Kvalitetsrapport 2011 - Nyköpings Enskilda Gymnasium

NYKÖPINGS ENSKILDA GYMNASIUM
KVALITETSREDOVISNING FÖR
LÄSÅRET 2010/2011
1
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Beskrivning av verksamheten
2. Kvalitetsarbete på Nyköpings Enskilda Gymnasium
2.1 Bakgrund
2.2 Rutiner och system för kvalitetsarbete
3. Personal och ledningsorganisation
3.1 Ledningsorganisation
3.2 Personal
4. Förutsättningar
4.1 Lokaler
4.2 Läromedel och hjälpmedel
4.3 Utrustning
4.4 Elever
4.5 Tillgång till utbildning
4.6 Antal sökande
5. Kunskaper
5.1 Genomsnittliga betygsvärden avgångselever
5.2 Andel elever med slutbetyg
5.3 Antal elever som fullföljt program
5.4 Andel elever med minst betyget Godkänd i provbetyg från nationella kursprov i matematik
5.5 Betygsfördelning på nationella prov i matematik, svenska och engelska 2010/2011
5.6 Betygsfördelning för hela skolan 2010/2011
5.7 Andel satta kursbetyg
6. Normer och värden
6.1 Mål för Nyköpings Enskilda Gymnasium 2010/2011. Prioriterade områden
6.2 Redovisning av enkätsvar 2010/2011
6.2.1Trivsel och miljö
6.2.2 Undervisning och lärande
6.2.3 Lärare och mentorer
6.2.4 Information och valmöjligheter
6.2.5 Elevinflytande och ansvar
6.2.6 Utbildningens värde
7. Sammanfattning
2
1. Inledning
1.1 Beskrivning av verksamheten
Nyköpings Enskilda Gymnasium är en gymnasiefriskola som drivs och ägs av skolans ledning.
Skolan har idag samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna samhällsvetenskap, ekonomi
och naturvetenskap. Naturvetenskaplig inriktning är en blandning mellan SP- och NVprogrammen. Skolan har också naturvetenskapsprogrammet med inriktningen natur.
Beslutsvägarna i skolan är korta. Elevinflytande och elevdemokrati är områden som står i fokus.
Nyköpings Enskilda Gymnasium är en skola som vill stå för hög utbildningskvalitet. Skolan har
valt att jobba i lagom stora klasser. Ett elevantal med ca 25-27 elever per klass ger en nära
kontakt mellan lärare och elever och ökar också möjligheten för god handledning. En lagom stor
skola – ca 350 elever – där många känner varandra minskar risken för anonymitet och skapar ett
öppet och trivsamt klimat, på såväl lektioner som raster. Nyköpings Enskilda Gymnasium ligger
centralt i Nyköping, alldeles nära Stora torget. Lokalerna är moderna och mycket trivsamma,
vilket ger en arbetsmiljö som står för både öppenhet och arbetsro. Skolan är en arbetsplats för
såväl elever som lärare. Lärare och övrig personal på skolan delar gemensamhetsutrymmen med
eleverna. Att inte ha något specifikt personalrum har varit en medveten strategi för att ytterligare
ge möjligheter för goda kontaktytor mellan elever och lärare.
Nyköpings Enskilda Gymnasium är en skola som vill att eleverna ska få lära genom att få olika
former av upplevelser. Att upptäcka, undersöka och uppleva skapar en känsla och ett intresse som
ger bestående kunskap. Vi arbetar med olika former av arbetssätt t ex föreläsningar,
projektarbeten, studiebesök, experiment, undersökningar och fältstudier, alltid med lärare
närvarande. Skolan arbetar nära verkligheten och söker kontakter med såväl företag,
organisationer som universitet. Likaså arbetar skolan för internationella kontakter. I kursen
Engelska C för åk 3-elever genomfördes projektet ”Uppdrag Storbritannien” där ca 50 elever
under 4-6 dagar besökte landet och genomförde projekt i olika ämnesområden. Läsåret
2010/2011 genomförde samtliga åk 2-elever en studieresa/språkresa till Tyskland, Frankrike,
Spanien eller Italien. Landet som besöktes styrdes av vilket modernt språk eleven läste. Resorna
varade i 5 dagar och samtliga grupper fick kontakter med skolor och elever i de länder de
besökte. Dessa kontakter har lett till att vi i september 2010 hade elevbesök från en klass från
Barcelona och i juni 2011 besökte en klass från Frankfurt oss. I år, liksom tidigare år, har alla
naturelever också genomfört en studieresa till Stockholms universitet. Treorna besökte också
Linköpings universitet. En naturvetarelev har deltagit på sommarens forskarskola på Stockholms
universitet under två veckor i juni 2010. Två naturelever har deltagit på Berzelius-dagarna i
Stockholm. En elev har representerat skolan på årets Linnédagar i september. Flera av skolans
elever som läser samhällskunskap A och B har deltagit på Ungdomens riksdag, där Sandra
Fogelström tog hem priset som årets talare 2009. Sex elever på naturvetenskapsprogrammet har
genomfört delar av kursen PA1201 på Karolinska Institutet i Stockholm. De har med hjälp av
forskare som handledare fått genomföra laborationer inom forskningsområdet cancer.
Skolan har en FN-förening som drivs av engagerade elever och lärare. I kursen U-landskunskap
har en resa till ett barnhem i Riga genomförts.
3
Våren 2010 blev Nyköpings Enskilda Gymnasium certifierad för att kunna diplomera
gymnasieekonomer. Detta ger våra ekonomelever ytteligare kvalitetsstämpel framöver. Stiftelsen
Företagsam i samarbete med gymnsieskolor, universitet och högskolor har tagit fram
cerifieringskrav och krav för diplomering, vilka vi nu uppfyller. I juni 2011 diplomerades skolans
första 11 elever.
Skolverket genomförde under hösten 2006 en utbildningsinspektion och granskning av
Nyköpings Enskilda Gymnasium. De genomförde ett besök på skolan den 8-9 november 2006.
Skolan bedriver enligt inspektörerna ett seriöst kvalitetsarbete där utvärderingar och
uppföljningar kontinuerligt genomförs. De skriver också att skolan har en stabil ekonomi och ett
stabilt elevunderlag och de bedömer att förutsättningarna för att skolan skall kunna tillhandahålla
en utbildning av god kvalitet är goda. Utbildningen ger kunskaper som till art och nivå väl svarar
mot de som gymnasieskolor i det offentliga skolväsendet kan förmedla. Rapporten kan läsas i sin
helhet på skolverket (Dnr 54-2006:2300) Ny inspektion räknar vi kommer inom nästkommande
läsår.
Landstinget Sörmland genomförde i mars 2011 en enkätundersökning, ”Liv & Hälsa ung, riktad
till samtliga elever i åk 2 på gymnasiet i Sörmland. Resultatet visar att våra elever trivs mycket
bra i skolan och känner att det har stora påverkansmöjligheter (över genomsnittet). Nära 90% äter
skollunch och har en aktiv fritid. Samtliga värden ligger tydligt över genomsnittet i Sörmland.
Rapporten finns att läsa i sin helhet på landstingets hemsida.
2. Kvalitetsarbete på Nyköpings Enskilda Gymnasium
2.1 Bakgrund
Nyköpings Enskilda Gymnasium har som målsättning att alla, såväl elever som lärare och
föräldrar ska känna sig delaktiga i skolans utvecklingsarbete. Skolan arbetar med frågor som:
¤ Värdegrunden – jämställdhet, respekt och förståelse för olikheter
¤ Alla människors lika värde
¤ Känslan av sammanhang, begriplighet och meningsfullhet
¤ Bevara och stärka den naturliga lusten till lärande
¤ Möjligheter till påverkan och inflytande
¤ Ansvarskänsla för det egna arbetet och den gemensamma arbetsmiljön
¤ Tryggt och trivsamt arbetsklimat
Motivet för kvalitetsredovisning på Nyköpings Enskilda Gymnasium är att den ska fungera som
hjälpmedel att ständigt utveckla och förbättra skolans verksamhet. En förutsättning för ett positivt
förändringsarbete är att det byggs med elevers, lärares och föräldrars utvärderingar som grund.
