarade varuhandeln för 28% av världshandelns värde och resten för finansiella transaktioner.
Motsvarande siffra för 1995 var 2 % för varuhandelns värde medan 98 % av världshandeln utgjordes av värdet av finansiella transaktioner/…/En på ekonomisk forskning välgrundad världsbild, av dessa för vår framtid avgörande förhållanden, saknas i det
offentliga samtalet”.
Ulf Himmelstrand, professor emeritus (pensionär) i sociologi, Uppsala universitet32
Margrit Kennedy33 skriver om att pengar inte bör undandras utan ska cirkulera mellan oss människor hela tiden om det ska vara ett hjälpmedel. Staten har ett ansvar för att pengarna cirkulerar
och finns där de behövs. Vi måste börja tänka på att pengar är en gemensam angelägenhet - ett
gemensamt hjälpmedel - ett monetärt system som vi har för att underlätta utbytet av varor och
tjänster oss emellan. Så känns det nog inte för de flesta i vårt land idag. Vissa ägnar sig åt att tjäna
____________________
31
Håkan Wall, Pengarna eller livet - ett studiehäfte om u-ländernas skuldkris, Kyrkornas U-forum och
Global ekonomi, Uppsala 1993, sid. 36
32
Ulf Himmelstrand, artikel i Svenska Dagbladet 97-06-15. Sifferuppgifterna är hämtade ur en i Dagens
Nyheter 96-08-24, sid. A20, publicerad artikel av Peter Bratt baserad på en intervju med ekonomen
Kenneth Hermele.
33
Margrit Kennedy, Pengar utan ränta och inflation, Korpen 1994
66
pengar på pengar och de flesta andra betalar. Här och var försöker därför människor göra sig
oberoende av pengar genom att införa byteshandel utan pengar eller med nya, egna pengar.34
Brakteatmynten
Margrit Kennedy beskriver en period i Europa på medeltiden då pengar gick sönder efter
en tids användning. Det utmynnade i en myntindragning två ggr per år. För tolv gamla
pfenning gavs på nytt ut nio nya. Samtidigt förekom ett allmänt ränteförbud. Om de positiva effekterna av detta monetära system kan du läsa om i Kennedys bok s 132.
Kan pengar växa?
”Ge dina pengar ny näring så växer de” kan man läsa i en annons.
PlusGirot gjorde ett reklamutskick till sina kunder med en bild på äldre kvinna som till ett litet barn,
som nyss hittat en krona, säger ” Slanten kan växa - precis som du”.
Ibland är det populärt att låta sina pengar arbeta i Ostasien. I de europeiska östländerna kan
pengarna växa ganska bra också. Vi hör detta dagligen. Det har blivit en jargong ekonomer
emellan, men också bland vanliga människor, att prata om pengar som om det vore något naturligt
fenomen. ”Pengar växer, arbetar och förökar sig.”
Sällan förklaras hur det är: För att mina pengar ska kunna växa måste någon annans pengar,
någon annanstans krympa. Någon måste arbeta ihop dessa pengar. För det mesta måste även
naturen överexploateras. Vi har sällan ett ansikte på den som arbetar ihop det. Vi vet sällan hur
våra pengar används. Vem lånar? Till vilken produktion?
”Det som kallas kapital men som ofta bara är talmassor, kommer att globalt stiga med
miljoner dollar varje dag. Det paradoxala är att för att upprätthålla denna ständigt ökande
talmassas cirkulationsbehov måste vi producera och konsumera allt snabbare. Men både
produktion och konsumtion betyder degradering av energi och material, alltså att det
reala kapitalet minskar.
Just detta, pådrivet av räntesystemet, är själva grunden till vår resurs- och miljöförstörelse.
Det kan helt enkelt inte gå i längden”
Bengt Hubendick
Pengar kan inte växa. Däremot växer den totala penningmängden om man lånar ut pengar mot
ränta. Räntan läggs till kapitalet och vi har mer pengar. Hokus pokus!
Synvända
35
Att vända synen betyder att man rätt som det är ser på någonting vanligt ur ett helt nytt perspektiv. Det kan vara svårt att se saker och ting ur ett nytt perspektiv när man under ett helt liv vant sig
vid att något fungerar och ”ska vara” på ett visst sätt.
____________________
34
Thomas H Greco, Jr: New Money for Healthy Communities, 1994
35
Ordet synvända ”uppfanns” av Elisabet Hermodsson som debatterades livligt på 60-70-talen i
bl a DN. Hon är också poet och målarinna.
67
T ex att man ska få en belöning (räntan) när man lånar ut sina surt förvärvade slantar. Så fungerar
vårt monetära system (betalningsmedelsystem) idag.
Men det finns människor som värderar andra belöningar än ränta högre. Ett exempel är att låna ut
pengar till en vän, för att vännen ska kunna genomföra något som han/hon inte annars kunnat
göra. Ett annat exempel är att låna pengar till ett miljöprojekt som kommer barnen till nytta, på det
viset att de får en bättre miljö. Att låna ut till byns lanthandel för att kunna ha lanthandeln kvar i
byn kan vara mer värt än ränta.
Dock är fortfarande de allra flesta så inne i tankegångarna att pengar ska växa att de vill ha
belöningen ränta. Därför ser det vanligtvis ut så här:
A. Den som har pengar över, efter det han köpt vad han behöver, väljer mellan följande:
1. Lägga pengarna i en hög någonstans där ingen kommer åt dem, t ex i madrassen = undandra
dem från cirkulationen.
2. Låna ut pengarna till någon och därmed få en belöning (= räntan). Pengarna är med i
cirkulationen.
Silvio Gesell36 menade att man kan vända på steken på följande sätt:
B. Den som har pengar över kan välja mellan följande:
1. Lägga pengarna i en hög någonstans där ingen kommer åt dem = undandra dem från
cirkulationen. Då får du betala en användaravgift.
2. Du lånar ut dem till någon (kan vara banken som har samma krav på sig) och du slipper
betala användaravgift. Därmed är pengarna i cirkulationen igen.
Belöningen blir istället att vi får ett mer fungerande samhälle utan brist på krediter. Silvio Gesell
föreslog alltså ett annat monetärt system, ett betalningsmedelsystem som tjänar alla.
I stället för att ge dem som har mer pengar än de behöver en belöning (det vill säga
ränta) för att de lånar ut dem, bör dessa betala en liten avgift (det vill säga användaravgift)
om de håller tillbaka sina pengar ur cirkulationen.
Silvio Gesells idé
Fördelarna med ett ändrat monetärt system på detta sätt är oerhörda och de svåraste hindren för
att få det genomfört sitter i våra medvetanden. Hur vi är vana att tänka. De tekniska hindren torde
vara små i jämförelse. Blåögt vore det väl att inte tro att det finns ett stort ideologiskt motstånd till
en sådan här reform. De som har den ekonomiska makten idag, d.v.s. de som har mycket pengar,
vill naturligtvis fortsätta att ha ränta på sina pengar.
____________________
36
Silvio Gesell var en framgångsrik tysk-argentinsk köpman som levde i slutet av 1800-talet och början av
1900-talet. Han skrev boken Die natürliche Wirtschaftsordnung (Den naturliga ekonomiska ordningen)
68
Att införa ett annat monetärt system kan ske på olika sätt. Ett sätt är att riksdagen beslutar sig för
att införa det nya systemet direkt. Risken är då stor att reformen misslyckas. Bättre kan det bli om
många människor före reformen är införstådda med varför reformen införs och vad den innebär på
sikt. Vi är redan över 30 000 medlemmar i JAK som mer eller mindre förstår vitsen att låna varandra
pengar utan att ta ränta av varandra. En del lånar ut sina pengar till projekt som är bra för miljön
eller sociala projekt utan krav på hög avkastning i pengar, men med belöningen att projektet blir
av. I Skattungbyn i Dalarna lånar man ut räntefritt startkapital till sin lanthandel. Det finns sparklubbar mm. Alla dessa människor agerar annorlunda än typmänniskan i den neoklassiska teorin
och detta kan vara början på ett annat monetärt system och en ny nationalekonomisk teori.
Om vi alla kan bli mer tydliga och talar om vad vi tycker är rätt och fel kanske det så småningom
breder ut sig en annan moral om hur pengar ska användas.
Då är det lättare att uppifrån genomföra en ny monetär reform, om det behövs … för människorna
kanske redan har gjort det själva.
Att prata om
• Fördelar och nackdelar med att pengar ”växer”.
• Hur ser du på pengar? Vad betyder pengar för dig?
• Varför kan det inte vara fri tillgång på pengar?
• Är det tänkbart att införa pengar med användaravgift som cirkulationsgaranti?
• I vad mån kan man som aktieägare, privat eller i fonder, påverka viktiga beslut? Eller innebär
hushållssparande via t ex aktier att vi som privatpersoner enbart hjälper kapitalägare att ännu
snabbare ackumulera pengarna till egna centra?
Läs mer
i Margrit Kennedys bok ”Pengar utan ränta och inflation - ett bytesmedel som tjänar alla” kap 1
och 2.
69
14 Länken mellan dig som sparar
och dig som lånar
Vem använder dina sparpengar?
Vem lånar dina sparpengar? Vems pengar lånar du?
Det finns olika sätt att spara pengar. Har du dem i sparbössan, vet du säkert var de är och ingen
annan kan använda dem. De ligger där till ingen nytta. Lånar du ut pengarna till en vän så vet du
ganska bra var de är och vad han eller hon gör med dem.
Du kan spara pengar på ICA-kontot eller Coop-kontot. Då använder ICA eller Coop pengarna i sin
verksamhet tills dess att du behöver använda dem själv.
Vanligast är väl att ha pengarna på banken. Då lånar banken ut dem till någon som du inte känner,
men du kan ändå vara trygg, att du får tillbaka dina pengar, eftersom banken är expert på att sköta
in- och utlåning. Går banken i konkurs, garanterar staten att du får tillbaks dina sparpengar upp till
250 000 kr, eftersom staten vill att innevånarna i Sverige ska känna sig trygga i banksystemet.
Däremot har du tappat kontrollen över vad dina pengar används till. Dina sparpengar är inte
öronmärkta och det blir banken som bedömer var de ska placeras och till vem och vad de ska lånas
ut.
Banken är en länk
Bankerna slussar pengar från dem som tillfälligt eller långsiktigt har pengar till dem som tillfälligt
eller långsiktigt behöver låna pengar. Det kan vara privatpersoner eller företag.
Bankerna kan också hjälpa dig att placera dina pengar i aktiefonder. På börsen förmedlas börsnoterade företags aktier. Någon säljer sina aktier och du köper dem. Om ett företag vill ge ut nya
aktier kallas det nyemission. Om du köper nya aktier går dina pengar till företaget som på så sätt
får ett tillskott i kassan, annars går de bara runt på en andrahandsmarknad. Placerar man sina
sparpengar i aktier får man vara beredd på att mista sparpengarna. Den risken får man väga mot
den utdelning och värdestegring man kan tillgodoräkna sig om allt går bra.
Banken fungerar som en länk mellan de som spar, alltså de som har pengar över, och de som lånar,
de som tillfälligt behöver mer än de har. Banken hjälper till att hålla pengarna cirkulerande genom
att slussa över pengar till de olika lånebehoven.
Har du någon gång satt dig ner och funderat över hur du vill att länken ska se ut? Hur vill du att
dina sparmedel ska användas? Vems pengar vill du låna?
