Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Tack till alla ni som bidragit till framtagandet av denna agenda!
Styrgruppen
Jacob Sahlqvist, ordförande Sveriges Arkitekter (ordförande styrgruppen)
Annica Carlsson, STD-företagens styrelse/temagrupp arkitektur
Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter
Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Malmö stad
Tommy Lenberg, VD Byggherrarna
Katja Grillner, professor, representant för Arkitekturakademin
Magnus Höij, VD STD-företagen
Annika von Schéele, ordförande i utbildnings- och forskningsutskottet hos Sveriges Arkitekter
Projektarbetet
Pehr Mikael Sällström, projektledare och rapportförfattare, Sveriges Arkitekter
Katarina O Cofaigh, stabschef Sveriges Arkitekter
Charlotta Holm Hildebrand, branschchef Sveriges Arkitekter
Ariella Nisell, kommunikationschef Sveriges Arkitekter
Elisabet Näslund, webbutvecklare webbfilmer Sveriges Arkitekter
Ina Flygare, layout Sveriges Arkitekter
Nina Gunne, journalist Arkitekten
Rebecka Gordan, journalist Arkitekten
Katarina Wallin, konsult Evidensgruppen- delutredning marknad
Carl Mossfeldt, VD Rework – rådgivare finans
Pratik Vithlani, TYP Kulturkapital – rådgivare kultur
Paul Göransson, Urbanivation AB – rådgivare innovationsstrategi
Ulf Ranhagen, professor emeritus, ordf. Arkus – delutredning forskningsprogram
Sten Gromark, professor Chalmers bostadsarkitektur – delutredning kunskap
Lars Marcus, professor Chalmers stadsbyggnad – delutredning kunskap
Maria Grunditz, branschutvecklare STD-företagen
Referensgruppen
Fredrik Nilsson, professor Chalmers arkitektur, ordförande Arkitekturakademin
Ebba Högström, PhD lektor BTH Fysisk planering
Bengt Persson, PhD samverkanslektor SLU landskapsarkitektur
Charlotta Szczepanowski, miljöchef Riksbyggen
Tomas Alsmarker, VD Nyréns
Björn Malbert, professor emeritus Chalmers stadsbyggnad
Anders Johansson, prefekt KTH Arkitektur
Björn Hellström, professor Konstfack
Marléne Engström, bostadslots Malmö Stad
Camilla Andersson, arkitekt Green Leap/doktorand KTH
Särskilt tack till Lena Wästfelt och Inger Lindberg Bruce som lotsade fram projektet inom STD-företagen till den
gemensamma avsiktsförklaring hösten 2013 som sedan möjliggjorde detta gemensamma initiativ. Ett tack
också till Liza Rudolfsson som i ett initialt skede vid Arkitekternas Forskningsforum 2014 gav en inspirerande idé
om vad som skapar initiativkraft i organisationer som genomsyrat mycket av arbetet. Slutligen ett stort varmt
tack till alla de närmare 300 aktörer som deltagit i träffar, svarat på enkäter och yttrat sig över remissen av
denna agenda. Ert stöd är ovärderligt!
Jacob Sahlqvist, ordförande styrgruppen
1
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
1. Sammanfattning
Agenda Livsmiljö handlar om hur samhällsbyggandet kan utvecklas som
innovationssystem för att kunna bygga en halv miljon nya bostäder till 2025 samtidigt
som vi minskar vår miljöpåverkan och skapar socialt hållbara livsmiljöer på ett
ekonomiskt långsiktigt hållbart sätt. Det är ett inspel till forskningspropositionen och
innovationspolitiken som utarbetats av Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik och
Designföretagen i samarbete med Byggherrarna, Malmö stad och Arkitekturakademin.
Den har utarbetats med stöd från Vinnova. Ett 80-tal aktörer har hittills registrerat
intresse för att medfinansiera projekt inom agendan.
I korthet handlar Agenda Livsmiljö om en strategi att stärka tidiga skeden för att
samhällsbyggandet ska fungera bättre som ett innovationssystem:
1. Tvärvetenskaplig forskning som utifrån en helhetssyn på de långsiktiga
samhällsvärden som skapas av en hållbar livsmiljö utvecklar kunskap om
värdeskapande planering och arkitektur.
2. Värdeskapande upphandlingar som öppnar för innovation och låter det totala
samhällsvärdet vara styrande.
3. En inkluderande innovationskultur i samhällsbyggandet som bjuder in
framtidens boende att vara medskapande i tidiga skeden.
4. Ett effektivt samhällsbyggande som med stöd i ett tydligt regelverk och
gemensamma standarder tar erfarenheterna om hållbara städer till nästa steg.
5. En nationell agenda för hållbar livsmiljö 2025 som stärker Sveriges
internationella position inom system för hållbar livsmiljö, medborgarinflytande
och klimatneutralt byggande.
Aktörerna kan skjuta till 70 Mkr/år om staten skjuter till lika mycket till företag och
kommuner och dubblar till högskolorna totalt 210 Mkr/år för en satsning på:
A. Forskning och utveckling om planeringens och arkitekturens betydelse för en
värdeskapande livsmiljö;
B. Stöd till utveckling av nya metoder för kunskapsdelning genom system- och
tjänsteutveckling i tidiga skeden med stöd i digitalisering;
C. En nationell centrumbildning med egna innovationsresurser att samordna
högskoleforskningen med företagens och kommunernas utvecklingsbehov;
D. Konkreta innovationsprojekt som samlar företag och forskare i multidisciplinära
projekt som arbetar med användarna i fokus samt
E. Särskilda finansieringslösningar för demonstrationsprojekt som utifrån en
vetenskaplig relevans kan uppföras med avvikelser från dagens regelverk.
2
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
2. Innehåll
1.
Sammanfattning .............................................................................................................................. 2
2.
Innehåll ............................................................................................................................................ 3
3.
Inledning .......................................................................................................................................... 6
4.
Det behövs en kraftsamling i tidiga skeden av samhällsbyggandet ................................................ 7
4.1.
Syftet med agenda livsmiljö .................................................................................................... 7
4.2.
Mål för agenda livsmiljö på kort sikt ....................................................................................... 8
4.2.1.
Tvärvetenskaplig forskning om värdeskapande och hållbarhet...................................... 8
4.2.2.
Värdeskapande innovationsupphandlingar .................................................................... 8
4.2.3.
Inkluderande innovationskultur ...................................................................................... 8
4.2.4.
Effektivt samhällsbyggande ............................................................................................. 9
4.2.5.
Internationell produktifiering .......................................................................................... 9
4.3.
Mål för agenda livsmiljö på lång sikt ....................................................................................... 9
4.3.1.
Forskning som ger trovärdighet ...................................................................................... 9
4.3.2.
Kompetens att skapa hållbara värden............................................................................. 9
4.3.3.
Delaktiga medborgare ................................................................................................... 10
4.3.4.
Smart riskdelning ........................................................................................................... 10
4.3.5.
Internationell konkurrenskraft ...................................................................................... 10
5.
Bakgrund till Agenda Livsmiljö ...................................................................................................... 10
6.
Samhällsutmaningarna .................................................................................................................. 13
6.1.
Framtidens boende ............................................................................................................... 14
6.2.
Social hållbarhet .................................................................................................................... 17
6.2.1.
Hälsa och segregation ................................................................................................... 18
6.2.2.
Mobilitet och regionala arbetsmarknader .................................................................... 18
6.2.3.
Betydelsen av stadskvalitet ........................................................................................... 19
6.2.4.
Sociala ekosystemtjänster ............................................................................................. 19
6.3.
Ekologisk hållbarhet .............................................................................................................. 20
6.3.1.
Utsläpp av CO2 från städerna........................................................................................ 21
6.3.2.
Regional planering för bättre sammanhållning ............................................................. 23
6.3.3.
Tillgång på mark ............................................................................................................ 26
6.4.
Ekonomisk hållbarhet ............................................................................................................ 27
6.4.1.
Ekonomiskt risktagande ................................................................................................ 27
6.4.1.
Finansiering av hållbart boende .................................................................................... 28
3
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
6.4.2.
6.5.
7.
Integrerande processer ......................................................................................................... 29
6.5.1.
Holistiska styrinstrument i planeringen ........................................................................ 31
6.5.2.
Kompetensutveckling för hållbar stadsutveckling ........................................................ 33
6.5.3.
Markanvisningstävlingar ............................................................................................... 33
6.5.4.
Arkitekttävlingar ............................................................................................................ 34
6.5.5.
Designprocessen som innovationsmetod ..................................................................... 35
6.5.6.
Neutrala mötesplatser................................................................................................... 36
Beskrivning av innovationsområdet .............................................................................................. 37
7.1.
Vad innebär innovation i samhällsbyggandet? ..................................................................... 37
7.2.
Livsmiljöns specifika förutsättningar för innovation ............................................................. 38
7.2.1.
Innovation på kort sikt................................................................................................... 41
7.2.2.
Innovation på medellång sikt ........................................................................................ 41
7.2.3.
Innovation på lång sikt .................................................................................................. 41
7.3.
Aktörernas ansvar och möjligheter ....................................................................................... 42
7.3.1.
Stat, regioner och kommuner ....................................................................................... 43
7.3.2.
Fastighetsföretagen ....................................................................................................... 44
7.3.3.
Forskarna ....................................................................................................................... 44
7.3.4.
Konsultföretagen (arkitekter m.fl.) ............................................................................... 44
7.4.
8.
Kostnad för infrastruktur ............................................................................................... 29
Samverkan mellan aktörer idag............................................................................................. 46
Kunskap och kompetensutveckling som stärker livsmiljönäringarnas konkurrenskraft ............... 50
8.1.
Potential för arkitektur och design i samhällsbyggandet ...................................................... 50
8.2.
Stärkt koppling mellan tidiga skeden och hållbart värdeskapande ...................................... 53
8.3.
En bredare roll för arkitekter i tidiga skeden ........................................................................ 55
8.3.1.
Åldrande befolkning ...................................................................................................... 56
8.3.2.
Evidensbaserad utformning........................................................................................... 56
8.3.3.
Ny arkitektroll i byggandet ............................................................................................ 57
8.3.4.
Värdeskapande effekter av urban gestaltning .............................................................. 59
8.3.5.
Lär av andra länder ....................................................................................................... 60
8.4.
Praktiknära forskningsprogram ............................................................................................. 61
8.5.
Samverkan med andra satsningar ......................................................................................... 62
8.6.
De affärsmässiga förutsättningarna för aktörerna................................................................ 63
8.6.1.
Aktörernas prioriterade satsningar ............................................................................... 63
8.6.1.
Statens insatser i tidiga skeden ..................................................................................... 67
8.6.2.
Viljan att medfinansiera ................................................................................................ 68
4
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
9.
Agenda för en hållbar livsmiljö 2025 ............................................................................................. 73
9.1.
Satsa på Sveriges internationella styrkor inom hållbar livsmiljö och boende....................... 73
9.2.
Sätt människan i fokus........................................................................................................... 75
9.3.
Se samhällsbyggandet som ett sammanhållet innovationssystem ....................................... 80
9.3.1.
Staten ............................................................................................................................ 81
9.3.2.
Högskolorna................................................................................................................... 81
9.3.3.
Kommunerna ................................................................................................................. 81
9.3.4.
Företagen ...................................................................................................................... 82
9.3.5.
Framtidens boende ....................................................................................................... 83
9.4.
Stärk innovationssystemet i tidiga skeden ............................................................................ 83
9.4.1.
Forskning och innovation .............................................................................................. 84
9.4.2.
Kunskapsdelning ............................................................................................................ 84
9.4.3.
Centrumbildning ............................................................................................................ 84
9.4.4.
Samverkan ..................................................................................................................... 86
9.4.5.
Implementering ............................................................................................................. 88
10. Referenser ..................................................................................................................................... 90
11. Bilaga. Aktörer som registrerat intresse för agenda livsmiljö ....................................................... 95
5
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
3. Inledning
Den förväntade effekten av Agenda Livsmiljö är en utvecklad kompetens bland
kommuner, byggherrar, arkitekter och andra aktörer som arbetar i tidiga skeden av
samhällsbyggandet att leda och samordna de integrerande processer som förmår förena
medborgarnas inflytande och experternas kunskaper med marknadens förutsättningar
och politikens mål för hållbar livsmiljö och boende.
Att bygga bostäder i sig är enkelt. Att bygga långsiktigt hållbara städer är svårt. Därför
behöver Sverige en innovativ bostadspolitik som utgår från en helhetssyn på boende.
Det måste finnas en genomtänkt riskfördelning där ansvaret delas mellan både politik
och marknad. Staten har en avgörande roll för att värna det långsiktiga perspektivet och
medborgarnas delaktighet i formandet av den gemensamma livsmiljön.
Det är en brist i dagens samhällsbyggande att tillgången på riskvilligt kapital i tidiga
skeden inte motsvarar dess betydelse för att skapa långsiktiga samhällsvärden. Men det
grundläggande systemfelet är att samhällsbyggandet styrs av en produktionslogik, inte
en marknadslogik. Det leder till en suboptimering av processen. Slutanvändarnas
perspektiv måste in på ett tydligt och konsekvent sätt i tidiga skeden för att göra den
gemensamma livsmiljöns gestaltning relevant för medborgarna.
I arbetet med Agenda Livsmiljö har parterna som står bakom agendan kommit fram till
att det behövs bättre och mer kompetens i tidiga skeden av samhällsbyggandet som
klarar uppgiften att svara på behovet av nya boendelösningar på medborgarnas villkor
och behovet av en hållbar livsmiljö samt de krav på sociala, ekologiska och ekonomiska
reformer som politiken ser behov av. Här har kommunerna en viktig roll att spela, men
det behövs också ett förnyat uppdrag till allmännyttan, kooperationen och privata
aktörer som är beredda att ta på sig ett bredare ansvar för en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling. Det handlar också om samverkan med medborgare, mellan
kompetenser på marknaden, mellan kommunala förvaltningar, mellan myndigheter och
mellan stat och kommun. Många är det som ska komma överens när vår livsmiljö ska
formas och förändras för att möta nya krav och behov. Och helst ska det ske med glimten
i ögat.
De kunskapsdrivna tjänsteföretagen har en viktig roll att spela i detta som förmedlare
och syntetisörer av kunskap. Men dessa aktörer har en svag koppling till forskningen.
Det behövs en nationell centrumbildning som kan samla högskolor, kommuner, företag
och myndigheter kring en gemensam mobilisering för tjänsteutveckling i tidiga skeden
av samhällsbyggandet.
6
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
4. Det behövs en kraftsamling i tidiga skeden av samhällsbyggandet
4.1.Syftet med agenda livsmiljö
Hur kan gestaltning av livsmiljön möjliggöra att fler blir delaktiga i en hållbar livsstil?
Agenda Livsmiljö utgår från den globala utmaningen att skapa en långsiktigt hållbar
utveckling som skapar värden och en hållbar tillväxt med stöd i social inkludering.
Visionen är att det ska bli möjligt för alla medborgaren att välja en hållbar livsstil med
stöd i en genomtänkt arkitektur, planering och gestaltning av livsmiljön som utgår från
användarens perspektiv.
Agenda Livsmiljö är en nationell strategisk innovationsagenda för hur statens
forsknings- och innovationsstöd kan användas på bästa sätt för att säkerställa att de ca
300 miljarder som vi investerar varje år i vår gemensamma livsmiljö skapar de största
möjliga långsiktiga totala samhällsvärdena genom allas delaktighet i
samhällsutvecklingen, ekosystemtjänster och ekonomisk tillväxt på hållbara villkor.
Syftet med Agenda Livsmiljö är att föreslå åtgärder som stärker samhällsbyggandet som
ett sammanhängande innovationssystem när det gäller
1) Den roll forskning och innovation inom tjänster och system i tidiga skeden spelar
för hela samhällsbyggandets innovationsförmåga.
2) Betydelsen av nya metoder för effektiv och värdeskapande kunskapsdelning som
stärker samhällsbyggandet som helhet.
3) En nationell centrumbildning som kan bjuda in till tvärdisciplinära samtal för att
bygga ömsesidig förståelse, stödja samverkan mellan olika och nya kompetenser i
innovationsprojekt och möjliggöra ökad rörlighet mellan högskola och
verksamheter i samhällsbyggandet med stöd i en kunskapsdriven
affärsutveckling.
4) Nya metoder för samverkan både mellan företag med olika kompetenser, i
offentlig sektor på olika beslutsnivåer från kommun till stat och utveckling av den
roll ideell sektor spelar för att stärka samverkan och inkludering av
medborgarna.
5) Finansiering för att göra prototyper i full skala med dispens från nuvarande
regelverk utifrån vetenskaplig relevans och en process som öppnar för de omtag
som är en viktig förutsättning för innovation i samhällsbyggandet.
7
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
4.2.Mål för agenda livsmiljö på kort sikt
4.2.1.
Tvärvetenskaplig forskning om värdeskapande och hållbarhet
Resurser till tvärvetenskaplig forskning om hållbar värdeskapande livsmiljö, hur
framtidens boende ser ut och hur styrning i tidiga skeden genom policy, program,
planering och arkitektonisk gestaltning bidrar till hållbar tillväxt.
En livsmiljö som möjliggör en hållbar livsstil kräver fler innovationer grundade på
tvärvetenskaplig kunskapsutveckling om värdeskapande ur ett systemperspektiv som
inbegriper både människors vardagsliv, ekologi och fastighetsvärden. Det förutsätter
samverkan mellan många olika kompetenser i tidiga skeden utifrån gemensamma
investeringsmål för integrerade lösningar som ger incitament för aktörsdrivna
innovationer.
4.2.2.
Värdeskapande innovationsupphandlingar
Värdeskapande innovationsupphandlingar som utifrån en helhetssyn på de
samhällsvärden som livsmiljön kan skapa ger incitament och utrymme för leverantörer
att samverka i nya konstellationer och bidra med oväntade lösningar.
Genom att låta livsmiljöns totala samhällsvärde vara styrande vid offentliga
upphandlingar skapas nya förutsättningar för bättre och mer långsiktiga kvalitéer i
framtidens byggande. Det handlar om att prioritera bostadens hela livslängd och att
väga in hela livsmiljöns kvalitet. Dagens styrning mot låga produktionskostnader ger en
kortsiktig och fragmenterad ansvarsfördelning som inte är relaterad till de värden eller
förluster som skapas för samhället.
4.2.3. Inkluderande innovationskultur
En inkluderande innovationskultur där användarna inbjuds att vara medskapande i
formandet av framtidens livsmiljöer och kopplingen mellan förvaltning och tidiga
skeden säkerställs genom systematisk erfarenhetsåterföring.
Dagens produktionsfokus behöver kompletteras med ett användarfokus. Sett som ett
innovationssystem måste samhällsbyggandet få ett tydligare fokus på det mänskliga
perspektivet på livsmiljön och ge framtidens boende en röst i tidiga skeden. Först då kan
vi säkerställa att det vi bygger är relevant och meningsfullt för människorna som ska
leva i de miljöer vi skapar.
8
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
4.2.4.
Effektivt samhällsbyggande
Ett samhällsbyggande med dubbelt tempo där alla erfarenheter av hållbar
stadsutveckling sammanfattas på nationell nivå i nya standarder och regelverk för en
gemensam målbild som gäller hela livsmiljön och alla medborgare.
Arbetet med hållbar stadsutveckling i Sverige har sedan 1990-talet byggt på en hög grad
av decentralisering. Det har genererat många nya initiativ och lösningar, men det har
samtidigt lett till bristande erfarenhetsutbyte inom samhällsbyggandet. Genom en högre
grad av nationell samordning genom regelverk och gemensamma standarder kan goda
erfarenheter från lokal och regional samverkan spridas i hela landet.
4.2.5.
Internationell produktifiering
Internationellt konkurrenskraftiga tjänster för hållbar livsmiljö med stöd i statlig
handlingsplan med långsiktiga mål, stöd för samverkan mellan olika kompetenser och
stöd för medverkan i internationellt samarbete.
Svensk hållbar stadsutveckling ligger i framkant och har en stor exportpotential.
Tjänster, system och produkter inom modernt svenskt samhällsbyggande har gett
Sverige en stark internationell position. Innovationsklimatet måste därför stimuleras
med tydliga statliga mål som utgår från våra styrkor så att nästa generations hållbara
livsmiljöer kan utvecklas och bidra till en hållbar utveckling även internationellt.
4.3.Mål för agenda livsmiljö på lång sikt
4.3.1.
Forskning som ger trovärdighet
Ett internationellt trovärdigt samhällsbyggande som tack vare en tydlig roll för
forskningen har en unik tillgång till data för kvalitetssäkrad kunskapsutveckling, test i
full skala och snabbt genomslag för nya kunskaper.
4.3.2.
Kompetens att skapa hållbara värden
En utvecklad kompetens att samverka kring de komplexa tjänster och integrerande
processer som en hållbar värdeskapande livsmiljö kräver med stöd i en tydlig
systematik och innovationsdriven upphandling.
9
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
4.3.3.
Delaktiga medborgare
Det är möjligt för alla medborgare att välja en hållbar livsstil med stöd i en genomtänkt
arkitektur, planering och gestaltning av livsmiljön som utgår från användarens
perspektiv.
4.3.4.
Smart riskdelning
Statens forsknings- och innovationsstöd används på bästa sätt för att styra att de ca 300
miljarder som Sverige investerar varje år i vår gemensamma livsmiljö skapar de största
möjliga långsiktiga totala samhällsvärdena.
4.3.5.
Internationell konkurrenskraft
Konkurrenskraftiga aktörer som kan verka internationellt med stöd i en väl fungerande
samverkan mellan de olika skedena i processen och mellan olika och nya kompetenser i
tidiga skeden med fokus på det totala samhällsvärdet.
5. Bakgrund till Agenda Livsmiljö
Agenda Livsmiljö är framtagen av Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik och
Designföretagen i samverkan med Byggherrarna, Arkitekturakademin och Malmö Stad
och med stöd från Vinnova. Tillsammans representerar dessa aktörer de centrala
intressenterna i tidiga skeden med stort sammantaget inflytande över
innovationsområdets konkurrensförhållanden. Agenda Livsmiljö stöds även av ett 80-tal
aktörer från regioner, kommuner, företag, högskolor och ideell sektor som är
verksamma inom området och som i framtagandet av agendan bidragit med exempel
och insikter om de problem och hinder för en stärkt konkurrenskraft inom tjänster i
tidiga skeden som finns idag i Sverige och internationellt.
Agendan anknyter till och kopplar samman flera olika satsningar som regeringen och
Riksdagen gjort med betydelse för samhällsbyggandets tidiga skeden, planering och
arkitektur. De satsningar som kan tas till stöd för förslaget till agenda är främst hållbar
stadsutveckling och arkitektur som sådan, men även hälsa och åldrande, hållbart
transportsystem, ökat bostadsbyggande, klimat och miljö. Alla dessa satsningar möts i
och är beroende av kompetens i tidiga skeden.
Att regeringen i februari 2014 gav fem olika sektorsmyndigheter i uppdrag att upprätta
och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling bekräftar betydelsen av
10
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
ett tvärsektoriellt förhållningssätt till samhällsutmaningar av betydelse för den byggda
miljöns planering och arkitektur. 1
Flera av dessa satsningar återfinns i forskningspropositionen från 2012. När det gäller
hållbart samhällsbyggande skriver regeringen: ”Planeringen och byggandet är centrala
ur hållbarhetsperspektiv - miljömässigt, socialt och ekonomiskt. I både svenskt och
globalt perspektiv sker en fortsatt koncentration till storstadsregionerna, där en stor del
av samhällsutmaningarna finns och där mer forskning om en hållbar stadsutveckling
behövs för att bidra till lösningar. Det förutsätter samordning av planering för
bebyggelse och transporter.” 2
När det gäller frågor kring hälsa och åldrande av betydelse för den föreslagna agendans
inriktning står det i den förra forskningspropositionen: ”För att samhället ska klara en
anpassning till en åldrande befolkning kan forskningsresultat utifrån ett
helhetsperspektiv bidra till en bättre hälsa och ökad livskvalitet, ett aktivt och hälsosamt
åldrande med goda förutsättningar att arbeta högre upp i åldrarna, att samhället är
tillgängligt med anpassat boende och boendemiljöer samt en effektiv vård och omsorg.” 3
Även satsningarna på ett hållbart transportsystem anknyter till denna agenda. I förra
forskningspropositionen står det att ”Urbanisering och specialisering av arbetskraften
ger stora trafikökningar i våra storstadsregioner, där ökad trängsel ger miljöproblem
och effektivitetsförluster. Det kräver utveckling av mer effektiva, miljövänliga och
klimateffektiva lösningar för såväl gods - som persontransporter, som även kan bidra till
utveckling av attraktiva livsmiljöer med goda möjligheter att förflytta sig till fots, med
cykel eller med kollektivtrafik.” 4
I vårbudgeten 2014 utvecklade den förra regeringen ytterligare denna tanke: ”Med ökat
byggande och effektivare infrastruktur ökar möjligheten att matcha utbud och
efterfrågan på arbetskraft. De åtgärder som genomförs och förbereds för att förbättra
bostadsbyggandet och infrastrukturen ger bredare vägar till jobb.” 5 Den nuvarande
regeringen har signalerat att de inledda reformerna fortsätter och fördjupas.