Det ger då en gemensam bild av verksamheten som grund för diskussioner och
förbättringsåtgärder. Utvärderingarna bör peka på styrkor och svagheter och peka ut områden
som ska prioriteras i arbetsplanen för kommande läsår. Klimatet på skolan ska vara sådant att
synpunkter på förbättringsarbete uppmuntras. Insyn och informationen om skolan leder dessutom
till ökat inflytande.
2.2 Rutiner och system för kvalitetsarbete
Fortlöpande kvalitetskontroller – utvärderingsinstrument – förutom den fortlöpande
utvärderingen
¤ Personalmöte veckovis med skolans hela personalgrupp
¤ Klassråd månadsvis för skolans elever
¤ Skolkonferens två gånger per läsår
¤ Elevkonferens för genomgång av elevers studiesituation tre gånger per år
4
¤ Elevkårsmöte varannan vecka. Dialog med skolledare månadsvis
¤ Föräldraråd en gång per läsår
¤ Utvärderingsdagar av verksamheten vid läsårsslut
¤ Medarbetarsamtal med personal varje termin
¤ Utvecklingssamtal varje termin med elev, förälder och mentor
Utvecklingssamtalets syfte är att regelbundet möta varje elev i en dialog kring
elevens utveckling och lärande. Under utvecklingssamtalet koncentreras frågor
kring elevens personliga utveckling. Samtalet är till hjälp för att förstå och ge stöd
mer än för att samla in fakta. Under vårterminen 2008 och hösten 2009
genomfördes fortbildningsinsatser för hela kollegiet i ämnet samtalsmetodik med
utvecklingssamtalet i centrum. Ett nytt policydokument för utvecklingssamtal togs
fram och används sedan dess.
¤ Betyg och nationella prov
¤ Kursutvärderingar (bil. 1)
Undervisande lärare är ansvarig för att eleverna under varje kurs får möjlighet att
såväl påverka som utvärdera undervisningen. Vid kursstart ska läraren ge sina
elever möjlighet att få uttrycka åsikter vad gäller arbetsformer, innehåll, egna mål
och förväntningar. En uppföljning med varje elev skall ske i mitten av varje kurs då
undervisningen utvärderas, men också den egna kunskapsnivån hos eleven.
Kursutvärderingar sker skriftligt efter varje avslutad kurs inom följande områden:
- Arbetsformer - inflytande
- Arbetsklimat
- Undervisning och lärande
- Bedömning och betygsättning
¤ Kvalitetsenkät för elever (bil. 2)
Elevenkät genomförs varje vår för att kunna följa förändringar och tydligt se ett
förbättringsarbete. Enkäten genomförs via skolans administrativa system
Schoolsoft Utvärderingarna sker inom följande områden:
- Trivsel och miljö
- Undervisning och lärande
- Lärare och mentorer
- Information och valmöjligheter
- Elevinflytande och ansvar
- Utbildningens värde
¤ Kvalitetsenkät för personal (bil. 3)
Goda kontakter och regelbundna samtal med medarbetarna är centrala för att få alla
delaktiga i skolans utveckling. Möjligheter till påverkan och inflytande skall
vara stor. Alla skall kunna utvecklas på sin arbetsplats. En personalenkät
genomförs varje vår. Utvärdering sker inom följande områden:
- Arbetsmiljö
- Trivsel
- Tider, arbetstempo, stress
- Delaktighet och inflytande
- Information
- Möjligheter till kompetensutveckling
5
¤ Kvalitetsenkät för förälder (bil. 4)
En föräldraenkät besvaras varje vår. Även denna enkät besvaras av föräldrar på
Schoolsoft. Utvärdering sker inom följande områden:
- Information om och från skolan
- Kontakt med mentor
- Utvecklingssamtal
- Trivsel och trygghet
- Arbetsmiljö
- Utbildningskvalitet
- Inflytande
¤ Ansökningar från åk 9 till läsåret 2011/2012
¤ Ledningsgrupp, personal samt elevråd/elevkår medverkar var för sig vid analys av genomförda
enkäter. Synpunkter från grupperna sammanställs i den årliga kvalitetsredovisningen.
3. Personal och ledningsorganisation
3.1 Ledningsorganisation
Nyköpings Enskilda Gymnasium är bolagsstyrt. Jämte styrelseordförande Ann Larsson och VD
Per Skogqvist finns också Kerstin Fries-Jonsson i styrelsen för Erastos AB. Ann Larsson är sedan
januari 2010 skolans rektor. Rektors ansvar är enligt gällande skollag och gymnasieförordning.
Som pedagogisk ledare och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det
övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas för att nå de riksgiltiga målen.
Per Skogqvist är biträdande rektor. Biträdande rektor bistår rektor och har särskilt ansvar för
ekonomi och lokaler. Skolan har också en skoladministratör som bistår i administrativa ärenden.
3.2 Personal
Nyköpings Enskilda Gymnasium hade läsåret 2010/2011 31 anställda lärare. Antalet lärare
(heltidstjänster) per 100 elever var 6,7. Antalet anställda lärare per 100 elever var 9,4. Antalet
medarbetare (heltidstjänster) utslaget på 100 elever var 12,5. Andelen lärare med lärarexamen var
läsåret 2010/2011 88 %. Samtliga lärare har ämnesutbildning varav två har doktorsexamen.
Under kommande läsår lärarlegitimeras skolans lärare och utbildningsinsatser genomförs för
övriga genom Lärarlyftet och VAL.
Nyköpings Enskilda Gymnasium har en lärare med särskilt ansvar för skolans datanät, datorer,
licenser, e-post, hemsida mm. En deltidsanställd skolsköterska har tjänstgjort på skolan tre dagar
i veckan. Likaså har skolan en timanställd skolläkare. Skolans kurator jobbade två förmiddagar i
veckan. Studie- och yrkesvägledare fanns på skolan tre dagar.
6
4. Förutsättningar
4.1 Lokaler
Nyköpings Enskilda Gymnasium ligger centralt i Nyköping nära Stora torget och biblioteket,
Culturum. Lokalerna är öppna, ljusa och mycket medvetet anpassade för skolans arbetssätt. De
inbjuder till möten och samtal för såväl personal som elever. Olika typer av lokaler finns för att
möta olika behov som ämnen, lärare och elever har. Det finns utrymmen för schemalagd
undervisning men också för självstudier, rast och vila. Skollokalerna är mycket omtyckta av såväl
elever, föräldrar som personal.
Skolans tillväxt till full storlek har säkerställts lokalmässigt genom avtal med fastighetsägaren.
Etapp två blev klar i augusti 2005 och den tredje etappen färdigställdes sommaren 2006. Läsåret
2007/2008 var skollokalernas yta ca 2000 m2 . Till höstterminesstarten 2011 har ytterligare ca
450 m2 byggts ut med bl a två nya laborationssalar för kemi och fysik, grupprum för elever,
gemensamhetsutrymmen och arbetsrum för personal. Detta för att kvalitetsmässigt svara upp i en
något växande organisation samt för att möta framtidens Gy-11.
From höstterminen 2008 har skolan en skolrestaurang i egen regi med ansvar och kontroll över
råvaror, matsedel, lunchtider mm.
4.2 Läromedel och hjälpmedel
Nyköpings Enskilda Gymnasium har moderna och ändamålsenliga läromedel i de ämnen och
kurser skolan erbjuder. Under det gångna året har inköp på såväl samhällsprogrammet som
naturprogrammet gjorts. Två lärosalar har utrustats med Smartboards. Samtliga salar har utrustats
med AV-utrustning. Dessa satsningar fortskrider kommande läsår 11/12 då fler installationer av
teknisk utrusning sker. Skolan har också köpt in modern utrustning i genteknik våren 2009 och
personal har utbildats för att kunna nyttja utrustningen. Fortsatta inköp och kompletteringar av
läromedel görs där behov finns. De hjälpmedel som behövs av särskilda skäl kommer att
prioriteras.
