Framtidens ekonomi med
nya ekonomiska spelregler
Karin Frejarö
Ann-Marie Svensson
Du blir bra på det du tränar på. Att springa, räkna på komplexa
formler, odla, leva enligt samhällets normer… Det du gör ofta fal­
ler sig naturligt och det blir enkelt. För den som har en vision om
ett annat samhällsbygge blir det därför viktigt att träna på det som
stödjer den visionen.
Det är inte alltid så lätt. Trots att tillväxtkritiska idéer inte avfärdas
lika enkelt numera. Trots att klimatfrågan vuxit i mångas medvetande
liksom insikten om att det krävs förändringar. Trots att så kallade
klimatskeptiker har fått svårare att göra sig hörda. Trots det är det
svårt. För vi har länge tränat på att leva på ett ohållbart sätt.
I den här texten kommer vi att behandla pengar, ränta, tillväxt,
hur vi värderar framtiden och vilka drivkrafter vi bygger vår ekonomi
kring. Vi tror att ekonomin kan byggas utifrån andra värderingar än
idag, att ränta är något vi väljer eller kan välja bort och att vi behöver
träna på hållbara ekonomiska lösningar!
Ekonomi handlar om värderingar
Ekonomiska teorier har kommit att betraktas som absoluta sanningar
snarare än som något vi styr med våra värderingar. Ekonomi är ett
verktyg för att uppnå det vi tycker är värdefullt. Om vi tycker att
långsiktighet, jämlikhet, ekologisk hänsyn och demokrati är viktiga
värden behöver vi en ekonomi som stödjer dessa värden. Tyvärr har
huvudfåran inom ekonomi länge pekat åt ett annat håll och snarare
119
K ARIN FRE JARÖ & ANN -MARIE SVENSSON
premierat kortsiktighet, ekologiskt ohållbara aktiviteter och ökade
klimatutsläpp.
För att skapa nya ekonomiska modeller som går bortom dagens
kortsiktiga vinstmaximering måste vi bygga ekonomin från andra
utgångspunkter än idag. Dagens tillväxtorienterade ekonomi byg­
ger på två antaganden; 1) att ekonomin alltid kan och bör växa och
2) att människans huvudsakliga drivkraft är största möjliga ekono­
miska nytta för sig själv. Således är också de ekonomiska systemen
utformade efter dessa antaganden.
Antagandet om att pengar kan växa kommer från en tid där natu­
ren sågs som oändlig och där konsekvenser för andra någon annan­
stans inte var kända. Dagens verklighet ser dock annorlunda ut.
Vi lever i en tid när vi vet att jorden är en begränsad enhet och att
människans aktiviteter påverkar alla ekosystem och samhällen. Och
där vi kan se att det som framstår som att pengar växer egentligen är
överföring genom ett ohållbart uttag av naturresurser eller utnytt­
jande av människor i andra länder. Vi återkommer strax till räntans
och tillväxtens roll i detta.
Om man ser att alla aktiviteter hänger ihop på det här sättet blir
också det andra antagandet problematiskt som grund. Det har på
många sätt visats på senare år att jämlikare samhällen fungerar bättre
och att samarbete många gånger är effektivare än konkurrens. Elinor
Ostrom fick 2009 det så kallade nobelpriset i ekonomi för sin forsk­
ning om hur människor genom samarbete och frivillig organisering
kan skapa livskraftiga enheter som förvaltar ömtåliga och knappa
resurser på ett hållbart sätt. (Ostrom, 2009) Det sätter ett stort fråge­
tecken kring den pessimistiska bild av människan som egennyttig,
som den ekonomiska vetenskapen är byggd kring.
Egennyttan blir däremot lätt en självuppfyllande profetia i ett
samhälle där normen är att vi alla förväntas vakta på varandra, oroa
oss för avkastningen på vårt sparande och där en god ekonomi själv­
klart växer.