Vi vill med detta förslag till agenda därför lyfta fram den potential för innovationer som
vi bedömer finns i att kombinera dessa mål för forskningen i samhällsbyggandet med
miljöfrågorna, klimatförändringen och inte minst biologisk mångfald samt det inledda
arbetet med att utveckla städernas ekosystemtjänster. I vårbudgeten 2014
sammanfattades det så här: ”Klimatförändringarna är regeringens högst prioriterade
miljöfråga. Till de viktigaste områdena i miljöpolitiken hör också bevarandet av
1
Boverket rapport 2015:1: Plattform för hållbar stadsutveckling – tillsammans för ett bättre liv i staden. Delrapport 2015 tillsammans med
Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket och Trafikverket.
2
Se Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och Innovation. På sid 77-78 återfinns alla regeringens motiv för att lyfta hållbart
samhällsbyggande som ett strategiskt innovationsområde.
3
A.a. Insatsområde 9.3.2 Åldrande och hälsa, sid 87-90.
4
A.a. Insatsområde 10.5 Forskning och innovation för ett hållbart transportsystem, sid 113-114.
5
Se Regeringens proposition 2013/14:100 - 2014 års ekonomiska vårproposition, sid 27.
11
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
biologisk mångfald och havs- och vattenmiljöer samt utvecklingen mot en giftfri miljö.
Utgångspunkten i regeringens miljöarbete är det miljömålssystem som Riksdagen
beslutade om 2009.” 6
Parterna bakom Agenda Livsmiljö har också tagit fasta på Riksdagens beslut från 1998
att arkitektur ska ges goda förutsättningar för sin utveckling; att intresset för hög
kvalitet inom arkitektur och offentlig miljö ska stärkas; att kvalitetsfrågor ska behandlas
på ett föredömligt sätt i offentlig arkitektur med flera mål av betydelse för arkitektur och
design. 7 Men parterna ser också fram emot den översyn av målen för arkitekturpolitiken
som initierades av den förra regeringen med en särskilt utredning om Gestaltad
Livsmiljö och att målen kan breddas och fördjupas till att även omfatta det som Agenda
livsmiljö handlar om, nämligen att det behövs mer utrymme för innovation i
samhällsbyggandet och att en satsning på tidiga skeden har en strategisk betydelse för
att detta ska ske.
6
A.a. sid 28. Se även Miljömålen antagna av Riksdagen 2009.
7
Se det av Riksdagen 1998 antagna handlingsprogrammet för arkitektur, form och design – Framtidsformer som nuvarande regeringen
bekräftat att den fortfarande gäller, även om översyn och uppdatering inletts: Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och
design. Direktiv 2014:69.
12
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
6. Samhällsutmaningarna
Arkitektur och stadsbyggnad som möjliggör god livskvalitet till lägre miljöpåverkan
utifrån ett naturresurs- och klimatperspektiv är en avgörande fråga för
samhällsbyggandet. Det är en förutsättning för att de globala klimatmålen ska nås och
människans påverkan på vår jord ska hålla sig innanför de planetära gränserna. 8
Det är en avgörande social hållbarhetsfråga att upprätthålla fungerande samhällen och
en närhet mellan producenter och konsumenter. Det finns ett grundläggande samspel
mellan städer och deras omland som idag blivit otydligt, men icke desto mindre
väsentligt att fortsatt kritiskt granska. Det går till exempel inte att undfly konsumtionens
ansvar för ökade CO2-utsläpp bara för att dessa inte sker i våra städers traditionella
omland utan på andra håll i världen där utarmningen av resurser är desto större. Det är
inte heller rimligt att de landområden där storstädernas naturresurser hämtas inte får
någon del av de värden som då skapas för städerna. Om så skedde skulle det vara en
viktig grund för att upprätthålla en god samhällsservice för dem som trots allt måste bo
där för att sköta näringsfånget. Här skulle innovation av beskattningssystemet och
fördelningen av resurser mellan storstäder och mindre orter som bidrar till en hållbar
livsmiljö i hela landet.
Ill. 1: Fördelningen av Boverkets bedömda byggbehov i storstäderna, mellanstäderna och mindre
orter. Boverket 2015:18.
8
Se Johan Rockstrom m.fl., “Planetary Boundaries: Exploring the safe operating space for humanity” på
http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries
13
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
6.1. Framtidens boende
Agenda Livsmiljö tar sin utgångspunkt i Boverkets prognos för det framtida
bostadsbehovet i Sverige. 9 Boverket bedömer att det behövs 558.000 nya bostäder fram
till 2025 i Sverige. Det är nästa lika många som i hela Stockholms innerstad. Det är
samtidigt en möjlighet att använda bostadsbyggandet för att även lösa
samhällsutmaningarna inom social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Boverkets
analyser utgår från ett efterfrågeperspektiv. Det leder till slutsatsen att 75% av behovet
finns i storstadsregionerna varav knappt hälften i Stockholm. Tillväxten i städer med
färre än 75.000 invånare bedöms bli mycket liten eller i vissa områden negativ på grund
av avflyttning.
Ill. 2: Boverkets bedömning av var byggbehovet finns i Sverige. Boverket 2015:18.
9
Boverket rapport 2015:18. Behov av bostadsbyggande: Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025.
14
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Slutsatsen av detta resonemang blir dock orimlig. En rapport från OECD visar att svensk
ekonomi är den näst mest koncentrerade bland OECD-länderna och menar att det är ett
problem att Stockholms BNP per capita de senaste 3 decennierna vuxit från 18% över
riksgenomsnittet till 36% över eftersom det skapar segregation i flera skalor. 10
Ett annat sätt att beskriva var det är möjligt och lämpligt att bygga nya bostäder i
Sverige är närhet till järnvägsstation. Då blir bilden en helt annan, eftersom Sverige är
ett av de länder som har mest utbyggd infrastruktur per capita i hela världen. Enligt en
rapport från EU bor 40% av Sveriges befolkning inom 2 km från en järnvägsstation och
större delen av befolkningen bor inom 5 km. 11 Ur hållbarhetssynpunkt är det inte givet
att ett ytterligare fokus på storstäderna är den bästa vägen att gå. Om Sverige utanför
storstäderna helt avfolkas får det negativa konsekvenser för hela landet.
Det faktum att den största delen av Boverkets prognosticerade behov handlar om behov
av nya bostadslösningar för de äldre talar tydligt emot att bostadsbyggandets ska
koncentreras till storstäderna. De äldre har mycket bättre förutsättningar att bosätta sig
utanför de starka arbetsmarknadsregionerna och gör det också ofta. Det är en viktig
faktor bakom att mindre orter i Sverige hålls vid liv och kan upprätthålla en lokal
service.
En helt annan aspekt av betydelse för boendefrågan är den trend mot ökande andel
hushåll med fler än 5 personer och en motsvarande minskning av enpersonshushåll som
Boverket lyfter fram. Andelen ensamstående föräldrar med eller utan barn minskar, men
är fortfarande på en högre nivå än 1990.
Tabell 1: Andelen hushåll med sammanboende resp. ensamboende oavsett barn. Boverket 2015:18.
10
OECD Regional Outlook 2011: Building resilient Regions for Stronger Economies, 2011.
11
Flash Eurobarometer 382a Europeans’ satisfaction with rail services, 2013.
15
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Dessa liksom flera andra indikatorer som nämns i rapporten, inte minst åldrande
befolkning, pekar på att efterfrågan på boendelösningar kommer att förändras de
kommande 10 åren även i kvalitativ mening. Det behövs nya bostadstyper och en annan
geografisk sammansättning av bostadsbeståndet i landet. Boverket bedömer att det
finns ett visst fortsatt behov av rivning av bostäder som inte längre behövs på grund av
till lika delar rivning för nybyggnad och rivning på grund av uthyrningssvårigheter på
ungefär samma nivå som snittet under perioden 2002-2011, det vill säga omkring 1000
lägenheter per år.
De översikter av dagens bostadsbyggande som Sveriges Arkitekter gör vartannat år i
samband med val av bostadspristagare, pekar samtidigt mot att de boendelösningar som
erbjuds är väldigt likartade i hela landet. I den underlagsrapport till Agenda Livsmiljö
om kunskapsfronten inom bostadsforskningen som professor Sten Gromark på
Chalmers skrivit bekräftas en sådan ensartad bild av utbudet och efterfrågar en strategi
för ökad diversifiering. Gromark pekar också på bristen på en samlad bild av
bostadskonsumenternas situation i forskningen. 12
Detta ställer stora krav på kompetens inom både stadsplanering och
byggnadsutformning. Det ställer också stora krav på kommunernas och statens styrning
och värnande av långsiktigt hållbara lösningar. I storstadsregionerna förutses
inflyttningen bli så omfattande att den motiverar byggandet av hela nya stadsdelar. På
andra håll behöver bebyggelse rivas och viktiga samhällsfunktioner slås ihop. Samtidigt
ska vi åstadkomma en hållbar resursanvändning och social stabilitet. Vi ska dessutom,
under ett kontinuerligt tryck på ökad täthet i storstadsregionerna, skapa hälsosamma,
trygga och attraktiva boende- och arbetsmiljöer med bibehållen biologisk mångfald.
I storstadsregionerna måste vi till exempel möjliggöra dagsljus och hälsosamma gröna
miljöer i allt tätare stadsstrukturer. Med en tätare bebyggelse blir underlaget för
närservice bättre. Det leder i sin tur till det folkliv som gör staden trygg och attraktiv.
För detta behövs även vackra offentliga rum och stadsmiljöer som är mer användbara
för människor. Hit hör också att hantera och utveckla de kulturella värden som är
avgörande för att hävda den enskilda platsens och stadens identitet och attraktionskraft
i den globala konkurrensen om arbetskraft och kapital. 13
Den statliga Delegationen för hållbara städer konstaterade 2012 bland annat att ”värden
kopplade till människors livskvalitet och städernas attraktionskraft ges inte tillräcklig
tyngd”; det råder ”bristande kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa,
tvärsektoriella processer” samt det är ”brist på fungerande affärsmodeller”. 14
Byggandet och driften av byggnader idag står även för en avsevärd del av det svenska
samhällets energianvändning och klimatutsläpp, liksom infrastruktur och människors
12
Se Gromark, Sten: Arkitekturprojektet som Kunskaps- och Innovationsstrategi. Underlagsrapport för Agenda Livsmiljö från
Arkitekturakademin/Chalmers 2015.
13
Se Charlotta Mellander & Richard Florida, The Rise of Skills: Human Capital, the Creative Class, and Regional Development, sid. 317-329.
14
Se slutrapport Femton hinder för hållbar stadsutveckling från den statliga Delegationen för hållbara städer som publicerades den 30 juni
2012. Här radar de upp en katalog över sådant som de ansåg försvårar en nödvändig, snabb och långsiktigt hållbar omställning.
16
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
transport- och livsmönster i städer och på landsbygd. Till stadsbyggandets globala
utmaningar hör också att motverka växthuseffekten genom omställning till förnyelsebar
energi och CO2-neutrala byggmetoder.
Sammantaget skapar detta ett behov av förändringar i såväl stadens fysiska strukturer
som av människors beteenden och bostadsvanor. Arkitektur som möjliggör god
livskvalitet till lägre miljöpåverkan utifrån ett naturresurs- och klimatperspektiv är en
avgörande fråga för samhällsbyggandet. Det är en förutsättning för att de globala
klimatmålen ska klaras och människans påverkan på vår jord ska hålla sig innanför de
planetära gränserna.
I det följande skisseras en fördjupande bild av hur sociala, ekologiska och ekonomiska
utmaningar kan mötas med utgångspunkt i några nedslag i forskningen inom sociologisk
medicin, ekosystemtjänster, samhällsekonomi och designteori.
6.2. Social hållbarhet
Samhällsbyggnadskonsulten Tyréns har i en brett upplagd omvärldsanalys inom
demografi och bebyggelse 15 pekat på en trend mot ökad individualisering i samhället
som understöds av den ökande levnadsstandarden. Av detta följer ett ökat
ifrågasättande av gemensamma normer och högre auktoriteter som utmanar den
traditionella samhällsplaneringen. De pekar också på att alltfler använder digitala
medier för att sätta sin prägel på samhället och skaffa sig information. Tillgången på
global information är enorm jämfört med bara för några år sedan. Det återspeglas i
ökade ambitioner att göra samhällsplaneringen mer kommunikativ, inkluderande,
transparent och dialogorienterad. Alltfler är allt kunnigare. Men det leder även till
motkrafter som mobiliserar via sociala medier kring förenklade frågeställningar utifrån
olika intressen som drar åt olika håll.
Företagens svar på detta är att göra kunderna mer delaktiga i utvecklingen av deras
produkter och tjänster. Det borde även kunna få en betydelse för bostadsbyggandet och
planeringen. Tyréns rapport lyfter även fram betydelsen av ett folkhälsoperspektiv för
att förstå utvecklingen och pekar på ett samband mellan socioekonomisk ställning och
hälsa som får ökande betydelse för utformningen av offentliga rum så att de ger plats för
rekreation, umgänge och förtroendeskapande relationsbyggande i en allt tätare
stadsmiljö.
15
Omvärldsanalys demografi och bebyggelse. Tyréns egenfinansierad utredning 2012.
17
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
6.2.1.
Hälsa och segregation
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö 16 har genom att kombinera geografisk
statistik om hälsa och inkomst även kunnat peka på ett samband mellan geografisk
segregation och hälsa. Detta tar Malmö till motiv för att stärka sina satsningar på
stadsplanering, inkluderande offentliga rum och en strategi där nya bostäder används
för att stärka integrationen av befolkningen i Malmö stad.
Tabell 2: Självskattad hälsa bland män respektive kvinnor uppdelat på stadsdelar i Malmö.
Malmökommissionen 2014.
En undersökning från OECD pekade också 2011 ut segregationen i Stockholm som ett av
de allvarligaste hindren för Stockholms utbyggnad. 17 På motsvarande sätt har de flesta
kommuner i Sverige sin del av detta och även landet i stort genom den alltmer
accentuerade skillnaden mellan tillväxtregionerna och övriga landet som Boverkets
karta över bostadsbehovet indirekt beskriver.
6.2.2.
Mobilitet och regionala arbetsmarknader
Det finns också ett samband mellan den regionala planeringen, attraktivitet och
bostadsbyggandet. Inte minst har transportinfrastrukturen, både när det gäller fysiska
transporter och virtuella, stor betydelse för vilka möjligheter som erbjuds att
arbetspendla och därmed kunna dra nytta av befintliga bostäder för
16
Malmös väg mot en hållbar framtid: Hälsa, välfärd och rättvisa. Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö 2013.
17
OECD Territorial Reviews Stockholm 2011.
18
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
storstadsregionernas behov, men även satsningar på utbyggnad av högre utbildning är
en viktig ingrediens. Mälardalsbanans effekt att utvidga Stockholmsregionens bostadsoch arbetsmarknad är ett exempel på detta. 18 Till detta bör läggas att bra bostäder i sig
är en viktig del av kommunernas attraktivitet och förmåga att behålla och dra till sig
arbetskraft. På dagens alltmer globala arbetsmarknad har detta även betydelse för den
svenska exportindustrin. Forskning inom samhällsplanering pekar mot att tillgången på
bra bostäder idag har större betydelse än arbetstillfällen för var svenskar väljer att
bosätta sig. 19
6.2.3.
Betydelsen av stadskvalitet
Enligt en delundersökning av kunskapsfronten inom stadsbyggnadsforskningen till
Agenda Livsmiljö av professor Lars Marcus vid Chalmers visar forskning inom urban
gestaltning att bebyggelsens konfigurering ger stora kvalitativa skillnader när det gäller
sådant som tillgång till service, grönska och relationsskapande möten med andra
människor och ytterst segregationen. Detta återspeglas i de bostadspriser och
fastighetsvärden som marknaden sätter på väl fungerande livsmiljöer när den får verka.
Det pekar också på betydelsen av en genomtänkt rumslig gestaltning av livsmiljön för att
skapa sociala värden och långsiktig hållbarhet i områden som inte är väl integrerade i
staden. 20
6.2.4.
Sociala ekosystemtjänster
Tillgång till rekreativa utemiljöer har stor betydelse för social inkludering och
välbefinnande enligt forskningen. 21 Satsningar på utemiljön bedöms samtidigt kunna
bidra till att tillföra så kallade ekosystemtjänster i bebyggelsen som kan kompensera för,
eller till och med öka bebyggelsens betydelse för ekosystemens återhämtning. Studier
visar t.ex. att artrikedomen i stadsmiljön idag kan bli högre i stadsmiljöer som skapar
förutsättningar för djurlivet än i det intensivodlade jordbrukslandskapet. 22
Det akuta behov av bostäder som finns framförallt i storstadsregionerna behöver lösas
på ett sätt som både gör boendelösningar tillgängliga för dem med låg
inkomstutveckling och samtidigt möjliggör en hållbar livsstil även för dessa grupper.
18
TMR/Landstinget Stockholm 2014: Stockholmsregionen i utveckling - Uppföljning av OECD Territorial Reviews Stockholm 2011.
19
Residential preferences for interregional migration in Sweden: demographic, socioeconomic, and geographical determinants, Thomas
Niedomysl 2005.
20
Se Marcus, Lars: Urbanmorfologi som forskningsfält i Underlagsrapport för Agenda Livsmiljö, Arkitekturprojektet som Kunskaps- och
Innovationsstrategi. Chalmers/Arkitekturakademin 2015. Även i populariserad version Vikten av rätt mått i Arkitektur 3-2015.
21
I rapporten Värdering av stadskvalitet från 2011 som tagits fram av Spacescape tillsammansmed Evidensgruppen för Stockholms stads
stadsledningskontor och Regionplanekontoret vid Stockholms landsting och en rad Stockholmskommuner ges en lista på totalt 8
stadskvaliteter som går att mäta och värdera i ekonomiska termer.
22
Se t.ex. c/o city om Ekosystemtjänster i stadsplanering – en vägledning framtagen av White arkitekter med stöd från Vinnova och ARQ
och i samarbete med Stockholm Resilience Center, Ekokultur, JM m.fl.
19
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Placeringen av bostäderna och gestaltningen av livsmiljön behöver samtidigt göras på
ett sätt som motverkar segregation.
Nya stadsdelar måste planeras så att de möter hela livets behov från barndom till
ålderdom. De måste underlätta möten mellan olika samhällsgrupper och medverka till
ett tryggt och säkert samhällsklimat. Inte minst är tillgången till fritidsaktiviteter för
unga viktigt. Skolor med god kvalitet och en trygg, hälsosam och stimulerande utemiljö
för barnen är också en nyckelfråga. Det kan till och med vara avgörande för val av
bostadsort. På samma sätt är bra offentliga mötesplatser en förutsättning för kreativitet,
företagande och medborgarnas delaktighet i samhället. 23
Ill. 3: Principdiagram utvecklat av Stockholm Resilience Center för samspelet mellan sociala och
ekologiska faktorer och hur designkomponenter kan bidra till att kombinera dessa i
ekosystemtjänster. 24
6.3. Ekologisk hållbarhet
Samhällsbyggandet i Sverige har sedan 1970-talet främst fokuserat på att minska
energiförbrukningen i bebyggelsen, men i mindre utsträckning fokuserat på CO2utsläpp från byggproduktion, transporter och konsumtion.
23
Boendets utmaningar beskrivs i Rethinking the Social in Architecture: The Reader. Katja Grillner, Roemer van Toorn et al
(Eds) Architecture in Effect, Stockholm 2013.
24
Se Q-Book Albano 4 Sustainability preview av Stockholm Resilience Center tillsammans med KTH och KIT för Akademiska hus 2010.
20
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Men även frågan om byggande på jordbruksmark är ständigt aktuell. Enligt en rapport
från jordbruksverket är planeringsunderlagen för beslut om bebyggelse på
jordbruksmark ofta bristfällig i kommunerna. 25
6.3.1.
Utsläpp av CO2 från städerna
Den ekologiska utmaningen för en hållbar livsmiljö som politiken prioriterar är
utsläppen av växthusgaser och främst CO2.
Ett mycket förenklat räkneexempel kan användas för att beskriva utmaningen. Med
dagens bästa standard i Norra Djurgårdsstaden som är 55kWh/m2 år 26 och en
bergvärmepump för uppvärmningen som drar 0,3 kg CO2-ekvivalenter per kWh 27 skulle
uppförandet av 558.000 nya bostäder om vardera 85 m2 (samt 15 m2 biarea/lgh) leda
till ytterligare utsläpp av 920.700 ton CO2/år från förvaltningen.
En studie av Hammarby sjöstad från Grontmij 28 pekar mot att utsläppen från förvaltning
av tomt och område är 1/3-del. Den totala årliga ökningen av CO2 utsläpp blir då totalt
1,4 Mrd ton C02/år. Detta motsvarar ungefär en koldioxidlast från de boende på 1,4 ton
CO2/person om lägenheten delas av 2 personer, men ofta är det fler som bor.
Tabell 3a: Miljöbelastningsprofil växthuseffekt per lägenhet och år för några områden i Hammarby
sjöstad uppdelat i skedena produktion, drift och avveckling för byggnad, tomt och område. Efter
studie av Grontmij 2008. Studien har visat sig grovt underskatta utsläpp från produktionen.
25
26
Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Rapport från Jordbruksverket 2013:35.
Norra Djurgårdsstaden uppföljning av hållbarhetskrav för byggnader, Stockholms stad juni 2014.
27
Koldioxidvärdering av energianvändning. Vad kan du göra för klimatet? Underlagsrapport Statens Energimyndighet 2008.
28
Uppföljning av miljöbelastning i Hammarby sjöstad. Grontmij 2008.
21
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
En studie av IVA pekar mot att i flerbostadshus som byggs med passivhusstandard (ca
45 kWh/m2-år) utgör CO2-utsläppen från byggproduktionen uppströms i processflödet,
byggnad och anläggning, en lika stor del av utsläppen som 50 års bruk nedströms i
förvaltningen. Hälften av detta kommer från betong och stål och bara 16% från
bygglogistik. 29 Dessa siffror har fått mycket uppmärksamhet i samhällsbyggandet
eftersom det visar att de strategiska ansträngningarna för att minska CO2-utsläppen nu
måste fokusera på byggproduktionen och valet av material.
Tabell 3b: Fallstudie av flerbostadshuset Blå Jungfrun i Farsta, Stockholm, som byggts med
passivhusstandard. IVA 2014.
Målet i Stockholms regionplan till 2050 är 1 ton CO2 ekv/invånare år. Det inbegriper då
även övrig energiförbrukning.
2008 bedömde Naturvårdsverket att det nationella snittet 2003 låg på 8 ton CO2/inv år.
Dessa nya data pekar mot att i nyproducerade bostadsprojekt blir utsläppen i snitt över
50 år ända närmare 3 ton/person-år bara för boendet. Samtidigt avklingar belastningen
från nybyggandet med tiden. Dessa siffror visar med andra ord vilket stort miljökapital
som det redan byggda miljonprogrammet nu utgör genom att de ursprungliga utsläppen
av CO2 nu kan sägas vara avskrivna. Det bör leda till en omprövning av
miljonprogrammets betydelse för den framtida hållbara bostadsförsörjningen.
Totalt i Stockholms län utgör boendet bara 18% av energiförbrukningen. Det är
transporterna som dominerar energiförbrukning med sina andel på 55% och därmed
29
Klimatpåverkan från byggprocessen. IVA och Sveriges Byggindustrier 2014. Denna rapport som presenterades på Almedalen 2014 bygger
på en forskarstudie från Miljöstrategisk analys på KTH i samarbete med IVL och Skanska Sverige AB, Grön affärsutveckling. Studien har
utförts av forskarna Carolina Liljenström, Tove Malmqvist, Martin Erlandsson, Johanna Fredén, Ida Adolfsson och Gustav Larsson.
22
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
C02-utsläppen. (Av transporterna är 85% på väg. Flyg utgör 7% och Spår 3%. Resten sjö.
Privatresorna utgör uppskattningsvis 1/3-del.)
Ill. 4: fördelning av energiförbrukning totalt i samhället. Efter TMR Stockholm 2008.
På grund av den ökade energieffektiviteten i bebyggelsen utgör resandet idag dessutom
en ökande andel av den totala energiförbrukningen, utsläpp av växthusgaser och
miljöföroreningar i allmänhet. Det är därför en prioriterad åtgärd i nästa steg mot en
hållbar stadsutveckling att skapa smarta kommunikationslösningar som minskar både
restider, utsläpp och energiförbrukning och som kan integreras med bebyggelsen på ett
sätt som ger maximal tillgänglighet. Då handlar det även om att se över hur det rumsliga
samspelet mellan boende, arbete, service och rekreation ser ut i våra städer.
6.3.2.
Regional planering för bättre sammanhållning
Den stora betydelse för minskade koldioxidutsläpp som bebyggelsens lokalisering och
tillgänglighet i det regionala trafiksystemet har pekar också på behovet av att stärka den
regionala nivån i samhällsplaneringen. Den regionala planeringen har stor betydelse för
att både stärka den yttre tillgängligheten till regionen och för att styra mot
sammanhållna stads- och regionkärnor som ger en god inre tillgänglighet. 30 Beroende på
hur och var bebyggelsen lokaliseras påverkas även trafikarbetet och kollektivtrafikens
andel av det totala resandet. En analys av bebyggelsens betydelse för utsläpp från
transporter som WSP genomfört 31 visar att bebyggelsens alternativa lokalisering till år
2050 har potential att påverka koldioxidutsläppen med i storleksordningen 10-15%,
beroende på de regionala förutsättningarna och givet dagens standardutsläpp per km.