Pengarna cirkulerar
Dina pengar, som du har i handen eller på ett konto, kan du använda på två olika sätt. Det mesta
går åt till din konsumtion av hyra, mat, kläder och övriga inköp. Det du inte konsumerar upp, det
sparar du. Du har alltså två val; du väljer mellan att konsumera och att spara. Sparandet kan ske
i madrassen, på bank, i aktier o.s.v. Sparandet är pengar som du lägger undan för att konsumera
senare.
70
Bilden med fiskebåten visar ett exempel på hur pengarna kan cirkulera mellan dig, affären, fiskaren, banken och tillbaka till dig. En del av din konsumtion går till inköp av fisk. Det du sparar i
banken går vidare till fiskaren som behöver låna för inköpet av båten.
Fiskaren säljer fisk till affären som betalar för fisken. Fiskarens inkomster ska täcka alla utgifter,
däribland ränta, samt ge lön för arbetet.
När du kommer till affären för att köpa fisk och gör din betalning i kassan, så är du med och betalar
den ränta som du vid årsskiftet själv får för att du sparat på banken.
Hur skulle bilden se ut utan ränta? Vilka effekter skulle det bli för dig? För fiskaren? För affären?
För banken?
Räntebanken som länk
Här kommer nu en mer komplicerad bild. Den visar penningströmmarna mellan bank, hushåll och
företag i ett system med ränta.
Klyftorna i Sverige mellan de som har mycket och de som har lite är stora. Här har vi därför delat
upp alla hushåll i två grupper efter sparkapacitet och lånebehov.
71
Hushåll med gott om pengar. De kan välja hur de vill placera sitt sparande. Deras sparande är
mycket större än lånen de har. Hushåll som har gott om pengar placerar även sitt sparande i
fastigheter, värdepapper och valutor vilket är mer riskfyllt men ger vinst, utdelning eller värdestegring om det går bra. Går det dåligt kan de förlora pengar.
Det var ca 40 000 dollarmiljonärer i Sverige 2004.
Övriga hushåll. Hushåll med mer normal ekonomi. Sparar något eller inget. Många har lån som är
större än sparkapitalet.
I och med att de hushåll som har gott om pengar får en årlig ränta/avkastning på sitt sparande, kan
de låna ut ännu mer nästa år. Räntan läggs alltså till kapitalet och lånas ut igen. De övriga
hushållen betalar räntorna som blir mer för varje år om nyutlåningen fortsätter (räntepumpen).
Företagen betalar lön till hushållen. Företagen får betalningar från hushållen för den försäljning
de har. Företagen har också lån hos banken som de betalar ränta på.
Bilden vill visa hur räntebanken är en länk mellan de två olika grupperna av
hushåll samt företagen. Begrunda alla pilarna. Kan du se vilken
betydelse ränteinbetalningarna från företag och hushåll har?
Hur de faktiskt ökar de rika hushållens sparkapacitet.
Medan utrymmet för sparande i företagen och hushåll med en mer normal ekonomi minskar?
72
JAK Medlemsbank som länk
Utlåning och inlåning i JAK Medlemsbank ska vara i balans. Det innebär att alla som vill låna
bidrar med ett lika stort sparande. En del sparas innan man får lån och resten efteråt. Medlemmarna hjälper på så sätt varandra med lån och behöver därför inte förlita sig på att det finns vissa
hushåll som kan spara mycket för att andra hushåll ska få låna.
Alla som lånar betalar med en låneavgift JAK Medlemsbanks administration.
Många JAK-medlemmar är egna företagare och lånar till sin rörelse. För att hjälpa till med sparprestationen kan människor stödspara i JAK till förmån för verksamheter som de vill ska få
räntefria lån. Se avsnitt senare i detta kapitel.
JAK Medlemsbank måste ha likvida medel (= lättillgängliga pengar). Det betyder att alla
pengar inte är utlånade till medlemmarna. Det måste finnas pengar för de medlemmar, som vid
behov, vill ta ut en del av sitt sparkapital. Dessa likvida medel finns på PlusGirot, annan bank och
i statsskuldväxlar. Detta ger ränta till JAK Medlemsbank som nu används för att hjälpa till och
täcka administrationskostnaderna eller bygga upp det egna kapitalet inom JAK Medlemsbank.
Här är det viktigt att JAK
Medlemsbank inte blir beroende av dessa ränteintäkter
utan kan klara sig lika bra i
sin egen framtidsvision - en
räntefri ekonomi.
Det som är viktigt att se i bilden, är att hushåll som inte
behöver betala räntor, kan
prestera ett större sparande
istället. Det är detta som gör
att hushållen på sikt kan bli
mer oberoende och jämställda. Även företag ska
kunna bygga upp ett långsiktigt sparande istället för
att ständigt betala räntor.
73
Styra sparandet till bra verksamheter
För en förening eller ett företag innebär JAKs Stödsparkonto en möjlighet att få ett räntefritt lån
utan att föreningen eller företaget själv behöver göra en sparprestation. Det är föreningsmedlemmar eller människor, som vill få projektet eller verksamheten igång, som sparar till förmån för den
låntagare man vill stödja.
Sparandet kan vara engångsbelopp, månadsinsättningar eller på annat sätt som spararen själv
väljer. Spararen kan ta ut sina pengar när han/hon önskar. De sparpoäng som genereras överlåts
(skänks) till föreningen/företaget som på detta sätt kan ta ett räntefritt lån.
JAK Medlemsbank gör en kredit- och säkerhetsbedömning av låntagaren. Stödsparandet ska
uppgå till lånets storlek vid lånetillfället och kan minskas allteftersom lånet amorteras.
För föreningsmedlemmen/spararen finns det ingen risk att förlora sina pengar. Det är JAK Medlemsbank som lånar ut pengarna och tar risken. Sparpengarna är dessutom skyddade genom
insättningsgarantin. Spararen behöver inte vara medlem i JAK.
Att prata om
• Vad säger dig bilden på fiskebåten?
• Jämför bilden med penningströmmar mellan bank, hushåll och företag med motsvarande bild
på JAK Medlemsbank. Vilka likheter ser du? Vilka skillnader ser du?
• Vilken är skillnaden mellan banksparande och riskkapital?
• Vilka fördelar och nackdelar har JAKs Stödsparkonto för bygden? För spararna?
För låntagaren? För JAK Medlemsbank?
74
15 En jämförelse mellan JAK och vanlig
traditionell bank
I JAK Medlemsbanks informationsmaterial samt på www.jak.se finns sparlånesystemet beskrivet.
Läs det först!
Skillnad på ränta och låneavgift
JAK-lånen är räntefria i den bemärkelsen att medlemmarna inte tar ränta av varann. Medlemmen
får ingen ränta på sitt sparkapital. Däremot betalar varje låntagare en låneavgift. Låneavgiften är
till för att täcka JAK Medlemsbanks kostnader för sparlåneverksamheten samt ge ett överskott så
länge det egna kapitalet behöver byggas upp. (Det egna kapitalet ska ses som en buffert som ska
göra JAK Medlemsbank säkert i längden, vid ev. framtida motgångar.)
För banklån i vanlig, traditionell bank görs inte någon urskiljning av administrationskostnaderna
utan allt kallas för ränta. När JAK Medlemsbanks sparlån ska jämföras med vanliga bankers
räntelån, kan man jämföra låneavgiften med bankens ränta.
Även när det är dags för självdeklaration får man kalla låneavgiften för ränta. Riksskatteverkets
definition av ränta passar in på JAK Medlemsbanks låneavgift. Därmed är låneavgiften avdragsgill som ränta i deklaration enligt JAK Medlemsbank. Tvister har dock uppstått med vissa skattemyndigheter.
Det är dock mycket viktigt att förstå skillnaden mellan administrationskostnader och
ränta
Låneräntan du betalar i en traditionell bank ska räcka till
1. Administrationskostnader
2. Vinst till ägarna
3. Kreditförluster
4. Ränta till inlånarna
I JAK Medlemsbank
Låneavgiften ska räcka till:
1. Administrationskostnader
2. Överskott för att garantera lånsiktighet
3. Kreditförluster, om än små
Låneavgiften går aldrig till:
4. Ränta till inlånarna
Att vi i JAK Medlemsbank tycker det är meningsfullt att skilja ut administrationskostnaderna på
det här viset, är att vi ser en ideologisk skillnad mellan dem och räntan till inlånarna.
1.
Administrationskostnader är kostnader för personal, datorer och allt annat som behövs för
att sparlånesystemet ska fungera. Dessa kostnader är verkliga kostnader och naturligtvis
befogade. Det blir en självkostnad för lånen. Självkostnaden ska hållas så låg som möjligt.
75
2. Någon vinst till ägarna är det inte fråga om i JAK Medlemsbank, eftersom medlemmarna äger
JAK Medlemsbank tillsammans. Det finns ingen anledning till att dela ut vinster. Medlemmarna vill hellre ha så låg låneavgift som möjligt. Däremot ska verksamheten ge ett överskott
för att bygga upp föreningens egna kapital. Man kan se det som en slags försäkringspremie
som ska garantera att JAK Medlemsbank blir långlivad och oberoende av andra.
3. Risktagande måste betalas på något sätt. Vissa låntagare betalar inte igen sina lån och förluster uppstår. JAK Medlemsbank har höga krav på säkerhet för de flesta lån och därför uppstår
mycket sällan förluster. Endast en mindre del, som är begränsad, lånas ut utan säkerhet, s k
blancolån.
4. Någon ränta till inlånarna (spararna) betalas inte ut eftersom JAK Medlemsbanks grundidé
bygger på att det är fel att ta betalt för att låna ut de pengar man för tillfället inte behöver. Det
är fel att tjäna pengar på pengar. Att leva på sitt arbete är rätt, men att leva på ränta är fel. Den
som lever på räntor låter andra arbeta åt sig och lever alltså på andras bekostnad.
Bankens intäkter och kostnader
En vanlig banks största intäkter kommer från låntagarna via räntor. Den vanliga banken får också
provisioner och övriga intäkter.
Den vanliga bankens största kostnad är ränta till spararna. Därefter följer administrationskostnader. Bankens kreditförluster är under normala år små. Om banken går med vinst betalas en del av
vinsten i skatt. Resten av vinsten delas ut till ägarna eller stannar kvar i banken. Hur det kan se ut
i de stora bankerna visar följande flödesschema:
76
I JAK Medlemsbank är de största intäkterna låneavgifter som låntagarna betalar. Därefter kommer
medlemsavgifter och ränteintäkter. (En bank är skyldig att hålla en stor betalningsberedskap.
Medlemsbankens beredskapslikviditet har placerats i statsskuldväxlar eftersom det, trots stora
ansträngningar, inte har gått att finna någon som varit beredd att erbjuda räntefria villkor.) Övriga
intäkter är avgifter för pantbrev och liknande som JAK Medlemsbank ordnar och betalar åt
låntagarna.
På kostnadssidan finns, förutom regelrätta administrationskostnader, kostnader för opinionsbildning som i huvudsak är stöd till de lokala aktiviteter som sker runt om i landet. JAK Medlemsbank ordnar också kurser, seminarier och mötesplatser för de medlemmar som jobbar ideellt för
JAKs idé.
Om det blir vinst betalas en del i skatt och resten stannar kvar i banken.
Följande bild visar hur det såg ut enligt årsredovisningen 2003:
Är mitt sparande säkert?
