IV. Attans! en film om tillgänglighet

Fördjupningsmaterial för
studiecirkelledare till filmen
”Attans! en film
om tillgänglighet”
© Projekt Tillgängliga bostadsområden,
Handikappförbunden, Sundbyberg 2010
Texter: Zdenka Sramkova
Foto: Claes Herrlander
Grafisk form: Emma Arwidson
2
Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................... 5
I. Olika gruppers behov inom tillgänglighet ....................... 6
1. Personer med nedsatt rörelseförmåga ................... 6
2. Personer med synskada (blinda och synsvaga) ..... 7
3. Personer med hörselskador ................................... 7
5. Personer med medicinska funktionsnedsättningar . 8
6. Personer med kognitiv funktionsnedsättning.......... 9
7. Funktionsnedsättningar i samband med stigande
ålder ......................................................................... 10
II. Utemiljö ...................................................................... 11
1. Gångväg .............................................................. 11
2. Ramper ................................................................ 13
3. Trappor ................................................................ 14
4. Gångpassage och övergångsställe ...................... 15
5. Belysning ............................................................. 17
6. Information ........................................................... 18
7. Stora öppna platser.............................................. 19
8. Ledstråk ............................................................... 19
9. Möbleringszon, gatumöblering ............................. 20
10. Cykelparkering ................................................... 22
11. Vegetation .......................................................... 22
12. Buller, akustik..................................................... 23
13. Ledstråk ............................................................. 24
14. Busshållsplats, kollektivtrafik.............................. 25
3
15. Cykelbanor ......................................................... 26
16. Lekplatser .......................................................... 27
17. Offentliga toaletter .............................................. 29
18. Handikapparkering ............................................. 30
III. Innemiljö .................................................................... 32
1. Bostadshus i bostadsområde .................................. 32
2. Offentliga lokaler ..................................................... 40
IV. Attans! en film om tillgänglighet ................................. 48
Förslag till frågor kring de olika temana .................... 48
Källor och litteraturförteckning ........................................ 67
Användbara länkar ......................................................... 68
4
Inledning
Hur skapar vi ett samhälle för alla, där alla kan vara
delaktiga oavsett funktionsförmåga? En hinderfri miljö
innebär en trygghet för alla människor och bidrar till en
långsiktighet i samhället. ”Attans! en film om
tillgänglighet”, med tillhörande studiematerial, ger
fördjupad kunskap till den som behöver och vill lära sig
mer om vad tillgänglighet innebär.
En hinderfri byggd miljö är en av förutsättningarna för
delaktighet och engagemang. Tillgängliga miljöer innebär
en trygghet för alla som har någon form av
funktionsnedsättning, bestående eller tidsbegränsad. Men
för tillgänglig samhällsplanering krävs kunskap och
utbildning. Ökad kunskap om tillgänglighet gör att
miljöer kan planeras rätt från början och att kostsamma
anpassningar senare kan undvikas.
Ökad kunskap om tillgänglighet gör också att miljöer kan
planeras rätt från början och att kostsamma anpassningar
senare kan undvikas. Men för att klara av detta krävs
information och utbildning.
Handikappförbundens projekt Tillgängliga
bostadsområden har tillsammans med ABF producerat
”Attans! en film om tillgänglighet” med tillhörande
utbildningsmaterial.
Att förstå behovet av förändringar, att vilja förändra och
ha kunskap att förändra utgör grundtanken i detta