30
Se Stockholmsregionen i utveckling. Rapport från TMR/Landstinget Stockholm 2011. Se även forskningsprojekten Den attraktiva
regionen respektive klimatsmarta och attraktiva transportnoder vid KTH.
31
Bebyggelselokaliseringens betydelse för koldioxidutsläpp och tillgänglighet, WSP Analys & Strategi 2011.
23
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Studien baseras på jämförelser av olika scenarier. Sammantaget tyder analyserna av
målbildernas effekter på trafiksystemet att en bebyggelseutveckling enligt ”Den
monocentriska staden” leder till bäst regional tillgänglighet och lägst koldioxidutsläpp
från vägtrafiken, samt den högsta andelen kollektivtrafikresor. ”Den utspridda staden”
beräknas å sin sida leda till lägst tillgänglighet och högst koldioxidutsläpp från
vägtrafiken, samt lägst andel kollektivtrafikresor (och högst andel
bilresor), ”Stationssamhällen” utgör genomgående ett mellanalternativ för dessa
utvärderingsvariabler. Det kan konstateras att Stockholms generalplan från 1952 med
dess tunnelbanenät än idag framstår som ett föredöme på hållbar stadsplanering
eftersom den möjliggjort att människor kan bo kvar i lokala samhällen utan att behöva
flytta till trängsel och sanitära olägenheter i tätbebyggda centra.
Den täta och koncentrerade bebyggelsen i ”Den monocentriska staden” påverkar
resandet framför allt genom att avstånden mellan bostad och arbete minskar samt
genom att förutsättningarna till kollektivtrafikresande ökar. Men detta resonemang
förutsätter att resandet leder till koldioxidutsläpp. Med nya förnyelsebara energikällor
och elbilar förändras dessa förutsättningar nu snabbt.
Den utvärdering av transportarbetet i Hammarby sjöstad som Grontmij gjort visar att
utsläppen från transporter halverats där. 32 Det pekar på att effekterna av nya
mobilitetslösningar har potential att bli långt större än studien ovan på regional nivå
antyder.
Tabell 4: Jämförelse mellan CO2-utsläpp från persontransporter med bild i Hammarby sjöstad och
ett referensområde. Grontmij 2008.
Men även den totala konsumtionen behöver tas i beaktande. Men utmaningen att
utveckla en hållbara livsstil måste även vidga perspektivet till hela konsumtionens
ekologiska avtryck. Forskaren Josefin Wangel har påvisat att den livsstil som förknippas
med att bo i Hammarby sjöstad innebär ett totalt sett mycket högt ekologiskt
32
A.a. Uppföljning av miljöbelastning i Hammarby sjöstad. Grontmij 2008.
24
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
fotavtryck. 33 Det behövs en kritiskt granskande forskning som kan ifrågasätta
etablerade sanningar om hållbar tillväxt och sätta frågan i ett större sammanhang. Vad
händer till exempel med vårt sätt att styra mot en hållbar utveckling om vi väljer att
mäta CO2-utsläpp utifrån det fotavtryck vår konsumtion ger? 34
Ill. 5: Den privata konsumtionens CO2-utsläpp, där boendet är en mindre del.
Ur agendans synpunkt kan en sådan systemförändring i styrningen av hållbar
stadsutveckling ge större betydelse och tyngd åt utveckling av stationssamhällen och
städernas ytterområden. Men även balansen mellan stads- och landsbygdsutveckling
kan komma att förskjutas.
Det pågår nu en del forskning om hur stationssamhällen som redan finns överallt i
Sverige kan bidra till en mer socialt hållbar utveckling genom att dra till sig en större
andel av de boende. 35
Mobilitet är därför en viktig fråga för Agenda Livsmiljö som vil bidra till en vidgad
diskussion om hållbar livsmiljö. Hur vi hanterar vårt behov av mobilitet i framtiden är
en viktig strategis fråga för livsmiljöns utveckling. Det bedöms samtidigt ha stor social
betydelse, eftersom mobilitet är viktigt för arbete och utbildning, men även tillgång till
33
Wangel, Josefin: Hur hållbara är Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden? Forskare vid avdelningen för Miljöstrategisk analys på
KTH 2013. Artikel i antologin Hållbarhetens villkor. Arena: Malmö.
34
Konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket rapport 5903, november 2008.
35
Se till exempel Johansson, Magnus et al: Från kunskapskryp till transdisciplinära kunskapsagenter: om att dela och översätta kunskap i
utvecklingen av urbana stationssamhällen. Pågående forskningsprojekt Mistra Urban Future, Region Skåne, Region Halland och
Länsstyrelsen i Skåne.
25
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
service, rekreation, vård och omsorg. Ett hållbart bebyggelsemönster måste därför utgå
från effektiva och tillgängliga transportsystemlösningar för alla.
6.3.3.
Tillgång på mark
Enligt uppskattningar av UN Habitat kommer andelen människor som bor i städer att
öka till 60% fram till 2030. Det innebär att det inom de kommande 15 åren behöver
byggas omkring 1,4 miljarder nya bostäder runt om i världen. 36 Under samma period
förväntas städernas utbredning öka 2,5 till 3 gånger. Det leder till stora risker för
ekosystem och matförsörjningen i världen.
I Sverige har vi ett relativt glest byggnadssätt och enligt rapporten från
Jordbruksverket 37 exploateras jordbruksmark idag utan de avvägningar och
beslutsunderlag som lagstiftningen kräver. Jordbruksverket bedömer att 600-700 Ha
jordbruksmark exploateras för ny bebyggelse varje år och de underlag som verket fått
från kommunerna pekar mot att mellan 2200 och 7700 Ha kan komma att bebyggas
ytterligare fram till 2020. Totalt har jordbruksmarken i Sverige minskat med 70.000 Ha
sedan 1960-talet på grund av utvidgning av tätorter och infrastruktur.
Ett balanserat samspel mellan stadsregioner och landsbygd är viktigt för den totala
hållbarheten och behöver en förnyad genomlysning sedan den tidigare
planeringsdoktrinen att hela Sverige ska leva övergivits. Jordbrukets förutsättningar och
betydelse för en hållbar utveckling behöver lyftas fram.
Tabell 5: Behov som enligt kommunerna ligger bakom att hordbruksmark kan komma att behöva
exploateras fram till 2020.
36
Men bara 100 miljoner bostäder behövs i de utvecklade länderna. Resten i utvecklingsländerna. Se Urban Patterns for a Green Economy:
Leveraging Density, UN Habitat. Siffran hämtad från Boston Consulting (2010): Winning in Emerging Market Cities: Guide to the World’s
Largest Growth Opportunity.
37
A.a. Väsentligt samhällsintresse?
26
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
En pågående trend 2014 -2015 mot att konsumenterna allt oftare köper ekologiskt kan
komma att förändra förutsättningarna för jordbruket i Sverige. Den politik som ensidigt
verkat för sänkta kostnader har ett pris i andra ändan som leder till ett storskaligt
monokulturellt jordbruk som är mycket sårbart för klimatförändringar. Krisen för de
svenska mjölkbönderna ger en tydlig belysning av detta när en sänkning av priset på
någon krona försätter många i konkurs trots att många människor är villiga att betala
det lilla extra för att landsbygden ska leva. Samma sak gäller den svenska
djurhållningen. En blomstrande landsbygd är en förutsättning för täta och blomstrande
städer. Det tål att sägas många gånger.
6.4.Ekonomisk hållbarhet
6.4.1.
Ekonomiskt risktagande
558.000 bostäder ger inte bara ett stort ekologiskt fotavtryck. Det finns också en risk att
ensartade bostadslösningar leder till framtidens sociala problem. Därför behöver de
sammantagna samhällsekonomiska effekterna av både sociala, ekologiska och
ekonomiska vinster ges ökad vikt vid bedömningen av nya projekt och planer. Det
handlar trots allt om en investering på i storleksordningen 160-200 mrd kr/år som både
ska ge en viss avkastning och leda till att nya värden skapas för samhället.
Det är svårt att bedöma de potentiella sociala vinsterna av en lyckad stadsutveckling,
men studie publicerad av Skandiabanken pekar på skillnaden mellan kostnader för
medborgare som inte hittar en försörjning och de samhällsekonomiska vinsterna med
människor som bidrar till produktionen. Kopplingen mellan försörjning och
stadsutveckling handlar både om lokalsamhällets möjlighet att vara direkt delaktiga i
byggande och förvaltning av sina livsmiljöer och att tillgång till bra boende och
attraktiva livsmiljöer i sig skapar sociala relationer och arbetstillfällen. 38 I den senare
meningen kan boendet också betraktas som en produktivkraft i sig. En förskjutning av
bostadens betydelse i samhällsekonomisk mening sker som speglas i den
samhällsekonomiska debatten om hushållens belåningsgrad, inflationen och vad som
bara är konsumtion och vad som är reala tillgångar och värdeökningar. Här finns behov
av ny kunskap som kan beskriva den förändrade balansen mellan boende och
produktion och dessas relativa betydelse för den totala samhällsekonomin som nu sker i
alla de mest utvecklade industriländerna.
38
Idéer för livet. Sammanfattning av studie av Wadeskog & Nilsson, Skandia 2008.
27
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
6.4.1.
Finansiering av hållbart boende
Det mål för bostadsproduktionen till 2025 som Boverkets rapport anger innebär nästan
en tredubbling av tempot i bostadsbyggandet jämfört med de senaste 20 åren, och
åtminstone en dubblering av hastigheten de senaste 10 åren som illustration 6 visar.
Agenda Livsmiljö behöver därför bidra till en tempoväxling. Några studier pekar
samtidigt på att hushållens köpkraftsutveckling inte motsvarar Boverkets bedömning av
behovet. 39 Detta utgör i sig en tydlig samhällsutmaning för att skapa hållbara livsmiljöer,
men det bygger på en delvis felaktig utgångspunkt att det finns en linjär relation mellan
boende och inkomster. I själva verket handlar det om en innovationsutmaning för
marknadens aktörer att hitta nya affärsmodeller som möter kunderna där de befinner
sig och med de ekonomiska förutsättningar de har. Den fråga som borde ställas är
snarare hur vi kan förnya bostadsmarknaden så att fler får tillgång till ett boende på sina
ekonomiska villkor. Det kan då till exempel handla om att hitta nya modeller för
bostadsfinansiering som fördelar kostnaden över generationer och mellan olika grupper
i samhället över tid. Dagens bostadsmarknad visar på omfattande skevheter mellan å
ena sidan dem som har bostäder som hela tiden stiger i värde och de som
överhuvudtaget inte kommer in på bostadsmarknaden. Den fråga som måste ställas är
vad dessa personer faktiskt kan bidra med för att ordna sitt boende, till exempel inom
ramen för byggemenskaper där de kan bidra med sin egen arbetskraft.
Ill. 6: Bostadsbyggandets kvantitet per år sedan 1949. Boverket 2015.
39
Se till exempel Utan fungerande finansiering stannar bostadsbyggandet. Byggindustrin januari 2015.
28
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
6.4.2.
Kostnad för infrastruktur
Sverige har goda förutsättningar för att förtäta vid befintlig infrastruktur. Vi har mest
infrastrukturyta per invånare i hela världen.
En kanadensisk studie pekar mot att kommunens kostnad för boende i centrala lägen är
ungefär 30% billigare än för dem som bor i periferin, framförallt på grund av lägre
kostnad för att ordna kommunal service. Enligt rapporten Future Perth 2001 kostar
infrastrukturen för gles nybebyggelse 2,7 ggr mer än att förtäta i lägen där det redan
finns infrastruktur.
Skillnaden är att förtätning kräver mer planering i tidiga skeden, men sen blir vinsterna
desto större både i form av lägre boendekostnader, högre fastighetsvärden och
produktiva ekosystemtjänster. Överslagskalkyler från Älvstaden i Göteborg pekar på att
när staden är med och utvecklar mark kan stora samhällsvärden skapas genom
långsiktiga investeringar.
Ill. 7: Kurva som illustrerar samspelet mellan investeringar, intäkter och ackumulerade resultat på
30 års sikt i stadsutvecklingsprojektet Älvstaden i Göteborg som omfattar 5 miljoner kvm.
Älvstrandsbolaget för Agenda Livsmiljö 2015.
6.5. Integrerande processer
Det finns omfattande forskning om de olika aspekterna av hållbarhet: sociala,
ekologiska, ekonomiska och tekniska. Men vilken kunskap finns om hur de integrerande
29
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
processer som förmår förena alla dessa olika krav och förutsättningar kan mötas i
gemensamma attraktiva livsmiljöer där människor vill leva?
Vilken kunskap finns redan idag inom forskningen när det gäller människans betydelse
för hållbarheten i form av beteenden, värderingar och livsstilar? Vad säger forskningen
om hur den kan aktiveras och motiveras?
Här behövs en stor insats om samband mellan social och ekologisk hållbarhet och här
finns en stor potential för ökad hållbarhet som inte minst redovisningen av hur CO2fotavtrycken fördelar sig mellan olika samhällsaktiviteter antyder. 40
I en forskningsöversikt om hållbar stadsutveckling som Formas gjorde 2011 framhålls
att det saknas kunskap om vad kulturell hållbarhet kan vara och vad möjligheten att
uppleva och själv utöva konst och kultur innebär för människors identitetsbildning och
självkänsla. 41
I en doktorsavhandling om Rumslig legitimitet skriver planeringsforskaren Björn
Ekelund: ”En politisk strävan efter hållbar utveckling är inte bara beroende av nya
attityder och beteenden i samhället, utan också av nya fysiska miljöer. I de praktiska
verksamheterna fysisk planering, stadsbyggnad och arkitektur har kopplingarna till
begreppet hållbar utveckling därmed blivit allt viktigare att beskriva och analysera för
att bidra till en fortsatt positiv attityd till, och demokratisk förankring av, detta
samhällsfenomen.” 42
Omfattande forskning pågår också inom hur medborgardialoger kan utvecklas på olika
sätt för att stärka medborgarnas delaktiga och få en större dynamik i utvecklingen. 43 I
agendan har även diskuterats betydelsen av att i stadsutvecklingen kunna bjuda in
konstnärer som gestaltar frågeställningar och problem och att det finns en potential i att
mobilisera dessa kulturarbetare på en institutionell nivå i kommunerna där många
kulturinstitutioner söker vägar att nå ut till en publik och bidra till en hållbar
samhällsutveckling.
Det finns behov av nya interdisciplinära arbetssätt där konstnärer och andra kreatörer
liksom kulturinstitutioner kan bidra till utvecklandet av mer innovativa integrerande
processer i samhällsbyggande och stadsutveckling liksom kunskap om kulturens
betydelse och roll för stadslivet. Det finns forskning som lyfter fram kulturens
ekonomiska värden för städer och platser och Agenda Livsmiljö kan bidra till att
fördjupa och nyansera den bild som finns idag och skapa utrymme för att utveckla nya
sätt att mäta värden och framgång. Livsmiljöns skönhetsvärden debatteras av
allmänheten, medan de professionella fokuserar på funktion och teknik. Det leder till en
40
Se Bradley K. och Tunström, M och Gunnarsson-Östling, Ulrika: Socioekologisk stadsutveckling – begrepp och lokal praktik.
41
Forskningsöversikt hållbar stadsutveckling, Formas 2011.
42
Rumslig legitimitet: När hållbar utveckling medvetandegörs. Björn Ekelund, LTU 2010.
43
Se till exempel CHALLENGES AND POTENTIALS IN COLLABORATIVE MANAGEMENT OF URBAN COMMONS av Peter Parker och Magnus
Johansson vid Malmö högskola 2012. Samt SAMPRODUKTION AV PLATSER: Former för deltagande i utveckling av mötesplatser längs
Rosengårdstråket av samma författare och bl.a. Carina Listerborn 2014.
30
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
fragmentering och brist på mening i det som görs i förhållande till medborgarnas
intressen och värderingar. Här behövs innovativa arbetssätt och metoder.
6.5.1.
Holistiska styrinstrument i planeringen
I diskussionerna om hållbar stadsutveckling framhålls samverkan i tidiga skeden som en
viktig framgångsfaktor. Det är till exempel en av grundpelarna för den statliga
samverkansplattformen för hållbar stad. Detta behöver dock nyanseras. I Malmö stads
inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet med social hållbarhet 2014 framhålls
ledarskapets och arbetsmetodens betydelse. 44 I rapporten lyfts också behovet av att
utveckla holistiska styrinstrument genom nytt styr- och ledningssystem, nya mått på
samhällsutveckling utifrån övergripande hållbarhet, modeller för samhälls- och
hälsoekonomiska beräkningar samt integrering av sociala investeringar i budget.
Inom forskning i miljöekonomi pågår ett arbete med att utveckla modeller för styrning. 45
Även inom ämnen som systemekologi, humanekologi och industriell ekologi pågår
omfattande forskning kring systemanalys och olika typer av indikatorer för hållbar
stadsutveckling som kan underlätta styrningen.
Ill. 10: Planeringsforskaren Ulf Ranhagens (KTH) koncept Sustainable City från 2002. En modell för
målstyrning, genomförande och utvärdering av hållbar stadsutveckling som bygger på en balans
mellan avgränsade och integrerande mål. Utgångspunkt för SymbioCity Approach. 46
44
Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö: Inriktning för Malmö stad 2014.
45
Ett exempel på sådana modeller återfinns till exempel examensarbete nr 41 från institutionen för Fastigheter och byggande,
Samhällsbyggnadsprogrammet på KTH 2010 av Louisa Karima Wickström Bouanani under handledning av Hans Lind: Hållbar
stadsutveckling och ekonomins roll med fallstudie av Hammarby sjöstad.
46
Se Ranhagen, U. och Groth, K.: Symbio City Approach. A conceptual framework for sustainable urban development. SKL Int.l. 2012.
31
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
En av utmaningarna för sådana styrsystem är hur de ska hantera balansen mellan
enskilda mätbara hållbarhetsmål och graden av sammanvägning till en fungerande och
attraktiv helhet där människor vill leva. Här ligger framförallt planeringsforskningens
bidrag till metodutvecklingen.
Som exempel kan nämnas professor Ulf Ranhagen som i sin forskning vid LTU och KTH
utvecklat en modell för att balansera enskilda mätbara indikatorer utifrån en rumslig
helhetsbedömning. 47 I denna modell finns kriterier för rumslig organisering,
arkitektonisk kvalitet och mänskliga upplevelser med som kriterier. Modellen i sig
förvaltas av Sverige Kommuner och landsting och är under ständig utveckling för att
fungera som ett praktiskt redskap i arbetet med att sprida svenskt kunnande om hållbar
stadsutveckling i övriga världen.
Ett annat exempel som utvecklats som innovation i företag och kommuner är den modell
för värdeskapande stadsutveckling som tagits fram av Arken arkitekter, Ekologigruppen
och Trivector genom ett mångårigt samarbete. Dit hör till exempel en metodik att
använda så kallade värderosor för att på ett översiktligt och pedagogiskt sätt
kommunicera de olika hållbarhetsdimensionerna i praktisk planering och i samråd med
medborgare. 48
Sweden Green Building Council har tillsammans med forskningsprojektet Decode på
Konstfack också ett stort pågående innovationsprojekt om styrning av processer för
hållbar stadsutveckling. Det har utvecklats ur deras tidigare arbete med en anpassning
BREEAM communities till ett svenskt miljöklassningssystem för hållbar stad. Samråd
och forskning pågår nu med en lång rad kommuner inblandade för att utveckla ett bra
redskap för styrning som de kallar för en kompetensplattform Citylab. Målet är att den
ska kunna leda till certifiering av kommunal kompetens att leda hållbar
stadsutveckling. 49
47
Ranhagen, U, 2012, Att integrera hållbarhets- och energifrågor i fysisk planering – metoder och verktyg etapp 2. Slutrapport i uthållig
kommun- delprojektet fysisk planering för hållbart samhälle. KTH Avd för Urbana och Regionala Studier.
48
En bra översikt av metodiken ges i Kajer mot det gröna – Handbok i stadsplanering. Utgiven i juni 2015 av Järfälla kommun i anslutning
till deras fördjupade översiktsplan som de gjort med stöd från Delegationen för hållbara städer. Projektledare Nils Söderlund på uppdrag av
stadsbyggnadsdirektör Anders C Eriksson. Medverkande: Torbjörn Einarsson, Krister Sernebo, Magdalena Mone, Karin Görling, Christer
Ljungberg, Malin Gibrand m.fl.
49
Decode – Community Design for Conflicting Desires – är ett forskningsprojekt som verkar inom Vinnovas utlysningsområde
Utmaningsdriven innovation – hållbara städer. Projektkoordinator: Konstfack Huvudpartners: Konstfack, Södertörns Högskola, Stockholms
Universitet, Score–Handelshögskolan/SU, Tyréns AB, Sweden Green Building Council, Upplands Väsby kommun och Varberg kommun.
Projektet pågår maj 2014 till augusti 2016. Decode medverkar i utvecklingen av kompetensplattformen Citylab under ledning av Sweden
Green Building Council (SGBC), tillsammans med statliga verk och kommuner. Citylab är en helt ny kompetensplattform för hållbar
stadsutveckling, med möjlighet till certifiering. Arbetet med plattformen har drivits av Ann-Kristin Belkert, chef för hållbar stadsutveckling
på SGBC, och Björn Hellström forskningsledare för Decode och seniorkonsult vid Tyréns.
32
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
6.5.2.
Kompetensutveckling för hållbar stadsutveckling
Det finns sedan några år tillbaka ett antal utbildningsprogram som eftersträvar att
kombinera utbildning av planerare och arkitekter med utbildning i systemekologi och
andra hållbarhetskunskaper.
Som exempel kan nämnas de internationella mastersprogram i Sustainable Urban
Design som drivs vid Lunds universitet/LTH Arkitektur och KTH Arkitektur och
Samhällsbyggnad, som erbjuder tvärdisciplinära utbildningar i praktisk metod för
hållbar stadsutveckling för både arkitekter och landskapsarkitekter. 50
I en lärobok i pedagogik för arkitekturlärare skriver professor emeritus Jadwiga
Krupinska, som arbetat med att lära ut arkitekters syntetiserande metodik under många
år på KTH, att det handlar om att lära studenterna att hantera osäkerhet och komplexa
problemställningar. Krupinska fäster särskild vikt vid förmågan att visualisera problem
och att använda och gradvisa precisera lösningen i en serie modeller (även kallade
prototyper) i olika skalor kring vilken många olika kompetenser och aktörer kan
samverka. 51
I en utvärdering av projektet Planteringar utan gränser i Helsingborg beskriver några
forskare från SLU hur Malmö, Helsingborg och Göteborg anlagt olika strategier för att
stimulera stadsodling. I Malmös fall har kommunen tagit hela ansvaret genom att bygga
upp en komplett förvaltningsorganisation ner på stadsdelsnivå. I Göteborgs fall har
pengarna gått till befintliga odlarföreningar. I Helsingborgs fall har kommunen valt en
medelväg där tjänstemännen, stadsträdgårdsmästaren, fått förtroende att stödja lokala
initiativ i en mer coachande tjänstemannaroll än vad som är vanligt. Forskarna beskriver
att det varit framgångsrik väg för ledarskapet. 52
6.5.3.
Markanvisningstävlingar
I den praktiskt orienterade metodutvecklingen finns olika typer av matriser som
sammanfattar en kravrymd av egenskaper och gör det möjligt att på ett enkelt sett
skatta varje egenskap för sig och samtidigt avväga dem mot övergripande mål och syfte.
Som exempel kan nämnas Upplands Väsbys modell för bedömning av anbud i
markanvisning där kommunen definierat en kravmatris utifrån det specifika projektets
förutsättningar och behov som även väger in de estetiska och kreativa aspekterna.
50
Se SUDES/Sustainable Urban Design Programme, School of Architecture, Lund University: http://www.stadsbyggnad.lth.se/english/ Även
KTH har dragit igång en liknande masterutbildning som kallas SUPD Sustainable Urban Plannning and Design:
https://www.kth.se/en/studies/master/kth/supd/description-1.48350
51
What an architecture student should know. Jadwiga Krupinska 2014. Här kan även hänvisas till en kunskapsöversikt av professor Björn
Linn som Arkitektur som kunskap, Byggforskningsrådet, Stockholm 1998 som också betonar metodiken att modellera en tänkt verklighet
som viktig.
52
Se Delshammar, Tim et al: Utvärdering av projekt Planteringar utan gränser i Helsingborg. SLU Alnarp 2014.
33
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Ill. 8: Kriterier för markanvisning i Upplands väsby/Fredrik Drotte, Decode
6.5.4.
Arkitekttävlingar
Jurybedömning i arkitekttävlingar kan nämnas som exempel på metoder som tillämpas i
tidiga skeden för att sammanväga komplexa krav och målbilder i konkreta
arkitektoniska förslag till gestaltning av byggnader och platser. 53
Forskaren Magnus Rönn på KTH har utifrån tidigare studier av arkitekturtävlingar och
med stöd i internationell forskning 54 gjort en analys av hur de bidrar till arkitektonisk
innovation. Han föreslår med stöd i detta en forskningsinsats för att belysa följande
frågor och hypoteser:
1. Prequalification innovations, new ways to invite candidates, evaluate
applications and select design teams in restricted competitions,
2. Programme innovations, integrating design into new areas or procedures in
planning processes by organizers,
3. Formal innovations, transformation of design that expresses contemporary
values and ideas of the future society,
4. Functional innovations, new use, way of spatial configuration and use of space,
5. Technological innovations, new materials, structures and technical solutions, and,
6. Urban innovations: re-thinking public space and urban environments.
53
A Theory for Assessing Quality in Architecture Competitions, Magnus Rönn I Nordisk Arkitekturforskning 1-2012.