120
F R A M T I D E N S E K O N O M I M E D N YA E K O N O M I S K A S P E L R E G L E R
Olika grundantaganden ger olika slutsatser
Dagens grundantaganden för ekonomin är inte självklara. Redan
Aristoteles gjorde skillnad på oikonomi och krematism: Oikonomi präglas av långsiktighet. Man tar hänsyn till hela hus­
hållets (eller samhällets) kostnader och intäkter och är inriktad på det
konkreta bruksvärdet. Det gör att det finns en naturlig mättnads­gräns
för ekonomin. Krematism, däremot, präglas av kortsiktighet. Hänsyn
tas endast till parternas kostnader och intäkter och man är inriktad
på bytesvärdet. Det vill säga, det motsvarar inte nöd­vändigtvis direkt
ett verkligt behov och det finns inte någon naturlig mättnadsgräns.
Hänsyn tas inte heller till externa effekter av ens aktiviteter, dvs. som
påverkar någon eller något annat, exempelvis miljöförstöring. Den
som är oikonomisk i Aristoteles bemärkelse når en nivå där hen är
nöjd, medan det med ett krematistiskt synsätt alltid är bättre att få mer.
Inom nationalekonomin har krematismen blivit ett dominerande
synsätt. Men inom exempelvis ekonomisk sociologi, ekologisk eko­
nomi och feministisk ekonomi lyfts ekonomiska perspektiv som
bygger på oikonomiska utgångspunkter. För alla oss som söker efter
nya sätt att organisera ekonomin på är det intressant.
I Naturvårdsverkets antologi Om möjligheter – för människan och
allt annat levande (2011) pekar flera av författarna på de möjligheter
det skulle kunna innebära att organisera ekonomin efter bruksvär­
den (oikonomi) snarare än bytesvärden (krematism). Bland annat
skriver Alf Hornborg att ”med modern, neoklassisk nationaleko­
nomi kom fokuseringen på krematistik och monetära bytesvärden att
överskugga alla andra hänsyn. Därför är det inte särskilt förvånande
att denna begreppsapparat nu visar sig vara ett klumpigt redskap
för att hantera frågor om global resursförvaltning” och han menar
att det behövs ett helt annat teoretiskt ramverk och ordförråd än de
nuvarande för att klara framtidsfrågorna. I samma antologi reso­
nerar Richard Swedberg kring möjligheterna att inkludera mer av
hushållsekonomins logik i marknadsekonomi, eller att utforma en
modern hushållsekonomi. Också detta med utgångspunkt i en mer
oikonomisk ekonomi.
121
K ARIN FRE JARÖ & ANN -MARIE SVENSSON
En viktig förutsättning för att ekonomin ska kunna frånkopplas
från natur och bruksvärden på det sätt som sker i en krematistisk
ekonomi är att man kan monetarisera allting, omvandla allt värde till
pengar. Pengar är – för att citera Margrit Kennedy ”en av mänsklig­
hetens mest geniala uppfinningar” (JAK, 2008). De har möjliggjort
den specialisering som är en av förutsättningarna för vår civilisation.
Problemet uppstår dock när pengarna inte cirkulerar, utan koncen­
treras på ett obalanserat sätt, där en del snart har mycket mer än de
behöver. På Aristoteles tid fanns det ingen stor risk med ett stort
avstånd mellan bruksvärde och bytesvärde – krematism och oiko­
nomi – men i samhället idag har problemen växt genom pengars
frikoppling från den reala ekonomin. Pengar är inte längre endast
ett medel för handel, utan en handelsvara i sig själv.
På så många områden har vi som människor och samhällen länge
tränat på att göra saker på ett ohållbart sätt. Tränat på att frakta oss
med bil och på att köpa nytt istället för att laga, men också tränat
på att värdera saker enligt krematismens logik. Att känna oro när
pengarna inte växer, när tillväxten sjunker, när vi hör på nyheterna
att konsumtionen går ner och så vidare. Det är logiskt, eftersom det
är de ramar som samhällsekonomin byggts inom.
Räntans roll
Räntan spelar en central roll i den krematistiska ekonomin. Den
driver på kravet på ständig tillväxt och den bygger på idén om att
pengar kan växa av sig själva. JAK Medlemsbank har bildats som en
reaktion på räntans omvända Robin Hood-princip.