4.3 Utrustning
Nyköpings Enskilda Gymnasium har modern och ändamålsenlig utrustning i de ämnen och
kurser skolan erbjuder. Under det kommande året kommer inköp av utrustning ske för att möta
behovet i nya kurser. Laborativ utrusning i naturvetenskapliga ämnen kommer fortsatt att
prioriteras för att utrusta skolans nybyggda natursalar. Enligt kvalitetsenkäten till elever upplevs
datortätheten inte alltid fullt tillräcklig. Antal elevdatorer var 10/11 ca 120 stycken, varav 60
bärbara. En satsning gjordes under 2010/2011 då ytterligare datorer inhandlades och
uppdaterades, ny sever inköptes liksom nya program.
4.4 Elever
Huvuddelen elever som söker till Nyköpings Enskilda Gymnasium är elever med höga betyg och
som har goda studievanor. Intagningspoängen är hög och skolan har kö för att komma in. Många
elever kommer från socialt trygga hem och har gott självförtroende och en tro på sin förmåga. Se
Liv och Hälsa undersökningen, sid 4.
7
4.4 Tillgång till utbildning
Eleverna erbjöds följande valmöjligheter under läsåret 2010/2011:
Programval: Naturvetenskapsprogrammet inriktning natur och samhällsvetenskapsprogrammet
med inriktningsvalen samhälle, ekonomi och natur.
Språkval åk 1-elever: Tyska steg 1 och 3, Franska steg 1 och 3, Spanska steg 1 och 3, Italienska
steg 1. Åk 2-elever fortsatte med Tyska steg 4, Franska steg 4, Spanska steg 2 och 4, Italienska
steg 2.
Individuella val: Bland annat erbjöds Webbdesign, Multimedia, Ensemble, Bild och Form,
Fotografisk bild, Vildmark och äventyr, Hälsa, Specialidrott, U-landskunskap, Rättskunskap,
Samhällskunskap B, Idrott och hälsa B. De kurser som erbjöds styrdes av elevers önskemål och
intresse.
4.5 Antal sökande läsåret 10/11
Till samhällsprogrammets 75 platser fanns vid slutintagningen den 23 juni 2010 92
förstahandssökande. Lägsta intagningspoäng var 260 och medelpoängen 291.
Naturvetenskapsprogrammet utökades från 25 platser till 50 platser då söktrycket var stort. Båda
klasserna fylldes. Lägsta intagningspoäng var 270 och medelpoängen var 300.
4.6 Antal sökande till läsåret 11/12
Till Samhällsvetenskapsprogrammets 25 platser fanns 219 sökande, 52 av dessa var
förstahandsökande. Lägsta antagningspoäng var 280 poäng och medelpoängen 298.
Naturvetenskapsprogrammets 50 platser hade 146 sökande, 58 av dessa var förstahandssökande.
Lägsta antagningspoäng var 260. Medelpoängen var 293.
Ekonomiprogrammets 50 platser hade 153 sökande, 57 av dessa var förstahandssökande.
Lägsta antagningspoäng var 250. Medelpoängen var 276.
5. Kunskaper
5.1 Genomsnittliga betygsvärden avgångselever
Våren 2011 hade Nyköpings Enskilda Gymnasium 98 avgångselever.
Fördelning av satta betyg på avgångselever juni 2011
MVG
VG
G
59% (n=1734)
27% (n=803)
13% (n=371)
Detta ger ett samla betygssnitt/meritvärde på 17,1
Meritvärde för samtliga:
IG
1% (n=26)
Icke betyg
0%
- naturelver med inriktning natur 17,8
-samhällselever, sammantaget alla inriktningar17,0
Fördelning av satta betyg på avgångselever juni 2010
MVG
VG
G
59% (n=1896)
29% (n=921)
12% (n=386)
Detta ger ett samla betygssnitt/meritvärde på 16,8
IG
0% (n=11)
Icke betyg
0%
8
Fördelning av satta betyg på avgångselever juni 2009
MVG
VG
G
46% (n=1403)
31% (n=945)
21% (n=640)
Detta ger ett betygssnitt på 15,9
IG
1% (n=30)
Icke betyg
0%
Fördelning av satta betyg på avgångselever juni 2008
MVG
VG
G
44% (n=1287)
33% (n=621)
21% (n=621)
Detta ger ett betygssnitt på 15,9
IG
1,6% (n=48)
Icke betyg
0% (n=0)
Fördelning av satta betyg på avgångselever juni 2007.
MVG
VG
G
29% (n=651)
34% (n=770)
34% (n=771)
Detta ger ett betygssnitt på 14,3
IG
3% (n=75)
Icke betyg
0% (n=2)
5.2 Andel elever med slutbetyg och grundläggande behörighet till högskolan
Våren 2011
97 av 98 elever = 99% lämnade skolan med slutbetyg
1 av 98 elever = 1% lämnade skolan med samlat betygsdokument
Våren 2010
101 av 102 elever = 99% lämnade skolan med slutbetyg
1 av 102 elever = 1% lämnade skolan med samlat betygsdokument
Våren 2009
94 av 98 elever = 96% lämnade skolan med slutbetyg
2 av 98 elever = 2% lämnade skolan med samlat betygsdokument
Våren 2008
94 av 97 elever = 97% lämnade skolan med slutbetyg
3 av 97 elever = 3% lämnade skolan med samlat betygsdokument
Våren 2007
63 av 72 elever = 87,5% lämnade skolan med slutbetyg
9 av 72 = 12,5% lämnade skolan med samlade betygsdokument
5.3 Antal elever som fullföljt sitt program.
Av skolans 329 elever har samtliga följt sin studieplan. Under 2010/2011 har två elever avbrutit
sina studier vid Nyköpings Enskilda Gymnasium och börjat på annat program och annan skola.
Två elever är inte färdiga med sin utbildning efter tre år utan avslutar sina studier under
2011/2012.
5.4 Satta betyg på respektive program juni 2011
Fördelning av satta betyg på samtliga elever på samhällsprogrammet åk 1-3, juni 2011
MVG
VG
G
IG
Icke betyg
54%
31%
14%
1%
0%
Meritvärde 16,9
9
Fördelning av satta betyg på samtliga elever på naturprogrammet åk 1-3, juni 2011
MVG
VG
G
IG
Icke betyg
75%
17%
8%
0%
0%
Meritvärde 18,35
5.5 Andel elever med minst betyget Godkänd i provbetyg från nationella kursprov är följande:
För läsåret 2010/2011: Matematik A 99%, Matematik B 96%, Engelska A 100%,
Engelska B 100%, Svenska B 100%
För läsåret 2009/2010: Matematik A 100%, Matematik B 94%, Engelska A 100%,
Engelska B 100%, Svenska B 100%
För läsåret 2008/2009: Matematik A 99%, Matematik B 97%, Engelska A 100%,
Engelska B 100%, Svenska B 100%
För läsåret 2007/2008: Matematik A 100%, Matematik B 88%, Engelska A 100%,
Engelska B 99%, Svenska B 99%
För läsåret 2006/2007: Matematik A 96% , Matematik B 85%, Engelska A 99%,
Engelska B 97%, Svenska B 97%
För läsåret 2005/2006: Matematik A 100%, Matematik B 96%, Engelska A 98%,
Engelska B 99%, Svenska B 100%
5.6 Betygsfördelning på nationella prov i matematik, svenska och engelska 2010/2011
MaA
MaB
MaC
MaD
EngA
EngB
SvB
MVG
20%
18%
8%
19%
50%
37%
37%
VG
54%
38%
19%
46%
46%
57%
52%
G
25%
40%
48%
19%
3%
6%
10%
IG
1%
4%
25%
2%
0%
0%
1%
Betygsfördelning på nationella prov i matematik, svenska och engelska 2009/2010
MVG
MaA
51%
MaB
28%
MaC¤
30%
MaD¤
37%
EngA
52%
EngB
31%
SvB
30%
¤ Alla elever har inte genomfört np
VG
33%
47%
31%
33%
45%
58%
59%
G
16%
19%
27%
27%
3%
11%
11%
IG
0%
6%
12%
3%
0%
0%
0%
10
Betygsfördelning på nationella prov i matematik, svenska och engelska 2008/2009
G
11%
27%
IG
1%
3%
EngA
45%
46%
9%
EngB
38%
46%
17%
SvB
58%
34%
8%
Nationella proven i MaC genomfördes inte för samtliga elever.