54
Se Kreiner, K. (2007). Strategic Choices in Unknowable Worlds. Copenhagen: Center for Management Studies of the Building
Process. Strong, J. (1996). Winning by Design - Architectural Competitions. Oxford: Butterworth Architecture. Lipstadt. H 1989, The
experimental tradition. Dehan P. (1999), Qualité architecturale et innovation,Paris: Plan Urbanisme Construction Architecture
34
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Rönn betonar att bedömningen av arkitektoniska innovationer i arkitekttävlingar delas
av både tävlingsarrangören, juryn och design-teamet.
6.5.5.
Designprocessen som innovationsmetod
Inom designforskningen utvecklas teorier kring hur olika krav kan integreras genom
systematisk processhantering i tidiga skeden. Denna forskning pekar på betydelsen av
att det finns utrymme för en gradvis precisering av lösningen i en process som i
forskningen beskrivs som ”prototypisering”. 55 Det innebär bland annat att det måste
finnas utrymme i tidiga skeden att ompröva lösningar ett antal gånger och att pendla
mellan grundfrågan och de möjliga lösningarna som framträder i arbetet. Detta kan även
inbegripa en omprövning av grundfrågan om ny kunskap som kommer ur processen
visar att den behöver ändras eller kompletteras. Ett innovationsprojekt om upphandling
av tillgängliga värdiga entréer till statens offentliga byggnader som SFV gjort med stöd
av Vinnova bekräftar behovet av upphandlingsformer som låter leverantörerna både
vara delaktiga i formuleringen av frågan och sedan följa med i förverkligandet av
lösningar på frågan. Innovationsprocesser kräver mer utrymme för dialog. 56
Ill. 9: Designprocessen som innovationsmetod enligt forskaren inom Interaktionsdesign, Per Anders
Hillgren vid Malmö Högskola, Malmö Living Lab.
55
Se Hillgren, Per-Anders: Plattformar för innovation och hållbar stadsutveckling. Malmö Högskola/Urban Living Lab. Presentation på
Boverkets Konvent för Hållbar stad 2014.
56
Se skriften Värdig entré. En skrift om innovation och allas rätt att gå in genom samma dörr från Statens Fastighetsverk 2014 med en
beskrivning av upphandling av innovationer.
35
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Den gemensamma nämnaren för metodkunskapen inom designområdet är att stor vikt
läggs vid förmåga att leva sig in i användarens perspektiv. Något som samtidigt
framhålls som en framgångsfaktor för innovation i industriella processer
överhuvudtaget, med Apple som ett ledande exempel, där tekniken underordnats
användarvänligheten.
6.5.6.
Neutrala mötesplatser
Kulturinstitutioner erbjuder i många kommuner mer fristående arenor för möten och
samtal om grundläggande samhällsutmaningar som spelar en viktig roll inte minst i den
strategiska samhällsplaneringen för en hållbar livsmiljö.
Färgfabriken är en sådan arena i Stockholm. I sitt remissyttrande till Agenda Livsmiljö
skriver de:
Den kompetens och de metoder som behövs för medskapande och kollaborativ innovation finns ofta
eller samlas lätt i anslutning till som konsthallar och andra kulturinstitutioner som intresserar sig
för samhällsutveckling. Finansieringsformerna för dessa aktiviteter är dock begränsade. Ett
problem är att kulturinstitutioner och konstnärer hamnar i ett glapp när man ska arbeta med
områden som gränsar till arkitektur och stadsplanering, det är inte självklart att man kan
söka ”vanliga kulturpengar” och man får ”tävla” om samma pengar som forskare och
arkitektkontor. Även om de arbetar med likartade frågor och till och med ibland med liknande
metoder är den stora skillnaden att för ett arkitektkontor är ett experimentellt innovationsprojekt
en del av uppbyggandet av företaget som på sikt stärker dess konkurrenskraft och i förlängningen
dess vinst. För forskningsinstitutet är det ett sätt att samla in viktig data eller stärka kompetens
som i slutändan inkluderas i någon viktig rapport eller liknande, men för kulturinstitutionen är
själva experimentet och dess gestaltning samt dialogen med en publik målet i sig. Det finns alltså
ingen annan sida av verksamheten som kan ”väga upp” en experimentell satsning. Färgfabriken
som icke vinstdrivande stiftelse söker medel enbart i syfte att använda dem till den bästa tänkbara
verksamheten som ska komma en publik och intresserade aktörer till del. Ett annat problem är att
de flesta projektmedel i denna genre kräver hög andel medfinansiering. Det finns ingen
organisation som med automatik går in och täcker upp t.ex. EU-stöd (som det finns i vissa länder),
vilket gör att många små organisationer utesluts. Det behöver inte var ett problem långt fram i ett
större projekt som hunnit arbeta upp samarbeten och söka olika bidrag, men för att kunna skapa
verkligt innovativa projekt och bygga nya nätverk skulle ”seed money” eller förstudiepengar utan
krav på medfinansiering behövas, för att möjliggöra en tid av informationsinsamling, idéutveckling
och säkrande av samarbeten för framtida medfinansiering. Det vore också bra att vidareutveckla
modeller för kulturinstitutioners roller i det nya kunskapsområdet ”sociala innovationer” eftersom
kulturpolitiken och det som rör ”innovation” i allmänhet hamnar i olika sfärer där man inte alltid
använder samma språk, har samma målsättningar eller samma affärsmodeller (om det begreppet
kan användas för en NGO). 57
57
Som exempel nämner Färgfabriken Building Blocks, en utställning där barn bjudits in att beställa hus av professionella arkitekter som
sedan byggts som ett bidrag till bostadsdebatten som skapat många möten.
36
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
7. Beskrivning av innovationsområdet
En lång rad utmaningar förändrar nu den bild av stadga och beständighet som vår
livsmiljö förknippas med. För att våra livsmiljöer ska vara fortsatt hållbara behöver de
kunna möta klimatförändringen, minimera utsläppen av CO2, minskad
resursförbrukning generellt genom återvinning och effektiviseringar av infrastrukturen,
bli socialt inkluderande, hälsosamma och trygga. De nya bostäderna behöver möta nya
levnadsmönster, sociala behov och ekonomiska förutsättningar i hela landet.
Bostadsbyggandet behöver också ske på ett sätt som kompletterar den befintliga
bebyggelsen och drar nytta av befintlig infrastruktur så att den blir ekonomiskt
bärkraftig och gör det möjligt att upprätthålla en bra samhällsservice, kultur och en
dynamisk blandning av funktioner och verksamheter samtidigt som utsläppen av CO2
från trafiken minskar.
7.1.Vad innebär innovation i samhällsbyggandet?
Enligt EU upphandlingsdirektiv artikel 2.1.22 är innovation ”genomförande av en ny
eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process som inbegriper men inte begränsar
sig till produktions-, byggnads- eller anläggningsprocesser, en ny
marknadsföringsmetod eller en ny organisationsmetod inom affärspraxis,
arbetsplatsorganisation eller yttre förbindelser bland annat med syfte att lösa
samhällsutmaningar”.
Managementkonsulten och innovationsstrategin Larry Keeley har gjort en mer
detaljerad klassifikation av olika typer av innovationer alltifrån affärsmodeller till sätt
att möta och involvera kunderna. 58
Ill. 11: Ten Types of Innovation, en systematisering av innovationav Larry Keeley 2013.
58
Se L Keeley, L. Walters, H. R Pikkel, R. och Quinn, B: Ten types of innovation: The discipline of building breakthroughs. 2013
37
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Så som tidiga skedena i samhällsbyggandet är definierade berör de i princip alla dessa
aspekter av innovation, vilket kan framstå som paradoxalt. Och kanske inte heller
långsiktigt hållbart?
Det har att göra med att samhällsbyggnadssektorn är projektfokuserad. Det innebär att
alla typer av utvecklingsfrågor oftast kommer upp i nya projekt. Mycket lite resurser
läggs på att utveckla de kontinuerliga processerna. Därmed inriktas den mesta
innovationen i samhällsbyggandet på kortsiktiga lösningar eller vad som skulle kunna
beskrivas som lågt hängande frukter. Det filas och putsas på befintliga lösningar. Det
läggs mindre tid på att förändra produktionsmetoderna eller systemet för hur affärer
görs som sådana. Här finns de stora möjligheterna i samhällsbyggandet, eftersom det är
ett mycket eftersatt område.
En vanlig förklaring till att samhällsbyggnadssektorn inte satsar på långsiktig innovation
är att det bara är när aktörerna kommer samman i projektgrupper som de gemensamma
systemfrågorna och värdeskapandet mot slutanvändarna av livsmiljön blir tydlig för alla
parter. Ur ett företagsperspektiv är det få som har slutanvändarens behov som affärsidé.
De aktörer i tidiga skeden som behöver kunskapen om de slutliga användarnas behov är
som regel frikopplade från genomförande och förvaltning. Erfarenhetsåterföringen är
haltande och det förstärks av de affärsmodeller som tillämpas. För att hitta helt nya,
ännu okända och omfattande långsiktiga lösningar, mer svårplockade ”frukter”, behövs
även sammanhang och orsaker att mötas kring gemensamma samtal utan konkreta mål
eller uppdrag. Det behövs en ökad medvetenhet om och förmåga att hantera att
innovation inte alltid sker i en linjär process. En sådan medvetenhet kan i sig ge
förutsättningar för att innovativa idéer verkligen ges utrymme. Därmed betydelsen av
samtal där olika kompetenser kan hutta en gemensam förståelse.
Kommunerna och de aktörer som låter uppföra byggnader för egen förvaltning har dock
goda förutsättningar att se detta helhetsperspektiv på innovation. Agenda Livsmiljö
utgår därför från ett sådant helhetsperspektiv på innovation av en hållbar livsmiljö, det
vill säga det perspektiv som de som utvecklar livsmiljöer för egen förvaltning har på
innovationsområdet. En hållbar värdeskapande och inkluderande livsmiljö förutsätter
samordning av en mängd olika system, tjänster och byggnadsverk med olika funktioner
kopplat till en specifik plats och markområde. Det kan beskrivas som rumslig
innovation, eller arkitekturinnovation.
7.2. Livsmiljöns specifika förutsättningar för innovation
Hållbar livsmiljö är en komplex samhällsutmaning som kräver samverkan mellan många
olika aktörer både inom och utanför samhällsbyggandet för att det ska uppstå
innovationer. Kommuner, byggherrar, arkitekter, tekniska konsulter, entreprenörer
samt teknik- och materialleverantörer är de huvudsakliga olika aktörerna i
samhällsbyggandet. Det är de som tillsammans står för det ”know how” som krävs för
38
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
att förverkliga olika idéer om förändringar i den byggda miljön. Men det är först när
deras sammantagna kunnande möter andra samhällsbyggande intressen inom miljö,
finans eller kultur som samhällsbyggandet som ett innovationssystem i sig kan
förändras i grunden.
Ill. 12: Hållbar livsmiljö enligt SymbioCity Approach. En sammanställning av några av de många
egenskaper som behöver samordnas för att skapa en hållbar livsmiljö. Till detta kan läggas att
byggnadstyperna bör omfatta både boende, skola, vård, service, personlig integritet, rekreation,
föreningsliv, kultur etc. 59
Ett viktigt kännetecken för samhällsbyggandet är att vägen från forskning till
implementering är lång och kräver stora resurser och en bra samverkan mellan praktik
och forskning. Det behövs till exempel möjligheter att göra fullskaliga
experimentbyggnader och prototyper där forskningens hypoteser kan testas i
verkligheten. Men det behövs också ett fungerande samspel mellan forskning,
lagstiftning eller regelverksutveckling. Genom empiriska forskningsstudier i
färdigbyggda livsmiljöer kan frågor skärpas, men det är först när forskarnas hypoteser
testas i full skala på ett systematiskt sätt som de kan verifieras och bli vetenskap. Det är
59
Se a.a. Symbio City Approach. 2012.
39
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
också då som de kan tas upp i innovationsprocesser och leda till nya affärsidéer på
marknaden. Och parallellt med detta måste de samtidigt förankras politiskt och leda till
regelförändringar som möjliggör för innovativa metoder och lösningar att spridas och
komma till nytta i hela samhället.
Ill. 13: Samhällsbyggandets innovationssystem. Agenda Livsmiljö 2015.
Därför är det av stor strategisk betydelse för samhällsbyggandet som innovationssystem
att det finns ett väl fungerande samspel mellan forskning, företag, stat och kommuner,
inte bara i form av populärvetenskapliga skrifter och seminarier för praktiker, utan även
genom en direkt samverkan i marknadsdriven innovation, regelförändring och
implementering.
Samhällsbyggandet kan ses som en process och indelas i ett antal åtskilda skeden: tidiga
idéskeden då ett förändringsbehov av vad som behöver och kan göras identifieras och
definieras till sin funktion och rumsliga gestaltning; en byggproduktion då den konkreta
förändringen av ett markområde både vad gäller infrastruktur och bebyggelse äger rum;
till färdiga bebodda livsmiljöer som förvaltas och skapar värden både för kommunen,
ägarna och de boende själva i form av ökad livskvalitet och produktivitet.
Forskning- och innovation kan ses som en direkt spegling av denna process fast riktad i
motsatt riktning från förvaltning till tidiga skeden, men som sker på en systemnivå där
specifika erfarenheter generaliseras och samband mellan praktiken och
förutsättningarna i regelverken granskas och gradvis utvecklas genom förändrade
regelverk.
Samhällsbyggandet som innovationssystem måste inbegripa utveckling av de
gemensamma regelverken, institutionerna och affärsmodellerna som på lång sikt har
den största betydelsen för innovationsförmågan. Diskussionen om samhällsbyggandets
effektivitet och innovationsbehov fokuserar ofta på produktionsskedet, medan både
tidiga planeringsskeden och sena förvaltningsskeden tenderar att försummas. När det
40
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
gäller hållbarhetsfrågorna har dock förvaltningsskedena fått ovanligt stor
uppmärksamhet, inte minst genom dessas betydelse för energiförbrukningen och de
indirekta utsläpp av växthusgaser som det ger. Produktionsskedena har först de senaste
åren börjat uppmärksammas och även då främst på grund av sin betydelse för att
minska utsläppen av koldioxid. 60
7.2.1.
Innovation på kort sikt
Eftersom ingen enskild aktör inom samhällsbyggandet äger systemet som helhet sker
innovationen idag främst i det kortsiktiga perspektivet av att förbättra befintliga tjänster
och produkter. Några exempel: Arkitekter och teknikkonsulter tar fram nya detaljsnitt
och ritar 3D istället för 2D. Entreprenörer förbättrar logistiken på bygget och utvecklar
nya arbetsredskap. Byggherrar ser över sina rutiner för upphandling.
7.2.2.
Innovation på medellång sikt
En del kraft läggs även på att på medellång sikt effektivisera produktionen och sänka
kostnader, liksom att öka marginaler. Här talar aktörerna ofta i termer av industriellt
byggande, vilket oftast avser att lära av den fasta industrin (främst bilindustrin). Det
gäller både att arbeta med gemensamma tekniska plattformar samt att se över
processen för att fokusera på de värdeskapande momenten (Lean Thinking, Just-in-time
med flera metoder).
Byggindustrin skiljer också på de tekniska plattformar som bygger på platsbyggande och
de som bygger på prefabricering av element eller hela 3D-moduler och ger ett snabbt
montage på byggplatsen. För arkitekterna betyder det ett större fokus på typisering av
planlösningar och fasader och mer fokus på att hitta rätt nivå på generalitet och
anpassning till lokala förutsättningar. För byggherrarna handlar det om att hitta former
för tillräckligt långsiktiga strategiska samarbeten och partneraskap som kan motivera
aktörerna till ett tekniksprång.
7.2.3.
Innovation på lång sikt
Byggherrar och kommuner är de aktörer i samhällsbyggandet som har goda
förutsättningar att se de långsiktiga innovationsbehoven och medverka till mer
grundläggande systemförändringar och ramverk för alla leverantörer. Till exempel när
det gäller att samverka kring gemensamma mål och hur arbetet ersätts, hur affärerna
görs. Men även civilsamhället, högskolor och experter har viktiga roller för att medverka
60
A.a. IVA 2014.
41
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
till en långsiktigt hållbar systeminnovation till exempel genom att beskriva och förklara
sambanden.
En av de grundläggande förutsättningarna för att arbeta med de långsiktiga
systeminnovationerna är att alla leverantörsled samverkar på ett bra sätt och kan enas
kring gemensamma målbilder för sådant som kvalitet, pris och leveranstider och
framförallt nya sätt att möta kunderna och definiera sitt gemensamma erbjudande.
Inom området livsmiljö innebär det långsiktiga innovationsperspektivet en helhetssyn
som även väger in bostadsförsörjningens sociala och samhällsekonomiska betydelse.
Forskning pekar på att i den kunskapsekonomi vi nu lever i utgör valet av bostadsort en
tillväxtfaktor i sig, eftersom det är människorna själva som är den främsta
tillgången. Bostäder utgör idag närmare 70% av den totala byggnadsytan i
stadsutvecklingen och är därför den enskilt viktigaste kvantitativa faktorn bakom målet
att skapa långsiktigt hållbara städer.
Utgångspunkten för Agenda Livsmiljö är att en framsynt planering och hållbar
arkitektonisk gestaltning i tidiga skeden har en väsentlig betydelse för stadens
hållbarhet, till exempel genom att påverka transportbehovet, genom en bra anpassning
till topografi och utnyttjande av natur- och kulturvärden på platsen.
Betydelsen av tidiga skeden är stor eftersom det då är det möjligt att optimera själva
systemlösningen och integrera och samordna olika krav och förutsättningar. Ofta kan
det även ge spännande synergieffekter. Då kan även livsstilar och beteenden påverkas.
Den marknadsmodell Sverige har idag för bostadsförsörjning har svårt att hantera den
långsiktiga ekonomi som krävs för att planera för bostäder på det allsidiga sätt som
krävs för ett långsiktigt hållbart värdeskapande. Det behövs en ny typ av aktörer som
har det långsiktiga perspektivet och bygger sina affärsmodeller utifrån det.
7.3.Aktörernas ansvar och möjligheter
Samhällsbyggnadssektorn omfattar både arkitekter, konsulter, byggherrar,
entreprenörer och materialproducenter. Om alla bostadsrättsföreningar räknas finns
det närmare 100.000 juridiska enheter och över 77.000 företag. Dessutom samverkar
dessa aktörer med offentliga aktörer, kommuner, myndigheter, statliga verk och
högskolor i utvecklingen av en hållbar byggd miljö. Detta är de huvudsakliga aktörer och
nya kunskaps- och kompetensområden som den strategiska agendan behöver förhålla
sig till. Fokus är samverkan mellan högskola, företag och kommuner inom arkitektonisk
gestaltning och planering av livsmiljön i tidiga skeden.
42
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Tabell från SNI 2007 enligt SCB 2012
16 Trävaruframställning
23 Mineralprodukter
24 Metallprodukter
25 Metallvaror
41 Byggverksamhet
42 Anläggningsverksamhet
43 Specialiserad byggverksamhet
68 Fastighetsverksamhet
71121 Arkitektverksamhet
71124 Bygg- och anläggningsteknikkonsulter
71124 VVS, miljöteknikkonsulter
81 Fastighetsservice
Summa
Antal företag
2111
839
322
5511
8978
1749
30546
14315
1074
4435
1816
6208
76915
Tabell 6: Fördelningen mellan olika typer av företag som levererar produkter och tjänster till
samhällsbyggandet.
7.3.1.
Stat, regioner och kommuner
Ansvaret för att åstadkomma hållbara livsmiljöer ligger främst på kommunerna som har
ett lagstadgat planmonopol och bostadsförsörjningsansvar. Kommunerna kan också på
andra sätt, till exempel genom sitt markinnehav, sitt ansvar för att ordna grundskola och
gymnasieutbildning och genom förankring av gemensamma målbilder för utvecklingen
av kommuninvånarnas livsmiljö i den strategiska översiktliga planeringen, styra
utvecklingen i en önskad riktning.
Även staten har möjlighet att påverka utvecklingen genom sin makt att införa nya lagar
och direktiv till myndigheter som definierar kommunernas handlingsutrymme. Staten
kan också genom olika typer av bidrag och satsningar på trafiksystem, forskning och
utbildning påverka förutsättningarna för att skapa en hållbar livsmiljö i kommunerna.
Staten spelar också en viktig roll genom sin rätt att överpröva kommunal planläggning
genom sina länsstyrelser.
På den regionala nivån kan flera kommuner genom att gå ihop i regionala förbund och
landstingskommunal verksamhet komma överens om ansvarsfördelningen när det
gäller större infrastruktursatsningar. Inte minst kollektivtrafiklösningar, men även
lokalisering av bebyggelse, större kultursatsningar, sjukvård och miljöstörande
verksamheter.
43
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
7.3.2.
Fastighetsföretagen
Fastighetsägare, markägare och olika typer av byggherrar som levererar
boendelösningar och andra lokaltyper på marknaden har också stora möjligheter att
påverka vad som byggs och på vilket sätt genom sin sitt kapital respektive sin kunskap.
För att kommunerna ska kunna genomföra sina politiskt beslutade visioner måste de ha
markägarna och fastighetsföretagen med sig. Och i omvänd mening måste företagen och
markägarna ha kommunen med sig för att kunna utveckla sina affärer och markvärden. I
tillväxtkommuner drivs utveckling som regel av marknadens aktörer. I kommuner med
låg eller negativ tillväxt drivs utvecklingen som regel istället av kommunen – och ytterst
av staten genom de nationella fördelningssystemen.
7.3.3.
Forskarna
Forskarna kan påverka vad som byggs indirekt genom att tillhandahålla vetenskapligt
framtagna fakta, metoder och teorier kring vad som kan och bör göras. Forskningen
tillhandahåller främst abstrakt och generell kunskap i form av begrepp och
förståelsemodeller som kan bidra till förändringar på en systemnivå. Den mer konkreta
syntetiseringen av kunskapen utvecklas i första hand i företagen och kommunerna som
arbetar i det dagliga med förändringar av livsmiljön. Högskolorna har också en central
roll att säkerställa forskningens kvalitet.
7.3.4.
Konsultföretagen (arkitekter m.fl.)
Konsultföretagens och kommunernas arbete med planering, rumslig gestaltning,
programmering och projektering i tidiga skedena har inte fått motsvarande
uppmärksamhet, trots att det är i de tidiga skedena det är möjligt att till relativt låg
kostnad påverka på en systemnivå och med utgångspunkt i de framtida boendes
vardagsliv gestalta livsmiljön så att den uppmuntrar en hållbar livsstil.
Till exempel tränas arkitekter i att i tidiga skeden och i olika konstellationer gestalta,
simulera och förutse konsekvenser av olika alternativa framtidsbilder för förändringar
av den byggda miljön; landskap, infrastruktur, inredningar, städer, offentliga rum och
enskilda hus. Genom träning i att hantera komplexa samband mellan å ena sidan
planering och gestaltning och å andra sidan mångskiftande krav och förväntningar i
omvärlden, utvecklar arkitekter sin förmåga att tydliggöra de konkreta rumsliga
konsekvenserna av nya trender och att tolka betydelsen för byggandet av sociala,
ekonomiska och tekniska förändringar i samhället. 61
61
Se Att utbilda arkitekter - Sveriges Arkitekters utbildningspolicy 2013 på https://www.arkitekt.se/arkitektens-kompetens-enligt-sverigesarkitekter/
44
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Det kan handla om att välja systemlösningar som minskar utsläpp, skapar
förutsättningar för mötesplatser, lokalt föreningsliv och blandning av bostadstyper som
minskar segregationen, ökar resurseffektiviteten genom samordning av resursflöden,
ökar bebyggelsens bidrag till lokala ekosystemresurser och hälsofrämjande livsmiljöer
etc. De värden som sådana systeminnovationer kan skapa för samhället både i minskade
kostnader för ohälsa och i ökade skatteintäkter och fastighetsvärden överstiger vida de
kortsiktiga vinster som enskilda aktörer kan göra genom att kapa kostnader i
produktion och förvaltning.
Men komplexiteten i utmaningarna gör att arkitekterna i ökande utsträckning måste
samarbeta med andra och nya kompetenser i tidiga skeden för att lösa dem.
Ill. 14: Möjlighet att påverka livsmiljöns värden och kostnader som funktion av tiden under
byggprocessen.
Återkommande diskussioner om arkitekternas kompetens inom ramen för Sveriges
Arkitekters program för professionsutveckling pekar på några olika utmaningar:
•
•
•
•
•
•
Sjunkande timpriser och prispress på arkitekttjänster (litet budgetutrymme i
kommunerna och höga krav på finansiering genom avgifter).
Litet utrymme för kreativa tjänster.
Svagt mandat för arkitektonisk kvalitet.
Svårigheter att förklara och få gehör för arkitektoniska kvaliteter.
Svårigheter att påvisa de ekonomiska värdena av en god bebyggd miljö.
Dålig tillgång till konkret kunskap och utbildning relaterad till nya utmaningar
som miljö och hållbarhet.
Den gemensamma nämnaren för dessa utmaningar är dagens ekonomiska modeller som
gör det svårt att kombinera arkitektoniska kvaliteter med projektmålen på ett sätt så att
de genomförs med konceptuell konsekvens och hållbart resultat.