Ränta utgår från värderingen att den som har pengar över, pengar
att låna ut till någon annan, borde få ersättning för det. Det vill säga
att det är en uppoffring för den som lånar ut sina pengar och att den
som lånar bör betala tillbaka mer än hen har lånat, som tack. För att
detta ska vara möjligt krävs att de lånade penarna på något sätt har
växt under tiden.
Att tänka i räntetermer har de flesta av oss fått lära sig sedan
barnsben. I tidningen ”Lyckoslanten” nr 3, 1999 finns ett beskrivande
122
F R A M T I D E N S E K O N O M I M E D N YA E K O N O M I S K A S P E L R E G L E R
exempel i kapitlet ”Vad är ränta?”: ”Säg att du har något du tycker
väldigt mycket om. En dag kommer din kompis och frågar om han
eller hon får låna den saken ett tag. Det vill du egentligen inte. Du
vill inte vara utan din pryl. Men då får du en idé. Du kommer på
att du kan tjäna på att du har någonting som din kompis gärna vill
ha. Du säger att du vill ha något i ersättning om du ska låna ut den.
En chokladkaka till exempel. Då kan man säga att chokladkakan är
räntan som din kompis får betala för att låna din pryl.”
Räntan är problematisk på minst två sätt: 1) Räntan flyttar över
resurser från de som har mindre och behöver låna, till de som har
mer och kan låna ut, det vill säga den leder till ökad ojämlikhet.
2) Räntan bygger på kravet på ständig obegränsad tillväxt genom att
bygga in en förväntan om att pengar ska växa i all ekonomisk aktivi­
tet. Men även en begränsad tillväxt på kort sikt får stora effekter på
längre sikt, eftersom den växer exponentiellt. Exempelvis visar den
franske ekonomen Thomas Piketty hur jordens befolkning ökade
med i snitt blygsamma 0,8 % per år mellan 1700 och 2012. Detta
ledde ändå till en tiodubbling av jordens befolkning under perio­
den, från 600 miljoner till 7 miljarder. Skulle vi fortsätta i samma
hastighet är vi över 70 miljarder människor år 2300!
Thomas Piketty blev allmänt känd under 2014 för sin bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. Boken bygger på forskning i många
länder och visar entydigt hur den rikaste procenten av befolkningen
har blivit allt rikare på övrigas bekostnad. Samhällets ekonomiska
tillväxt och mer därtill hamnar hos dem som äger mest kapital.
Piketty visar att avkastningen på kapital historiskt har varit större
än den ekonomiska tillväxten. Detta har bidragit till förmögenhets­
koncentrationer och ökade ekonomiska klyftor. I en värld utan eko­
nomisk tillväxt, med ränta, skulle det bli extra tydligt att resurser
oavbrutet överförs från 99 % av befolkningen till de få som äger
mycket kapital. Så länge vi har haft ekonomisk tillväxt har det inte
varit lika tydligt.
Eftersom räntan har blivit ett centralt verktyg i all ekonomisk
aktivitet finns också räntekostnader inbakade i priset på det vi kon­
sumerar. Om du t.ex. köper ett bord, så har skogsägaren huggit ned
123
K ARIN FRE JARÖ & ANN -MARIE SVENSSON
trädet. När hen sålde det vidare till sågverket fanns kostnader för
lån till exempelvis skogsmaskiner inbakade i priset. På såg­verket har
man räntekostnader för fastigheten som bakas in i priset när träet
säljs vidare till möbelfabriken som i sin tur lägger på sina kapital­
kostnader när bordet säljs vidare till möbelaffären. En betydande del
av det vi i slutändan betalar för produkter i affären, är räntor.
Ekonomisk tillväxt inom områden som vi behöver satsa på för
att få en hållbar utveckling ur miljösynpunkt är bra. Till exempel
ekologisk odling, mer tågresor osv. Tillväxten sker då på bekostnad
av tillväxt av kemijordbruk och bilresor. Vi har dock i vårt sam­
hälle länge tränat på, och utformat ekonomins spelregler så att vinst,
avkastning eller ränta är målet. Att istället välja en ekonomi som ett
medel att uppnå en viss verksamhet förutsätter andra spelregler. Vi
ser det exempelvis inom kooperationen, där vinsten inte är målet.