0%
0%
0%
MaA
MaB
MVG
56%
35%
VG
32%
35%
Betygsfördelning på nationella prov i matematik, svenska och engelska 2007/2008
MVG
VG
G
MaA
50%
38%
12%
MaB
29%
30%
30%
MaD
29%
21%
43%
EngA
50%
41%
9%
EngB
22%
45%
32%
SvB
35%
46%
18%
Nationella proven i MaC genomfördes inte för samtliga elever.
IG
0%
12%
7%
0%
1%
1%
Betygsfördelning på nationella prov i matematik, svenska och engelska 2006/2007
MaA
MaB
MaC
MaD
EngA
EngB
SvB
MVG
24%
19%
8%
45%
24%
32%
27%
VG
51%
27%
20%
32%
53%
48%
51%
G
21%
39%
50%
14%
22%
17%
19%
IG
4%
15%
22%
9%
1%
3%
3%
5.6 Betygsfördelning för hela skolan
Andelen satta betyg för åk 1, åk 2 och åk 3 sammanlagt under läsåret 2010/2011
MVG
VG
G
IG
Icke betyg
59% (n=3829)
28% (n=1786)
12% (n=788)
1% (n=47)
0%
Andelen satta betyg för åk 1, åk 2 och åk 3 sammanlagt under läsåret 2009/2010
MVG
VG
G
IG
Icke betyg
59% (n=3612)
29% (n=1766)
12% (n=708)
1% (n=32)
0%
Andelen satta betyg för åk 1, åk 2 och åk 3 sammanlagt var under läsåret 2008/2009
MVG
VG
G
IG
Icke betyg
56%
29%
14%
1%
0%
11
Andelen satta betyg för åk 1, åk 2 och åk 3 sammantaget var under läsåret 2007/2008
MVG
VG
G
IG
Icke betyg
48%
31%
20%
1
0%
Andelen satta betyg för åk 1, åk 2 och åk 3 sammantaget var under läsåret 2006/2007
MVG
VG
G
IG
Icke betyg
43%
30%
25%
2%
0%
5.7 Kursbetyg satta i valda kurser läsåret 2010/2011
IdhA
MaA
MaB
SvA
SvB
EnA
EnB
ShA
NkA
ReA
PsA
MVG
45%
44%
30%
65%
46%
67%
75%
65%
74%
64%
84%
VG
39%
41%
33%
28%
39%
31%
20%
21%
24%
27%
12%
G
15%
15%
35%
6%
13%
2%
5%
13%
2%
8%
0%
IG
1%
0%
1%
0%
3%
0%
0%
2%
1%
1%
1%
G
10%
16%
9%
10%
6%
10%
6%
10%
6%
IG
0%
0%
1%
0%
0%
0%
0%
0%
0%
Kursbetyg satta i valda kurser läsåret 2009/2010
IdhA
MaA
SvA
SvB
EnA
ShA
NkA
ReA
PsA
MVG
51%
50%
63%
66%
73%
49%
59%
64%
87%
VG
37%
34%
27%
25%
21%
42%
35%
26%
6%
12
6. Normer och värden
6.1 Mål för Nyköpings Enskilda Gymnasium 2010/2011 - Prioriterade områden
Mål för Nyköpings Enskilda Gymnasium som redovisas i vår lokala arbetsplan 2010, (se bil. 5)
 Utveckla elevernas känsla av meningsfylldhet i skolarbetet och upplevelsen av en
helhetssyn i utbildningen.
 Programgruppsarbete inleds för att stimulera till ämnesövergipande arbetssätt samt ökad
likvärdighete i bedömning. Programgruppers arbete förbereder också personal inför
övergången till Gy-11 med examensmål i fokus
 Att informationsvägarna förenklas så att elever känner sig väl informerade
 Att den kontinuerliga kunskapsuppföljningen genom kommunikation/samtal prioriteras
6.2 Redovisning av enkätsvar våren 2010
6.2.1 Trivsel och miljö
Mål – Metod - Resultat – Måluppfyllelse/Analys
Mål:
 Att stämningen på skolan är sådan att eleverna tycker att det är trevligt att gå dit.
 Att eleverna upplever att elever och personal respekterar varandra.
 Att ingen känner sig trakasserad eller mobbad på skolan.
 Att alla elever känner sig trygga i skolan.
 Att alla elever upplever att det finns plats för läxor och självstudier i skolan.
 Att alla elever är nöjda med schemat.
Vid läsårets slut skall elevenkät för kvalitetsutveckling ”Trivsel och miljö” fråga 1-6 ge ett
medelvärde på minst 4,0
Metod för måluppfyllelse
Ett engagerat och tydligt värdegrundsarbete har genomsyrat den dagliga verksamheten.
Ansvariga: Alla som arbetar i skolan.
På mentorstider har värdegrundsfrågor tagits upp, likabehandlingsplanen diskuterats. Samtal om
trygghet, trivsel, stämning, jämställdhet och respekt har förts.
Ansvariga: Mentorerna
Nyköpings Enskilda Gymnasiums likabehandlingsplan har diskuterats tillsammans med personal
och elever. Skolans likabehandlingsplan liksom jämställdhetsplan kommer att genomarbetas
under läsåret 2011/2012 där medarbetare och elever blir än mer involverade.
Metoder för utvärdering
Se punkt 2.2 ”Rutiner och system för kvalitetsarbete”
13
Resultat
5
4
3
Elever
2
1
0
Trivsel och miljö
Medelvärde för hela området ”Trivsel och miljö”
Läsåret 2004/2005 värde 4,5 för hela skolan, fördelat på 4,65 för åk 1 och 4,31 för åk 3.
Läsåret 2005/2006 värde 4,5 för hela skolan, fördelat på 4,6 för åk 1 och 4.45 för åk 2.
Läsåret 2006/2007 värde 4,5 för hela skolan, fördelat på 4,55 för åk 1, 4,45 för åk 2 och 4,6 för åk 3
Läsåret 2007/2008 värde 4,6 för hela skolan, fördelat på 4,7 för åk 1, 4,5 för åk 2 och 4,6 för åk 3
Läsåret 2008/2009 värde 4,4 för hela skolan, fördelat på 4,5 för åk 1, 4,4 för åk 2 och 4,4 för åk 3
Läsåret 2009/2010 värde 4,4 för hela skolan, fördelat på 4,5 för åk 1, 4,3 för åk 2 och 3
Läsåsret 2010/2011 värde 4,4 för hela skolan, fördelat på 4,6 för åk 1, 4,3 för åk 2 och 4,2 för
åk 3
Eleverna uppger att:
 de känner stor trygghet, bra och trevlig stämning och respekt från såväl elever som lärare
(värde 4,4 till 4,8)
 de inte blir mobbade eller trakasserade (värde 4,6)
 schemat är bra (värde 3,8)
 det finns tillgång till lokaler för självstudier (värde 3,8)
Elevkåren upplever att:
 arbetsmiljön och trivseln är mycket god och det är roligt att gå till skolan. De uttrycker: ” Vi
respekterar varandra och känner trygghet och god stämning”
Personal upplever att:
 de trivs och känner sig trygga på sitt arbete och
 de uppskattar arbetsmiljön (värde 4,3)
Föräldrarna anser att:
 Nyköpings Enskilda Gymnasium har en trygg och trivsam arbetsmiljö (värde 4,6)
Måluppfyllelse med analys
Skolan arbetar naturligt och dagligen med värdegrundsfrågor. Våra högt ställda mål inom
”Trivsel och miljö” har till mycket stor del uppfyllts. Att fortsätta fokusera på det inre arbetet är
avgörande för att nå de övergripande och riksgiltiga målen med gymnasieutbildning. En trygg
och trivsam arbetsmiljö leder i sin tur till goda kunskapsresultat för eleverna. Detta medför att vi
fortsatt ska avsätta tid och resurser som befäster och stärker den stora trivsel och trygghet som
idag utmärker vår skola.