Detta utmaningar skapar starka drivkrafter för arkitekterna att utveckla sina
affärsmodeller. Det finns idag också en stor mångfald av affärsutvecklingsstrategier
bland arkitektföretagen som skulle kunna läggas till grund för innovationsprojekt. Det
normala är att företagen beskriver vilken kompetens de har och vilken typ av byggnader
45
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
eller miljöer de arbetar med. Men om de sorteras utifrån vilka kunder de vänder sig till
framstår ett lite annat mönster än det gängse:
A. Samarbete med materialindustri. Gemensam produktutveckling och försäljning.
B. Stärkt relation till en byggherre eller byggherrerollen som sådan. Strategisk
rådgivning i tidiga skeden, rollen som fastighetsutvecklare (developer), bygga i
egen regi etc.
C. Konsult till industrin. Effektiv projektering i industriella processer,
ramavtalsupphandlad utifrån olika systemplattformar etc. Fokus på tekniskt
kunnande och standardiserade processer. Trygg försörjning.
D. Konsult till offentliga byggorganisationer. Tävlingar, ramavtal enligt LOU,
slottsarkitekt, kommunarkitekt etc. Fokus på kostnadseffektivitet, men också
symbolvärden.
E. Strategisk rådgivare till större byggherreorganisationer, investerare eller åt
kommuner och regionalförbund.
Detta pekar indirekt också på att arkitekttjänster är på väg att integreras i många olika
aspekter av samhällsbyggandet och att arkitektkompetensen precis som
ingenjörskompetensen är tillämpbar i många sammanhang.
7.4. Samverkan mellan aktörer idag
Bättre samverkan mellan aktörerna har diskuterats i samhällsbyggandet som en väg
framåt på många olika sätt och under lång tid. En grundläggande förutsättning för all
fungerande samverkan är att ha klart för sig vad syftet med samverkan är och att alla de
som samverkar har en gemensam målbild som de ställer upp på.
Inom byggindustrin beskrivs ofta samverkan som en fråga om gemensamma affärer och
incitament. I samhällsplaneringen handlar samverkan mer om att få fram all relevant
information så tidigt som möjligt, genom medborgardialoger och lokala samråd, genom
att olika fackförvaltningar och myndigheter meddelar sina förutsättningar i god tid och
genom att olika experter spelar in i planprocessen vid rätt tidpunkt.
Den mest avancerade formen av samverkan är den mellan privata och offentliga aktörer
där Nya Karolinska ofta ses som det stora paradexemplet. Bortom Nya Karolinska finns
det en lång rad mindre spektakulära offentliga projekt som handlats upp på
hyreskontrakt i så kallade funktionsentreprenader. Erfarenheterna av detta ur
innovationssynpunkt behöver belysas. Det kan, som det visat sig med Nya Karolinska, bli
kostsamt om överenskommelsen inte omfattar en idé om hur behov av innovation som
identifieras under resans gång, efter kontraktsskrivning, ska hanteras utan att leda till
orimliga kostnadsökningar.
I samhällsbyggandet är samverkan även viktigt för att det ska uppstå innovationer,
eftersom ingen enskild aktör äger hela processen eller frågan. Det säger sig självt att hur
samverkan ska ske blir en stor fråga i samhällsbyggandet med dess många olika aktörer
och kompetenser, men ur innovationssynpunkt är den intressanta frågan vad
drivkraften och motivet för samverkan är.
46
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
För att den samhällsutmaning som Agenda Livsmiljö handlar om, boende för alla med en
hållbar livsmiljö, ska bli fokus för samverkan krävs en stark beställare som kan ange
tydliga mål för samverkan utifrån en helhetssyn på hållbarhet.
Kommuner med egen mark har de senaste åren börjat pröva att använda sina
markanvisningar för att få tillstånd en samverkan som inte bara handlar om att kapa
kostnader utan också att höja kvaliteten på leveransen i något avseende. Det kan som i
fallet Norra Djurgårdsstaden handla om att få fram boendelösningar som ger mer energi
än de förbrukar genom smart integrering av solceller i byggnadens skal. Så kallade plusenergihus Här bjuds en byggherre in tillsammans med en arkitekt, teknikkonsulter och
entreprenör att komma med anbud.
Denna typ av upphandlingar leder till vad som kan kallas projektsamverkan. Här är
drivkraften att med befintlig kompetens och resurser vinna ett anbud och få en affär.
Hur den gemensamma affären ser ut kan variera beroende bland annat på vilken
betydelse de olika aktörernas kompetens antas ha för att vinna anbudet.
Ill. 15: Samhällsbyggandets system av intressenter och deras inbördes relationer. Agenda Livsmiljö
2015.
47
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Men samverkan kan också fokusera på samverkan mellan delar av det totala konsortium
som krävs för genomförande. Det beror bland annat på vilken kompetens beställaren
har själv. Det är vanligt i stadsplaneringssammanhang där uppgiftens komplexitet
förutsätter att många olika experter bidrar med sin kunskap. Det kan också ske med
eller utan byggherrar om det handlar om en markanvisning. Men det kan även handla
om en mer komplex byggnadsuppgift där beställaren vill ha ett samlat
konsultgruppsansvar och en så kallad generalkonsult som tar ansvar för den
gemensamma leveransen av konsulttjänster. Upphandlingsformen påverkar alltså på ett
påtagligt sätt vilken samverkan som är möjlig mellan leverantörerna.
Men i alla dessa fall begränsar sig ofta samverkan till ett enskilt projekt. Ur
affärssynpunkt är det som kallas strategisk samverkan eller strategisk partnering också
en intressant form, inte minst utifrån ett innovationsperspektiv. Med strategisk
samverkan kan ett antal aktörer på marknaden gå ihop kring en gemensam produktidé
som de ser att det finns ett återkommande behov av på marknaden. Åtagandet handlar
då inte bara om att erbjuda sin befintliga kompetens utan även att gemensamt utveckla
ny kompetens. Strategisk samverkan i samhällsbyggandet är därför den form som kan
förmodas ha störst betydelse för att öka innovationsförmågan i gemensamma
värdekedjor.
Ett exempel är den samverkan i gemensamt utvecklingsbolag som Tyréns, Murman
arkitekter och Martinsson startat för att få kraft att utveckla ett koncept för
flerfamiljshus i massivträ med hög miljöprofil och god kvalitet som inte finns på
marknaden. I denna form av strategisk samverkan blir de gemensamma affärsintressena
en tydlig drivkraft, men också möjligheten att kunna påverka branschen och förändra
spelplanen motiverar aktörerna som ett sätt att få större utväxling på sin kompetens.
Denna typ av samverkan är dock ovanlig. Huvudspåret i samhällsbyggandet är delade
upphandlingar och lägsta pris.
Hållbarhetsutmaningarnas krav på en mer kreativ och innovativ samverkan mellan olika
kompetenser gör att denna kultur att stycka och dela måste ifrågasättas. I
diskussionerna om innovationsupphandling framkommer allt oftare synpunkten att
aktörerna inte stimuleras tillräckligt att dela med sig av sitt kunnande och att utvecklas.
I det försök med innovationsupphandling av tillgängliga entréer som Statens
fastighetsverk genomfört med Vinnovas och Arkus stöd prövade de därför att låta
experterna vara med både i formulering av frågan, generering av lösningar och
genomförandet. Därmed fick kreatörerna starkare incitament att bidra med idéer i de
tidiga skedena. Det uppstod också en möjlighet till den typ av omtag och omprövning av
tidigare förslag som kännetecknar en innovationsprocess.
Ur innovationssynpunkt är möjligheten till omarbetning och återkoppling till de
ursprungliga premisserna det främsta syftet med samverkan i tidiga skeden. Men i
dagens alltmer effektiva byggprocess blir detta förutsättningslösa sökande efter
optimala lösningar ur alla aspekter allt svårare eftersom bygge och projektering sker
alltmer parallellt. När väl grundplattan är gjuten och stommen uppställd återstår få
valmöjligheter för arkitektens rumsgestaltning och samordning av funktioner och
installationer. Men erfarenheten visar att de mest innovativa arkitektoniska lösningarna
ofta uppstår just i mötet mellan helhet och genomtänkta detaljer. Den typen av
innovation försvåras i en process där bygget startar innan helheten är bestämd. Men
48
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
detta är också i sig en innovationsutmaning som handlar om att tydliggöra premisserna
för arkitektonisk innovation i tidiga skeden så att hela processen kan rymmas innan
bygget startar och att det som beslutats i tidiga skeden sedan inte ändras godtyckligt.
49
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
8. Kunskap och kompetensutveckling som stärker
livsmiljönäringarnas konkurrenskraft
8.1.Potential för arkitektur och design i samhällsbyggandet
Tjänsteinnovation och systemutveckling i tidiga skeden av samhällsbyggandet har en stor
outvecklad potential för att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt genom ökad integration av
kundvärden och hållbarhetsvillkor i vår gemensamma livsmiljö. Det är i tidiga skeden som det är
möjligt att till låg kostnad samordna på en systemnivå och skapa ömsesidigt värdeskapande
helhetskoncept. Men bristen på transparens och förutsägbarhet utgör idag stora hinder för att få
tillräckliga resurser i tidiga skeden. Det behövs ett kunskaps- och kompetenslyft när det gäller
kommunernas förmåga att leda de integrerande processer i stadsutvecklingen som ger ökad
hållbarhet och långsiktiga samhällsvärden.
Ill. 16: Kompetens att leda integrerande processer där sociala och ekologiska mål kan möta
ekonomiska och tekniska möjligheter för maximalt samhällsvärde. Målet för Agenda Livsmiljö.
50
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Ur ett internationellt perspektiv är efterfrågan på tjänster inom livsmiljö för hållbar
stadsutveckling mycket stor. Svenska stadsutvecklingsprojekt möter ett stort
internationellt intresse för sina hållbara lösningar. I nästa generation av
demonstrationsområden som Norra Djurgårdsstaden, Kvillebäcken och Hyllie finns nu
en potential för utveckling och kommunikation av nya innovativa tjänster och lösningar
inom hållbar livsmiljö.
Idag blir det allt vanligare att arkitekter från andra länder bjuds in att delta i det svenska
samhällsbyggandet för att tillföra nytänkande och kvaliteter som tidigare saknats i
landet. Även svenska arkitekter, planerare och byggherrar bjuds allt oftare in att
medverka i internationella sammanhang med motsvarande argument. Det
internationella utbytet blir en allt viktigare förutsättning för det tidigare huvudsakligen
nationellt bundna byggandet.
I Sveriges arbete med främjande av tjänsteexport inom arkitektur och stadsbyggnad har
det efterhand blivit allt tydligare att de svenska aktörernas konkurrenskraft till stor del
handlar om att definiera och tydliggöra sin kulturella värdegrund. Det räcker inte att
hävda att vi har en viss miljöteknisk kompetens eller världens bästa stål. Det är i
grunden genom de värderingar vi står för som vi blir intressanta i en internationell
miljö: demokrati, miljömedvetenhet, respekt för människors rätt till en god livsmiljö
oavsett ekonomisk status etc. 62
I arbetet med en plattform för export av svenska arkitekttjänster 2010 framkom att
arkitektföretagen själva beskriver sina tjänster som att de utgår från människors behov i
både praktisk och kulturell mening. Den anses ha fokus på vardagslivet och att
eftersträva en jämn kvalitet i hela den byggda miljön. Här anses också finnas en stark
naturkänsla. 63 Denna typ av arkitektur och design med dess känsla för resurseffektivitet
och utgångspunkt i användarnas behov möter idag också ett allt starkare internationellt
intresse. Svenska boendelösningar, som utgår från en helhetssyn på livsmiljön, ger oss
förutsättningar att följa med den svenska designen utomlands och bilda ett komplett
livsstilspaket.
62
Se Svenska Institutets återkommande rapporter om Sverigebilden utomlands. T.ex. Den svenska modellen – synen på den svenska
samhällsmodellens relevans i omvärlden 2012.
63
Se Sveriges Arkitekters exportkatalog från 2010: Arkitektur för vardagslivet.
51
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Ill. 17: Vinnande tävlingsförslag av White arkitekter ”For a Resilient Rockaway” för
återuppbyggnaden av ett bostadsområde på 32 Ha i hamnstaden Far Roc utanför New York efter
orkanen Sandy 2012.
Ett tecken på detta är att svenska storstäder ges en hög rankning för Sustainability och
Livability på olika internationella topplistor. 64 Svenska arkitektföretag vinner
internationella utmärkelser för sin arkitektur och sin stadsplanering. 65 Svensk arkitektur
och stadsplanering uppmärksammas på internationella konferenser och mässor som
fastighetsmässan MIPIM i Cannes, World Architecture Festival och World Urban Forum.
Svenska demonstrationsområden som Hammarby sjöstad i Stockholm, Västra hamnen i
Malmö och Norra Älvstranden i Göteborg tar emot en strid ström av internationella
delegationer på hög nivå. Ett stort intresse för våra hållbara lösningar har byggts upp
under de senaste 10 åren. De svenska främjandeorganisationerna har även utvecklat en
särskild modell för hållbar stadsutveckling som stöd för att kommunicera vårt kunnande
om arbetsmetoder och tjänster i tidiga skeden. 66
Drivkraften bakom detta intresse är den pågående urbaniseringen i de stora
utvecklingsländerna i världen, men också en påbörjad omställning av äldre städer i den
utvecklade världen till ökad hållbarhet. Även i Sverige finns en stark efterfrågan på
långsiktig stadsplanering som främst drivs av inflyttning till storstäderna, men också ett
ackumulerat behov av bostäder för yngre, ökad hållbarhet i det befintliga beståndet och
en ökande andel äldre.
64
Se PWC Cities of opportunities, Siemens Green Cities Index, Mercer Quality of Living Survey, Grosvenor eller Resilient Cities Research
Report.
65
Till exempel vann nyligen White arkitekter den internationella tävlingen ”For a Resilient Rockaway”, Far Roc i New York, om en ny plan
för Averne East i The Rockaways - ett kustnära bostadsområde på cirka 32 hektar som drabbades hårt av orkanen Sandys framfart i oktober
2012. Svenska arkitektföretag är främst verksamma i Norge och England, men även i Kina, Sydafrika, Indien, USA m.fl. länder.
66
Se a.a. SymbioCity Approach. SKL International modell för tjänster inom hållbar stadsutveckling som utvecklats tillsammans med
Business Sweden och med stöd av prof Ulf Ranhagen vid KTH.
52
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Allt detta pekar mot att svenska kommuner i samverkan med företag kan utveckla nya
typer av tjänster som kan dra nytta av denna potential. Förutsättningen är nya
demonstrationsområden som Norra Djurgårdsstaden, Älvstaden, Kvillebäcken och
Hyllie, men det behövs även demonstrationsprojekt som inriktas på ytterstadens
utmaningar och stationssamhällenas hållbara utveckling runt om i hela Sverige. Då
stärks relevansen och trovärdigheten i Sveriges bidrag till en internationell hållbar
utveckling.
De satsningar som nu görs på social inkludering genom smarta kompletteringar i utsatta
områden som Botkyrka, Bergsjön eller Rosengård kommer ge oss en ny kompetens som
också har hög relevans i den internationella utvecklingen, särskilt i de utvecklade
länderna där behovet av ombyggnad är den stora hållbarhetsutmaningen.
För att mobilisera kring dessa möjligheter för hållbar tillväxt och tjänsteexport behövs
en nationell strategisk innovationsagenda som identifierar åtgärder som stärker
Sveriges långsiktiga förmåga att fortsatt ligga i framkant inom sociala ekologiska
innovationer. I den exportkatalog som Sveriges Arkitekter tog fram 2010 visas att en
sådan tjänsteexport kan utvecklas utifrån den unika metod för stadsplanering och
arkitektur som utgår från människors behov och rätt till en god livsmiljö oavsett
ekonomisk status som vi har i Sverige. 67
8.2. Stärkt koppling mellan tidiga skeden och hållbart
värdeskapande
Aktörerna i samhällsbyggandet är splittrade. En upplevd osäkerhet i tidiga skeden gör
att tillgången på kapital för planering, design och programmering ofta inte står i
proportion till dessa aktiviteters värdeskapande betydelse. I synnerhet bland mindre
aktörer som inte har tillräcklig uthållighet för att följa med i dagens ofta i tid utdragna
processer med många tvära kast och oförutsebara förändringar inte minst i den
kommunala politiken. Det leder också till en utebliven värdeutveckling i sena skeden,
eftersom störst fokus läggs på att effektivisera produktionen och inte på att förbättra det
upplevda värdet av den färdiga livsmiljön som helhet.
I dessa tidiga skeden kan en statlig innovationssatsning göra en stor skillnad genom att
minska risken för dem som satsar på att utveckla nya koncept och tjänster för
stadsutvecklingen. Staten behövs också för att finansiera den sammanfattning av
tidigare erfarenheter som kan ligga tillgrund för den effektivisering och utveckling i
tidiga skeden som nu behöver ske inom till exempel medborgardialogen,
kulturplanering, stadsplanering, fastighetsutveckling, arkitektur, landskapsarkitektur,
ekosystemtjänster, trafikplanering och bostadsutveckling. Först då kan Sverige få en
67
A.a. Vardagslivets arkitektur.
53
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
värdeskapande stadsutveckling som bygger på de ramvillkor som en långsiktigt hållbar
social och ekologisk utveckling kräver.
Samhällsekonomisk forskning bekräftar att det finns samband mellan kvalitativa
skillnader i olika livsmiljöer och olika långsiktiga trender för värdeutvecklingen. 68
Mycket tyder också på att det svenska systemet överlag säkerställer att de investeringar
som görs får ett säkert basvärde och faktiskt genomförs inom utsatta tider. Sverige
saknar samtidigt de mer spektakulära värdestegringarna på kort sikt och snabba
genomförandeprocesser, som kan hittas på den internationella scenen.
Ill. 18: Potentialen för långsiktigt värdeskapande i tidiga skeden med bättre riskhantering och
riskdelning mellan aktörerna.
Trenden med inflyttning till de större städerna i Sverige har lett till att kommuner
utanför tillväxtområdena fått se sina fastighetsvärden falla konstant de senaste 20 åren.
Det talar mot den positiva bilden av de växande städerna. Det har lett till rivningar och
ett pågående förfall på många orter. Den svenska bostadsbristen idag är ur nationell
synpunkt därför inte så stor som Boverkets prognoser pekar på, utan en effekt av en
pågående strukturomvandling som utgår från att medborgarna söker sin bostad där
utsikterna för en trygg inkomst är bäst. Det vill säga som regel i storstäderna eller i orter
med högre utbildning. Regionutvidgningen gör dock att valet av bostad kan ske lite mer
oberoende av försörjning, vilket öppnar för mindre kommuner som erbjuder attraktiva
livsmiljöer att få inflyttning. Det svenska samhället har en lång tradition av att hantera
strukturomvandlingar genom att fokusera på individens trygghet och offensiva
68
Se Så skapas attraktiva städer av nationalekonomen Roland Andersson m.fl. Reforminstitutet 2014.
54
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
investeringar i samhällsbyggande. Men det oroande är att prisutvecklingen på nya
bostäder inte motsvarar löneökningarna för medelinkomster i Sverige.
Det behövs fler alternativ på marknaden och det är inte självklart att det socialt mest
hållbara är att ställa om all äldre bebyggelse till dagens hållbarhetsstandard, eftersom
det leder till boendekostnader som inte alla kan bära med sin egen intjäningsförmåga.
Det finns också en samhällsdebatt kring huruvida det är hållbart ur social synpunkt att
ge människor en högre boendestandard än de har råd med eftersom de då riskerar att
bli långsiktig kvar i ett beroende av olika typer av bidrag. Samtidigt är också en bra
bostad vägen till ett arbete, så sambandet är inte entydigt.
Staten har en viktig roll att spela genom olika typer av insatser förhindra
inlåsningseffekter på marknaden, till exempel genom reformer som ökar rörligheten på
bostadsmarknaden och ett effektivare utnyttjande av de befintliga bostäderna. Även
reformer som ökar medborgarnas möjligheter att utifrån egna resurser delta mer aktivt
i produktionen med byggemenskaper som även kan uppföra flerfamiljsboenden, som är
en mer kostnadseffektiv boendeform än enfamiljshus, kan förväntas sänka kostnaderna
och öka tillgången där den behövs. 69
8.3. En bredare roll för arkitekter i tidiga skeden
Arkitekturakademin har för Agenda Livsmiljö gjort en översikt av
arkitekturforskningens kunskapsfront och behovet av nya forsknings- och
innovationssatsningar. 70 Den beskriver arkitekturforskningens kombinerade
kunskapsfront inom bostadsarkitektur och stadsbyggnad. Utgångspunkten är de
etablerade starka forskningsmiljöer som byggts upp på nationell nivå med stöd från
Formas och i ett internationellt sammanhang med inriktning på Effekter respektive
Praktik. 71 Särskilt fokus i denna satsning är lagd på att beskriva de senare årens
utveckling mot Design research in architecture och arkitekterna som nyckelaktörer i
innovativa utvecklingsprojekt såväl inom som utanför det akademiska samhället.
Arkitekturakademins forskningsmiljöer understryker betydelsen av en
kunskapsutveckling som stödjer en fördjupad förståelse av effekterna av den fysiska
livsmiljön och av urban utveckling, liksom den aktiva integreringen av denna kunskap i
planering och gestaltning hos de olika aktörerna. Utredningen berör bland annat
konsekvenserna av en åldrande befolkning, behovet av mer evidensbaserad
miljövetenskaplig forskning om boende och hållbar livsmiljö, möjligheterna som en ny
aktivare forskande arkitektroll i byggandet ger att involvera de boende i utformningen
69
Se Kurt Psilander, KTH: ”Hur små byggherrar lyckas” 2004 respektive ”Kostnader i bostadsbyggandet”, 2008.
70
Se a.a. Gromark, Sten: Arkitekturprojektet som Kunskaps- och Innovationsstrategi. Underlagsrapport för Agenda Livsmiljö från
Arkitekturakademin/Chalmers 2015.
71
Formas genomförde 2011 en samlad utlysning på 80 miljoner kronor för 2011-2017 för två starka forskningsmiljöer och en nationell
forskarskola. Denna har resulterat i miljöerna ’Architecture in Effect’, under ledning av Katja Grillner på KTH, ’Architecture in the Making’,
under ledning av Fredrik Nilsson på Chalmers, och den nationella forskarskolan ’ResArc’ under ledning av Lars-Henrik Ståhl på LTH.
Projekten samordnas av de fyra arkitekturskolorna genom Arkitekturakademin.
55
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
av bostäderna och därigenom öka innovationstakten, värdeskapande effekter av urban
gestaltning samt möjligheterna som finns att lära av andra länder.
Arkitekternas forsknings- och utvecklingsstiftelse Arkus har också gjort en särskild
utlysning om förslag till programsatsningar inom hållbar stadsutveckling som ligger till
grund för de mer konkreta förslag till satsningar som kan rymmas inom Agenda
Livsmiljö.
8.3.1. Åldrande befolkning
Insatser riktade mot bostadsutveckling för äldre är ett angeläget fält för förnyelse och
innovation. Det ställs allt större krav på anpassade och integrerade för att möta ett
alltmer accentuerat åldrande samhälle. Arkitekturakademin har fått anslag för en ny
stark forskningsmiljö inom detta område AIDAH 2014-2018 som ska belysa Integrerade
former för boende, åldrande. En aspekt av detta som har särskilt stor betydelse för
Agenda Livsmiljö är att det inte är självklart att det stora behov av äldreboende som
Boverkets prognos bygger på måste komma i storstadsregionerna. Tvärtom kan detta bli
grund för satsningar i kommuner som kan erbjuda attraktioner för äldre.
Tabell 7: Boverkets bostadsprognos 2015 pekar på att hushåll med äldre över 70 år utgör den
största underliggande hushållsförändringen de kommande 10 åren.
8.3.2. Evidensbaserad utformning
Framstegen inom miljövetenskaplig forskning för vårdens arkitektur med så kallad
evidensbaserad forskningsmetodik kan prövas även inom andra arkitekturområden.
Evidensbaserad miljöforskning har kunnat belägga de betydande samhällsekonomiska
vinster och fördjupade livskvaliteter som kan uppnås genom medveten och
kunskapsunderbyggd byggnadsutformning. Därför är motsvarande insatser inom vidare
56
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
sektorer av samhällsbyggandet angelägna, inte minst inom boende- och
livsmiljöområdet. Arkitekters intuitiva kunskaper och beprövade erfarenhet, Tacit
knowledge, i gestaltande situationer har i några aktuella fall kunnat bekräftas genom
sådana vetenskapligt underbyggda miljövetenskapliga studier.
8.3.3. Ny arkitektroll i byggandet
Arkitekter som tar egna initiativ genom att bygga i egen regi för att kunna genomföra
idéer, antingen som ideella aktivister (Frankrike, Tyskland, Finland) eller som
entreprenörer (USA), är en internationell trend som börjat väcka arkitekturforskningens
intresse. Det är en arkitektroll som innebär att arkitekter går från koncept och idéer till
att pröva och utvärdera dem i full skala. Det ger arkitekterna en komplett
forskningssituation från hypotes till prövning och verifiering av en teoretisk modell som
tidigare varit svår att uppnå eller simulera.