Hur säkra mina insatta pengar är i en bank beror på hur skickligt banken drivs. Vi fick under
senaste bankkrisen, 1992-93, erfara att de flesta banker hade gått omkull om inte staten hade gått
in och öppnat en bankakut. Bankerna fick via skattemedel hjälp med att täcka förlusterna som
annars spararna hade fått ta. 60 miljarder betalades i rent bidrag. Krav på återbetalning fanns ej.
Numera ska bankerna själva bygga upp den särskilda fond som är inrättad som en statlig bankgaranti.
Allt banksparande omfattas av den statliga bankgarantin, även JAK Medlemsbank. Alla banker
måste varje år betala in en viss summa till denna fond. Utbetalning från fonden kan göras när en
bank har gått i konkurs.
JAK klarade sig helt utan hjälp under bankkrisen. Kreditförlusterna har varit ringa under alla år,
förutom ett år under bankkrisen. År 2003 var kreditförlusterna endast 0,012% av total utlåning.
Det egna kapitalet är högt och kapitaltäckningsgraden mycket hög. Därmed är risken för konkurs
låg. JAK Medlemsbank har en osedvanligt god likviditet och hög soliditet.
77
Samla ränta eller sparpoäng
Ju mer du spar i vanlig bank desto mer ränta får du. Räntan som du erhåller från banken kan du
utläsa av årsbeskedet från banken.
På de årsbesked du får från JAK Medlemsbank finns ingen ränta. Däremot framgår hur många
sparpoäng du har samlat. Tiden spelar lika stor roll som beloppet eftersom sparpoängen är produkten av belopp och tid, d.v.s. belopp gånger tid. Sparpoängen anger din sparprestation. Ju mer
du har sparat i förväg, desto mindre behöver du spara i efterskott, d.v.s. när du tar ett lån.
Om man lyckas få ihop mer sparpoäng än vad man själv behöver kan man skänka poängen till
någon som man vill hjälpa.
Försparande och eftersparande
Försparande och eftersparande är termer som inte finns
i vanliga banker. I JAK Medlemsbank kallas det som
medlemmen spar före ett lån försparande. Försparande
är fritt att ta ut när man önskar.
Det medlemmen förbinder sig spara efter det att lånet är
utbetalt kallas eftersparande. Eftersparandet är bundet
och är avtalat i skuldförbindelsen. Det antal sparpoäng
som försparandet och eftersparandet tillsammans ger
är lika många sparpoäng som lånet kräver. Det går inte
att ta ut eftersparandet förrän låntagaren är klar med
lånet och det är balans i sparpoäng, d.v.s. låntagaren
ska ha presterat lika många sparpoäng som lånet krävde.
Ju mer försparande man presterar, desto mindre blir
eftersparandet.
Värdet av sparandet i sparpoäng, sparfaktorn, bestäms
av styrelsen. Om sparfaktorn är 1 så är sparandet lika
mycket värt som lånen i sparpoäng räknat. Finns det
gott om sparande blir sparandet inte lika mycket värt.
Då sänker styrelsen sparfaktorn.
I vanliga banker krävs inte låntagarna på ett sparande.
Sparandet uppbådas av andra och då mest av de som
har gott om pengar. I JAK Medlemsbank måste vi hjälpas åt att uppbåda sparandet.
78
JAK Medlemsbank fördelar kapital efter sparpoäng,
ej avkastning
Förut kallades sparlånesystemet för fördelningssystemet. Lånen fördelas efter hur många sparpoäng medlemmarna åstadkommit. Hur mycket en medlem får låna beror alltså, förutom betalningsförmåga, kreditvärdighet och säkerhet, på hur mycket medlemmen lyckats prestera i sparande. Medlemmen måste spara ihop lika mycket sparpoäng som motsvarar hans lån. Detta gäller
alla. Vissa får hjälp av släktingar och vänner med sparpoäng, men ingen kan låna utan en sparprestation som är lika stor som lånet i sparpoäng räknat.
I vanlig bank styrs utlåningen till dem som kan betala högsta räntan efter hänsyn tagen till
betalningsförmåga, kreditvärdighet och ev. säkerhet.
I vanlig bank krävs för lån
• förmåga att betala högsta räntorna
• förmåga att betala amorteringar
• kreditvärdighet i övrigt
• vanligtvis säkerhet
I JAK Medlemsbank
• sparprestation
• förmåga att betala amorteringar och eftersparande
• kreditvärdighet i övrigt
• vanligtvis säkerhet
79
Rättvisa
Ofta får man frågan: Vilka är det som sparar helt ideellt utan ränta för att de övriga ska få låna?
Svar: Alla sparar för att alla ska kunna få låna. Alla sparar minst lika mycket som de lånar, mätt i
sparpoäng. Ingen kan utnyttja systemet mer än någon annan. Det medlemmen inte sparar före
lånet, sparar han efter att lånet är utbetalt.
I vanlig bank är det populärt att få bankkunden att känna sig unik. Några av dem ska kunna
förhandla sig fram till bättre villkor än de andra. Oftast är det de som har mycket pengar som kan
få höga räntor på det de sparar och låga räntor på det de lånar. Småspararna däremot får oftast låga
räntor på sitt sparande och får betala höga räntor på sina lån.
En medlem i JAK Medlemsbank kan inte förhandla sig fram till, eller köpa, bättre villkor än någon
annan medlem. Samma regler gäller för alla. En medlem kan inte få bättre villkor på bekostnad av
någon annan medlem. Detta är fastställt i lagen om ekonomiska föreningar som JAK Medlemsbank måste följa. Dessutom finns en kraftig vilja inom JAK Medlemsbank att sparlånesystemet
ska vara rättvist.
I vanlig bank
• Bankkunden kan förhandla sig fram till förmånliga villkor på bekostnad av övriga
bankkunder
I JAK Medlemsbank
• Alla JAK-medlemmar följer samma regler, ingen medlem får bättre villkor på någon
annans bekostnad
80
Annuitetslån eller rak amortering
I vanlig bank kan man välja mellan olika sätt att amortera. Oftast väljer man annuitetslån eftersom
beloppet då är detsamma vid varje betalningstillfälle. I början av amorteringstiden är andel amortering liten och andel ränta stor. Mot slutet är det tvärtom; andel ränta är liten och andel amortering stor.
Bild 1 visar att annuitetslån på 150 000 kr på en amorteringstid på 15 år. Räntan är 8%.
Bild 1
Väljer man rak amortering så är amorteringsbeloppet detsamma vid varje betalningstillfälle. Räntebeloppet är stort i början men minskar allteftersom skulden minskar. Vid rak amortering i vanlig
bank blir månadskostnaden mycket stor i början. Detta medför att de flesta väljer annuitetslån
som är lindrigare i början men kostar mer totalt sett, eftersom de totala räntekostnaderna för
annuitetslån blir större än för lån med rak amortering.
Bild 2 visar ett lån på 150 000 kr med rak amortering i 15 år och en ränta på 8%.
Bild 2
81
JAK Medlemsbank tillämpar endast rak amortering. Amorteringen är lika stor vid varje betalningstillfälle. Låneavgiften och eftersparandet är också lika stora vid varje betalningstillfälle. Därför
blir beloppet lika stort vid varje betalningstillfälle.
Bild 3 visar ett lån i JAK Medlemsbank.
Bild 3
I exemplet har en sparprestation gjorts i förväg. Om ingen sparprestation har gjorts i förväg
blir eftersparandet större och den totala årsbetalningen större.
Eftersparande istället för ränta
Vid varje amorteringstillfälle betalar låntagaren till vanlig bank amortering och ränta. Amorteringen
är en avbetalning på lånet och räntan är kostnaden för lånet.
Till JAK Medlemsbank betalar låntagaren amortering, eftersparande och låneavgift. Eftersparandet
är ett bundet sparande på samma belopp varje gång. Eftersparandet motsvarar i poäng det sparande som medlemmen inte gjort i förväg. Därav namnet eftersparande - sparandet görs efter att
lånet är utbetalt. Försparandet och eftersparandet tillsammans uppgår till den totala sparprestation
som gäller för lånet.
Det går inte att få ut eftersparandet förrän sparprestationen är fullgjord. Det innebär att även om
låntagaren löser in lånet i förväg, så måste eftersparandet stå kvar tills sparprestationen är fullgjord.
Sparpoängen för eftersparandet förbrukades i samband med att lånet utbetalades. Man får alltså
inte nya sparpoäng på eftersparandet.
Låneavgiften är kostnaden för lånet.
82
Vid varje amorteringstillfälle (kvartal) betalas t ex
I vanlig bank
Betalning av annuitet bestående av amortering och ränta
total kostnad
för lånet
112 500 kr
effektiv ränta
8,5 %
sparat när lånet
är slutamorterat
4 374 kr
0 kr
Exemplet räknat på ett annuitetslån i vanlig bank på 150 000 kr att betalas på 15 år.
Bankränta 8%
I JAK Medlemsbank
• amortering
• eftersparande
• låneavgift
Summa
2 500 kr
2 004 kr
489 kr
4 993 kr
total kostnad
för lånet
29 340 kr
effektiv ränta
2,40 %
sparat när lånet
är slutamorterat
120 166 kr
Lånebeloppet är 150 000 kr och amorteringstiden 15 år. En femtedel av sparprestationen
har gjorts i förväg
Vid lägre marknadsräntor blir kvartalsbetalningen högre för JAK-lån än för lån i vanlig bank. När
räntorna är höga blir kvartalsbetalningen lägre för JAK-lån än för lån i vanlig bank.
Eftersparandet är efter fullgjord sparprestation JAK-medlemmens eget tillgodohavande. Räntan
som bankkunden i vanlig bank betalar hamnar hos någon annan.
I följande diagram kan du se vid vilka räntesatser beloppet att betala varje kvartal blir lika stor för
JAK-lånet och räntelånet. T ex är kvartalsbetalningen för ett lån på 15 års amorteringstid lika stor
som ett räntelån om räntan är 10,3%. Ju längre amorteringstid, desto lägre behöver räntan på
räntelånet vara för att månadsbetalningen ändå ska bli densamma som för JAK-lånet.
83
Fördelning av kapitalet
I vanlig bank överförs hela tiden kapital, via räntan, från de kunder som lånar till de som sparar
och till dem som äger banken.
I JAK Medlemsbank överförs inte kapital mellan medlemmar. Medlemmar lånar av varandra men
det sker ingen omfördelning.
I vanlig bank
• Kapital omfördelas från låntagare till sparare och ägare
I JAK Medlemsbank
• Kapital omfördelas inte
Framtida betalningar
För ett vanligt banklån kan du välja bindningstid. Ett, två eller fem år är vanligt.
Bankkunden vet vilken räntesats som gäller under bindningstiden. Bankkunden kan därmed
planera sina betalningar fram till den dagen det är dags att binda om lånet. Därefter vet han inte
vilken ränta det blir. Bostadslån har mycket långa amorteringstider. Ingen kan säga hur räntan ska
bli i framtiden. Det omöjliggör planering av sin ekonomi.
I JAK Medlemsbank, däremot, vet alla låntagare om sina betalningar tills dess att lånet är helt och
fullt betalt. Amortering, eftersparande och låneavgift är lika för varje betalning under hela amorteringstiden.
I vanlig bank
• Osäkerhet om hur stora de framtida betalningarna blir
I JAK Medlemsbank
• Fasta betalningar hela amorteringstiden
84
Till vem och till vad lånas insättarnas pengar ut?