Elever och mentorer har under läsåret 2010/2011 diskuterat värdegrundsfrågor. Vid
höstterminsstarten arbetade mentorsgrupperna igenom likabehandlingsplanen.
14
Satsningarna med en studieresa för åk 1 på Västkusten har vid utvärdering visat stort värde
( 4,3 ) bl a för att ge våra elever en trygg skolstart. Likaså har språkresorna för åk 2 visat ett högt
värde (4,7) Resan främjar såväl lärandet som gemenskapen och vi-känslan.
Andra upplevelseaktiviteter som t ex hälsodagar/friluftsdagar, studieresor, resor inom
projektarbeten och engelska C, teaterbesök mm, som forlöpande genomförs under läsåren är
också gemenskapshöjande och berikande för trivsel och trygghet.
Åtgärder
En av skolans viktigaste prioriterade uppgifter var enligt lokal arbetsplan 2010/2011 arbetet med
arbetsklimat, värdegrund och mentorskap när skolan nu blir fullt utbyggd. För att bibehålla och
stärka den goda måluppfyllelsen vad gäller trivsel och miljö kommer vi även detta läsår att
genomföra upplevelsebaserade studier där samarbete och gemenskap stärks. ”Att göra på riktigt”
i fältstudier stärker inte bara lärandet utan också gemenskapen.
Under kommande läsår ska elevkåren i högre grad göras delaktig i arbetet med
likabehandlingsplanen och mentorstiderna ska i större omfattning användas för
värdegrundsarbete och att göra likabehandlingsplanen känd av alla. Aktiviteter som Enspark,
höstmys och påskskoj ska ha ett innehåll som främjar gemenskap och medvetenhet vad gäller
värdegrundfrågor. Den ska genomsyra hela skolans arbete.
Målen inom området ”Trivsel och miljö” kvarstår läsåret 2011/2012. Likabehandlingsplanen och
jämställdhetsplanen ska genomarbetas med nya och gamla elever så att den naturligt genomsyrar
skolans verksamhet.
6.2.2 Undervisning och lärande
Mål –Metod - Resultat – Måluppfyllelse/Analys
Mål:
Att våra läromedel och hjälpmedel stöder undervisningen på ett bra sätt.
 Att eleverna får använda olika arbetssätt och arbetsformer.
 Att eleverna har förstått vad kursernas mål och betygskriterier innebär.
 Att alla elever blir bättre på att söka kunskap tack vare skolans undervisning.
 Att alla elever upplever att lärarna anpassar undervisningen till elevens behov.
 Att alla elever upplever arbetsuppgifterna i skolan som meningsfulla.
 Att alla elever får utvärdera undervisningen.
 Att alla elever upplever att det finns en helhetssyn i utbildningen.
 Att alla elever upplever personliga framsteg i sitt lärande.
 Att alla elever upplever att de har kontroll över sitt skolarbete
 Att alla elever når minst betyget G på samtliga kurser.
Metoder för måluppfyllelse
Att prioritera moderna ändamålsenliga lokaler, läromedel och hjälpmedel.
Att rekrytera och anställa välutbildad personal.
Att tydligt förmedla skolans vision om elevinflytande, ansvar och kunskap.
Att prioritera kompetensutveckling inom området ”Undervisning och lärande”
Att följa upp skolans mål och genomförande av metoder för måluppfyllelse.
Att planera undervisningen tillsammans med eleverna, konkretisera mål och betygskriterier.
Att fortsätta arbetet med konkretisering av betygskriterierna så att de görs tydliga och begripliga för
eleverna. Detta gäller framför allt Gy-11 och den nya betygsskala som börjar gälla detta läsår.
Att låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer.
Att regelbundet föra en dialog med eleverna om val av innehåll, arbetstempo och arbetsmetoder.
Att utvärdera löpande och efter avslutade kurser med eleverna.
15
Att uppmuntra eleverna att framföra sina synpunkter.
Att ge eleverna stöd, handledning och vid behov upprätta handlingsplaner för särskilt stöd.
Att löpande i en nära kontakt informera den enskilda eleven om hur studierna fortskrider.
Metoder för utvärdering
Se punkt 2.2 ”Rutiner och system för kvalitetsarbete
Resultat
5
4
3
Elever
2
1
0
Undervisning, lärande
Medelvärde för hela området ”Undervisning och lärande”
Läsåret 2004/2005 visar ett medelvärde på 3,9 för hela skolan
Läsåret 2005/2006 visar ett medelvärde på 4,0 för hela skolan
Läsåret 2006/2007 visar ett medelvärde på 4,1 för hela skolan
Läsåret 2007/2008 visar ett medelvärde på 4,0 för hela skolan
Läsåret 2008/2009 visar ett medelvärde på 3,9 för hela skolan, fördelat på 4,0 för åk 1, 3,7 för åk
2 och 3,9 för åk 3
Läsåret 2009/2010 visar ett medelvärde på 4,0 för hela skolan fördelat på 4,0 för åk 1, 4,0 för åk
2 och 3,9 för åk 3
Läsåret 2010/2011 visar ett medelvärde på 3,9 för hela skolan fördelat på 4,1 för åk 1, 3,7
för åk 2 och 3,8 för åk 3
Eleverna upplever:
 att skolan har bra utrustning, läromedel och att dessa känns adekvata till undervisningen
(4,0)
 att eleverna får pröva olika arbetssätt och metoder (4,1)
 att de väl har förstått kursmål och betygskriterier (3,9)
 att de har blivit bättre på att söka kunskap (3,7)
 att lärarna anpassar undervisningen efter elevernas enskilda behov (3,7)
 att arbetsuppgifterna till största delen känns meningsfulla (3,6)
 att de får utvärdera undervisningen (3,8)
 att det känner att de har kontroll över sitt skolarbete (3,7)
 att det finns en helhetssyn i utbildningen (3,9) och att de gör framsteg i sitt lärande (4,2)
Elevkåren upplever att:
 kursernas fördelning över årskurserna har en bra balans
 att de lokala kursplanerna kan göras ännu tydligare, så man förstår vad som krävs för att
nå betygsmål. Vid större uppgifter eller projekt bör lärarna följa upp elevernas arbeten än
bättre så att de blir tydliga och strukturerade
 Att läromedlen är bra och att det är bra att man får prova många olika arbetssätt.
16
Måluppfyllelse/Analys
Vi ser att eleverna ger skolan och sig själva ett relativt bra betyg inom ”Undervisning och
lärande”. Skolans mål inom området är till stor del uppfyllda. Resultaten av enkätundersökningen
visar att eleverna upplever att meningsfullheten i uppgifterna bör förbättras ytterligare. kursmål
och betygskriterier kan fortsätta utvecklas så att de görs mer konkreta. Känslan av
meningsfullheten i arbetsuppgifterna bör förbättras. Här ligger upplevelsen av meningsfullhet på
samma värde som föregående år. Uppmärksammas bör att elevernas upplevelse av att ha kontroll
över sitt skolarbete har minskat. Det bör följas upp kommande läsår. Positivt är att det upplever
att de gör framsteg i sitt lärande. Likaså har upplevelsen av utvärdering i kurser utvecklats i
positiv ritkning.
Åtgärder
Pedagogiska diskussioner och tydliggörande av vikten av varierande arbetssätt och
arbetsuppgifters meningsfullhet skall prioriteras även under kommande läsår. En agenda för
läsårets personalmöten ska tydliggöra tid för pedagogiska diskussioner. Organisering i
programgrupper kommer att kunna ge ökade möjligheter för ämnesövergripande arbeten där
känslan av meningsfullhet och begriplighet kan öka för eleverna.