Då förutsätts att man istället pratar mer om vad man tillsammans
vill uppnå med sin verksamhet. Vad är nyttan om man bortser från
vinsten eller räntan?
Den dagen, den glädjen ...
Tage Danielsson sa en gång; Varför säga ”den dagen, den sorgen”. Vore
det inte bättre att säga ”den dagen, den glädjen?”.
Vid en jämförelse ser det alltså ut som om vägbyggen är mer
ekonomiska än järnvägsbyggen, trots att järnväg inte alls ger samma
påverkan på klimatförändringar. Nyttan med järnvägen på lång sikt
får knappt något värde i kalkylen och klimatkostnader för bilvägen
ser ut att vara mycket små eftersom de kommer långt fram i tiden.
Vi fattar dagligen stora beslut som får konsekvenser för kom­
mande generationer. Hur värderar vi en god miljö, ekosystemtjänster,
våra barn och barnbarns livsmöjligheter och välfärd? När vi gör en
samhällsekonomisk kalkyl som sträcker sig framåt i tiden måste vi
någonstans bestämma oss för det.
En hög diskonteringsränta innebär att vi värderar kostnader och
nyttor som infaller i framtiden till nästan noll. Vi är otåliga och för­
väntar oss hög tillväxt. En negativ diskonteringsränta skulle däremot
124
F R A M T I D E N S E K O N O M I M E D N YA E K O N O M I S K A S P E L R E G L E R
innebära att vi sätter ett högt värde på framtida kostnader och nyttor,
att vi inte är särskilt otåliga och att vi tror att tillväxten kommer att
vara låg eller ingen alls. Kristin Lilieqvist visar i sin uppsats ”Vad
är framtiden värd?” att de flesta svenska myndigheter använder en
standardränta på 4 % vid investeringar, en nivå som snabbt får stora
effekter i kalkylen. (Lilieqvist, 2010)
Att värdera klimatet
Klimatpolitiken nämns ofta i diskonteringssammanhang. De negativa
konsekvenserna av dagens utsläpp av växthusgaser kommer framför
allt att upplevas i framtiden. Översvämningar, torka, sötvattenbrist,
förlust av arter och ekosystemtjänster m.m. riskerar att orsaka mycket
lidande och förluster, alldeles oavsett de ekonomiska konsekvenserna.
(Lilieqvist, 2010) För att undvika att drabbas av dessa effekter krävs
omedelbara investeringar i exempelvis förnyelsebar energi, effektivi­
seringar och biobränslen. Eftersom åtgärdernas kostnader infaller
tidigare och inte diskonteras lika mycket, får uppoffringarna idag
större vikt än de stora kostnader som sannolikt väntar i framtiden
om vi låter bli att investera i utsläppsminskningar.
Hur vi värderar framtiden och den räntenivå vi sätter får alltså
mycket konkret effekt eftersom kalkylen visar att kortsiktigt är mer
lönsamt än långsiktigt.
Att ifrågasätta obegränsad tillväxt och räntans pådrivande roll
innebär inte att ifrågasätta att vi organiserar samhället med en mark­
nadsekonomi eller önskan om samhällets utveckling. Bara dess själv­
klara koppling till tillväxt och bristande koppling till miljön, natur­
resurserna och själva förutsättningarna för liv.
Utan ränta uppmuntrar vi andra drivkrafter i ekonomin
Du blir bra på det du tränar på. För många av oss är det enkelt och
naturligt att låna saker av varandra, låna ut pengar till varandra
eller på andra sätt hjälpas åt, inom familjen eller nära vänner. Så
snart vi är utanför dessa sociala gränser blir det däremot svårare.
125
K ARIN FRE JARÖ & ANN -MARIE SVENSSON
Ekonomi och pengar har blivit något högst privat, fast det i allra
högsta grad handlar om gemensamma angelägenheter, hushållning
med resurser.