Vem lånar de pengar du har satt in på en vanlig bank? Vet du det? Används de till sådant du vill
gynna? Används de till spekulation eller vapentillverkning? Vid exempelvis aktiefonder eller
räntefonder kan en stor del av dina sparpengar investeras utomlands och/eller användas till
sådan verksamhet som du vare sig samtycker till eller har kontroll över och insyn i.
Sätter du in pengar på JAK Medlemsbank lånas de ut till andra JAK-medlemmar, främst för
boende och hushåll samt småföretagande. Du kan också via Stödsparkonto styra ditt långsiktiga
sparande till sådan verksamhet som du vill gynna.
Nästan hela inlåningen från medlemmar i JAK Medlemsbank är utlånad till medlemmar.
Likviditet
När medlemmar i JAK Medlemsbank vill ta ut en del av sina besparingar måste de finnas lättillgängliga. Den likviditet (lättillgängliga pengar) som JAK Medlemsbank håller motsvarar 20% av
medlemmarnas totala försparande.
För att pengarna lätt ska kunna flyttas över när medlemmarna vill göra uttag och vid låneutbetalningar, är de placerade på PlusGirot och på ett konto på annan bank. En del är även
förvarade i statsskuldväxlar med en bindningstid på 7 dagar.
Vanliga banker behöver inte ha samma likviditetskrav eftersom de alltid har ett likviditetssamarbete
med riksbanken och andra banker.
Risker
Bankerna lever med tre olika slags risker;
Kreditrisken: En del av de pengar som banken lånar ut kommer inte tillbaks. Företag gör konkurs
eller privatpersoner kan inte betala tillbaks. Har banken lånat ut mot säkerhet så kanske säkerheten räcker till betalningen för återstoden av lånet.
Likviditetsrisken: Kommer pengar in alltid att vara större än pengar ut? Om pengar ut under en
period är större än pengar in så kan det bli ebb i kassan trots att banken har stora tillgångar. Men
tillgångarna är låsta i utlåning till hushåll och företag. Vanliga banker har riksbanken eller andra
banker som likviditetsutjämnare.
Ränterisk: Räcker räntorna som kommer in under ett år till de räntor som ska betalas ut? Är
marginalen mellan in- och utlåningsräntan tillräcklig så att det räcker till att täcka administrationskostnaderna och ägarnas avkastningskrav? Osäkerheten blir större när det är svårt att veta
marknadsränteläget i förväg.
För JAK Medlemsbank är kreditrisken mycket låg eftersom huvuddelen av utlåningen sker mot
goda säkerheter. Ränterisken är obefintlig eftersom inga räntor betalas till de som spar. Likviditetsrisken är däremot större hos JAK Medlemsbank än hos vanliga banker, eftersom riksbanken inte
fungerar som en likviditetsutjämnare för räntefria banker. En likviditetsbrist kan uppkomma om
väldigt många JAK-medlemmar vill ta ut sitt sparande samtidigt. Då blir det kö och de insatta
pengarna kan betalas ut allteftersom amorteringar och eftersparande kommer in.
85
Vem äger banken?
Är banken ett aktiebolag så är det aktieägarna som äger banken. Ägarna bidrar med aktiekapital.
Ägarna har olika stort inflytande beroende på hur stort aktieinnehav de har.
JAK Medlemsbank är en ekonomisk förening. Alla medlemmar i JAK äger banken tillsammans.
Medlemmarna bidrar med insatser istället för aktiekapital. Medlemmarnas insatser ingår i JAK
Medlemsbanks egna kapital. För att få tillstånd att bedriva bank måste banken ha minst ca 43
miljoner kronor i eget kapital (motsvarande 5 miljon euro som kursen var i december 1997). Om det
egna kapitalet understiger detta belopp kan vårt tillstånd att bedriva bankverksamhet ifrågasättas. Finansinspektionen kommer att ange en tid inom vilket kapitalet måste vara återställt till den
nivå som banktillståndet grundande sig på.
Alla medlemmar bidrar med en grundinsats på 200 kr. Låntagarna bidrar dessutom med en insats
motsvarande 6 % av lånet. Låneinsatsen går att få tillbaka när lånet är återbetalt, om stämman så
beslutar. Vidare skall även Finansinspektionen lämna godkännande till återbetalning av låneinsatserna.
Alla medlemmar har en röst. Inflytandet är alltså inte kopplat till hur stora insatser man bidrar med.
Som medlem har du insyn i JAK Medlemsbanks räkenskaper inför varje föreningsstämma då
bokslutet redovisas. Du har dock inte insyn i vilka som får lån och till vad låntagarna använder
sina lån.
Vanlig bank är oftast AB
• Aktieägarna äger banken
• Aktieägarna bidrar med aktiekapital
• Inflytande i förhållande till aktieinnehav
JAK Medlemsbank
• Medlemmarna äger banken
• Medlemmarna, främst låntagarna, bidrar med insatser
• Inflytande i förhållande till medlemskap: en medlem - en röst
Långsiktigt tänkande
I vanlig bank kan det gå att få ett lån ”på direkten”. Man behöver ofta inte planera så långt i
förväg. Kraven kan vara att bankkunden flyttar över sina övriga tillgodohavanden till banken
men det krävs sällan ett långsiktigt sparande i förväg. I lågräntetider kommer man undan med
ganska billiga lån. Men om marknadsräntan går upp blir lånen dyra och totalt betalar man en ränta
som kan bli flera gånger större än lånet.
I JAK Medlemsbank går det att få lån så fort man blivit medlem. Vid låg räntenivå blir dock
beloppet vid varje betalningstillfälle högre än hos vanlig bank. Detta kan vara påfrestande för det
vardagliga livet. Det gäller att planera och tänka på lång sikt. När man är klar med sitt lån får man
tillbaka sitt eftersparande. På sikt kan man bygga upp ett kapital istället för att bli låneberoende.
Går marknadsräntan upp behöver man inte bry sig. JAK-lånet påverkas inte av detta.
86
Den stora skillnaden i JAK Medlemsbank jämfört med andra banker är att vi i JAK har bestämt oss
för en ekonomi utan ränta. JAK-lånen påverkas inte av marknadsräntan. Är man kund i en räntebank får man följa med i räntesvängningarna vare sig man vill, eller inte.
I
•
•
•
•
•
vanlig bank
Billiga lån när marknadsräntan är låg
Dyra lån när marknadsräntan är hög
Låntagaren tvingas ej att spara långsiktigt
Omöjligt att planera sin ekonomi på lång sikt
Du blir i regel aldrig ägare till ”ditt” hus. Det du hoppas på är att huset ska stiga i värde
I JAK Medlemsbank
• Billiga lån oavsett marknadsränta
• Låntagaren tvingas spara på lång sikt, vilket medför att han/hon har mindre pengar att
röra sig med under lånetiden. Det medför också att han/hon får möjlighet att bygga upp
ett eget kapital
• Bättre ekonomi på lång sikt. Du blir ägare till ditt hus
Inflation
Några kanske tycker att de vill ha ränta på sitt sparande som kompensation för att inflationen gör
så att de sparade pengarna minskar i värde.
I JAK Medlemsbanks sparlånesystem, där medlemmarna både sparar och lånar pengar, drabbar
inflationen sparandet och lånen lika. Som sparare blir man inte kompenserad och som låntagare
behöver man inte kompensera andra. Genom balansen mellan sparande och lån blir inflationen
neutraliserad.
Jag får ofta frågan: JAK sparlånesystem låter för bra. Det måste vara något lurt!
Vilken är haken?
Systemet bygger på medmänsklighet. Ingen skor sig på bekostnad av någon annan.
Det är det som är haken!
Eva Stenius, tidig medlem i JAK
87
16 Vad säger lagen om…
Ekonomisk förening
37
JAK bedriver sin verksamhet i form av en ekonomisk förening. En sådan har till ändamål att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Utmärkande för en ekonomisk förening är att den uppfyller särskilda villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och
överskottsutdelning.
För ekonomiska föreningar finns regler i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. För att en
förening ska kunna registreras som ekonomisk förening fordras enligt denna lag att föreningen
har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom sådan ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer
eller med egen arbetsinsats eller genom att begagna föreningens tjänster eller på annat liknande
sätt. Det krävs alltså dels att föreningen bedriver kooperativ ekonomisk verksamhet, dels att
verksamheten syftar till att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.
JAK bildades 1965 som en ideell förening. 1994 blev JAK en ekonomisk förening.
Bankrörelse
JAK bedriver bankrörelse. Med bankrörelse avses verksamhet i vilken ingår inlåning på konto om
behållningen är nominellt bestämd och tillgänglig för insättaren med kort varsel. Med kort varsel
menas högst 31 dagar. Bankrörelse får drivas endast efter tillstånd (oktroj) av regeringen. Tillstånd får endast ges till banker. Med bank menas bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank.
Bestämmelser om den rörelse en bank får driva samt vissa andra för banker gemensamma bestämmelser finns i Bankrörelselagen (1987:617). Bestämmelser om hur en bank bildas och om dess
organisation m.m. finns i bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och lagen
(1995:1570) om medlemsbanker.
Bolag - förening
Om några personer bestämmer sig för att samarbeta för ett gemensamt ändamål och för
att samarbetet ska ske i bestämda former, så kan man säga att de bildat en förening.
Man brukar förenklat säga att samarbete utgör bolag om antalet samarbetande är från
början bestämt i samarbetsavtalet, som i bolagsfallen kallas bolagsordning. Om samarbetsavtalet tillåter att antalet samarbetande växlar under samarbetets gång, talar man
om att samarbetsformen är förening; man behöver inte ändra samarbetsavtalet - som
här kallas föreningens stadgar - för att ändra antalet medlemmar. Bolaget anges vara
slutet och föreningen öppen för nya deltagare. Man talar också om att bolaget bildas
kring ett kapital för att ge avkastning på det medan föreningen bildas av personer som
har ett gemensamt intresse att främja. Från dessa utgångspunkter skiljer man mellan de
två samarbetsformerna så, att man kallar bolaget för kapitalsammanslutning och föreningen för personsammanslutning.
Ur Föreningen och lagen, Rolf Moberg
____________________
37
SOU 1993:71, Organisationers bidrag
88
Medlemsbank
JAK är en medlemsbank. En medlemsbank är enligt lag (1995:1570) om medlemsbanker ”en ekonomisk förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att
driva bankverksamhet i vilken medlemmarna deltar genom att använda bankens tjänster som
insättare eller på annat sätt”.
De viktigaste skillnaderna mellan en medlemsbank, en sparbank och ett bankaktiebolag är följande:
En medlemsbank är en ekonomisk förening medan övriga banker måste vara aktiebolag, förutom
sparbanken som är en stiftelse. (Sparbanken Sverige är aktiebolag - kvar finns 80 mindre sparbanker som står utanför Sparbanken Sverige och fortfarande är stiftelser.) En medlemsbank är
alltså en kooperativ företeelse, d.v.s. att medlemmarna går ihop för att äga och driva en verksamhet som främjar deras ekonomiska intressen. Ett samarbete medlemmar emellan till gagn för alla.
För bankaktiebolag gäller att bankens ägare, aktieägarna, inte alls behöver vara samma grupp
människor som motsvaras av bankens kunder.