Arkitekturakademins rapport refererar till amerikansk forskning som pekar mot att det
bidrar till att öka innovationstakten i praktiken. Rapporten pekar också på att i några av
de mest innovativa projekten inom lågkostnadsboende och stadsutveckling för minskad
segregation i Frankrike har arkitekter haft ett ovanligt stort inflytande genom hela
processen. Särskilt i tidiga skeden och i dialogen med de boende.
Ill. 19: Ombyggt flerbostadshus i Bois-le Pretre i Paris norra förstadszon av arkitektkontoret
Lacaton Vassal från 2011 på uppdrag av OPAC/Paris Habitat.
57
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Som exempel nämns ombyggnad av flerbostadshus i Bois-le-Prêtre i Paris norra
förstadszon. Genom att tillföra en oklimatiserad zon med glasfasad 3 m utanför befintlig
fasad på ett högt flerbostadshus från 1960 har det i detta projekt blivit möjligt att sänka
energiförbrukningen och samtidigt få ett rikare utbud av lägenhetslösningar i dialog
med de boende. Det har väsentligt ökat passformen i relation till de boendes livsmönster
och preferenser om lägenhetsstorlekar. 50% av de 97 lägenhetsinnehavarna bytte
lägenhet efter ombyggnaden. Alla stannade kvar. Det ger en övertygande bild av vad
begreppet social hållbarhet kan innebära i respektfull och innovativ förvandling av
slitna förortsmiljöer. Erfarenheterna tas nu vidare i större skala i den nya planen för
integrerad stadsutveckling med 70.000 nya bostäder i Parisregionen varje år. De
tillämpas även i en plan för 500 bostäder i Bordeaux som utgår från att identifiera vilka
arkitektoniska värden som har mest betydelse för de boende och platsen. 72
Det finns också möjligheter att höja kvalitén och få fler alternativ på marknaden om
arkitekter blir entreprenörer eller till och med byggherrar. Exempel från USA pekar på
att det kan ge en vitamininjektion till marknaden. I Sverige har ett tiotal arkitekter som
låter uppföra bostäder i egen regi startat föreningen Byggande Arkitekter för att främja
en sådan utveckling i Sverige. De startade med 9 medlemmar i mars 2015. Ur
pressmeddelandet: ”Vi visar med detta att arkitektföretag både vill och kan ta ett ökat
ansvar i byggprocessen och inte är främmande för att ta rollen som byggherre. Inte
minst på bostadssidan finns det ett stort intresse ute i kommunerna för att få in fler och
mindre aktörer med nya idéer om hur man bygger både kostnadseffektivt och med
kvalitet.”
I dagsläget producerar dessa arkitektföretag sammantaget bara ett mindre antal
bostäder om året, men med rätt förutsättningar och innovationsstöd skulle dessa företag
kunna växa och få en mer betydande roll för den svenska bostadsförsörjningen och öka
utbudet av alternativa boendelösningar på marknaden.
72
Gromark, S. 2012a. Ombyggnad med omtanke om det sociala i boendets arkitektur, i Johansson (red.), Miljonprogrammet: Utveckla eller
avveckla? Formas fokuserar nr 20: renoveringsboken; Stockholm, Formas 179-94.
58
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Ill. 20: Bostadshus på Danska vägen i Göteborg uppförda av Semrén och Månsson arkitekter.
Som exempel har arkitektkontoret Semrén och Månsson i Göteborg låtit uppföra 200
hyreslägenheter på Danska Vägen i Göteborg som de ritat och byggt i egen regi. Av
dessa förvaltar de 80 lägenheter själva. Företagets ägare arkitekt SAR/MSA Magnus
Månsson är ordförande i föreningen Byggande Arkitekter.
8.3.4. Värdeskapande effekter av urban gestaltning
Forskningen om metoder för gestaltande stadsplanering ger goda förutsättningar att
utveckla mer och bättre kunskap om samband mellan olika stadskvaliteter ur
användarens perspektiv och dessas värdeskapande effekter för livsmiljön. 73 Denna
forskning har redan kommit till nytta i innovationsprojekt, till exempel utvecklandet av
ett redskap för analys av Stadskvalitet ur ett ekonomiskt värdeskapande perspektiv. 74
Flera forskare från Arkitekturakademins forskningsmiljöer medverkar även i den nya
starka forskningsmiljö inom Hållbar Stadsutveckling som Formas initierat för perioden
2014-18. CRUSH (Critical Urban Sustainability Hub), som leds av Guy Baeten vid Lunds
Universitet. Den kan också komma att underbygga ansatser inom värdeskapande
stadsplanering. Den ska samla forskare från Göteborg, Uppsala, Lund och Malmö för att
bringa reda i den samtida staden och särskilt dess boendevillkor med stöd i kritisk teori.
73
A.a. Marcus, Lars: Urbanmorfologi som forskningsfält i Underlagsrapport för Agenda Livsmiljö, Arkitekturprojektet som Kunskaps- och
Innovationsstrategi. Chalmers/Arkitekturakademin 2015. Även i populariserad version Vikten av rätt mått i Arkitektur 3-2015.
74
A.a. En metod för analys av Stadskvalitet framtagen av Spacescape i samarbete med Evidensgruppen (2011) på uppdrag av TMR vid
Stockholms landsting med syfte att underlätta identifiering av attraktionsskapande åtgärder i stadsutvecklingen som bygger på forskning
om samband mellan stadsrummens gestaltning, rumsrelationer och värdeskapande.
59
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
8.3.5. Lär av andra länder
När Sverige nu står inför att se över innovationsstrategin inom hållbar livsmiljö och
boende är det viktigt att lära av exempel från andra europeiska länder som Finland,
Tyskland och Frankrike. Arkitekturakademin lyfter fram specifika och kvalitativt
intressanta exempel på hur arkitekter som engagerar sig i tidiga skeden av
bostadsutvecklingen, inte bara som projektörer, utan i tät dialog med de boende, kan
bidra till en kvalitativ bostadsutveckling inom en normal kostnadsram, eller till och med
till lägre kostnader för de boende. Utredaren Sten Gromark 75 pekar särskilt på de
möjligheter till större valfrihet och diversifiering av utbudet som mer kollaborativa
planeringsmetoder inom ramen för det franska systemet gett. I det tyska fallet är det
byggemenskaper som genomförandeform som gett intressanta resultat både kvalitativt
och kvantitativt. I det finska fallet handlar det om en framsynt bostadsproducent som
vill erbjuda en ny typ av flexibla bostadslösningar, Tila. Byggemenskaper är en
genomförandeform som innebär att de som vill bygga en bostad åt sig själva går
samman i en förening och gör det i form av ett flerbostadshus. Det liknar
bostadskooperativ, men ger större utrymme för inflytande än de svenska etablerade
bostadskooperationerna.
Ill. 21: Byggemenskap med Omniplan arkitektur och projektutveckling i Vallastaden, Linköping.
Byggstart 2016. Ett första försök att tillämpa erfarenheter från byggemenskaper i Tyskland i ett
svenskt sammanhang.
De franska erfarenheterna tas nu vidare i större skala i den nya planen för integrerad
stadsutveckling med 70.000 nya bostäder i Parisregionen varje år, Habiter le Grand
75
A.a. Arkitekturprojektet som Kunskaps- och Innovationsstrategi.
60
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Paris. Här finns potential för en aktiv samverkan och liknande utgångspunkter att förena
sociala och ekologiska mål.
Med stöd av Seismic som syftar till att stärka den sociala dimensionen i EU:s
forskningsprogram JPI Urban Europe kan de sociala innovationsfrågorna i Agenda
Livsmiljö ta stöd i en europeisk forskningsagenda. Särskilt den föreslagna satsningen på
nya metoder för medskapande och medborgardialog i tidiga skeden av
stadsutvecklingen.
Den danska fonden Realdania och dess arbete med att investera i långsiktiga
innovationsprojekt i tidiga skeden av stadsutvecklingen pekar på möjligheterna att
skapa långsiktiga samhällsvärden med en aktör som ser värdet av en
erfarenhetsåterföring från förvaltning till tidiga skeden. En förebild för agendan.
På den internationella scenen framstår Kinas samverkan mellan forskning,
implementering och kommersialisering under ledning av den nationella
reformkommissionen (NDRC) som en viktig referens för agenda livsmiljö. De leder en
stor mängd satsningar som kan komplettera agendan till exempel inom
ekosystemtjänster, utveckling av stationssamhällen och äldreboende. Arbetet som
utvecklas kring Pekings universitet och forskningsinstitutet Turenscape i samarbete
med Lunds universitet kring de sociala och ekologiska hållbarhetsfrågorna är till
exempel ett viktigt komplement till agenda livsmiljö när det gäller ekosystemtjänster.
I USA kan nämnas arkitektursektionen vid Harvard som arbetar med de sociala
hållbarhetsfrågorna och hur nya aktörer som kan ta nya strukturomvandlande grepp i
befintliga områden kan uppmuntras för att skapa hållbara livsmiljöer.
8.4. Praktiknära forskningsprogram
För att få en mer konkret uppfattning om hur branschöverskridande innovationsprojekt
skulle kunna se ut har Arkitekternas utvecklingsstiftelse (Arkus) i samarbete med
Sveriges Arkitekter och STD-företagen 2014 gjort en utlysning om programförslag inom
hållbar stadsutveckling. Bland de inkomna förslagen har Arkus valt ut 12 idéer som fått
anslag och som ska slutrapporteras hösten 2015.
De handlar om följande fem olika typer av innovationsområden:
1) Process och metod
a. Kvantifierade planvillkor
b. Från policy till praktik, jmf Schweiz
2) Ekosystem och hälsa
a. Optimering av grönska i mycket tätbebyggda områden
b. Fysisk gestaltning och folkhälsa
c. Ekosystemtjänstbedömning
3) Energi och klimat
61
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
a. Energisystemoptimering för nya Kiruna
b. Klimatsmarta planeringssystem
4) Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
a. Integrering av solenergi i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
b. Utvecklingskraft för hållbar stadsutveckling
5) Nya stadstypologier
a. Mellanstaden – strategi för hållbart stadsbyggande
b. Nya urbana typologier för förtätning
c. Tunnelbanesamhället 2013 och framåt
Ill. 22: Ett exempel från Arkus programstudier: Mellanstaden – strategi för hållbart stadsbyggande
är ett innovationsprojekt som pekar på hur rumsliga analyser kan ligga till grund för innovationer
i livsmiljön. Projektet pekar samtidigt på att innovationer i livsmiljö inte bara handlar om nya
fysiska lösningar eller koncept utan i lika hög grad om regelförändringar, policy, medborgardialog
och finansiella lösningar. Projektet drivs av Paradiso arkitekter, arkitekt SAR/MSA Lisa Deurell
Arkus programstudie ringar in ett fält av konkreta frågeställningar kring hållbar
livsmiljö från företag och forskare som utgår från praktiskt verksamma arkitekter. De
kan därför bedömas ha hög kommersiell relevans och konkretiserar typer av
innovationsprojekt som kan rymmas inom Agenda Livsmiljö. Den gemensamma
nämnaren är att det handlar om tjänste- och systeminnovation i tidiga skeden.
8.5. Samverkan med andra satsningar
Inom energiområdet, liksom inom trafik, finns idag redan andra stora statliga
satsningar, men i de avseenden dessa frågor berör tidiga skeden är
62
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
innovationssatsningarna fortfarande ganska få. Delvis beroende på att det inte finns
tillräckligt många aktörer i tidiga skeden som söker dessa medel.
Det finns också ett behov av samverkan mellan Agenda Livsmiljö och andra agendor när
det gäller tidiga skeden och kapacitetsbyggande för ökad förmåga att medverka i statligt
delfinansierade innovationsprojekt bland aktörer i tidiga skeden. Det gäller inte minst
Smart Built Environment som särskilt fokuserar på innovationsprojekt som innebär nya
tillämpningar av IT i byggandet. Men det finns också pågående initiativ inom
äldreboende och CO2-neutralt byggande som är intressanta att samverka med för
Agenda Livsmiljö.
När det gäller mobilisering för ansökningar till Horizon 2020 handlar det främst om att
agera inom Seismic och att bidra till att lyfta ett socialt innovationsperspektiv på
kommunal tjänsteutveckling som kan erbjuda fler ingångar till kultursektorn och
civilsamhällets organisationer.
8.6. De affärsmässiga förutsättningarna för aktörerna
Tjänstesektorn i Sverige förväntas stå för den största delen av jobbskapandet i
framtiden och särskilt de kunskapssäljande tjänsteföretagen har ökande betydelse.
Många arkitektföretag har varit snabbväxande de senaste åren. Det har till exempel
märkts vid utnämningarna av årets gasellföretag av Dagens industri där arkitektföretag
ofta uppmärksammats.
8.6.1.
Aktörernas prioriterade satsningar
Idag finansieras större delen av innovationer i tidiga skeden av arkitektföretag, som
totalt omsätter ungefär 3% av den totala omsättningen i samhällets byggande och
anläggande. Arkitektföretagen skulle i sig kunna satsa mer om de gavs rätt
förutsättningar. Som underlag till Agenda Livsmiljö har en särskild delutredning gjorts
om aktörernas vilja till medfinansering.
Delutredningen har utförts av Evidensgruppen med stöd av Evimetrix. Den bygger på en
kombination av djupintervjuer med valda aktörer med erfarenhet av
innovationsprojekt, en bredare enkätstudie och en företagsekonomisk analys. Frågorna
har ställts både till kommuner, byggherrar och konsulter som är de viktigaste aktörerna
i tidiga skeden vid sidan om medborgarna och framtidens boende.
Djupintervjuerna visar att möjligheter finns och att 1% av företagens totala omsättning
ofta anges som en rimlig nivå. Det skulle i så fall innebära 85 mkr/år. Men det är
samtidigt inte realistiskt att tro att arkitektföretagen ska ta hela risken för innovationer
som skapar värden för hela samhället i öppna innovationsprojekt. De behöver också
63
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
denna resurs för sitt interna utvecklingsarbete. Arkitekt- och teknikkonsultföretagens
främsta drivkraft är att fortsatt vara attraktiva kunskapssäljare på marknaden. Där finns
ett incitament, men det räcker inte hela vägen. Relationen mellan den omfattning på det
risktagande som krävs för att skapa de stora samhällsvärdena och dessa företags
omsättning är helt oproportionerlig. Det gäller även om det bara handlar om att utveckla
ett nytt koncept för boende. Innovation i samhällsbyggandet måste alltid ske i lag med
byggherrar, entreprenörer och andra konsulter. Det bekräftas av djupintervjuerna.
Byggherrarna och kommuner är de aktörer som har den proportionellt sett största
nyttan av innovationer. Men de har idag ingen gemensam systematisk
kunskapsutveckling kring systemfrågor. Agenda Livsmiljö vill råda bot på detta.
För att förankra Agenda Livsmiljö bland alla de olika typer av aktörer och intressenter
som tillsammans utgör samhällsbyggandets innovationssystem har möten ordnats runt
om i Sverige. De har ordnats i Sveriges Arkitekters och Svenska Teknik och
Designföretagens egen regi tillsammans med Arkitekturakademin, SLU
landskapsarkitektur, BTH fysisk planering och Konstfack inredningsarkitektur och
Byggherrarna. Deltagare har kommit både från kommuner, företag, högskolor och från
stadsutvecklingens omvärld inom till exempel kultur, miljö och finans. Samtalen har ägt
rum i samarbete med regionala innovationsplattformar och högskolor i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt med Umeå kommun. Till träffarna har kommit omkring 200
intresserade. De har fått information och erbjudits att svara på en enkät om agendans
inriktning. Ytterligare ett 80-tal experter har bjudits in till särskilda tematiska
rundabordssamtal kring följande strategiska frågeställningar:
•
•
•
•
•
Spelplanen och kommunens roll att utmana aktörerna i planering och
markanvisningar kring tydliga samhällsutmaningar;
Medborgardialog i kommunerna i tidiga skeden och kring strategiska målbilder
liksom de nya metoder att identifiera kunder och deras önskemål som växer fram
bland företagen med utgångspunkt i medskapande;
Innovationsupphandling och de metoder som det offentliga
upphandlingssystemet nu utvecklar för att ge leverantörerna större utrymme att
arbeta kreativt och få tänka utanför ramarna både kring lösningar och själva
grundfrågorna;
Tjänstedesign i affärsutvecklingen och hur industrin nu omdefinierar produkter i
termer av tjänster som utgår från användarnas perspektiv och behovet av ett
sådant tänkande även i kommunal förvaltning;
Investeringar i långsiktigt hållbar livsmiljö och vilka krav det ställer på tydlighet
kring den kompetens som finns för att leda integrerande processer som skapar
både hållbarhet och värde för investerarna.
Alla som deltagit vid frukostträffar och rundabordssamtal har fått enkäten. Totalt 66%
procent av de tillfrågade har svarat på enkäten, 125 personer. Av de som svarat på
enkäten har 37% angivit arkitektur som sin huvudsakliga inriktning.
64
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Tabell 8: Sammanställning av vilka verksamheter respondenterna huvudsakligen kommer från.
Total 125 svarade på enkäten av Evidensgruppen/Evimetrix våren 2015.
Av enkätsvaren framgår att den prioriterade inriktningen för innovationsområdet är
Värdeskapande hållbar arkitektur (vilket inbegriper planering). Se tabell 11.
Tabell 9: Svarsalternativ om agendans inriktning från de av respondenterna som också angivit att
de kommer att söka innovationsstöd. Evidensgruppen/Evimetrix 2015.
65
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
I enkäten ställdes också frågan om vilka åtgärder aktörerna anser har störst betydelse
för att stärka innovation i tidiga skeden av samhällsbyggandet. Den åtgärd som de
svarande bedömde har störst betydelse för att stärka innovationsarbetet är att Ingå i
branschöverskridande innovationsprojekt med många kompetenser. Tävlingar och
upphandlingar som inbjuder till att tänka utanför ramarna gavs också hög prioritet. De
svarande ansåg samtidigt att det är viktigt att få Extern medfinansiering för
innovationsprojekt och Riktat stöd till tidiga skeden för ökad riskvilja respektive att Lära
mer om affärsmodeller för innovation.
Men alla dessa typer av åtgärder har givetvis betydelse för systemet som helhet. Frågan i
enkäten gällde Vilka av följande åtgärder bedömer du skulle ha störst betydelse för att
stärka ert innovationsarbete (de 125 respondenterna fick markera högst 4 alternativ).
Frågan gällde inte forskning i allmänhet. Det var en viktig utgångspunkt för
undersökningen att fånga aktörernas verkliga betalningsvilja. Det kan vara en förklaring
till att kontakt med forskare och industridoktorander gavs en låg prioritet. I
djupintervjuerna med 20 företag och kommuner framkom att företagen gärna vill ha och
ofta har kontakt med högskoleforskare som rådgivare, men inte i mer regelrätta
samarbeten.
Tabell 10: Prioriterade åtgärder för innovationsarbete enligt svarande på enkät för Agenda
Livsmiljö. Evidensgruppen/Evimetrix 2015.
När Sveriges Arkitekter 2012 bjöd in till en diskussion om hur samverkan mellan
praktik och forskning kan stärkas på arkitekturområdet var ett besked att det behövs
fler naturliga samverkansuppgifter i konkreta uppdrag. Till exempel kan forskare
medverka som experter eller följeforska om de praktiska projekten. Praktiker kan också
erbjudas forskartjänster som industridoktorander av sina arbetsgivare och forskare kan
66
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
starta eget som kunskapssäljande konsulter. Det betonades även i det sammanhanget att
för att forskningen inte bara ska bli rent teoretisk måste det finnas en koppling till ett
praktiskt genomförande till exempel i form av fullskaleförsök och
demonstrationsanläggningar. 76
8.6.1.
Statens insatser i tidiga skeden
En sammanställning av den totala finansieringen av samhällsbyggnadsforskning som
Formas gjort visar att de totala satsningarna på FOI är omkring 500 Mkr/år. Av detta
gick 2011 omkring 273 mkr till byggforskning och 223 mkr till planeringsforskning.
Vinnovas stöd för innovation till företag och kommuner inom planeringsområdet var
dock bara 20 mkr. Formas satsningar på stadsutveckling och samhällsplanering hade då
precis ökat kraftigt från en tidigare mycket låg nivå till 80 mkr som delades ut till
högskolorna med krav på samverkan med samhället i olika former och grad.
80 000 000
70 000 000
60 000 000
50 000 000
40 000 000
30 000 000
20 000 000
10 000 000
0
Bygnader,
anläggningar och
infrastruktur
Stadsutveckling
och
samhällplanering
Ogrupperad
finansiering
Tabell 15: Formas sammanställning av all finansiering av samhällsbyggnadsforskning och
innovation 2011. Observera att i tabellen görs ingen tydlig skillnad mellan dessa anslagstyper. I
verkligheten är det i huvudsak anslag från Vinnova som kan sökas direkt av företag och
kommuner. De övriga anslagen söks av högskolorna. Ibland med stöd av företag och kommuner.
Anslagsnivåerna har generellt ökat ganska mycket sedan 2011 eftersom forskningspropositionen
och flera av de oberoende forskningsstiftelserna som Mistra beslutat om stora nya satsningar efter
2012.
76
Rapport Arkitekternas Forskningsforum. Sveriges Arkitekter internt 2012.
67
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Givet den värdeskapande och riskminskande betydelsen av kunskap och kompetens i
tidiga skeden för hela samhället är detta fortfarande en låg nivå. Kopplingen av nivån på
anslag för innovation till företagens medfinansiering (och ytterst bedömda
affärsmöjligheter) får, i kombination med det svenska samhällsbyggnadssystemets
uppdelning av kompetenser och skeden på åtskilda affärsområden, orimliga
konsekvenser.
8.6.2.
Viljan att medfinansiera
I enkäten till aktörerna som visat intresse för Agenda Livsmiljö, totalt 125 personer,
framgår att tillgängliga medel för innovationer i deras verksamheter idag är ca 20
miljoner kr/år och att de är beredda att öka sina insatser med ca 25%. Det kan jämföras
med den uppskattade totala finansieringen av tidiga skeden (stadsutveckling och
samhällsplanering) på drygt 20 mkr/år som staten erbjöd 2011 i form av
medfinansiering av innovationsprojekt.
Detta är i och för sig inte helt synonyma projekt eftersom medfinansiering för
aktörernas projekt kommer från fler olika håll. Mycket pekar också mot att insatserna
ökat sedan 2012. Framförallt Boverkets stöd till utveckling av ungdomsboende, men
även EUs och Tillväxtverkets forsknings-, innovations- och affärsutvecklingsstöd har
spelat in. Om konsulternas egna forskningsstiftelser som Arkus, Tyréns, Richert och ARQ
räknas som medfinansiering blir den totala omfattningen snarare 70 mkr och då är
kommunernas insatser inte räknade.
Summering av intervall för aktörernas
medfinansieringsvilja (miljoner kr/2 år)
Som mest
2016-2017
2013-2014
Som minst
70
24
19
55
Tabell 11: Jämförelse av sammanräknade intervall för vilja till medfinansiering jämfört med
tidigare genomförda innovationsprojekt.
Arkitekt- och teknikkonsulterna har i själva verket uppvisat en ökande vilja att investera
i FOI de senaste åren.
68
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Index 100=2007
Utveckling av utgifter för egen FoU,
utvalda näringsgrenar 2007-2013
200
150
100
50
0
2007
2009
2011
2013
Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provningsoch analysföretag
Samtliga näringsgrenar
Varuproducerande företag
Tjänsteproducerande företag
Byggindustri
År
Tabell 14: Utveckling av utgifter för egen FOI bland arkitekt- och teknikkonsulter 2007-2013.
Delutredningen av aktörernas vilja till medfinansiering pekar sammantaget på att det är
rimligt att anta att aktörerna i samhällsbyggnader skulle kunna satsa upp till 70 miljoner
kr/år om staten skjuter till lika mycket. Det skulle innebära en dryg fördubbling av
dagens samlade satsningar.
Tabell 12: Vilja till medfinansiering från de stödjande bakom Agenda Livsmiljö.
Evidensgruppen/evimetrix 2015.
69
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Totalt motsvarar 70 mkr ändå bara 0,025% av hela samhällsbyggandets omsättning på
byggande och anläggning som i ligger omkring 300.000 miljoner kr/år. Här finns en
uppenbar brist på proportionalitet mellan den strategiska innovativa potentialen i tidiga
skeden och den relativt låga ekonomiska omsättning som kan kopplas direkt till affärer i
tidiga skeden.
Djupintervjuerna bekräftar att det är ett tydligt hinder för innovation i
samhällsbyggandet att skarpa test av idéer i stadsutveckling kräver full skala. Det är dyrt
och kräver involvering av flera aktörer som kan vara svåra att hitta och ena. De
intervjuade poängterar att det inte är rimligt att ett litet konsultföretag ska bära hela
risken för innovationer som kommer hela samhället till nytta. Andra hinder de ser
handlar om svårigheten att hitta bra samarbetsparter med kompletterande
kompetenser och affärsmodeller som kan finansiera innovationsprojekt. Incitamenten
för satsningar i tidiga skeden som kommer hela samhället till godo behöver utvecklas. I
avsnitt 7.4 ovan om samverkan diskuteras olika konkreta modeller för att dela risken
och skapa bättre incitament för innovation i tidiga skeden som prövats på marknaden
som kan utvecklas och förbättras.
Men de intervjuade aktörerna ser också flera möjligheter med innovationsprojekt. Det
ger möjlighet för verksamheten att visa ett engagemang för hållbarhetsfrågorna,
integrera kompetenser, utveckla prototyper, stärka exporten och profilera Sverige.