material. Filmen är både textad och syntolkad.
”Attans! En film om tillgänglighet” har ett pedagogiskt
upplägg där tittaren lär sig om tillgänglighet och får
många aha-upplevelser utifrån att personer med olika
funktionsnedsättningar guidar och diskuterar hur de
upplever olika miljöer.
Följande fördjupningsmaterial hjälper användaren att
förstå filmen och fördjupa den kunskap filmen förmedlar.
5
I. Olika gruppers behov inom
tillgänglighet
1. Personer med nedsatt rörelseförmåga
Nedsatt rörelseförmåga kan vara förorsakad av olika
anledningar, såsom smärta, hjärnskada, reumatism, hjärteller lungsjukdom och minskad ork.
Vanligtvis kommer också rörelsenedsättning som en del
av det naturliga åldrandet. Den kan vara mer eller mindre
tydlig för omgivningen beroende på om personen
använder någon form av hjälpmedel eller inte.
Personer med begränsad rörelseförmåga kan ha nedsatt
kraft och rörlighet i övre och/eller nedre kroppen,
gångsvårigheter, dålig balans, problem med finmotorik
med mera.
Personer med rörelsefunktionsnedsättning behöver hissar,
ramper, korta avstånd, tillräckliga manöverytor, lågt
placerade reglage, släta beläggningar, vilplatser och
förflyttningsplatser utan nivåskillnader. Även små
nivåskillnader, som exempelvis ojämnheter i beläggning,
trösklar och kantstenar, kan bilda stora hinder.
Ett hinder kan även vara för korta tider för en passage, för
långa trappor utan vilplan, fel utformade ramper, ej
greppvänliga balansstöd eller avsaknad av dem.
6
2. Personer med synskada (blinda och
synsvaga)
En person som är synsvag har svårt att läsa, trots
korrigering med glasögon, eller har svårt att orientera sig
med hjälp av synen.
En majoritet personer med användbara synrester kan läsa
tryckta texter om texten är tillräckligt stor. God kontrast
och logisk layout ökar läsbarheten.
Olika synskador resulterar i olika förutsättningar att
orientera sig. Många har försämrad synskärpa eller
begränsat synfält – därför måste viktig information finnas
centralt i blickfältet. Andra är ljuskänsliga eller har dåligt
kontrastseende. Vissa personer med synskador saknar helt
syn eller har endast förmåga att skilja på ljus och mörker.
Gravt synskadade och blinda människor får lita till den
information de kan få via känsel, hörsel och lukt i
kombination med erfarenhet, logisk tänkande och stark
koncentration.
Orienteringen sker genom användning av teknikkäppen,
därför måste det finnas ytkontraster och nivåskillnader att
känna av.
Ledstråk, det vill säga kontinuerlig ledande linje från start
till mål, och orienteringspunkter, markeringar, bra
belysning och icke bländande material är nödvändiga.
Olika inslag i den fysiska miljön ska vara behjälpliga för
förmedling av information – taktila plattor med logisk och
informationsbärande utformning eller akustiska signaler.
3. Personer med hörselskador
Den vanligaste hörselskadan är hörselnedsättning.
Tinnitus (brus/pip i öronen), Menières sjukdom (yrsel,
hörselnedsättning, tinnitus) och ljudöverkänslighet är
andra, som ofta förekommer i kombination med
hörselnedsättning.
7
En hörselnedsättning kan betyda begränsning i vissa
situationer, men kan också betyda total avsaknad av
hörförmåga.
Det finns personer som har levt med sin hörselskada
sedan barndomen och personer som fått sin hörselskada i
vuxen ålder och därför genomgått en stor omställning från
hörande till hörselskadad. Ingen hörselskada är den andra
lik och ingen hörselskadad person är den andra lik, därför
kan behoven variera. Men alla hörselskadade behöver bra
ljudmiljö.
Hörapparater kan inte fullt ut kompensera nedsatt hörsel,
även om de ger många hörselskadade bättre möjligheter
att uppfatta tal och andra ljud. I dåliga ljudmiljöer kan det
vara svårt att höra med hörapparater, eftersom de
förstärker störande omgivningsljud. Det är därför viktigt
att ljud från exempelvis trafiksignaler är rätt inställda och
att övrigt buller begränsas.
En del har svårt att uppfatta talad information även i
lugna ljudmiljöer. Det måste därför alltid finnas