I Richard Swedbergs text kring en modern hushållsekonomi
(Hammar, 2011) lyfts just frågan om ekonomins syfte. En bytes­
inriktad ekonomi, med målet att uppnå välstånd eller välmående, har
en naturlig begränsning. Begränsningen är kopplad till människans
behov, som uppfylls på ett naturligt sätt i en hushållsekonomi, medan
en marknadsekonomi snarare är inriktad på efterfrågan, som uttrycks
genom pengar. En ekonomi utformad efter denna logik hanterar
också resurser på ett mer varsamt sätt.
Vi tror att vi som människor och samhälle behöver träna på sam­
arbete och på att uppmuntra de drivkrafter som bygger en långsiktig
ekonomi. I JAK Medlemsbank har vi skapat ett sammanhang för att
träna på detta. I vår vision för framtiden använder vi inte ränta. Vi
satsar på investeringar med långsiktig nytta där vi tar kostnaderna
tidigt och nyttan kommer efterhand. När vi räknar på framtiden
sätter vi som samhälle en negativ ränta när vi diskonterar eftersom
vi ser att nyttorna av de investeringar vi gör idag kommer att vara
stora i framtiden, och omvänt – kostnaderna omfattande om vi inte
undviker dem redan nu.
Genom att räntefritt låna ut pengar till varandra tror vi att vi und­
viker att förstärka ojämlik fördelning av resurser och att resurserna
istället finns för att användas där de behövs. I en räntefri ekonomi
skulle avkastningskravet på kapital inte pressa verksamheter till att
prioritera kortsiktig kapitalavkastning före miljöhänsyn. Vi skulle
lättare kunna styra in på en prioritering av långsiktiga verksamheter
som är bra för klimat och miljö. I en räntefri ekonomi skulle resurser
kunna stanna kvar hos 99 % av befolkningen istället för att fortsätta
att överföras till de som redan har mycket. Om vi 99 % bestämde
oss för att driva en hållbar utveckling så skulle det finnas resurser
för det. Det finns idag en mångfald av idéer för att ställa om, som
stoppas av att det saknas resurser. Pengar som idag betalas i räntor
eller vinstutdelningar till relativt få.
126
F R A M T I D E N S E K O N O M I M E D N YA E K O N O M I S K A S P E L R E G L E R
Vi behöver träna på en räntefri oikonomisk modell för samhället,
där andra drivkrafter i ekonomin tillåts ta större plats jämfört med
idag. Det skulle uppmuntra till att organisera ekonomin som ett
medel snarare än ett mål i sig. Samverkan skulle uppmuntras snarare
än egennytta, långsiktighet snarare än kortsiktighet och behovstill­
fredsställelse snarare än spekulationsvinster.
Att vrida ekonomin från snabba klipp till långsiktighet går bra
om man får träffas och prata om vad som är viktigt, i folkrörel­
serna, i de politiska partierna, i omställningsgrupper eller i andra
sammanhang. Handlingsutrymmet ökar när man väljer bort ränta
och vinstdrivande verksamheter. Vi får ett utrymme för mångfald
av olika lösningar som både kan vara lokala och globala, där positiva
drivkrafter får blomma ut.
Istället för att träna på att se om vårt eget hus tränar vi på att se
om vårt gemensamma hus. Låt oss skippa räntan, släppa fram mång­
falden och låta resurserna användas till att, så mycket som möjligt,
undvika de överhängande klimathoten.
Referenser
Hammar, KG, Swedberg. R. m.fl. (2011). Om möjligheter. För människan och allt
levande. Stockholm: Naturvårdsverket.
JAK. (2008). JAK Boken. Om räntefri eknomi och ekonomisk frigörelse. JAK Med­
lemsbank.
Lilieqvist, K. (2010). Vad är framtiden värd? Svenska myndigheters användning av
diskonteringsränta. Uppsala: C-uppsats, Nationalekonomiska institutionen,
Uppsala universitet.
Ostrom, E. (2009). Allmänningen som samhällsinstitution. Arkiv förlag.
Piketty, T (2014). Capital in the Twenty-First Century. Harvard University Press.
127