Från och med vårterminen 2006 har skolans lärare arbetat fram lokala kursplaner och lagd en
grund för en likvärdig och rättvis betygsättning. Under läsåret 2011/2012 kommer ytterligare
fokus läggas på konkretisering av betygskriterier. Framför allt kommer tid att läggas till arbete
med den nya betygsskalan som genomförs hösten 2011. Arbetet kommer företrädesvis att ske i
ämnesgrupper. Målet är att eleverna ska uppleva en ökat helhetssyn i sin utbildning, att
arbetsuppgifterna ska kännas meningsfulla och knyta an till program- och inrikningsval.
Skolans utbildning ska säkerställas som likvärd och rättvis. Diskussioner kring kunskapssyn
kommer att ligga i fokus under kommande läsår. Vi genomför under 2011/2012 ett lärande
arbetssätt där lärare lär av lärare genom att besöka varandras lektioner. Vi följer upp med
diskussioner om kunskapssyn och pedagogik. Vår målsättning är att öka känslan av
meningsfullhet hos eleverna.
6.2.3 Lärare och mentorer
Mål –Metod - Resultat – Måluppfyllelse/Analys
Mål:
Att lärare och mentorer på bästa sätt främjar och stöttar elevernas personliga ansvarstagande och
lärande.
Vid läsårets slut skall elevenkät för kvalitetsutveckling ”Lärare och mentorer” på följande
tre frågor ge ett medelvärde på minst 4,0.
 Mina lärare har på ett bra sätt redovisat för mig vad som krävs för att jag ska nå det betyg
jag siktar på
 Mina lärare ger mig information om mina studieresultat tillräckligt ofta
 Jag är nöjd med de utvecklingssamtal jag har haft med min mentor
Metoder för måluppfyllelse
Prioriterat utvecklingsområde enligt lokal arbetsplan 2011/2012.
 Att lärare och mentorer handleder och stödjer eleven under hela studietiden.
 Att mentorer och lärare medverkar till att skapa den undervisningsmiljö som bäst passar
eleven.
 Att mentorerna bevakar och stöttar elevens rätt att påverka innehåll och utformning av
utbildningen.
17




Att undervisande lärare regelbundet under pågående kurs och efter avslutad kurs
informerar den enskilde eleven hur han/hon klarar kursens mål.
Att mentorerna planerar och genomför mentorsträffar varje vecka med ett informativt och
för eleven meningsfullt innehåll.
Att mentorerna planerar och genomför utvecklingssamtal en gång per termin och vid
behov tätare.
Att lärare och mentorer samverkar med hemmen genom informativ och saklig dialog.
Metoder för utvärdering
Se punkt 2.2 ”Rutiner och system för kvalitetsarbete
Resultat
5
4
3
Elever
2
1
0
Lärare och mentorer
Medelvärde för hela området ”Lärare och mentorer”
Läsåret 2004/2005 visar ett medelvärde på 3,9 för hela skolan i elevenkäten
Läsåret 2005/2006 visar ett medelvärde på 4,2 för hela skolan
Läsåret 2006/2007 visar ett medelvärde på 4,0 för hela skolan
Läsåret 2007/2008 visar ett medelvärde på 4,0 för hela skolan.
Läsåret 2008/2009 visar ett medelvärde på 3,8 för hela skolan. Värdet för åk 1 är 4,1, för åk 2 3,9
och för åk 3 4,
Läsåret 2009/2010 visar ett medelvärde på 3,8 för hela skolan. Värde för åk 1 är 4,2, för åk 2 3,8
och för åk 3 3,7
Läsåret 2010/2011 visar ett medelvärde på 3,8 för hela skolan. Värde för åk är 4,3, 3,7 för
åk 2 och 3,5 för åk 3
Eleverna upplever att:
 lärarna på ett bra sätt redovisar vad som krävs för de betyg de siktar på,3,8 (3,6-4,1)
 lärarna ger feedback på studieresultat på ett bra sätt, (3,2 – 4,1), med det lägre värdet för
åk 3
 mentorsträffarna har fungerat bra,(3,1)  utvecklingssamtalen har varit bra, (4,6 för åk 1, 4,4 för åk 2 och 4,2 för åk3 )
 de uppmuntras av sina lärare (3,6-4,2) + och
 bedömning och betyg har varit rättvisa. (4,0)
Elevkåren påpekar att:
 mentorerna kan göra mentorsträffarna mer betydelsefulla med ett större innehåll
 den kontinuerliga dialogen om studieresultat och betyg i kurser är viktig och ska därför
fortsätta vara täta
 att alla lärare alltid ska lägga in resultaten på schoolsoft
Personalen upplever att:
 de är nöjda med sin mentorsroll, (4,0)18
 utvecklingssamtalen har fungerat väl, (4,3)
 undervisningen har inneburit varierande arbetssätt, (4,2)
 alla elever har fått enskilda samtal och (4,5)
 alla elever är väl informerade om mål och betygskriterier. (4,5)
Föräldrar uppger att:
 kontakten med mentorerna har varit bra och (4,2)
 att utvecklingssamtalen har fungerat väl (4,3)
Måluppfyllelse/Analys
Vi ser att eleverna, personalen och föräldrarna ger skolan ett tillfredsställande betyg vad gäller
”Lärare och mentorer”. Skolans mål inom området är delvis uppfyllt. Vi har förbättrat
konkretiseringen av betygskriterier och med större tillfredsställelse fört en kontinuerlig och
adekvat dialog med eleven om elevens studieresultat. Detta kan vi se att vi förbättrat från
föregående års elevenkät, vilket känns positivt. Eleverna upplever att de har fått en tätare dialog
med sina lärare om sin kunskapsutveckling, undantaget är åk 3. Dialogen kring elevens lärande
skall fortsatt prioriteras kommande läsår. Likaså fortsatt arbete i studieteknik. Ens
studieteknikdag är planerad att genomföras i början av oktober 2011.
I övrigt ger resultatet oss feedback som pekar på att valda metoder fungerar. Uppmärksammas
bör innehållet i mentorsträffarna där såväl elevers som personals svar visar att meningsfullheten
måste öka. Detta gäller särksilt för åk 3, där också närvaron varit dålig hos elevernav vilket kan
förklara det lägre siffrorna. Utvecklingssamtalen har dock fungerat mycket väl (4,3-4,6). Detta
har varit ett prioriterat utvecklingsområde under läsåret 2009/2010 och nya policydokument för
utvecklingssamtal gemensamt tagits fram.
Åtgärder
Att befästa de goda rutiner skolan och skolans lärare har för att eleven ska klara de mål eleven
har satt i respektive kurs.
Informationen om kursmål och betygskriterier har stärkts när de lokala kursplanerna har blivit en
naturlig del i kurser och i dialoger med elever. Detta arbete ska vidareutvecklas under kommande
läsår då material för nya betygsskalor kommer att arbetas fram.
Läsåret 2011/2012 ska rutiner stärkas där alla studieresultat och kommentarer till målbetyg läggs
in i schoolsoft av lärarna. Detta för att ytterligare stärka dialogen och informationen om elevs
studieresultat.
Mentorsträffarna kan göras än mer betydelsefulla genom att använda tiden till uppföljning av
utvecklingssamtalen, så att dialogen hålls vid liv och nödvändig avstämning kan göras.
6.2.4 Information och valmöjligheter
Mål –Metod - Resultat – Måluppfyllelse/Analys
Mål:
Lika tillgång för alla till utbildning. Skolan ska ge eleverna möjligheter att individuellt göra val
av inriktningar och kurser (senare programfördjupning) för att öka elevernas motivation för
lärande. Detta bör säkerställas genom tydlig och likvärdig information.
Metoder för måluppfyllelse
 Att i dialog med eleverna, genom elevkåren, forma utbudet av kurser som är valbara.