Medlemmarna äger tillsammans medlemsbanken och betalar därför en enhetlig och demokratiskt
beslutad insats. Varje medlem har, oavsett storlek på insats, en röst vid föreningsstämman, om det
inte står annat i stadgarna. Ägarna till bankaktiebolag äger banken genom att köpa aktier i respektive bank. Olika aktiesorter såsom A- och B-aktier samt antalet aktier bestämmer antalet röster vid
bolagsstämman. Storleken på aktieinnehavet bestämmer antalet röster vid bolagsstämman.
Insättningsgaranti
Enligt lag (1995:1571) om insättningsgaranti omfattas även medlemsbanker av den statliga
insättningsgarantin. Garantin omfattar nominellt bestämda tillgodohavanden, högst 250 000 kr,
som är tillgängliga för insättaren med kort varsel. Garantin utlöses om banken gör konkurs. För
JAK-medlemmen gäller detta allt försparande i JAK Medlemsbank.
Varje institut som omfattas av garantin ska betala en årlig avgift till Insättningsgarantinämnden.
Avgiften uppgår till ett belopp som motsvarar ca 0,25% av insättningarna. Avgiften är högre för
institut som har en utlåning med högre risker än för institut som har en säkrare utlåning. JAKs
utlåning klassas som relativt säker och därmed blir avgiften mindre än 0,25%.
89
Ocker
På två ställen i lagen nämns ocker. I Avtalslagen 1:31, vad som ska betraktas som ocker. I Brottsbalken 9:2, vad som ska betraktas som ocker samt dess påföljder.
Avtalslagen 1:31
Har någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att taga eller betinga sig förmåner, vilka stå i uppenbart missförhållande till
det vederlag, som må hava blivit erlagt eller utfäst, eller för vilka något vederlag icke
ska utgå, vare rättshandling, som sålunda tillkommit, icke gällande mot den förfördelade.
Lag samma vare där sådant otillbörligt förfarande, som i första stycket avses, ligger
annan till last än den, gentemot vilken rättshandlingen företogs, och denne ägde eller
bort äga kunskap därom.
Brottsbalken 9:2
Den som vid avtal eller någon annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål,
oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag inte ska utgå, döms för
ocker till böter eller fängelse högst två år.
För ocker döms också den som vid kreditgivning i näringsverksamhet eller i annan
verksamhet som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, bereder sig ränta
eller annan ekonomisk förmån, som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.
Att prata om
• Fördelar och nackdelar med respektive bankform.
• Vid vilken räntesats kan man börja tala om ocker?
• Ge exempel på när man kan tycka att någon begagnar
sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller
beroendeställning.
90
17 Religionens betydelse
De heliga skrifterna
Vad sägs i de olika religionerna om räntan? Vi har tyvärr inte tittat närmare på det. Men det är
allmänt känt att Koranen säger nej till ränta. För en muslim är det syndigt att ta ränta.
Här i västvärlden, där kristendomen har präglat oss, är dock ränta ett starkt inslag i de ekonomiska
spelreglerna. Kristna tar emot ränta. Men tidvis har det varit syndigt att ta emot ränta även för
kristna. Det är inte lika känt att det finns texter i Bibeln som tar avstånd från ränta.
Här följer några bibelcitat samlade av Dan Melander, teolog och nationell samordnare för Svenska
Kyrkans Miljövärn.
Givande av lån och tagande av ränta
2 Mosebok 22:25 Om du lånar ut pengar till en landsman, till en nödlidande i mitt folk, ska du inte
göra som ockrarna och kräva ränta av honom.
Hesekiel 18 Den som är rättfärdig och handlar rätt … lånar inte ut pengar mot ränta, han ockrar
inte … .
Hesekiel 22:13 ... du förtrycker och tar ränta. Du förtrycker din nästa och roffar åt dig. Men mig
har du glömt säger Herren.
3 Mosebok 25:35 f Om din broder kommer på obestånd och inte längre kan försörja sig, skall du
ta dig an honom som man gör med en invandrare eller en tillfälligt bosatt och låta honom bo hos
dig. Du får inte ta ränta av honom eller kräva mer tillbaka, ty du skall frukta Gud och låta din broder
bo hos dig. Låna inte ut dina pengar åt honom mot ränta. Och lämna honom inte dina livsmedel för
att kräva mer tillbaka. Jag är Herren er Gud, som har fört er ut ur Egypten.
(5 Mos. 15:7 f, Ps. 15:5)
Nehemja 5:3-5 … vi måste lämna åkrar, vingårdar och hus i pant för att få brödsäd och hålla
hungern borta. Andra åter: ”Vi måste låna pengar med åkrar och vindgårdar som säkerhet för att
kunna betala skatt till kungen. Vi är av samma kött och blod som våra landsmän, våra barn är lika
goda som deras, och ändå tvingas vi låta våra söner och döttrar bli slavar – ja några av våra
döttrar har redan blivit utnyttjade. Och vi kan ingenting göra, det är andra som äger våra åkrar och
vindgårdar.”
Matteusevangeliet 5:42 … vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.
Skuldavskrivning och Jubelår
5 Moseboken 15:1-3 Vart sjunde år skall du avskriva skulder. Så skall av skrivningen gå till: Var
och en som har en fordran skall efterskänka vad han har att fodra, det som han har lånat en annan.
Han får inte kräva sin broder och landsman när skuldavskrivningen ha gjorts till Herrens ära.
Lukasevangeliet 6:33 Och skall ni ha tack för att ni lånar åt dem som ni tror kan betala tillbaka?
Också syndare lånar åt syndare för att få samma lån tillbaka. Nej, älska era fiender, gör gott och ge
91
lån utan att hoppas få igen. Då skall er lön bli stor, och ni skall bli den högstes söner, ty han är
själv god mot de otacksamma och onda. Var barmhärtiga, såsom er fader är barmhärtig.
Om Penningbegär och girighet – grekiskans philargyria
Predikaren 5:9 Den som älskar pengar blir aldrig mätt på pengar, och den som älskar rikedom får
aldrig nog. Även detta är tomhet. … Lika naken som han kom till världen får han gå bort.
Ordspråksboken 17:16 Vad gagnar pengar i dårens hand, kan han köpa vishet, han som saknar
vett.
Första Timoteusbrevet 6:7 ff … tomhänta kom vi till världen och tomhänta skall vi gå ur den. Har
vi mat och kläder skall vi vara nöjda. … Kärleken till pengar är roten till allt ont.
Matteusevangeliet 6:19 samla inte skatter på jorden, där mal och mask förstör och tjyvar bryter
sig in och stjäl. … Ty där din skatt är där kommer också ditt hjärta att vara.
Lukasevangeliet 16:11 Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då
anförtro er det som har verkligt värde? … Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
Markusevangeliet 10:23 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att
komma in i Guds rike.
Lukasevangeliet 6:24 Men ve er rika, ni har fått ut er glädje.
1 Korinthierbrevet 4:6 ff … Vem ger dig någon särställning? Vad äger du som du inte har fått?
Och har du fått det, varför skryter du som om det inte var en gåva? Ni är förstås redan mätta, redan
rika, ni har förstås blivit kungar oss förutan? … Vi är dårar för Kristi skull, ni är förståndiga kristna.
Vi är svaga, ni är starka. Ännu i denna stund hungrar och törstar vi; vi saknar kläder, blir misshandlade, är hemlösa och arbetar hårt med händerna för att försörja oss.
Förhållandet till de fattiga i en globaliserad ekonomi
Jeremia 5:26 ff Ty i mitt folk finns onda män, som fågelfångare binder de sina nät och gillrar fällor
för att fånga människor. Som korgen fylls av fåglar är deras hus fyllda av svek. Därför har de blivit
mäktiga och rika, skinande feta. Det finns ingen gräns för deras ondska, de dömer inte rättvist, de
driver inte den faderlöses sak till seger och hävdar inte den fattiges rätt.
Jesaja 14 f ”Det är ni som har skövlat vingården, rov från de fattiga finns i era hus. Med vilken rätt
krossar ni mitt folk och mal de fattiga till stoft?”
Jesaja 10:1 ff Ve dem som stiftar orättfärdiga lagar och skriva förtryckande stadgar! De förvränga
de svagas rättvisa, berövar de fattiga i mitt folk deras rätt.
Amos 8:4 ff Hör detta, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet!
Tobit 4:12 Vänd dig aldrig bort från den fattige …
Lukasevangeliet 6:20 Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.
92
Psaltaren 109:31 … ty han står vid den fattiges sida …
Lukasevangeliet 11:5 … döda står upp och fattiga får ett glädjebud.
Lukasevangeliet 4:18 Herrens ande är över mig, för han har smort mig till att bära fram ett
glädjebud till de fattiga.
Livsrikedom och livskapital
Galaterbrevet 5:13 … tjäna varandra i kärlek.
Apostlagärningarna 4:32 ff Alla de många som hade kommit till tro var ett hjärta och en själ, och
ingen betraktade något av det han ägde som sitt, de hade allt gemensamt. Med stor kraft frambar
apostlarna vittnesbördet om att Jesus hade uppstått, och de fick alla riklig del av Guds nåd. Ingen
av dem led någon nöd. De som ägde jord eller hus sålde sin egendom och lade ner den vid
apostlarna, och man delade ut åt var och en efter hans behov.
Matteusevangeliet 6:25 Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller
kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? Se på fåglarna
under himmelen…
Matteusevangeliet 5:6 ff Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de skall bli
mättade. Saliga de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet. Saliga de renhjärtade de skall se Gud.
2 Korinthierbrevet 6:10 Jag är fattig men gör många rika, jag har inget men äger allt.
1 Korinthierbrevet 13:13 Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är
kärleken.
Till sist
Jak 1:12 Salig är den som håller ut…
93
18 Att vara del i en folkrörelse
Kriterier för folkrörelse
En folkrörelse kan karaktäriseras av följande kriterier:38
1. En folkrörelse ska ha en ideologi. Med ideologi menas en logiskt utvecklad idé. De idéer som
en folkrörelse driver måste sättas in i ett sammanhang - en helhetssyn på samhället - och vara en
idé om hur samhället bör utvecklas.
2. En folkrörelse måste bilda opinion - opponera sig - motsätta sig det den tycker är fel i vårt
samhälle och kräva den förändring som den tror på. Hur stark en opinion är, d.v.s. i vilken utsträckning beslutsfattare tar hänsyn till den, är beroende av hur många som ställer sig bakom de krav
som förs fram.
3. För att en folkrörelse ska få ett inflytande på samhällsutvecklingen måste den utgöra en viss
numerär - bestå av en stor mängd medlemmar. Det exakta medlemsantalet kan inte uttryckas i
siffror, men rörelsen måste omfatta en stor del av folket - därav folkrörelse - för att dess krav ska
uppfattas som uttryck för folkets vilja. Den rörelse som räknar några tusen medlemmar kan sällan
förmå samhället att lyssna på dess krav. Däremot kan den rörelse som räknar hundratusen medlemmar förvänta sig att samhället ska ta större hänsyn till vad denna del av folket ger uttryck för.
4. En folkrörelse måste ha geografisk spridning - en organisation med lokalföreningar runt om i
landet. Den rörelse som finns tillgänglig endast för en liten och begränsad del av landet (byalag,
lokala aktionsgrupper) kan inte räknas som folkrörelse.
____________________
38
enligt Lars Svedberg i en rapport från Statens ungdomsråd 1981, Ej till salu
94
5. En folkrörelse ska vara öppen för alla. Ingen ska förhindras medlemskap i en folkrörelse,
förutsatt att man vill omfatta ideologin. De organisationer som erbjuder medlemskap endast till
vissa individer, t ex Lions Club och Rotary, kan inte betraktas som folkrörelser.