textinformation, klara visuella signaler och tydlig
skyltning. Textinformation och skyltning krävs för att
underlätta orienteringen.
God riktad belysning är nödvändig för att kunna avläsa
munrörelser, teckenspråk med mera.
5. Personer med medicinska
funktionsnedsättningar
Allergier, överkänslighet, stomi, inkontinens eller epilepsi
hör till medicinska funktionsnedsättningar, som oftast inte
är synliga för omgivningen.
Överkänslighet och allergier innebär att man är känsligare
än normalt för påverkan av vissa ämnen eller
elektromagnetisk strålning. Vanligaste allergena är pollen,
avgaser, damm, kemikalier, rök och dofter, som kan ge
8
snuva, astma, eksem eller huvudvärk. För en allergiker
ska det finnas möjlighet att i största utförbara mån kunna
undvika det man får symtom av, som t.ex. pälsdjur,
parfymerade produkter, pollen med mera. Att kunna sitta
ner och vila en stund är viktigt och vilutrymme som också
tillåter placering av hjälpmedel av olika sorter ska finnas.
Miljön ska också vara fri från fukt och mögel, lättstädad
och rökfri.
Besvär hos personer med elöverkänslighet kan yttra sig
som trötthet, hjärtproblem, värk, illamående samt hudoch ögonbesvär.
Att undvika allergiframkallande växter och material och
att placera ut bänkar underlättar förflyttning för personer
med överkänslighet.
Det ska finnas gott om allmänna toaletter som är
hygieniskt och storleksmässigt anpassade för byte av
stomibandage eller annat hjälpmedel.
Rymliga hygienrum och hissar är också viktiga för
personer med epilepsi. För dem är det också nödvändigt
att det inte finns vassa kanter och hörn, samt att oroliga
ljud-, ljus- och mönstereffekter undviks.
6. Personer med kognitiv funktionsnedsättning
Kognition handlar om de processer som sker i hjärnan då
vi tar emot, bearbetar och förmedlar information.
Den kognitiva förmågan kan påverkas av bland annat
utvecklingsstörning, traumatisk hjärnskada, stroke, afasi,
NPF – neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,
demenssjukdom, Whiplashskada eller psykisk
nedsättning.
Personer med kognitiv funktionsnedsättning kan behöva
stöd vid förflyttningar eller för att kommunicera. För dem
som använder rullstol behöver det finnas offentliga
9
toaletter som medger rum för både rullstol och assistens,
samt plats för en brits.
Personer med utvecklingsstörning har ofta flera
funktionsnedsättningar som rörelse-, syn- och/eller
hörselskada.
Det är viktigt att miljön är ordnad och att man lätt kan
känna igen sig i olika situationer eftersom
funktionsnedsättningen ofta innebär att personerna måste
lära in ett förflyttningsmönster för att klara sig själva i
utemiljön. Av denna anledning är det viktigt med tydlig
och lättförståelig information om exempelvis
avstängningar och flyttning av busshållsplatser och andra
förändringar i miljön för att underlätta orienteringen. Text
och siffror kan vara svåra att förstå, därför fungerar
symboler och färgmarkeringar i skyltningen bättre för en
person med utvecklingsstörning.
Personer med kognitiv funktionsnedsättning har behov av
att få en tydlig och strukturerad information, exempelvis
inför möten (t ex med myndighetspersoner) och
konferenser. Miljön ska inte medföra störande ljud som
såsom fläktar och apparatbrus, skrammel och buller av
olika slag. Det ska finnas en möjlighet at dra sig undan till
en lugnare miljö. Även informationen om maten och dess
innehåll samt när mat serveras är viktig för dessa
personer. Allt som går att förutsäga ska man ge
information om. Tydligt och gärna i punkter.
7. Funktionsnedsättningar i samband med
stigande ålder
Med stigande ålder följer ofta en viss
funktionsnedsättning då rörelseförmågan blir nedsatt,
styrkan och uthålligheten minskar, reaktionstiden blir
långsammare, samt syn och hörsel blir sämre.
10
Många använder rullator som gång- och balanshjälpmedel
vilket ställer krav på beläggningar, kantavfasningar,
alternativ till trappor och lutningar.
Äldre blir långsammare både i reaktioner och rörelse i
övrigt och behöver bland annat längre passagetider vid
övergångsställen.
II. Utemiljö
1. Gångväg
11