 Att valen innebär tydliga olikheter för bredd och fördjupning.
 Snabba informations- och beslutsvägar för att justera utbud och eventuella omval.
19
Resultat
5
4
3
Elever
2
1
0
Inform ation och val
Medelvärde för området information och val
Läsåret 2004/2005 visar ett medelvärde på 4,3 för hela skolan
Läsåret 2005/2006 visar ett medelvärde på 4,3 förr hela skolan.
Läsåret 2006/2007 visar ett medelvärde på 4,2 för hela skolan.
Läsåret 2007/2008 visar ett medelvärde på 4,0 för hela skolan.
Läsåret 2008/2009 visar ett medelvärde på 4,2 för hela skolan.
Läsåret 2009/2010 visar ett medelvärde på 4,1 för hela skolan
Läsåret 2010/2011 visar ett medelvärde på 4,1 för hela skolan
Eleverna upplever att:
 de till mycket stor del har fått sina önskade val (värde 4,5-4,8)
 att de känner sig tillräckligt informerade (värde 3,5-4,2 ) Det lägre värdet för åk 3
Elevkåren upplever att:
 lärarnas användning av Schoolsoft som informationskanal kan förbättras och att
Schoolsoft ska användas av alla lärare.
 bra att det finns mycket att välja på trots att skolan är liten och att man i stor utsträckning
får de kurser man väljer
 att information om kurser och val bör ges tidigare så att eleverna i god tid kan planera sina
studier och få större framförhållning.
Föräldrarna upplever att:
 informationen från skolan fungerar väl (värde 4,1)
Måluppfyllelse/Analys
Vår bedömning av enkätsvar och samtal med såväl elever som personal är att de mål vi har satt
upp är uppfyllda, dock bör informationskanalerna genom Schoolsoft kunna fungera bättre.
Rutiner för informationsflödet har tydliggjorts under läsåret. Detta har varit ett prioriterat område
för 2010/2011. Trots detta har inte värderna höjts nämvärt. Detta bör prioriteras och förtydligas
än mer till kommande läsår. Schoolsoft ska regelbundet utnyttjas av alla lärare som
planeringsverktyg.
20
Åtgärder
För att ytterligare stärka informationskanalerna mellan skola – elever – föräldrar behöver
vårdnadshavare tydligare hjälpas igång och använda Schoolsoft redan från start. Vi kan t ex i
årets föräldraenkät i Schoolsoft se att vi endast fått svar från 18 föräldrar. Lärare bör också i än
större grad lägga ut information. I ansvarområden för lärare finns tydligt angivet vilken
information som skall läggas ut i Schoolsoft. När rutinerna blir bättre ökar också användandet av
såväl elever som föräldrar. Till kommande läsår uppföljning ske regelbundet för att stärka
informationsflödet.
6.2.5 Elevinflytande och ansvar
Mål –Metod - Resultat – Måluppfyllelse/Analys
Mål:
 De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta
alla elever.
 Elevernas inflytande skall vara reellt och inbegripa arbetsmiljö, beslutsprocesser och
arbetsformer.
 Elever på Nyköpings Enskilda Gymnasium skall ges och ta ansvar för sina studier.
Vid läsårets slut skall elevenkät för kvalitetsutveckling ”Elevinflytande och ansvar”, ge ett
medelvärde på minst 4,0 på följande tre frågor:
 Jag känner att jag på ett bra sätt kan påverka lektionernas utformning.
 Jag tar ansvar för mina studier
 Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt
Metoder för måluppfyllelse
 Skolans närhet mellan personal och elever underlättar för elevers inflytande i det dagliga
arbetet
 ”Torget”och ”Forum” – gemensammma platser för raster, möten och samtal för såväl
elever som personal underlättar kommunikation och information
 Undervisningsgrupper om ca 25 elever ger ökad möjlighet till inflytande
 All personal uppmuntrar och underlättar för elever som engagerar sig för ökat inflytande
 Klassråd genomförs varje månad och protokoll förs
 Klassrådet väljer representanter till skolkonferensen
 Skolkonferens genomförs minst en gång per termin
 I skolans kurser lägga stor vikt vid demokratifrågor
 Elevskyddsombud involveras i arbetsmiljöarbetet
 Uppmuntra och stödja elevföreningar, tex FN-föreningen, Skol-IF
 Stödja och uppmuntra skolans elevkårsarbete
Metoder för utvärdering
Se punkt 2.2 ”Rutiner och system för kvalitetsarbete
21
Resultat
5
4
3
Elever
2
1
0
Elevinflytande och ansvar
Medelvärde för hela området ”Elevinflytande och ansvar”
Läsåret 2004/2005 visar ett medelvärde på 3,7 för hela skolan i elevenkäten
Läsåret 2005/2006 visar ett medelvärde på 3,9 för hela skolan
Läsåret 2006/2007 visar ett medelvärde på 3,9 för hela skolan
Läsåret 2007/2008 visar ett medelvärde på 3,8 för hela skolan
Läsåret 2008/2009 visar ett medelvärde på 3,8 för hela skolan fördelat på 3,9 för åk 1, 3,8 för åk
2 och 3,8 för åk 3
Läsåret 2009/2010 visar ett medelvärde på 4,0 för hela skolan fördelat på 4,0 för åk 1 och 2 och
3,9 för åk 3
Läsåsret 2010/2011 visar ett medelvärde på 3,8 för hela skolan fördelat på 4,0 för åk 1 och 3,7 för
åk 2 och 3,6 för åk 3
Eleverna upplever att:
 de relativt bra kan påverka lektionernas utformning, (3,6)
 de relativt väl kan påverka lektionernas innehåll, (3,6)
 de tar stort ansvar för sina studier (värde 4,2)
 deras synpunkter tas till vara på ett bra sätt – (värde 3,6 - 4,2)
Lärarna upplever att:
 de ger eleverna möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll –
(värde 3,7)
 de kan arbeta vidare på att ge eleverna tydligare ramar för vad de kan påverka samt att
öka den enskilde elevens vilja till påverkan.
Elevkåren upplever att:
 eleverna har möjlighet att påverka arbetssätt och arbetsformer i olika kurser. De tycker
också att deras synpunkter tas till vara. De känner att det kan påverka skolans verksamhet
 de vill kunna påverka examinationsformer i kurser än mer
 lärarna kan uppmuntra och motivera eleverna ännu mer
Föräldrar uppger att:
 de som föräldrar har möjlighet att påverka och komma med synpunkter (3,9)
22
Måluppfyllelse/Analys
Resultaten visar att eleverna, personalen och föräldrarna ger skolan ett godkänt betyg inom
”Elevinflytande och ansvar”. Skolans mål inom området är till viss del uppfyllt. Detta är ett av
skolans mest utmanande uppdrag att uppfylla och utveckla. Nyköpings Enskilda Gymnasiums
grundtankar, som visar sig i små undervisningsgrupper, närhet och dialog ger ett tillfredsställande
resultat. I övrigt är detta ett område som fortsättningsvis bör utvecklas och bli bättre, bl a genom
tydlighet mellan lärare och elever i hur inflytande och påverkan kan ske.
Åtgärder
Genom att fortsätta efter den utstakade vägen beskriven under metoder, bibehålls dialogen mellan
elever och personal, där målet är att stötta eleverna till eget ansvarstagande och vilja till
inflytande. Skolan ska i pedagogiska diskussioner och utveckling särskilt beakta hur eleverna på
ett bra sätt kan påverka lektionernas utformning och innehåll. Elever skall ges möjlighet till
påverkan över såväl arbetsformer som examinationsformer. Detta ska följas upp löpande.
Skolledningen stöttar elevkåren, så att inflytandet blir reellt och känslan av påverkan stor.
6.2.6 Utbildningens värde
Mål –Metod - Resultat – Måluppfyllelse/Analys
Mål:


Nyköpings Enskilda Gymnasiums utbildning skall vara det naturliga valet genom erkänt
hög kvalitet.
Skolans elever, föräldrar och personal skall rekommendera skolan till kommande elever.