Till detta kan läggas de tendenser till en pågående strukturomvandling som märks bland
arkitektföretagen där företag regelbundet köps upp eller går ihop. De underliggande
drivkrafterna är komplexa, men i grunden handlar det om sjunkande marginaler, en vilja
att ta långsiktig ansvar för sin personal och svårigheter för de många små företagen i
arkitektbranschen att förhandla om rimliga villkor för sina tjänster när
samhällsbyggandet i övrigt domineras av få och stora bolag.
Preliminära resultat från den branschanalys som Sveriges Arkitekter kommer att
presentera i september visar en kombination av ökade försäljningsvolymer, måttligt
ökande vinstmarginaler och stigande lönekostnader. De utmaningar som medlemmar i
Sveriges Arkitekter gett uttryckt för 77 kan tas som exempel på utvecklingsbehov för
aktörerna i tidiga skeden generellt, i privat tjänst, men till del, också i offentlig tjänst:
•
•
•
•
77
Sjunkande timpriser och prispress på arkitekttjänster (eller litet budgetutrymme
i kommunerna och höga krav på finansiering genom avgifter).
Litet utrymme för kreativa tjänster (eller litet utrymme att tänka utanför boxen i
kommunerna).
Svagt mandat för arkitektonisk kvalitet (eller efterfrågan på kvalitet generellt).
Svårigheter att förklara och få gehör för arkitektoniska kvaliteter (eller tekniska
egenskapskrav överhuvudtaget).
Information hämtad från seminarier inom ett internt program för professionsutveckling som ges i 3 steg: regelverket, affärerna och
ledarskapet. Drygt 900 medlemmar har hittills deltagit i dessa seminarier som pågått sedan 2003. Sveriges Arkitekters arkiv.
70
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
•
•
Svårigheter att påvisa de samhällsekonomiska värdena av en god bebyggd miljö
(gäller alla).
Dålig tillgång till konkret kunskap och utbildning relaterad till nya utmaningar
som miljö och hållbarhet (gäller alla).
De affärsidéer som växer fram bland arkitektföretag för att möta marknadens
konkurrens speglar tydligt hur de söker samverkan med andra aktörer och kompetenser
i samhällsbyggandet för att utveckla värdekedjor och knyta affären till fler aspekter än
rena kunskapstjänster. Dessa strategier för affärsutveckling är en indikation på
samhällsbyggnadssektorns pågående integrering:
1. Samarbete med materialindustri. Gemensam produktutveckling och försäljning.
2. Stärkt relation till en byggherre eller byggherrerollen som sådan. Strategisk rådgivning i
tidiga skeden, fastighetsutvecklande roll eller rådgivare, byggande i egen regi etc.
3. Konsult till industrin. Effektiv projektering i industriella processer,
ramavtalsupphandlad utifrån olika systemplattformar etc. Fokus på innovation inom
tekniskt kunnande och standardiserade processer.
4. Konsult till offentliga byggorganisationer. Präglas av LOU med tävlingar, parallella
uppdrag, ramavtal, innovationsupphandling etc. Fokus på innovation som leder till
kostnadseffektivisering, hållbart byggande och det som politiken vill prioritera.
5. Strategisk rådgivare till större byggherreorganisationer, investerare eller gentemot
kommunala och regionala sammanhang. Fokus på innovation av värdeskapande tjänster
och utveckling av ny kunskap om målstyrning och effekter.
Inom alla dessa områden vill Agenda Livsmiljö bidra till att påskynda och underlätta en
pågående strukturutvecklingen för ökad lönsamhet och hållbar tillväxt.
Antal anställda på arkitektkontor per storleksklass 2008
och 2013
1 400
1 200
Antal
1 000
800
600
2008
400
2013
200
500+
200-499
100-199
50-99
20-49
10-19
5-9
1-4
0
Tabell 13: Arkitektbranschens struktur och utveckling 2008 till 2013. Evidensgruppen 2015.
En sammanställning av arkitektföretagens bokslut pekar också på att det finns ett
samband mellan lönsamhet och storlek. Det verkar framförallt finnas en första
71
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
brytpunkt för den affärsmässiga mognaden vid 20 medarbetare då företagen börjar
växa. Sedan accellererar tillväxttakten med ökande storlek för att nå ett maximum i
företag med 100-199 medarbetare. Men även företag som är ännu större har en god
utveckling. En jämförelse med Danmark, som har en hög andel export av arkitekttjänster
(17%), har många fler arkitektföretag med över 200 medarbetare. Det pekar mot att det
finns en potential för ytterligare konsolidering av de svenska arkitektföretagen. Särskilt
om fler lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Idag utgör exporten av
arkitekttjänster 2,3% av företagens omsättning.
72
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
SLUTSATSER
9. Agenda för en hållbar livsmiljö 2025
Staten har en viktig roll i att utmana marknaden genom krav som på sikt ger oss ett
försprång gentemot våra konkurrenter i andra länder. För att genomföra Agenda
Livsmiljö behövs en nationell handlingsplan för en hållbar värdeskapande livsmiljö
2025. Den bör bygga på en satsning på Sveriges internationella styrkor inom hållbar
livsmiljö och boende; den bör sätta människan i fokus; den bör se samhällsbyggandet
som ett sammanhållet innovationssystem och balansera innovationssystemet genom en
särskild satsning för att öka viljan att satsa i tidiga skeden där den värdeskapande
potentialen är som störst.
9.1. Satsa på Sveriges internationella styrkor inom hållbar
livsmiljö och boende
Konkurrenskraften för svensk tjänsteexport inom arkitektur och stadsbyggnad bygger
på en internationell efterfrågan av tjänster som utgår från en värdegrund baserad på
demokrati, miljömedvetenhet och respekt för människors rätt till en god livsmiljö
oavsett ekonomisk status. 78 Stadigheten i det svenska systemet är sannolikt en av de
viktigaste orsakerna till det internationella intresse som riktas mot den svenska
modellen för hållbar stadsutveckling, vid sidan om vår förmåga att implementera
miljötekniska innovationer på en systemnivå.
En handlingsplan bör utgå från en analys av var svensk kompetens kan göra störst nytta
för en internationellt hållbar utveckling. Det stärker vår internationella konkurrenskraft
och underlättar prioriteringar av små resurser inom landet. Genom en ökad
förutsägbarhet för vilka krav och ambitioner som kan förväntas från politiken ges
marknadens aktörer möjlighet att förbereda sig för nästa steg. Sverige är fortfarande
långt från målet om en klimatneutral och socialt inkluderande livsmiljö och det vore
önskvärt om målet för nytt stadsbyggande sattes ännu högre och handlade om hur
bebyggelsen med stöd i en typologisk utveckling kan inkludera ekosystemtjänster,
främja kretslopp och motverka klimatförändringen på ett socialt attraktivt sätt som gör
den klimatfrämjande och bidrar till social integration och hållbar utveckling.
En sådan handlingsplan bör utgöra en del av den kommande forskningspropositionen
för att få verkan. Den bör bygga på en sammanställning av erfarenheterna från
hittillsvarande pilotsatsningar på hållbar stadsutveckling samt åtgärderna för att öka
78
A.a. Vardagslivets arkitektur 2010.
73
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
bostadsbyggandet samt en uppdaterad analys av konkurrensläget inom hållbar
stadsutveckling internationellt.
Den kan ta sin utgångspunkt i sådana förändringar av livsmiljön som underlättar
människors hållbara livsstil i vardagen och insikten att framtidens livsmiljö måste
skapas tillsammans med dem som vill investera i, leva och verka där. De förväntningar
på inflytande, delaktighet och transparens som idag utvecklas på webben och i sociala
medier påverkar även människors agerande inför val av bostad och livsmiljö. Folk vill
veta mer om vad de får och kunna påverka även på ett djupare plan. Därför måste
systemet för stadsutveckling öppnas upp för ökade möjligheter till medskapande och
insyn i effekter av olika alternativ med stöd av interaktiva tekniker. Det kräver i sin tur
ökad kunskap om samband mellan värdeskapande, hållbarhet och en kvalitetssyn som
grundas i medborgarnas helhetssyn på sin livsmiljö. Det kräver både fördjupade
forskningsinsatser och innovation av dialogmodeller.
Ill. 23: Ett av flera visionära projekt med höghus av massivträ som just nu diskuteras i Stockholm.
Men den främsta potentialen är mer normalhöga hus i 6 våningar som kan byggas till låga
kostnader utanför storstadsområdena. Visionär förstudie till bostäder på Loudden 2025 på Norra
Djurgården i Stockholm. Tham Videgård Arkitektkontor på uppdrag av Folkhem.
74
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Det skulle innebära en utveckling av den strategi som gjort Hammarby sjöstad
världsberömt som exempel på hållbar stadsutveckling. Men Hammarby sjöstad började
planeras för 25 år sedan och är nu i det närmaste färdigbyggt. Det vi lärt i sjöstaden
implementeras nu i nya pågående stadsutvecklingsprojekt på Norra Djurgården i
Stockholm, i Hyllie i Malmö och i Frihamnen i Göteborg liksom på många andra håll i
landet. Men nu måste tempot öka. Målet måste vara att ta nästa kliv och ha ett färdigt
demonstrationsområde inom 10 år som spänner bågen ytterligare. Den enskilda
satsning där statens små medel kan ge störst effekt är tjänsteinnovation i tidiga skeden.
Det kommer leda till ett kompetenslyft inom hållbar stadsutveckling och har potential
att ge ett tredubbelt tempo jämfört med den hastighet som Hammarby sjöstad byggdes i.
9.2. Sätt människan i fokus
Agenda Livsmiljö bygger på den strategiska insikten att stadsutveckling sker genom ett
samspel mellan medborgare, företag och ägare som tillsammans utgör ett system av en
mångfald av aktörer och intressenter som tillsammans skapar vår gemensamma
livsmiljö.
Ur de boendes perspektiv är boendet bara en del av en hel livsmiljö och ett väl
fungerande vardagsliv. Det största värdeskapandet i samhällsekonomisk mening
uppstår genom en kombination av bra miljöteknisk standard, upplevelserika
stimulerande miljöer och ett meningsskapande socialt och kulturellt sammanhang. I
dagens samhälle förutsätter det ett förhållningssätt som är redo att möta en mångfald av
värderingar och kulturella uttrycksbehov.
De egenskaper som skapar en hållbar och värdeskapande livsmiljö är svåra att tillföra i
efterhand. Det är mycket lättare att planera för parker, kollektivtrafik och ett rikt utbud
av lokaler, skolor och service innan marken byggts full av bostäder. Forskning visar att
det är livsmiljöns grad av integration av olika egenskaper per ytenhet som skapar de
största långsiktigt hållbara värdena. Därför måste många fler och helt nya aktörer
involveras i stadsutvecklingens tidiga skeden om våra livsmiljöers långsiktiga
värdepotential ska höjas. Det ställer stora krav på kompetens att leda de integrerande
processer som kan skapa en sådan mångfald av samverkande initiativ. Det är ytterst de
som väljer att leva i kommunen som skapar de värden som finns där; som företagare,
anställda eller helt enkelt bosatta.
För att dessa värden ska skapas måste samspelet mellan intressenterna fungera på ett
optimalt sätt. Det behövs ett samhälle och en kommun som har kompetens att avväga de
olika intressena och upprätthålla en god konkurrens och balans mellan utbud och
efterfrågan på marknaden, men även värna grundläggande mänskliga fri- och rättigheter
såsom rätt att uttrycka sig. Kommunen behöver kompetens att styra mot de integrerade
helhetslösningar som skapar störst totalt samhällsvärde på lång sikt och för kommande
generationer.
75
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Bristen på utveckling av bostadsmarknaden pekar mot att samhällets roll i systemet
inom detta område står inför en grundläggande omprövning. Agenda Livsmiljö vill bidra
till att den omprövningen sker på ett klokt och långsiktigt sätt utifrån användarnas och
medborgarnas perspektiv och genom att anlägga ett demokratiskt kulturellt
meningsskapande, socialt och ekologiskt perspektiv på hållbarhet.
Teknik &
Rumsgestaltning
Ekonomi &
Ekosystemresurser
Ill. 24: Systembild av relationen mellan planetens gränser och teknikens och ekonomins roll att
jämka dessa med människans behov. Illustration från okidokis vinnande förslag till stadsplan frö
Vallastaden som nu genomförs som Bo17 i Linköping.
Utvecklingen på bostadsmarknaden pekar mot att fokus hos bostadskonsumenterna
förskjutits från bostadens standard till sammanhanget som bostaden befinner sig i.
Forskare som studerar samband mellan värderingar av bostadsrätter och en bra
livsmiljö pekar på ett antal tydliga framgångsfaktorer där sådant som tillgång till
grönska, kollektivtrafik och varierat utbud av service får ett tydligt genomslag. Även
närhet till sociala nätverk som är betydelsefulla för individen har stor betydelse. En av
de enskilt tydligaste faktorerna är närhet till en bra skola.
Samtidigt är trenden mot ökad individualisering också stark. Internationell forskning
pekar på en trend mot en ökad diversifiering av bostadslösningar som
bostadsbyggandets största enskilda utmaning. I industrisamhället var bostaden främst
en konsumtionsvara för rekreation och närheten till en arbetsplats var det avgörande
kriteriet för val av bostad. I kunskapssamhället har bostaden blivit en produktivkraft i
sig. I dagens samhälle skapas arbetstillfällen snabbare på webben än i grannskapet. Då
blir det viktigare att leva i ett kreativt sammanhang med mycket social interaktion.
Värden skapas av livsmiljön som helhet, där själva bostaden bara är en mindre del, men
samtidigt också potentiellt en mer aktiv del än tidigare. De egenskaper som en bostad
76
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
förväntas ha idag är mycket mer komplexa och mångbottnade än under industrialismen.
Därför krävs också ett mångfaldstänkande för att utveckla framtidens boendelösningar.
Ill. 25: The Tila residential block pilot project in Helsinki, Arabianranta, Finland, 2011, initiated by
architect Pia Ilonen, Talli architects. A radical and successful example of neo-loft living and the
concept of raw space structure measuring 10x10x5 meter for the complete adaptation of clients’
own ideas of how to arrange their 39 apartments individually. 79
Det finns en koppling mellan Sveriges framtida konkurrenskraft som exportnation och
en satsning på tjänsteinnovation i tidiga skeden av stadsutvecklingen. Behovet av
tjänster och systemlösningar inom hållbar stadsutveckling bedöms vara fortsatt stort i
världen. Med en växande befolkning och en ökande levnadsstandard visar analyser av
UN Habitat att planetens resurser inte räcker om det inte sker en drastisk förändring av
sambandet mellan ökande levnadsstandard och resursförbrukning.
Sverige ligger fortfarande i framkant när det gäller systemtänkande och
energieffektivitet. Vi har också en unik position genom vårt fokus på ett praktiskt och
vackert vardagsliv och den respekt för den enskilda människans behov och rättigheter
som följer av vår demokratiska konstitution. Men utvecklingen inom detta område går
nu mycket fort ute i världen. Kina är redan en stor aktör inom infrastruktur och
stadsbyggnad i Afrika, även om lösningarna inte är långsiktigt hållbara ännu så har de en
enorm produktionskapacitet. USA börjar nu också satsa på en hållbar omställning av
sina städer. I båda dessa globala sammanhang har Sverige viktig kunskap att tillföra.
Även inom Europa finns mycket att göra, inte minst i de östra delarna som Polen,
Baltikum, Ukraina och Ryssland, men även i Norge och England efterfrågas svenska
stadsbyggnadstjänster. Men Sverige kan samtidigt inte konkurrera om allt. Vi är för små
79
Böök, N. 2011. ’Tila Housing, Helsinki, Arkkitehti 108 (4), 28-39.
77
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
och kan inte finnas med i alla sammanhang. Vi måste fokusera resurserna på några få
styrkeområden. Vår främsta styrka i den globala konkurrensen är inte
produktionsförmåga, utan att kunna erbjuda nya och smarta tjänster som kan hjälpa
dem som producerar att göra det på ett hållbart sätt. Där ser vi att Sverige behöver satsa
för att hänga med även i nästa runda av hållbar stadsutveckling.
Svensk systemutveckling inom hållbar stadsutveckling samlas kring konceptet
SymbioCity som utvecklas genom en kontinuerlig process av utvärdering och
implementering. Detta systemkunnande har varit ett tydligt styrkeområde de senaste 10
åren för tjänsteexport inom hållbara städer. Det har utvecklats med stöd i exempel som
Västra hamnen i Malmö, Hammarby sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i
Göteborg och mindre kommuner som Växjö som profilerat sig med låga utsläpp av CO2.
Efterhand kompletteras konceptet med fler och tydligare indikatorer för social
hållbarhet. nu senast ICT, vård och omsorg. Det är en aktörsorienterad plattform där
både större och mindre kommuner är aktiva som drivs av Sveriges kommuner och
landsting genom SKL international i samarbete med Business Sweden.
Sverige har ögonen på sig från det internationella samfundet. Flera av världens största
och mäktigaste länder ser Sverige som en viktig samarbetspart i det globala arbetet med
att skapa en hållbar framtid. Inte minst på grund av det demokratiska samhällssystemet
som sätter den enskilda människans val och frihet i centrum. Det ger Sverige som land
goda möjligheter att upprätthålla det välstånd som historiskt sett byggts upp genom
export av kvalitetsprodukter inom främst verkstadsindustri, stål och skog. Områden där
kraft och styrka varit viktigt. Framtidens välstånd byggs av social kompetens och en
kreativ förmåga att definiera de tjänster som utgör kärnan i värdeskapandet. Här kan
Sverige dra nytta av den demokratiska kulturens förmåga att ge utrymme för
människors initiativ och det demokratiska förhållningssättet att börja i användarens
perspektiv vid formandet av tjänster, produkter och processer.
Tjänstesektorn blir allt viktigare för svensk export. Hållbar stadsutveckling är en
tjänsteintensiv sektor som bedöms ha stor potential att bidra till framtidens
välfärdsskapande export. Men det är också en sektor som är djupt förbunden med den
kommunala verksamheten och dess uppdrag att skapa välfärd för medborgarna i en
kommun. Det kunnande som finns i kommunerna, inte minst inom system och
ledarskap, behöver frigöras för utveckling av tjänster och produkter för export. Men
också för att kommunerna ska kunna lära mer av varandra.
Arkitekters erfarenheter av att marknadsföra sina tjänster inom SymbioCity pekar på att
den grund i ett socialt och demokratiskt ansvarstagande som präglar de svenska
konsulternas arbetssätt och tjänster också är en viktig och unik grund för deras styrka
på den internationella marknaden. Här skulle Agenda Livsmiljö kunna bidra till att
utveckla och lyfta den sociala dimensionen för att ytterligare stärka svensk tjänsteexport
inom hållbar stadsutveckling.
78
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Ytterligare ett tänkbart kompletterande styrkeområde som växt fram de senaste åren är
träbyggande. Sedan Sverige tillät flervånings bostadshus i massivträ 1995 har detta
område sakta växt. Motståndet från marknaden har dock varit oväntat stort. Efter att
forskning visat fördelarna med minskade utsläpp av CO2 i träbyggandet har nu till sist
byggtekniken trots allt börjat få genomslag på marknaden. Detta är ett exempel på ett
område där Sverige som Europas största skogsland har en konkurrensfördel
internationellt. Genom strategiskt samarbete med Österrike som idag är teknikledande
har Sverige goda förutsättningar att tillsammans med dem bli världsledande inom
klimatneutral stadsutveckling. Träbyggande har även sociala fördelar genom att det till
ger utrymme för mer flexibla och anpassade boendelösningar och kan användas för att
stödja landsbygdsutveckling.
För att utveckla detta område behövs samverkan mellan flera politikområden såsom
närings-, landsbygds- och jordbrukspolitiken som kan stärka tillväxten utanför
storstäderna och i skogslänen.
Ill. 26: Koncept för internationell student boende med massivträhus för export till Kina på uppdrag
av Shanghais tekniska universitet. AIX arkitekter tillsammans med Skogsindustrin och med stöd av
Tillväxtverket.
79
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
9.3. Se samhällsbyggandet som ett sammanhållet
innovationssystem
Den modell Sverige har idag för bostadsförsörjning har svårt att hantera den långsiktiga
ekonomi som krävs för att planera för bostäder på det allsidiga sätt som krävs för ett
långsiktigt hållbart värdeskapande.
Eftersom ingen enskild aktör inom samhällsbyggandet kan äga systemet som helhet sker
innovationen idag främst i det kortsiktiga perspektivet av att förbättra befintliga tjänster
och produkter.
I samhällsbyggandet är det främst fastighetsägare och kommuner som har
förutsättningar att se de långsiktiga innovationsbehoven och medverka till mer
grundläggande systemförändringar och ramverk för alla leverantörer. Till exempel när
det gäller att samverka kring gemensamma mål och hur arbetet ersätts, hur affärerna
görs. En förutsättning för att arbeta med de långsiktiga systeminnovationerna är att alla
leverantörsleden samverkar på ett bra sätt och kan enas kring gemensamma målbilder
för sådant som kvalitet, pris och leveranstider och framförallt nya sätt att möta
kunderna och definiera sitt gemensamma erbjudande.
Inom området livsmiljö innebär det långsiktiga innovationsperspektivet en helhetssyn
på kostnader och intäkter som även väger in bostadsförsörjningens sociala och
samhällsekonomiska betydelse. Forskning pekar på att i den kunskapsekonomi vi nu
lever i utgör valet av bostadsort en tillväxtfaktor i sig, eftersom det är människorna
själva som är den främsta tillgången. Bostäder utgör idag närmare 70% av den totala
byggnadsytan i stadsutvecklingen och är därför den enskilt viktigaste kvantitativa
faktorn bakom målet att skapa långsiktigt hållbara städer.
Det saknas idag forskning om den mer exakta kvantitativa betydelsen av tidiga skeden
för den långsiktiga hållbarheten hos livsmiljön, men studier av den relativa fördelningen
av fotavtryck från olika aktiviteter i samhället visar att trafiken har det ojämförligt
största avtrycket, åtminstone när det gäller utsläpp av CO2. Studier pekar på att det
samband mellan bebyggelsens mönster, möjligheter till kollektivtrafikförsörjning och
närhet mellan boende, arbete och service som kan påverkas av stadsplaneringen kan
användas för att sänka utsläppen från trafiken.
På byggnadsnivå kan gestaltningen används både för att göra hållbara val tillgängliga för
fler och för att hitta lösningar på integrering av hållbar teknik med boendet som är både
funktionella och vackra och upplevs som meningsfulla av de boende. Med planering och
gestaltning som lyckas dra nytta av medborgarnas kunskap om platsen kan också styra
mot fler kombinationslösningar där flera hållbarhetsaspekter hanteras med ett
helhetsgrepp.
Aktörernas olika ansvar kan i korthet beskrivas på följande sätt:
80
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
9.3.1.
Staten
Staten spelar en viktig roll för att underlätta samverkan dels som finansiär av
högskolornas verksamhet, utbildning, forskning och samverkan, dels som upphandlare
av livsmiljöer genom sina verk och dels genom sin lagstiftning och myndighetsutövning.
Staten kan underlätta innovation på flera olika sätt:
1. Genom direktiv till myndigheter att samverka kring gemensamma
samhällsutmaningar som kräver samordning, dels med varandra och dels i
konkreta samhällsbyggnadsprojekt.
2. Genom större utrymme för innovation och krav på samverkan mellan företag
med olika kompetenser i offentliga upphandlingar.
3. Genom resurser till högskolor och universitet att samverka med företag och
kommuner på både nationell, regional och lokal nivå.
4. Genom sin reglering och samordning av statliga krav i länsstyrelserna underlätta
för kommunerna att arbeta på ett mer följsamt och lokalt anpassat sätt i
stadsutvecklingen.
I alla dessa sammanhang kan staten medverka till en mer innovationsfrämjande
konstruktiv samverkan. Här har den nationella samverkansplattformen för hållbar stad
en viktig roll att spela, inte minst för att utveckla den gemensamma agendan för hållbar
stadsutveckling och sprida goda exempel.
9.3.2.
Högskolorna
Högskolor och universitet har en viktig roll att spela i stadsutvecklingens
innovationssystem både genom den forskning de bedriver, kompetensförsörjning till
samhället och samverkan kring forsknings- och innovationsprojekt där forskare kan
möta praktiker från fältet och bygga en ömsesidig respekt och förståelse. De kan stå
värdar för olika typer av kompetenscentra och bli en mer aktiv agent för
kunskapsdelning utifrån sin roll att värna fri och vetenskapligt validerad kunskap.
9.3.3.
Kommunerna
Kommunerna har en central roll i stadsutvecklingen att skapa en bra lokal spelplan för
aktörerna. Med stöd i länsstyrelsens avvägning av statliga krav och riksintressen,
planmonopolet, markanvisningar och medborgardialoger om gemensamma mål och
strategier som involverar flera olika förvaltningar i kommunen kan kommunen bygga
lokala innovationssystem som driver på utvecklingen. Kommunen kan också genom sin
förvaltningskultur vara mer eller mindre öppen för initiativ från medborgarna och
stödja framväxten av en coachande och aktiv tjänstemannaroll.