6. En folkrörelse arbetar demokratiskt. Det innebär att var och en - varje medlem - ska ha samma
möjlighet att väcka förslag och påverka beslut. Arbetsformerna ska bygga på de grundvärderingar som vår demokrati vilar på. Härmed blir folkrörelserna en demokratisk skola för medborgarna och ett forum där demokratin kan utvecklas vidare. Samhällsförändringar genom opinionsbildning sker med stöd av demokratiskt fattade beslut.
7. En folkrörelse ska stå i en oberoende ställning till stat och kommun. En oberoende ställning
innebär att rörelsen har full handlingsfrihet, bestämmer helt om sin egen verksamhet, inom ramen
för samhällets demokratiska principer och funktioner.
8. En folkrörelse ska innebära gemenskap. Det förutsätter att de som kommer samman har något
gemensamt som binder dem samman. En folkrörelse måste omfatta ideologisk gemenskap, värdegemenskap.
9. Verksamheten i en folkrörelse ska ha kontinuitet i tiden. Tillfälliga aktionsgrupper är alltså i den
meningen inga folkrörelser.
Tilläggas kan:
• att rörelsen bygger på frivillighet och att det finns ett känslomässigt engagemang. Rörelsen
drivs framåt av de som brinner av intresse och känner att de kämpar för något. En folkrörelse kan
inte drivas av anställda.
• att rösterna och viljan kommer underifrån. Den som befinner sig uppe ser inte hur systemet ser
ut i verkligheten. Det blir en sannare verklighetsuppfattning och därmed en demokratisk rörelse
med underifrånperspektiv.
• att folkbildning är en viktig del i rörelsen.
• att mänskliga kontakter är viktiga. Genom att träffas kan man ge varann en bättre bild av vad
man står för. Telefon, brev, och IT räcker inte. Man behöver mötas fysiskt också.
• att det inte kan liknas vid de ideella organisationer av välgörenhetskaraktär som vi återfinner på
kontinenten eller ”PlusGiroorganisationer” typ Greenpeace utan man påverkar och förändrar
själv genom att skapa, verka och vara.
JAK Medlemsbank – del i en folkrörelse
JAK har växt fram av ideella skäl. Man ville förändra samhället till något bättre. Den från början
lilla gruppen av människor, som diskuterade orättvisorna i samhällsekonomin, ville visa på ett
rättvisare system för finansiering. Efter dansk modell utvecklade en matematiskt begåvad medlem
ett svenskt sparlånesystem. Medlemmar anslöt sig från början endast p.g.a. att de sympatiserade
med idén om att ränta var en orättvis företeelse och man ville vara med och kämpa för ett räntefritt
samhälle. Föreningen och sparlånesystemet växte långsamt men säkert. I början av 90-talet växte
föreningen allt fortare främst genom att bankkrisen och den mycket höga räntenivån gjorde
95
orättvisorna mer synliga och JAKs sparlånesystem lyftes fram i media som ett intressant alternativ. Många människor gick med i föreningen utan några som helst ideella skäl utan endast för att
få ett billigt lån för ögonen. Medan andra medlemmar noga ville lära sig vad sparlånesystemet
gick ut på och var dessutom intresserade av räntans effekter i samhället och idén om en räntefri
ekonomi. Det är de senare medlemmarna som representerar folkrörelsen JAK. Dessa medlemmar
har bildat och bildar fortgående lokalavdelningar i hela landet för att lokalt sprida den räntefria
idén samt hjälpa andra att förstå hur banken fungerar.
Att prata om
• Uppfattar du JAK Medlemsbank som en folkrörelse?
• Är det bra att vara en folkrörelse?
96
19 JAK Medlemsbanks organisation
Högsta beslutande organ = medlemmarna
Medlemsbanken är för närvarande organiserad som en rikstäckande ekonomisk förening. Högsta
beslutande organ är föreningsstämman som hålls i Skövde eller Stockholm. Röstberättigad är den
som är medlem den dag kallelse till stämma utfärdas. Kallelse sker genom framträdande publicering i medlemstidningen Grus&Guld.
Alla medlemmar har tillträde till och rösträtt på föreningsstämman. Förutom styrelse väljer stämman revisorer med suppleanter. Minst en ordinarie revisor, och dennes suppleant, ska vara auktoriserade revisorer. Stämman väljer också valberedning och utser ett Etiskt råd.
Styrelse och ledning
Den av stämman valda styrelsen består av ordförande och ett antal ledamöter samt suppleanter.
Dessutom ingår två personalrepresentanter med suppleanter i styrelsen. Styrelsen har sitt säte i
Skövde. Styrelsen har för föreningens/bankens löpande drift anställt en verkställande direktör,
VD. VD är, enligt lag, ordinarie styrelseledamot. Direkt under styrelsen finns en utvecklingsansvarig person.
Etiskt råd
Som skyddsnät för etiskt och moraliskt förfall i organisationen finns ett etiskt råd som är inrättat
av föreningsstämman. Där kan varje medlem och anställd diskutera eller kommentera etik eller
anmäla oetiska handlingar. Etiska rådet granskar fallet och lyfter upp det på dagordningen.
Två bankkontor
JAK Medlemsbank har för närvarande ca 30 anställda. Huvudkontoret ligger i Skövde, där de
flesta anställda är placerade. JAK Medlemsbanks första lokala bankkontor ligger i Orsa. För
sparlånesystemet ansvarar en bankchef.
Medelsförvaltningen, för vilken VD ansvarar, hör till de saker som diskuteras vid det dagliga
kassamötet då likviditeten analyseras.
Ideella kraften
Den lokala opinionsbildningen och informationsspridningen bedrivs i största utsträckning ideellt av ca 30 lokalavdelningar och ett 100-tal ideella Informatörer fördelade över hela landet.
En lokalavdelning är en grupp medlemmar som ideellt vill ta ansvar för den lokala idéspridningen.
De informerar om räntefri ekonomi och om JAK Medlemsbank. Lokalavdelningen är organiserad
på ett sätt som liknar en ideell förening, men är ingen egen juridisk person, utan en avdelning av
JAK Medlemsbank. Lokalavdelningarna får stöd av JAK Medlemsbanks avdelning för Idé- och
medlemsstöd.
Kursverksamhet
Lokalt ordnas grundkurser om räntefri ekonomi och JAK Medlemsbank. Även fördjupningskurser ordnas ibland. På riksnivå ordnas regelbundna JAK Skolor för att medlemmarna ska kunna
fylla på sin kunskap.
97
JAK Forum
Alla medlemmar kan nå varandra på JAK Forum, som är JAKs medlemmars mötesplats på Internet.
Där finns även en materialdatabas och färsk information om vad som händer i JAK både på
riksnivå och lokal nivå. Dessutom annonseras en mängd kurser, seminarier och fysiska mötesplatser för de som redan är aktiva och de som kanske vill bli det.
98
20 Paralleller
Räntefrihet är inget nytt
Att ordna finansiering utan att ta ränta av varann är gammalt och fanns där innan räntan infördes.
Under olika tidsperioder har man på olika sätt försökt påvisa räntans negativa effekter. Aristoteles
var emot räntan. I Bibeln talar man om att inte ta ränta av sin broder. I Koranen finns ränteförbud.
Sparklubbar
Exempel på räntefri finansiering som skett i det tysta är sparklubbar. De finns jorden över. Det går
till så, att man hjälper varann med att spara, att lägga undan pengar, och genom det samarbetet ger
man varann räntefria lån.
Varje deltagare lämnar t ex 1 000 kr varje månad i en gemensam pott. Om antalet deltagare är tio får
första person förfoga över 10 000 kr första månaden, vilket motsvarar ett lån på 9 000 kr. Nästa
månad, när de träffas igen, får denna person amortera 1 000 kr och var och en av de övriga spara
1 000 kr. Näste person/låntagare kan kvittera ut 10 000 kr (lånet är 8 000 kr). När de gått varvet runt,
har alla deltagare fått ett belopp på 10 000 kr. Nio av deltagarna har fått ihop ett belopp motsvarande 10 000 kr tidigare än om de själva sparat ihop till det.
Den person som var sist hade kanske lika väl kunnat sitta på sin egen kammare och sparat ihop till
10 000 kr rent tidsmässigt. Det är dock svårare att spara själv. Genom att vara med i en sparklubb
får man hjälp med att kunna lägga undan en summa varje månad. Man får också hjälp med
förvaring av pengarna.
I vissa länder, i vissa sparklubbar, är beloppen inflationsskyddade. Det betyder att man inte spar
ett bestämt belopp utan ett belopp motsvarande en bestämd mängd kaffe, majsmjöl eller liknande.
Man ska t ex varje gång spara lika mycket som 10 kg kaffe kostar.
Att ordna finansieringen via sparklubbar är ett gammalt och beprövat system där ingen utnyttjar
den andre. Systemet bygger på att man kan träffas regelbundet och kan lita på varann.
”Vårt gamla sätt att få pengarna att räcka till större inköp kallades tontine (sparklubb). Det var ofta kvinnorna i byn som organiserade det hela. Man sparade och fick
sedan låna. Ja, det var den gamla goda tiden det. Sedan kom det västerländska systemet
med ränta. Oj, oj sedan dess har vi fått jobba, jobba, jobba...”
Sagt av en man från Burkina Faso, Västafrika, på besök i Gustafs, Sverige, 1992
Läs mer
Lövfors, Maria, Sparklubbar ger lån till vänner, Artikel i Räntefri nr 3/96.
Exempel som berör JAKs idé
Det gjorde man i praktiken:
• I Mellaneuropa under medeltiden (Brakteaterpengar)
• i USA på 1700-talet, under Benjamin Franklin
99
• på ön Guernsey på 1820-30 talet
• i Vörgl, Österrike 1931
• M Kennedy och D Suhr har utarbetat ett förslag med användaravgift för pengar enligt Silvio
Gesells idé
Bytesringar, penningfria bytessystem:
• LET-systemet i Nordamerika, Europa, Australien och på Nya Zeeland
• WIR-Ringen i Schweiz
• Byts i Sverige
Kooperativa banker och kassaföreningar:
• Credit Unions på Irland
• Förut var Jordbrukskassan sedermera Föreningsbanken kooperativt
• Gustafs Kassaförening, lokal företeelse som funnits sedan 1873
Bosparkassor:
System med försparande och lågränteprofil för bostäder
• Bofrämjandets förslag; se artikel i Vi i Villa, nr 6, 1997, årgång 41, sid. 12-13
• enligt tysk modell
Grameen Bank - en bank för de jordlösa i Bangladesh 39
Ett praktexempel på ocker finns i Bangladesh där de fattiga har varit hänvisade till penningutlånare för inköp av utsäde, läkarbesök, döttrars bröllop m.m. eftersom bankerna inte var intresserade av de fattigaste. Penningutlånaren lånar gärna ut - men han tar bra betalt. En normal ränta
kan vara 10% per månad. Ju fattigare den jordlöse är ju mer beroende av penningutlånaren är han,
och räntan kan stiga till 5% per vecka, 10% per vecka, tom 10% per dag. Som säkerhet får den
fattige lämna vad han har. Om han äger en jordbit får han lämna den, men oftast äger han ju bara
sin arbetskraft. Penningutlånaren är sällan särskilt angelägen om snabb återbetalning. Tvärtom
erbjuder han ofta uppskov med amortering och återbetalning för att kunna suga ut så mycket som
möjligt av krediten och för att göra låntagaren alltmer beroende.