Vid läsårets slut skall elevenkät för kvalitetsutveckling ”Utbildningens värde” på följande två
frågor ge ett medelvärde på minst 4,0.
1. Jag vill rekommendera det program och den inriktning jag går på till andra elever
2. Jag vill rekommendera min skola till andra elever
Resultat
5
4
3
Elever
2
1
0
Utbildningens värde
23
Medelvärde för hela området ”Utbildningens värde”
Medelvärde för området ”Utbildningens värde” är 4,3 läsåret 2005/2006
Medelvärdet för läsåret 2006/2007 var 4,1
Medelvärdet för läsåret 2007/2008 var 4,2
Medelvärdet för läsåret 2008/2009 var 4,1
Medelvärdet för läsåret 2009/2010 var 4,2
Medelvärde för läsåret 2010/2011 var 4,1
Eleverna uttalar att:
 de rekommenderar sitt programval till andra elever (4,1 – 4,4)
 de genom studierna på Nyköpings Enskilda Gymnasium ökat sitt självförtroende vad
gäller förmågan att lära och utvecklas, (3,9 - 4,0)
 de har blivit bättre på samarbete och
 de rekommenderar Nyköpings Enskilda Gymnasium (4,4 - 4,8)
Personal anser att:
 skolan håller hög utbildningskvalitet (värde 4,7)
Föräldrar svarar att:
 de anser att skolan håller en hög utbildningskvalitet (värde 4,6) och
 att de är nöjda med dotterns/sonens skolgång (värde 4,6)
Måluppfyllelse/Analys
Vi gör bedömningen att utbildningen håller god kvalitet och att detta uppskattas av elever,
föräldrar och personal.
Åtgärder
 Läsåret 10/11 utökades organisationen med ytterligare en naturklass efter samråd med
Nyköpings kommun. Detta skedde på grund av ett stort söktryck på det
naturvetenskapliga programmet och mycket höga meritvärden.
 Läsåret 11/12 byggs skolans lokaler ut för att bl a möta behovet av laborationssalar och
ytterligare gemensamhetsutrymmen
 Vi utvecklar deltagandet i nätverk för pedagogiskt utbyte och utveckling med andra
skolor, universitet och lokala företag.
 Vi fortsätter att utveckla den goda tanken med en nära kommunikation och en
kontinuerlig kunskapsuppföljning.
24
7. Sammanfattning
Nyköpings Enskilda Gymnasium har för åttonde året i rad fler sökande till skolan än någon gång
tidigare. Vi kan med stor ödmjukhet känna stolthet och tillfredsställelse inför faktumet att många
elever vill genomföra sin gymnasieutbildning hos oss. De mål och ambitioner som vi tillsammans
med vår personal satte upp hösten 2004 har infriats med råge och vår vision att bli en av Sveriges
bästa och mest framgångsrika skolor är inte orealistisk. Kunnig personal med ett starkt
engagemang tillsammans med välmotiverade, målinriktade och engagerade elever har gjort detta
möjligt. Vi kan se att Nyköpings Enskilda Gymnasium utgör ett begrepp kopplat till kvalitet för
ungdomar och deras föräldrar inför valet av skola. Nyköpings Enskilda är en skola, som ger
identitet och trygghet för skolans elever. Vi kan konstatera att grundläggande värden som
trygghet, trivsel, öppenhet och en trivsam arbetsmiljö har gett den effekt på elevers
kunskapsutveckling som vi önskat. Vi har mycket duktiga och målinriktade elever på skolan som
lyckas väl och de når sina högt ställda kunskapsmål. Det visar bl a de resultat som eleverna visar
på de nationella proven. Matematiken är ett undantag under det gångna läsåret, eleverna har inte
lyckats lika väl som de brukar och som vi förväntat. Det gör att vi till kommande läsår kommer
att lägga extra kraft och fokus för att tätare följa upp elevernas förståelse i detta ämne.
Vi har i mycket hög grad uppnått våra övergripande mål där varje elev ska klara en godkänd
gymnasieutbildning och där eleverna ska ges en god grund och ett gott självförtroende för
fortsatta studier. Det visar såväl kunskapsresultat, elevenkäter som Liv och Hälsas undersökning
Elever, personal och föräldrar anser att skolan har säkerställt en god miljö och en hög kvalitet.
De prioriterade satsningarna som genomförts under året med kontinuerlig kunskapsuppföljning
och kommunikation med de lokala kursplanerna som stöd har gett en ökad tydlighet och trygghet
för eleverna i sin kunskapsutveckling. Dessa satsningar kommer att fortsätta kommande år, nu
med en fokusering på Gy-11 med nya kursplaner och en nya betygsskala i fokus. Under läsåret
2008/2009 utarbetade skolans personal ett nytt policydokument för utvecklingssamtal, som gett
ökad tydlighet. Årets elevenkät visar på önskat resultat vad gäller nöjdhet med
utvecklingssamtalen. Enkäten visar dock att mentorsträffarna inte upplevs tillräckligt
meningsfulla för eleverna. Detta ska förbättras kommande läsår bl a med en tydligare
ansvarsfördelning
Under föregående läsår prioriterades också arbetet med att utveckla elevernas känsla av
sammanhang och helhetssyn i utbildningen. Skolans pedagogiska personal delades i
programgrupper med inriktningarna ekonomi, samhälle och natur. Syftet med programgrupperna
var dels att ge eleverna en tydlig röd tråd genom studierna och öka infärgningen av
programmålen bl a genom att underlätta för ämnesövergripande arbeten. Diskussioner i
programgrupperna skulle också främja en större likvärdighet i bedömning av kurser. Syftet var
också att förbereda oss inför Gy-11 samt att öka vi-känslan och att lära av varandra. Denna
omorganisation har utvecklat skolan och pesonalgruppen positivt. Under kommande läsår
kommer detta arbete att fortgå och utvecklas. Bl a kommer lärarna att besöka varandras lektioner
och ha efterföljande pedagogiska samtal. Rektor kommer precis som föregående år besöka
lektioner och föra pedagogiska diskussioner. Detta kommer på sikt att komma våra elever till del
i bl a ökad känsla av sammanhang och en likvärdig betygsättning.
Informationsvägarna har stärkts med Schoolsoft och kommer att stärkas än mer under kommande
läsår. Framförallt gäller det att få in rutiner i användandet, samt att få föräldrar att i större
utsträckning använda systemet.
25
Nyköpings Enskilda Gymnasium har under föregående läsår certifierats och i juni diplomerades
skolans första gymnasieekonomer. Diplomeringen ger eleverna möjlighet till än större kunskap
och fördelar bl a på arbetsmarknanden.
Eleverna på Nyköpings Enskilda Gymnasium har de senaste åren drivit framgångsrika UFföretag. Cirka 40 elever drev UF-företag under läsåret 2010/2011. Skolan vann i år Ung
Företagsamhets miljöpris med företaget Miljökorgen UF. Läraren Kristina Furusten nominerades
till priset som bästa UF-lärare.
Styrkta av årets resultat och utvärderingar anser vi att vår skola kännetecknas av:
 en skola med korta beslutsvägar,
 en skola där alla är välkända
 en skola med lagom stora klasser för trygghet och bra arbetsmiljö,
 en skola där det man gör är på riktigt och
 en skola där lärandet sker i en variation av undervisningsmetoder.
Vi skall fortsatt värna om dessa grundläggande och positiva värden nu när skolan har hittat sin
form och plats i Nyköping. För fortsatt utveckling och fortsatt hög kvalitet skall vi också
säkerställa valmöjligheter och öppna dörrar mot omvärlden för såväl elever som personal.
Vi på Nyköpings Enskilda Gymnasium arbetar för uthållighet och långsiktighet med elevernas
bästa som mål.
Nyköping den 1 november 2011
Ann Larsson
Per Skogqvist
Rektor och styrelsens ordförande
Bitr.rektor och VD
Linnéa Nordling-Eriksson
Elevkåren ordf.
26