81
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Ett exempel är hur Helsingborg kommun arbetar med att uppmuntra lokal odling i sina
stadsdelar. SLU har i ett forskningsprojekt jämfört deras arbetssätt med Malmö och
Göteborg. Deras slutsats är att den kombination av odlingsinspiratörer från kommunen
och lokala föreningar som Helsingborg utvecklat visat sig vara den mest framgångsrika
modellen. Att hitta nya mer agila arbetssätt i kommunerna där kommunala tjänstemän
kan möta lokala aktivister och engagerade medborgare på ett sätt som uppmuntrar
innovationer och nytänkande är en tydlig utmaning för att stärka medborgardialogen i
kommunerna.
9.3.4.
Företagen
Den största utmaningen för att åstadkomma en bättre samverkan kring
stadsutvecklingen är att få de många företagen som gemensamt skapar en hållbar
livsmiljö att samverka på ett bra sätt utifrån de totala samhällsvärden som ska skapas.
Samhällsbyggandet är idag organiserat utifrån en långtgående skedesindelning som
motsvarar de risker och värden som skapas under stadsutvecklingen.
Samhällsbyggnadssektorn omfattar både arkitekter, konsulter, byggherrar,
entreprenörer och materialproducenter. Om alla bostadsrättsföreningar räknas finns
det närmare 100.000 juridiska enheter varav över 75.000 företag. Dessutom samverkar
dessa aktörer med offentliga aktörer som kommuner, regionala organ, myndigheter,
statliga verk och högskolor i utvecklingen av en hållbar livsmiljö.
Ill. 27: Fastighetsekonomisk värdestege, efter Anders Wensfelt, Sveriges Arkitekters program för
professionsutveckling Steg 2, fastighetsutveckling.
82
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Det är dock ytterst få av alla dessa aktörer som har kapacitet att ta ett helhetsansvar för
att bygga nya stadsområden från början till slut. Därför är också resurserna för
samverkan och konceptutveckling i tidiga skeden ofta mindre än vad som vore optimalt.
Det finns heller inget enkelt sätt att säkerställa att kunskaper går förlorade i
överlämningen mellan de olika stegen i värdetrappan, vilket ytterligare hämmar det
totala samhällsvärde som skapas. Här kan staten genom innovationsstöd och en aktiv
näringspolitik möjliggöra samverkan mellan olika kompetenser i tidiga skeden som
marknaden idag inte ser värdet av eller uppfattar som en alltför stor risk.
9.3.5.
Framtidens boende
Framtidens livsmiljö måste skapas tillsammans med dem som vill investera i, leva och
verka där. De förväntningar på inflytande, delaktighet och transparens som idag
utvecklas på webben påverkar även människors agerande inför val av bostad och
livsmiljö. Folk vill veta mer om vad de får. Därför måste systemet för stadsutveckling
öppnas upp för ökade möjligheter till medskapande och insyn i effekter av olika
alternativ med stöd av interaktiva tekniker men också ökad kunskap om värdeskapande
samband utifrån medborgarnas helhetssyn på livsmiljön.
Det är alltför få fastighetsutvecklande aktörer som ser betydelsen av att möta
framtidens boende och bjuda in dem till ett medskapande av hållbara boendelösningar.
Utbudet idag är enahanda och speglar bostadsvanor från 1950-talet. Det behövs fler
alternativ på marknaden och aktörer som vågar satsa på nya boendelösningar som
möter dagens levnadsmönster och underlättar för de boende att genom sitt val av
boende bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Det kräver aktörer som har kompetens att bjuda in de boende i en kollaborativ process
och erbjuder möjligheter till rumslig variation och helhetsgrepp kring livsmiljön. Det
kan kräva att staten ser över regelverket för de allmännyttiga bostadsföretagens
uppdrag och att kommunerna utvecklar nya tjänster som kan stödja medborgare som till
exempel vill ordna så kallade bygg gemenskaper för att få större inflytande över sitt
boende. Det kan kräva aktörer som utvecklar helt nya affärsmodeller för sitt erbjudande
till bostadsmarknaden.
9.4. Stärk innovationssystemet i tidiga skeden
Samhällsbyggandet sett som ett innovationssystem uppvisar stora brister i tidiga skeden
som motverkar vision och mål för agenda livsmiljö. Därför måste en rad åtgärder till
som stärker nuvarande brister i innovationssystemet. Agenda Livsmiljö fokuserar på
åtgärder som stärker innovationssystemet i tidiga skeden och vilken typ av satsningar
som skulle ha strategisk betydelse för att stärka tidiga skeden.
83
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
9.4.1.
Forskning och innovation
Den roll forskning och innovation inom tjänster och system i tidiga skeden spelar för
hela samhällsbyggandets innovationsförmåga behöver stärkas.
Det behövs kunskap om integrerande processer och tolkningsmodeller som utgår från
användaren samt studier om samband mellan livsmiljöns gestaltning och hållbart
värdeskapande.
a) Utveckla kunskap om styrning av långsiktigt samhällsekonomiskt värdeskapande
investeringar i stadsplanering och arkitektur som ger hållbar tillväxt för ökad
transparens och minskad risk i tidiga skeden.
b) Forska om kvalitativa och holistiska förståelsemodeller och evidens för
värdeskapande effekter av hållbar arkitektur och stadsbyggnad.
c) Stöd till forskning om samband mellan social inkludering, boendelösningar och
livsmiljöns egenskaper.
9.4.2.
Kunskapsdelning
Nya metoder för effektiv och värdeskapande kunskapsdelning som stärker
samhällsbyggandet som helhet behöver utvecklas.
Det behövs riktade stöd till metoder för kunskapsdelning med stöd i digitalisering och
Big Data, innovationsupphandling samt karriärsystem som kopplar ihop forskning och
praktik.
a) Stöd till att utveckla nya forskningsmetoder som underlättar kunskapsdelning
och medskapande så att forskarna får bättre tillgång till empiriska data från de
boende i livsmiljön, företagen snabbare tillgång till forskarnas resultat och
rådgivning och de boende ökat inflytande över sin livsmiljö.
b) Stöd till utveckling av praktiska applikationer och sociala medier som stöder
kommunikation för ökad delaktighet och demokratisk styrning av integrerande
processer mot en hållbar livsmiljö.
c) Stöd till företag som erbjuder medarbetare att forska i högskolemiljö som
industridoktorander och till högskolor där forskare medverkar i praktiska
projekt inom ramen för högskolans meritsystem.
9.4.3.
Centrumbildning
Det behövs en nationell centrumbildning som kan bjuda in till tvärdisciplinära samtal
för att bygga ömsesidig förståelse, stödja samverkan mellan olika och nya kompetenser i
innovationsprojekt och möjliggöra ökad rörlighet mellan högskola och verksamheter i
samhällsbyggandet med stöd i en kunskapsdriven affärsutveckling.
84
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
En centrumbildning kan samla aktörer med kompletterande kompetenser för samtal och
innovationsprojekt. Den behöver egna resurser för medfinansiering, rådgivning och
forskartjänster både för doktorander från företag och kommuner och för disputerade
forskare som arbetar i innovationsprojekt.
Ill. 28: Schematisk skiss av spelplanen för agenda livsmiljö och hur ett nationellt centrum för
tjänste- och systeminnovation inom hållbar livsmiljö och boende kan involvera olika aktörer och
överbrygga mellan offentliga och privata aktörer.
OFFENTLIGT
PRIVAT
Privata stiftelser
och donatorer
Myndigheter
Byggherrar
Forskningsförmedlare
Statliga
forskningsfinansiärer
Materialproducenter
Nationellt centrum för
tjänste- och systeminnovation
inom hållbar livsmiljö och
boende
Byggande
statliga verk
Arkitekt- och
teknikkonsulter
Entreprenörer
Högskolor
Regionala
innovationsplattformar
Finansaktörer
85
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Kommuner
9.4.4.
Samverkan
Nya metoder för samverkan både mellan företag med olika kompetenser, i offentlig
sektor på olika beslutsnivåer från kommun till stat och utveckling av den roll ideell
sektor spelar för att stärka samverkan och inkludering av medborgarna.
Såväl företag som stat, kommun och ideell sektor behöver medfinansiering för
innovationsprojekt inom ledarskap, integrerande processer, policy, system och
affärsmodeller som stärker samverkan mellan olika kompetenser. Sådana
innovationsstöd ska kunna sökas både av konsortier och enskilda kommuner, företag
eller civilrättsliga organisationer.
a) Stöd innovationer som fokuserar på metoder och tjänster för integrerande
processer i tidiga skeden som leder till högre grad av komplexitet och inkludering
av både hållbarhet och värde för medborgare, företag och samhälle.
i. Det kan handla om nya metoder för innovationsupphandling,
markanvisningar med krav på kvalitet och hållbarhet.
ii. Det kan handla om nya metoder för stadsutveckling som stärker
utbudet på marknaden till exempel genom ökad planberedskap för
mindre aktörer, planering på en strukturell nivå för bättre
samordning mellan stat och kommun kring infrastruktur,
miljökrav, kulturmiljöhänsyn, trafikplanering och regional
kulturplanering eller strategisk översiktlig planering som skapar
ökad transparens och förutsägbarhet för aktörerna.
86
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Ill. 29: Markanvisning i Brofästet, en kommande etapp i Norra Djurgårdsstaden.
Stockholmshem i samarbete med bland annat arkitektfirman DINELLJOHANSSON
och energiprojektör Incoord för att skapa ett spjutspetsprojekt med fokus på
miljöriktigt byggande och boende.
b) Ge organisationer från civilsamhället möjlighet att söka sociala innovationsstöd
för att utveckla arbetssätt som stöder medskapande och kollaborativ innovation.
i. Det kan handla om att fördjupa och sprida dialogmetodik, skapa
konsortier av kompletterande kompetenser för samverkan i
innovationsprojekt eller nya metoder för samråd med stöd av
sociala medier och liknande.
c) Ge även medborgardrivna idéella föreningar och stiftelser rätt till stöd för
innovationsprojekt i form av förstudier och nätverksbildande med en möjlig
fortsättning i större innovationsprojekt.
d) Stöd och underlätta konsortiebildning mellan företag med kompletterande
kompetenser som samverkar kring värdekedjor i utvecklingen av boende och en
hållbar livsmiljö.
i. Det kan handla om stöd för att koppla ihop företag med liknande
idéer till innovationskonsortier.
ii. Det kan handla om stöd för att utveckla modeller för
kunskapsdelning, risk- och vinstdelning med nya affärsmodeller
eller hantering av upphovsrätt och patent i konsortier inom
samhällsbyggandet.
Ill. 30: Riksby koncept för flerbostadshus av massivträ. Integration av design och
teknik av Martinsson-Murman-Tyréns/Folkhem. Inflyttning 2018 för 66 lgh i
Ulvsunda.
87
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
e) Ge möjlighet till innovationsstöd för organisations-, policy- och processutveckling
på en systemnivå.
i. Det kan handla om kommuner som vill lära av varandra kring
erfarenheter av olika förvaltningsmodeller.
ii. Det kan handla om en kommun som vill ta fram en ny
förvaltningsmodell som underlättar ett integrerande ledarskap.
iii. Det kan handla om kommuner och företag som får en extra resurs
för att utvärdera nya sätt att dela risk med marknaden i den
kommunala verksamheten i samverkan med näringsliv och
högskola till exempel kring innovationsplattformar eller i offentlig
privat samverkan (OPS) eller andra metoder för riskdelning mellan
kommunen och olika investerare.
Ill. 31: Liljeholmstorget i Stockholm där utveckling av trafikknutpunkt för
tvärspårväg kombinerats med tät attraktiv blandstad i tät och agil samverkan med
aktörer på marknaden.
9.4.5.
Implementering
Det behövs finansieringslösningar för att göra prototyper i full skala med dispens från
nuvarande regelverk utifrån vetenskaplig relevans och en process som öppnar för de
omtag som är en viktig förutsättning för innovation i samhällsbyggandet.
a) Skapa utrymme för prototypisering och uppförande av
demonstrationsanläggning i full skala som inte behöver följa dagens regelverk
om de ingår i ett högskolebaserat forskningssammanhang som ger vetenskaplig
relevans.
88
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
i. Det kan handla om innovationsteam som behöver testa idéer direkt
mot kund på marknaden.
ii. Det kan handla om nya koncept som behöver uppföras i full skala
för att testas och utvärderas.
Ill. 32: HSB Living Lab på Johanneberg Science Park i Göteborg i samarbete med
bland andra Chalmers, Tengbom, Bengt Dahlgren, Electrolux och PEAB.
89
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
10.
Referenser
Andersson, Roland et al: Så skapas attraktiva städer av nationalekonomen.
Reforminstitutet 2014.
Ballantyne, Perrie: Innovationstävlingar – en guide. Centre for Challenge Prizes april
2012. (Vinnova 2015)
Boston Consulting (2010): Winning in Emerging Market Cities: Guide to the World’s
Largest Growth Opportunity.
Boverket april 2014: Vision for Sweden 2025.
Boverket rapport 2015:1: Plattform för hållbar stadsutveckling – tillsammans för ett
bättre liv i staden. Delrapport 2015 tillsammans med Naturvårdsverket,
Energimyndigheten, Tillväxtverket och Trafikverket.
Boverket rapport 2015:15: Delrapport regeringsuppdrag – Uppföljning av stöd för
innovativt byggande.
Boverket rapport 2015:18. Behov av bostadsbyggande: Teori och metod samt en analys
av behovet av bostäder till 2025.
Bradley, K. Tunström, M och Gunnarsson-Östling, Ulrika: Socioekologisk stadsutveckling
– begrepp och lokal praktik. Arkitektur förlag 2015.
Byggindustrin januari 2015: Utan fungerande finansiering stannar bostadsbyggandet.
Studie av Evidensgruppen.
Böök, N. 2011. ’Tila Housing, Helsinki, Arkkitehti 108 (4), 28-39.
Dehan P. (1999), Qualité architecturale et innovation,Paris: Plan Urbanisme
Construction Architecture
Delegationen för hållbara städer som publicerades den 30 juni 2012: Femton hinder för
hållbar stadsutveckling. Slutrapport SOU M 2011:01/2012/66
Delshammar, Tim et al: Utvärdering av projekt Planteringar utan gränser i Helsingborg.
SLU, fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap.
Rapport 2014:27, Alnarp 2014.
Ekelund, Björn: Rumslig legitimitet - när hållbar utveckling medvetandegörs. LTU 2010.
Eriksson, Anders C, Söderlund, Nils et al: Kajer mot det gröna – Handbok i
stadsplanering. Utgiven i juni 2015 av Järfälla kommun.
Flash Eurobarometer 382a Europeans’ satisfaction with rail services, 2013.
Formas 2011: Forskningsöversikt hållbar stadsutveckling.
90
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Grillner, Katja och van Toorn, Roemer et al: Rethinking the Social in Architecture - The
Reader. (Eds) Architecture in Effect, Stockholm 2013.
Gromark, Sten: Arkitekturprojektet som Kunskaps- och Innovationsstrategi.
Underlagsrapport för Agenda Livsmiljö från Arkitekturakademin/Chalmers 2015.
Gromark, S. 2012a. Ombyggnad med omtanke om det sociala i boendets arkitektur, i
Johansson (red.), Miljonprogrammet: Utveckla eller avveckla? Formas fokuserar nr 20:
renoveringsboken; Stockholm, Formas 179-94.
Grontmij 2008: Uppföljning av miljöbelastning i Hammarby sjöstad.
Grosvenor: Resilient Cities Research Report
Grundel, Ida: Jakten på den attraktiva regionen - En studie om samtida
regionaliseringsprocesser. Karlstad University Studies 2014:58.
Hillgren, Per-Anders: Plattformar för innovation och hållbar stadsutveckling. Malmö
university K3 – konst, kultur och kommunikation, mötesplatsen för social innovation
MEDEA. Presentation på Boverkets konvent 2014.
IVA och Sveriges Byggindustrier 2014: Klimatpåverkan från byggprocessen.
Johansson, Magnus et al: Från kunskapskryp till transdisciplinära kunskapsagenter: om
att dela och översätta kunskap i utvecklingen av urbana stationssamhällen. Pågående
forskningsprojekt Mistra Urban Future, Region Skåne, Region Halland och Länsstyrelsen
i Skåne.
Jordbruksverket rapport 2013:35: Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i
kommunernas fysiska planering.
Keeley, Larry , Walters, L. Pikkel, H. R. och Quinn, B: Ten types of innovation: The
discipline of building breakthroughs. 2013.
Kreiner, K. (2007). Strategic Choices in Unknowable Worlds. Copenhagen: Center for
Management Studies of the Building Process.
Krupinska, Jadwiga: What an architecture student should know 2014.
Linn, Björn : Arkitektur som kunskap, Byggforskningsrådet, Stockholm 1998.
Lipstadt. H 1989, The experimental tradition.
Listerborn, Carina; Parker, Peter och Johansson, Magnus et al: SAMPRODUKTION AV
PLATSER: Former för deltagande i utveckling av mötesplatser längs Rosengårdstråket
av samma författare, 2014.
Malmö stad 2013: Malmös väg mot en hållbar framtid: Hälsa, välfärd och rättvisa.
Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart.
Malmö stad: Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö: Inriktning för Malmö
stad 2014.
91
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Marcus, Lars: Urbanmorfologi som forskningsfält i underlagsrapport för Agenda
Livsmiljö, Arkitekturprojektet som Kunskaps- och Innovationsstrategi. Red. Gromark, S.
Chalmers/ Arkitekturakademin 2015.
Marcus, Lars och Berghauser Pont, Meta: Vikten av rätt mått. Artikel i Arkitektur 3-2015.
Mellander, Charlotta och Florida, Richard: The Rise of Skills: Human Capital, the Creative
Class, and Regional Development. CESIS Electronic Working Paper Series Paper No. 266,
March 2012.
Mercer: Quality of Living Survey
Malmqvist, Tove; Liljenström, Carolina et al: Byggproduktionens miljöpåverkan i
förhållande till driften. Livscykelberäkning av klimatpåverkan av ett nyproducerat
flerbostadshus i betong med lågenergiprofil. Miljöstrategisk analys på KTH i samarbete
med IVL och Skanska Sverige AB, Grön affärsutveckling. TRITA-INFRA-FMS 2014:02
Naturvårdsverket rapport 5903, november 2008: Konsumtionens klimatpåverkan.
Niedomysl, Thomas: Residential preferences for interregional migration in Sweden:
demographic, socioeconomic, and geographical determinants, 2005.
Nilermark, Kerstin et al: Bostadens yttre värden. Länsstyrelsen i Skåne Län,
Samhällsbyggnadsavdelningen i mars 2008.
OECD Regional Outlook 2011: Building resilient Regions for Stronger Economies.
OECD Territorial Reviews Stockholm 2011.
Parker, Peter och Johansson, Magnus: CHALLENGES AND POTENTIALS IN
COLLABORATIVE MANAGEMENT OF URBAN COMMONS. Malmö högskola 2012.
Psilander, Kurt: ”Hur små byggherrar lyckas” 2004 respektive ”Kostnader i
bostadsbyggandet”, 2008. KTH.
PWC: Cities of opportunities
Ranhagen, Ulf och Groth, Klas: Symbio City Approach. A conceptual framework for
sustainable urban development. SKL International 2012.
Ranhagen, Ulf: Att integrera hållbarhets- och energifrågor i fysisk planering – metoder
och verktyg etapp 2. Slutrapport i uthållig kommun- delprojektet fysisk planering för
hållbart samhälle. KTH Avd för Urbana och Regionala Studier 2012.
Regeringens Direktiv 2014:69: Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och
design. Enmansutredare Christer Larsson.
Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och Innovation.
Riksdagens handlingsprogram för arkitektur, form och design – Framtidsformer antaget
1998.
Riksdagens Miljömål antagna 2009.
92
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Rockström, Johan et al: Planetary Boundaries - Exploring the Safe Operating Space for
Humanity. Portland State University PDXScholar Institute for Sustainable Solutions
Publications, Institute for Sustainable Solutions Publication nr 1-1-2009.
Rönn, Magnus: A Theory for Assessing Quality in Architecture Competitions. Artikel I
Nordisk Arkitekturforskning 1-2012.
Siemens: Green Cities Index
Spacescape och Evidensgruppen 2011: Värdering av stadskvalitet. Rapport till
Stockholms stads stadsledningskontor och Regionplanekontoret vid Stockholms
landsting.
Statens Energimyndighet 2008: Koldioxidvärdering av energianvändning. Vad kan du
göra för klimatet?
Statens Fastighetsverk 2014: Värdig entré. En skrift om innovation och allas rätt att gå in
genom samma dörr från.
Stockholm Resilience Center tillsammans med KTH och KIT: Q-Book Albano 4
Sustainability preview. Akademiska hus 2010.
Stockholms stad juni 2014: Norra Djurgårdsstaden uppföljning av hållbarhetskrav för
byggnader.
Strong, J. (1996). Winning by Design - Architectural Competitions. Oxford:
Butterworth Architecture.
Svenska Institutet 2012: Den svenska modellen – synen på den svenska
samhällsmodellens relevans i omvärlden.
Sveriges Arkitekter 2012: Intern rapport Arkitekternas Forskningsforum.
Sveriges Arkitekter: Arkitektur för vardagslivet. Sveriges Arkitekters exportkatalog
2010.
Sveriges Arkitekter: Att utbilda arkitekter - Sveriges Arkitekters utbildningspolicy 2013
på https://www.arkitekt.se/arkitektens-kompetens-enligt-sveriges-arkitekter/
Sweco Strategy: Kritiska faktorer för framgångsrik samfinansiering inom
samhällsbyggnad. Rapport 2014-05-20, Johanna Lundberg et al.
TMR/Landstinget Stockholm 2014: Stockholmsregionen i utveckling - Uppföljning av
OECD Territorial Reviews Stockholm 2011.
TMR/Landstinget Stockholm rapport 2011: Stockholmsregionen i utveckling.
Tyréns 2012: Omvärldsanalys demografi och bebyggelse.
UN Habitat: Urban Patterns for a Green Economy: Leveraging Density.
Utan fungerande finansiering stannar bostadsbyggandet. Byggindustrin januari 2015.
93
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Wadeskog & Nilsson: DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN Att värdera de
ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och ung. SEE AB
2008.
Wadeskog & Nilsson: Idéer för livet. Sammanfattning av studie av, Skandia 2008.
Wangel, Josefin: Hur hållbara är Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden?
Forskare vid avdelningen för Miljöstrategisk analys på KTH 2013. Artikel i antologin
Hållbarhetens villkor. Arena: Malmö.
White et al 2015: c/o city om Ekosystemtjänster i stadsplanering – en vägledning
framtagen med stöd från Vinnova och ARQ i samarbete med Stockholm Resilience
Center, White, Ekokultur, JM m.fl.
Wickström, Louisa och Bouanani, Karima: Hållbar stadsutveckling och ekonomins roll
med fallstudie av Hammarby sjöstad. Examensarbete nr 41 från institutionen för
Fastigheter och byggande, Samhällsbyggnadsprogrammet på KTH 2010 under
handledning av prof. Hans Lind.
WSP Analys & Strategi 2011: Bebyggelselokaliseringens betydelse för koldioxidutsläpp
och tillgänglighet.
94
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
11.
Bilaga. Aktörer som registrerat intresse för agenda livsmiljö
ahlqvist-almqvist arkitekter
AIX arkitekter
ALMA arkitekter
Arkitekthögskolan i Umeå
Arkus
ARQ
BAU arkitekter
Bengt Dahlgren konsult
Bo Berge, arkitekt Umeå
Bo Trygg
Brommesson arkitektur
Brunnberg & Forshed
BSK Arkitekter
BTH fysisk planering
Chalmers arkitektur
Cine architecture
Connectors Malmö
Culinaire Architectuur
Ekologigruppen
Equator Stockholm AB
Eskilstuna kommun
Europan
Evidensgruppen
Fojab Arkitekter
95
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Färgfabriken
gba-ark Gunilla Rommerskirchen
general architecture
Guringo
Göteborgs handelskammare
Göteborgs stad
Hauschild + Siegel
HSB Living Lab
Incoord AB
Iterio
Johanneberg Science Park
Järfälla kommun
Key Future
Kjellander+ Sjöberg
Konstfack
KTH arkitektur
Landskapslaget
Link arkitektur
Lunds universitet, arkitektur
Malmö högskola
Malmö stad
Marge
Midroc
Mistra Urban Futures
Murman arkitekter
NAISvefa
Nyréns
96
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
Okidoki
Omniplan Staffan Schartner
Prefab design studio
RA arch
Rat Dragon production
Reflekta
Rework, Carl Mossfeldt
Richertska fonden
Riksbyggen
Sahlestrom Spence
SBK Värmland
Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB
Semrén-Månsson arkitektkontor
SLU Landskapsarkitektur
SP Stadsbyggnad
Spacescape
Spridd
Stockholms Stad, stadsbyggnads- och exploateringskontoren
Studio Ram
Tengbom
TYP kulturkapital
Urbio
Umeå kommun
Vellinge kommun
White
Älvstranden AB
Totalt 78 aktörer
97
Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.
AGENDA LIVSMILJÖ är en nationell strategisk innovationsagenda för en hållbar livsmiljö och
boende. Agendan är ett initiativ från Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik- och Designföretagen i
samverkan med Byggherrarna, Arkitekturakademin och Malmö stad. Den har utarbetats i samråd
med närmare 300 aktörer och experter under ett års tid och genomförts med stöd från Vinnova.
Agenda stöds av ett 80-tal företag, kommuner och högskolor som arbetar med tjänste- och
systeminnovation i tidiga skeden av samhällsbyggandet. Vi är alla beredda att utöka våra insatser
inom agendans område.
98