Den rikare delen av befolkningen i Bangladesh har tillskansat sig frukterna av den produktiva
delens arbete genom ekonomisk, social och politisk manipulation. Alla dessa manipulationer får
sin styrka i kontrollen av de finansiella resurserna. Om kontrollen av de finansiella resurserna kan
lösas upp, kan de fattiga börja att utveckla sin ekonomiska bas, börja att leva sitt liv med värdighet och se fram mot att bygga ett bättre liv åt sig själva, säger en professor i ekonomi vid
universitet i Chittagong, Muhammad Yunus. Han är initiativtagare till Grameen Bank.
Grameen Bank startades 1983 och fick då sin egen lag - The Grameen Bank Ordinance. I den lagen
står uttryckligen, att banken ska ge krediter och annan bankservice till jordlösa på landsbygden.
Idag har banken miljontals medlemmar. Varje medlem ingår i en grupp på fem jordlösa. Var och en
i gruppen måste spara en bestämd, mycket liten summa, varje vecka, måste lära sig skriva sitt
namn och måste lära sig förstå bankens grundläggande principer och arbetssätt. Efter en månad
kan den förste i gruppen få ett lån. Alla lån löper på ett år och amorteras med två procent per
vecka. Låntagaren behöver inte lämna någon formell säkerhet för lånet. Om den förste låntagaren
sköter sitt lån får gruppens medlemmar i tur och ordning möjlighet att låna. Gruppens spar- och
lånedisciplin bestämmer således i vilken utsträckning medlemmarna får låna. Lånen är inte räntefria men räntan är betydligt lägre än penningutlånarens ockerränta. Återbetalningen är nästan
hundraprocentig.
____________________
39
Ingvar Körberg, ”Att spara är bra för landet”, Sparfrämjandet Förlagsaktiebolag, Uddevalla 1987, sid. 15
100
Mer att läsa…
Eva Stenius, JAK-konsulent, har sammanställt följande litteraturlista med korta recensioner:
Böcker på svenska:
Kennedy Margrit, Ekonomi utan ränta och inflation. Bokförlaget Korpen, 1991
De grundläggande missförstånden om pengar, samt hur räntan verkar i samhället är här tydligt
och engagerande beskrivet. Historiskt perspektiv, samt förslag till skapandet av ett nytt penningsystem finns med. Den här boken är redan en klassiker när det gäller alternativ ekonomi. Lättläst,
84 sid.
Kennedy Margrit, Pengar utan ränta och inflation - ett bytesmedel som tjänar alla. Bokförlaget
Korpen, 1993
Utvidgad och omarbetad version av ovan nämnda bok. En ränte- och inflationsfri ekonomi är
möjlig, och dessutom en nödvändig väg bort från en hotande global ekonomisk och ekologisk
kollaps. Utmärkt som studiecirkelbok.
Agebjörn Anika, Elmqvist Annika, SÄNKT PRIS KORT DATUM – Grundkurs iglobalisering.
Leopard Förlag, 2004
Om du bara tänker läsa en bok om globaliseringen – läs den här!
Om du tänker läsa tio böcker – börja med den här!
Du får en kort beskrivning av:
- WTO
- IMF och Världsbanken
- Den alternativa globaliseringsrörelsen
- Skuldkrisen
- De transnationella företagen
- Imperiet USA
- Globaliseringen i Sverige
Dammann Erik, Pengarna eller livet. Natur och kultur, 1991
Ekologi och ekonomi hör ihop. Överlevnadsproblemen är i centrum i denna bok, där Dammann
tydligt presenterar ekologiska samband och fakta. En ny syn på ekonomi och tillväxt är nödvändig, om vi ska ha någon framtid. Än finns tid att göra något, visst finns det hopp.
Duchrow Ulrich, Europa i världssystemet 1492-1992. Institutet för kontextuell teologi, Lund,
1993
Finns det en väg till rättvisa efter 500 år av plundring, förtryck, penningdyrkan och penningackumulation? frågar den tyske teologen i denna bok, där han bl.a. beskriver hur Europa finansierade sin industrialisering genom slavhandel i den s k triangelhandeln.
Ehrenberg Johan, Pengar, makt & alla vi andra. ETC förlag, 1995
Avslöjande bok om fördelning av rikedomen. Ehrenberg nagelfar både det internationella valutakapitalet och de svenska marknadsaktörerna. Offentliga sektorn behöver inte alls skäras ned, det
är en myt att vi lever över våra tillgångar. Kunnigt och roligt skriver han om politik och värderingar.
Ehrenberg Johan, Mera Pengar. Norstedts förlag, 1996
101
Handlar bl.a. om en ung mans tragiska död, ett liv som inte fungerade. Liksom det ekonomiska
livet inte fungerar med borgerliga politiker och giriga företagsledare. Lögner om statsskuld och
slöseri i sparpolitiken bemöts med konstruktiva förslag.
Ehrenberg Johan, Globaliseringsmyten. Norstedts förlag, 1998
Följ med till Disneyworld och se hur den globala världsekonomin ivrigt åker karusell fortare och
fortare. Se hur kommuner och fackföreningar hoppar på, och hur våra pensioner förvandlas till
spekulationspengar. Med globaliseringen som ursäkt ökas klyftorna; rik blir rikare, fattig blir
fattigare.
Eklund Klas, Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomin. Tiden, 1989 (finns senare
upplagor)
Lärobok i nationalekonomi, ca 500 sidor. Skriven med ett språk som passar även en icke-ekonom.
Rikt illustrerad med bilder och tydliga diagram. Bra och lättläst nybörjarbok för den som vill sätta
sig in i aktuell nationalekonomisk teori.
George Susan, Skuldbumerangen. Bokförlaget Tranan, 1994
En engagerande bok om hur tredje världens skulder skadar även oss i den rika världen. Hon
analyserar sakligt sambanden mellan skuldsättning och arbetslöshet, invandring, regnskogsskövling, narkotikahandel och krig. Samtidigt avslöjas hur bankerna i väst har fått miljarder i
skatteavdrag, medan de fattiga hellre får svälta ihjäl än att få lättnader i sina lånevillkor. Praktexempel på räntesystemets grymhet och orättvisa.
Hermele Kenneth, I skuldkrigens spår. Verdandi, 1990
Tredje världen genomgår sedan mer än ett årtionde en förödande ekonomisk, social och ekologisk kris, som följd av den politik som fordringsägarna tvingat på de skuldsatta länderna. 75 sidor,
fortfarande högaktuell information och med talande fotografier.
Hermele Kenneth, Miljöfällan. Afrikagrupperna, 1992
Afrikas kris och den rika världens skuld. Här beskrivs sambanden mellan rika länder och fattiga,
i förhållande till en hållbar ekonomisk utveckling.
Hermele Kenneth, Ekonomerna, tillväxten och miljön. Carlssons, 1996
Varför tycker ekonomerna att tillväxt är av godo? Hermele, som själv är både ekonom och miljömedveten, gör en analys över sambandet mellan ekologi och ekonomi, samt synar ekonomernas
argument för ekonomisk tillväxt och brist på helhetssyn.
Lysén Erik, Bortom skuldkrisen- utveckling genom jämlikhet. Kyrkornas Världsforum &
Diakonia, 1997
Här får vi veta vad skuldkris och strukturanpassning är, samt varför utvecklingen går baklänges
i många länder. Boken handlar om hur vardagen för människor i Afrika påverkas av beslut i New
York, Paris och Bryssel. Aktuell statistik och klargörande exempel på ekonomiska samband. (Läser inte beslutsfattare sådana här förnuftiga sammanfattningar?)
Martin Hans-Peter & Schumann Harald, Globaliseringsfällan. B.Östlings bokförlag Symposium,
1997
Författarna är väl insatta i vad som händer bakom kulisserna i maktens boningar. De ger exempel
på hur makthavare resonerar och ljuger, och hur världsfinansmarknaden fungerar. Det fattas
beslut, som har förödande konsekvenser för miljoner människor. De skriver om Vargarnas lag och
102
kritiserar globaliseringens angrepp på demokrati och levnadsstandard. Man blir nästan chockad,
men inte handlingsförlamad, för det finns alternativ.
Parknäs Lennart, Vägen till förändring. Pax förlag, 1990
Psykologiskt och pedagogiskt om hur man kan framföra ett budskap, som kräver ökad medvetenhet och engagemang hos åhörarna.
Schumacher E.F. Litet är vackert - Ekonomi som om människor betydde något. Bokförlaget
Prisma, 1981 (första upplagan 1975)
Varnar för dyrkan av den ekonomiska tillväxten. En historisk och filosofisk bok. Klassiker med
många små pärlor att citera.
Stark Agneta, Rent ekonomiskt? Albert Bonniers förlag, 1995
Välformulerat och roligt om kvinnor och män, siffror och pengar, så att icke-ekonomer plötsligt får
en inblick i de ekonomiska snårskogarna.
Speciella bokkapitel:
Danielsson Tage, Samlade Tankar från Roten. Wahlström & Widstrand, 1986
”Mordet på solidariteten, en betraktelse över tillståndet i Sverige”, sista kapitlet i boken, tycker
jag passar för högläsning i JAK-sammanhang. Humoristiskt och tankeväckande.
Lindqvist Sven, Livstidsmänniskan. Ordfronts förlag, 1996
”Kan social och ekonomisk frigörelse uppnås utan våld?” frågar författaren i ett kapitel (ur Myten
om Wu Tau-tzu 1967). Kanske är det oundvikligt att systemet måste tolerera ett visst antal svältande och döda. Som vi tolererar en viss arbetslöshet. Vilket pris är vi villiga att låta andra betala?
För att få behålla ett ekonomiskt system, som gynnar oss.
Lundberg Bo & Olsson Kåre, Optimum, om miljön och människans möjligheter. Sveriges Utbildningsradio AB, 1994
Kapitlet ”Om ekonomi” är grundläggande för den, som vill förstå vilka de ekonomiska värderingarna är och skulle kunna vara. En ickekapitalistisk marknadsekonomi föreslås, samt nya uppgifter
för ekonomerna. Kåre är JAK-ideolog och fd JAK ordförande. Boken är ett praktverk med underbara bilder.
Max-Neef Manfred, Från andra sidan - barfotaekonomiska erfarenheter. Förlaget Nordan, 1984
En total misstroendeförklaring av den vanliga ekonomiska ”vetenskapen”. Max-Neef skildrar sin
egen förvandling från internationell biståndsexpert till ”barfotaekonom”, samt gör en djup analys
av vår kultur, i kapitel 2 Teoretiskt mellanspel. Han fick alternativa nobelpriset 1983. (Right Livelihood Prize)
Tuiavii, Papalagi - Söderhavshövdingens berättelse. Förlaget Korpen, 1988
Hövding Tuiavii gjorde en resa i Europa, och efter hemkomsten till Samoaöarna skrev han ner vad
han upplevt hos den vite mannen. Kapitlet om pengar; ”Om rundplåtar och tungpapper” är både
roande och tänkvärt.
