Björksund

36 Björksund, Nyköpings kommun
orangeriet sett från sydväst.
Björksund
björksund 2:2, tystberga socken,
nyköpings kommun.
Vid Björksund finns ett orangeri sannolikt uppfört på 1740-talet och en
äldre vinkast sammanbyggd ett sadeltaksväxthus från 1950-talet. Herrgården är privatägd.
Miljö
den ekonomiska kartan från
En tät lindallé leder upp till huvudbyggnad med flyglar. Orangeriet ligger
1950-talet.
norr om huvudbyggnaden och ytterligare ett stycke norrut ligger vinkasten och sadeltaksväxthuset. Nordost om denna anläggning ligger en lång röd lada som bland annat använts
för fruktförvaring och som snickeri för trädgårdsmästaren. Mellan huvudbyggnaden och orangeriet finns en
Vinkast æ
nyligen restaurerad trädgårdsmur i gråsten. I trädgårß Växthus
den finns också gamla askar som lär vara planterade på
ã Orangeri
1500-talet.
Historik
I Fordna och närvarande Sverige nämns att ”Trädgården,
smakfullt anordnad, har en vidd af sex tunnland och är
försedd med ett drifhus af sten.” Om det är orangeriet,
vinkasten eller någon annan växthusbyggnad framgår
inte.
Björksund, Nyköpings kommun 37
till höger: vinkasten och
sadeltaksväxthuset.
nedan t v: trädgårdsmuren med
huvudbyggnaden i bakgrunden.
nedan t h: ladan med fruktrummet
och trädgårdsmästarens snickeri.
interiör i fruktrummet.
orangeriet
Orangeriet uppfördes sannolikt på 1740-talet i samband med att de av Carl
Hårleman ritade flyglarna byggdes. Byggherre var Erika Juliana Brahe enligt
nuvarande ägare. Arkitektoniskt finns vissa likheter med till exempel bandade lisener och rektangulära väggfält med ”urgröpta” hörn som är liggande
på den övre delen av orangeriets västra fasad men stående på flyglarnas
gavlar. Som helhet däremot är de helt väsensskilda då orangeriet har det
för denna typ av byggnad vanligt förekommande pulpettaket. Det ovanliga
med orangeriet är att dess huvudfasad ligger mot väst-sydväst. Av denna
anledning har man förmodligen vid något tillfälle ansett sig behöva ett
ensidigt växthus vid orangeriets sydöstra gavel för att man lättare skulle
kunna tillgodogöra sig solens värme och ljus.
I den nordvästra delen av orangeriet låg trädgårdsmästarbostaden. Det
stora rummet mitt på den sydvästra fasaden användes för övervintring
och rummet intill för torkning av kryddor. Rummet bakom övervintrings-
38 Björksund, Nyköpings kommun
rummet var rotfruktsförråd. Mot sydväst i det som nu är växthusdel fanns
ett krukrum.
Orangeriet har alltid innehållit en bostadsdel i den norra delen av orangeriet. Från 1960-talet har orangeriet enbart haft denna funktion. Men ett
par förrådsrum finns fortfarande kvar.
växthusanläggningen
Växthusanläggningen består av två delar, dels en vinkast mot väster och
dels en bod med sadeltaksväxthus i den östra delen. Vinkasten är av en typ
som kan vara mycket gammal och är enligt nuvarande ägaren uppförd på
1700-talet.
Växthusdelen med den norra byggnaden innehållande omplanteringsrum och pannrum lät uppföras av den nuvarande ägaren på 1950-talet.
Sadeltaksväxthuset användes för tomatodling och var ursprungligen mycket
längre, vilket framgår av den ekonomiska kartan från 1950-talet.
ovan t v: orangeriets sydvästra
fasad. uppmätningsritning, 1970,
byggkonsult nyköping ab,
gårdsarkivet.
ovan t h: uppmätningsritning, 1970,
byggkonsult nyköping ab,
gårdsarkivet.
nedan t v: orangeriet sett från
norr.
nedan t h: orangeriet sett från
söder.