Böcker på danska och engelska:
Kristiansen K E, Holenberg J, Bogen om J.A.K. del I. Utgiven av samstyrelsen J.A.K. Danmark,
1935
103
JAKs grundare Kristiansen presenterar här sina tankar om nuvarande penningsystem och om
JAKs ideologi och praktiska alternativ. Det beskrivs hur det gick till att starta JAK i Danmark
1931. Stadgarna finns med i bilaga. Myndigheterna gick till angrepp mot JAK, och här får man
veta hur JAK svarade under de första åren. Tal och låneexempel från 1934. På danska.
Sörensen A, Bogen om J.A.K. II. Landsforeningen J.A.K. Danmark, 1974
Ulrichsen Niels, J.A.K.- en dansk krisebevegelse. Den danske historiske forening, Köpenhamn,
1978
Ett specialarbete i historia vid Köpenhamns universitet placerar in Kristiansens filosofiska tankar
och J.A.K.´s organisation och andelspengar i ett historiskt-sociologiskt perspektiv. J.A.K. framställs som en ”revolutionär” rörelse, som siktar till en genomgripande global samhällsreform.
”Revolutionen” skulle genomföras med en ekonomisk, politisk och moralisk mentalitetsförändring.
Greco H Thomas, New Money for Healthy Communities. Tucson, Arizona, 1994
Beskriver pengarnas sanna natur och hur de uppstår. Visar hur grupper av människor kan vitalisera den lokala ekonomin där de bor. En praktisk handbok för alla som vill arbeta med bytesringar.
Om man läser engelska är detta en av de mest inspirerande böcker man kan få tag på.
Tidskrifter, häften och rapporter:
Allt hänger ihop. SIDAs informationssekretariat 1992
Bilder, berättelser, serier. Humor och information om människan & jorden & makten & marknaden
& livet & framtiden.
Brev från Svenska kyrkans biskopar om rättfärdighet och moral i global ekonomi; Rika och
fattiga. Biskopsmötet 1993, Svenska Kyrkans information
Bibelcitat visar att kristendomen står på de fattigas sida. Svenska nationalekonomer har blivit
mycket provocerade Det finns även en studieplan till detta biskopsbrev.
Jubel 2000 - en skuldfri start för en miljard människor. Sveriges Kristna Råd, 1998
Detta är en del av en internationell kampanj för skuldavskrivning för de fattigaste länderna.
Tidningen har innehållsrika artiklar och intervjuer som motiverar varför och hur.
Jönsson Leif, Moralisk ekonomi. Tryckt av författaren i maj 1993
Ekonomisk olydnad är något som författaren har prövat, d.v.s. betalat sina skulder till de fattiga
istället för att betala tillbaka till banken.
Kjellén J, Varifrån kommer kapitalräntan? Kinnared 1938. Särtryck hos JAK
Mycket insiktsfullt och träffsäkert skriver Kjellén om samhällsekonomin i Sverige på 1930-talet.
Han hör till dem som producerar livsmedel och får ta dyra lån, som han inte klarar att betala
räntorna på. Räntetagande och arbetsfria inkomster gillar han inte.
Marknadens ansikte. Pocket tidningen R nr 5, 1993
Avslöjande intervjuer med marknadsaktörer och makthavare.
Pengarna eller livet - ett studiehäfte om u-ländernas skuldkris. Kyrkornas U-forum och Global
ekonomi, 1993
Alla internationella ekonomiska institutioner, facktermer och samband i den globala ekonomin
förklarade och illustrerade. Mycket bra som uppslagsbok.
104
Justice denied. Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet
Human rights and the international financial institutions. Rapport baserad på tal från 25 olika
länder på FN-konferensen om mänskliga rättigheter i Wien 1993. På engelska, med bilder och foto.
Litteratur som är citerad i studiematerialet samt fler litteraturtips
som kommit in från JAK-medlemmar.
Bergström Sören, Skånberg Kristian m fl, Hållbar ekonomi - om hushållning och ordning i
företag och samhälle. Utbildningsradion, 1996
Carlsson, Bengt, Det kontrollerade våldet. Eget förlag
Daly Herman E & Cobb John B., For the common good. Beacon Press, Boston, 1989
Delin Staffan Det rationella paradiset. Konsumentverket, 1994
Delin Staffan, Den bästa av världar
ETC: Tidningen och Internet
Hubendick Bengt, Mot en ljusnande framtid? Gidlunds bokförlag, 1991
Hwang Sun-Joon, Folkrörelse eller affärsföretag. Stockholms Universitet, Statsvetenskapliga
institutionen, 1995
Korten, David C, När företagen styr världen. ISL Förlag AB. 1996
Körberg Ingvar, ”Att spara är bra för landet”. Sparfrämjandet Förlagsaktiebolag, Uddevalla,
1987
Lönnroth Johan & Hansson Hans, Ekonomi för alla. Korpen, 1991
Lönnroth Johan, Schamanerna - om ekonomi som förgylld vardag. Arena, 1993
Moberg Rolf, Föreningen och lagen
Pålsson Syll, Lars, De ekonomiska teoriernas historia. Studentlitteratur, 2002
Pålsson Syll, Lars, Den dystra vetenskapen. Om nationalekonomins och nyliberalismens kris.
Atlas Akademi, 2001
Söderbaum Peter, Ekologisk ekonomi. Studentlitteratur, 1993
de Vylder Stefan, Barn och ekonomisk politi. Rädda Barnen
Fler litteraturtips finns på JAKs hemsida www.jak.se
105
Ordförklaringar
Saknas det ord du söker?
Det är meningen att denna lista på ordförklaringar ska utökas. Säg till, om det finns ord du tycker
ska förklaras bättre!
Följande uppslagsböcker ligger till grund för vissa av de förklaringar som är formulerade nedan:
Termer i Nationalekonomi av Dickson, Luukainen och Sandelin
Bonniers svenska ordbok, Skolupplagan
Räkna till max C, Danielsson, Gabrielsson, Lövstrand
amortering avbetalning på lån
annuitet vanligen belopp som kvartalsvis eller halvårsvis ska erläggas av låntagare och som
består av ränta och amortering
annuitetslån ett lån för vilket annuiteterna är lika ända fram till lånets slutamortering. I början är
ränteandelen stor och amorteringsdelen liten. För varje år minskas ränteandelen och amorteringsdelen ökar
BNP bruttonationalprodukten, d.v.s. det sammanlagda värdet av de varor och tjänster för slutlig
användning som produceras för marknaden och den offentliga sektorn i ett land under ett år
borgen garanti, säkerhet; gå i borgen för någon ansvara för någons ekonomiska förpliktelser
borgensman person som går i borgen
borgenär fordringsägare, långivare
diskontera dra av; minska. Att till en viss tidpunkt 0 diskontera värdet av en vid senare tidpunkt
utfallande inkomst A är att minska A i sådan grad att resultatet blir ett nuvärde av A vid tidpunkten
0 (också kallat ett till tidpunkten 0 diskonterat värde av A)
effektiv ränta den räntesats som medför att summan av alla betalningars nuvärden blir lika med
kreditbeloppet (vid tidpunkten för kreditgivningen). Något förenklat kan man säga att den effektiva räntan utgörs av den totala kreditkostnaden per år i procent av kreditbeloppet (med hänsyn
tagen till att skulden minskar). Det är obligatoriskt för alla banker att ange den effektiva räntan vid
varje låneexempel
eftersparande ett regelbundet sparande som du som låntagare förbinder dig att prestera under
amorteringstiden
exponentiell tillväxt accelererande tillväxt, med fördubblande ökning växande förlopp
kapitaltäckningsgrad anger hur stort det egna kapitalet är i förhållande till tillgångarna när dessa
värderas utifrån risken för kreditförluster. Bland bankens tillgångar finns de lån (krediter) som
banken lämnat. Det är endast för dessa tillgångar som det finns risk för kreditförluster. Risken för
106
kreditförluster är större för lån med borgenssäkerhet än för lån med inteckning i fastighet som
säkerhet. Kapitaltäckningsreglerna innebär att man måste täcka borgenslån med minst 8 procent
eget kapital och inteckningslån med 4 procent. För lån som lämnats till svenska staten eller
svensk kommun krävs ingen kapitaltäckning alls eftersom man anser att det inte finns någon risk
för kreditförluster på denna typ av lån
kredit (med tonvikten på i) 1 lån 2 betalningsanstånd, 3 (ekonomiskt) förtroende, tillförlitlighet
som låntagare
likviditet betalningsförmåga; god likviditet gott om likvida medel, d.v.s. betalningsmedel som
kan frigöras omedelbart
låneavgift den kostnad en låntagare har för sitt lån i JAK Medlemsbank. Kostnaden ska bl.a.
täcka föreningens kostnader för personal, lokaler, utveckling mm
monetär avseende pengar
nuvärde nuvärdet vid en viss tidpunkt 0 av en inkomst (eller utgift) A vid en senare tidpunkt kalla
också A:s till tidpunkten 0 diskonterade värde. Man brukar beräkna nuvärdet enligt en sådan
formel att det med ränta och ränta på ränta fram till utfallet av A blir lika med A. Exempel: Om man
räknar med räntesatsen 10% per år, så är 100 kr i dag med ränta och ränta på ränta under två år lika
med 121 kr; alltså är det efter denna räntesats beräknade nuvärdet i dag av 121 kr om två år lika
med 100 kr. I detta exempel är sålunda nuvärdet lika med den framtida inkomsten gånger talet 1/
1,21. Talet 1/1,21 kallas diskonteringsfaktorn vid diskontering 2 år när diskonteringsräntan är 10%
per år. Mer generellt kan man beräkna det diskonterade värdet enligt formeln
A
________
(1+r/100)t
Nuvärdet vid tidpunkten 0 av en inkomst (eller utgift) A vid en tidigare tidpunkt (A:s kapitaliserade
värde) är lika med A med ränta och ränta på ränta fram till tidpunkten 0. Exempel: Med räntesatsen
10% är nuvärdet i dag av 100 kr för två år sedan lika med 121 kr. Formel:
A(1+r/100)t
där t är den i antal år uttryckta tiden från utfallet av A fram till tidpunkten 0.
oktroj statligt tillstånd att bedriva bank
oligopol marknadsform som kännetecknas av att antalet säljare är litet.
rak amortering ett lån med rak amortering betalas av med lika stor amortering varje betalningstillfälle
soliditet gedigenhet; helgjutenhet; kreditvärdighet; förhållande mellan eget kapital och det totala kapitalet i ett bolag eller ekonomisk förening
sparfaktor sparfaktorn avgör hur många poäng en medlem i JAK Medlemsbank får för varje
107
sparad krona och månad på konto i JAK Medlemsbank. Ex 1 000 kr på ett Baskonto under en
månad ger dig 1 000 poäng om sparfaktorn är 1,0. (1 000 x 1,0=1 000)
sparpoäng är måttet på sparprestation gånger sparfaktor. Exempel 1 000 kronor som sparas en
månad på ett konto med sparfaktor 1,0 ger 1 000 sparpoäng (1 000 x 1 x 1,0 = 1 000)
stödsparande sparande i JAK Medlemsbank till förmån för en annan låntagare för att gynna en
önskad verksamhet. Kort beskrivning:
1. Någon form av lån till ett angeläget projekt som ägs av en förening eller ett företag
2. Ett stödsparande som (i pengar räknat) är lika stort som lånet
3. En engagerad grupp människor håller ihop gruppen av sparare och låntagare och kan beskriva
projektets utveckling
4. JAKs roll i det hela är kreditprövning, kontoföring och banktillståndet med dess trygghet för
spararna
108