Björksund, Nyköpings kommun 39
Byggnadsbeskrivning
orangeriet
Orangeriet är ovanligt på grund av att dess huvudfasad ligger mot sydväst
och att en växthusdel har funnits vid orangeriets gavel mot sydöst. Förmodligen är detta ett senare tillägg. Orangeriet mäter 26,15 x 11,10 m exteriört.
Orangeriet är idag till största delen ombyggt till bostad.
Orangeriet är murat på en grund av sten och putsat med en gulfärgad
slätputs. Lisener, blinderingar, listverk och fönsteromfattningar är vita.
Dörrar och fönsterbågar inklusive karmar är målade ljust grå. Sockeln är
spritputsad och rosafärgad.
nedan: växthusanläggningen från
sydväst med vinkasten i förgrunden.
nedan t h: växthusanläggningen
från nordost.
växthusanläggningen
Växthusanläggningen består av fyra delar, den gamla vinkasten mot sydväst
och vid dess nordöstra gavel ett garage och intill detta ett sadeltaksväxthus
med tillhörande omplanteringsrum och pannrun. Mot norr finns ett öppet
förråd.
Garaget har portar både mot sydost och nordväst. En del av garagerummet ligger en halvtrappa upp i samma nivå som omplanteringsrummet
vid nordöstra gaveln. Under hela omplanteringsrummet finns ett pannrum
som nås via en trappa i omplanteringsrummet. Pannrummet är idag vattenfyllt.
Vinkasten är murad och spritputsad. Garaget och omplanteringsrummet har en trästomme med locklistpanel. Fasaderna är ljusgula med vita
knutar. Det bakomliggande förrådet är uppfört i trä och rödfärgat. Växthuset är i trä och glas och står på en gjuten betonggrund.
Vinkasten värmdes ursprungligen av en rökkanal som finns kvar vid kastens norra vägg. Ugnen och skorstenen togs bort på 1950-talet. Idag finns två
kamflänsradiatorer i kasten. Pannan i växthusdelen eldades med spån från
gårdens sågverk. Idag finns det elradiatorer i sadeltaksväxthuset i huvudsak
för att ge lite extra tillskottsvärme om det kommer frost när man satt igång
drivningen.
40 Björksund, Nyköpings kommun
Värden
Orangeriet vid Björksund har med sitt pulpettak ett typiskt utseende för
ett orangeri från tidigt 1700-tal. Däremot har det inte den placering med
långsidan mot söder som är det ideala. Det har, som det ser ut idag, inte
heller några stora fönster i denna fasad. För att få ytterligare klarhet i hur
orangeriet fungerat och hur det sett ut krävs ytterligare arkivstudier och en
noggrannare dokumentation av byggnaden.
Vinkasten är ett typiskt exempel på hur en vinkast kunde se ut på 1700talet eller under 1800-talets första hälft. Trots att glastaket är utbytt är den
murade stommen ändå bevarad. Sadeltaksväxthuset är ett typiskt exempel
på en växthusanläggning från 1950-talet om än med ett kortare växthus än
det ursprungliga.
Orangeriet är värdefullt enligt följande kriterier ur kulturhistorisk synvinkel: Dokumentvärde: arkitekturhistoriskt värde (Hårleman). Upplevelsevärde: arkitektoniskt, konstnärligt och miljöskapande värde samt symbolvärde. Förstärkande, övergripande motiv: sällsynthet. Orangeriet tillmäts
särskilt kulturhistoriskt värde (Grupp I).
Växthusanläggningen är värdefull enligt följande kriterier ur kulturhistorisk synvinkel: Dokumentvärde: teknik- och industrihistoriskt värde
(rökkanalen). Upplevelsevärde: miljöskapande värde och kontinuitetsvärde.
Förstärkande, övergripande motiv: autenticitet/äkthet. Anläggningen tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde (Grupp I).
interiör i vinkasten.