Gångvägens bredd bör vara 1,5 meter, vid
frekventerade stråk bör bredden vara 2,0 meter
alternativt 1,8 meter med möjlighet till vändning
med jämna mellanrum.

För personer med rörelsenedsättningar är det
viktigt att gångytan är jämn, halkfri och
tillräckligt bred för möte. Gångytornas
beläggning ska vara jämn, plan, hårdgjord,
snöröjd och halkskyddad.

Både för rörelsehindrade och synskadade är svårt
att ta sig fram genom sprucken asfalt, branta
lutningar utan kontrastmarkeringar och
ledstänger, eller lutningar i sidled. Lutningar
både i längs- och tvärled leder till svårigheter för
personer som sitter i rullstol eller personer som
har gångsvårigheter.

Tvärlutningen bör vara 1:50 både för
tillfredsställande vattenavrinning och tryggt
framförande av rullstol.
12

Längslutningen bör vara 1:50-1:40 för att
människor med gångsvårigheter och personer i
rullstol ska kunna klara att röra sig i gångbanan.
Där det finns större höjdskillnader bör ramper
byggas. Eventuella trappor ska också
kompletteras med ramper. Genom att anlägga en
ramp i gången, med ledstänger på båda sidor,
underlättar man för rörelsehindrade.

Gångbanor och gångvägar ska förses med räcken
vid lutning kring 8º och avåkningsskydd om det
finns intill liggande branter. Gångbroar bör förses
med ledstänger på grund av den större
halkrisken.

Mopedhinder, pollare, bommar och andra hinder
ska kontrastmarkeras och placeras på så sätt att
det inte hindrar framkomligheten eller säkerheten
för personer med funktionsnedsättningar.

Gångvägar ska vara jämnt och väl belysta.

Fasta objekt och byggnadsdelar som kan utgöra
fara eller hinder ska placeras och utformas så att
risken för ofrivilliga sammanstötningar
begränsas. Där så inte kan ske ska hindren
varningsmarkeras, både visuellt och taktilt i
marken.

Smågatsten är olämplig som beläggning på
gångytor ur tillgänglighetssynpunkt. Om en
gångväg eller trottoar är belagd med smågatsten
ska beläggningen kompletteras med plattor i
cement eller natursten med en minsta bredd av 90
cm och förses med mötesplatser och vändzoner
för att tillhandhålla god framkomlighet för
personer med funktionsnedsättningar. Plattor får
inte ha täta skarvar och skall så långt möjligt ha
raka, icke fasade, kanter för att undvika
skakningar och snubbelrisker för personer med
rörelsenedsättningar.

Variationer i ljushet och struktur i
markbeläggningen underlättar för personer med
synnedsättningar och nedsatt
orienteringsförmåga.

Mönster som framträder taktilt eller kontrasterar
i färg mot beläggningen i form av cirklar eller
tvärgående ränder på gångytor kan försvåra
orienteringen och vara vilseledande.

Ledstråk ska finnas för att leda synskadade till
entréer och andra målpunkter, eller för att
indikera förändringar i riktning, trappor, ramper
eller korsande väg.

På öppna ytor ska det finnas särskilda ledstråk
till viktiga målpunkter.
2. Ramper
13

En ramp ska ta upp högst 0,5 meter i
höjdskillnad. Vid större höjdskillnad måste
rampen delas upp i sektioner med vilplan
emellan.

Ramperna kan vara tio meter långa med maximal
lutning 1:20 (på allmän platsmark) eller sex meter
långa med maximal lutning 1:12 (på tomtmark).

Mellan två efterföljande ramper ska det finnas ett
två meter långt vilplan.

Fri bredd på rampen ska vara 1,3- 1,5 meter.
Rampen får maximalt luta 1:50 i sidled

Beläggningen ska vara hård och jämn för att
minimerar risk för halka. Början och slutet av
rampen ska markeras med avvikande
ljushetskontrast.

Ledstång ska finnas på båda sidor av rampen.
Ledstångshöjd ska vara både 90 cm och 70 cm för
att rullstolsburna ska kunna använda den nedre
ledstången som stöd. Rampers räcken ska ha ett
mellanrum mindre än 10 cm eller mer än 23 cm
eftersom små barn riskerar att fastna med
huvudet. Avåkningsskyddet ska också finnas på
båda sidor om rampen och utformas som en kant
på minst 40 mm, helst 100 mm (om rampen inte
är placerad utmed fasaden).

Ramper ska vara väl belysta, speciellt vid början
och slut.
3. Trappor
14

En nybyggd trappa ska alltid kompletteras med en
användbar ramp eller hissanordning.

Räcke, halk- och snubbelfri yta och
kontrastmarkeringar vid trappor underlättar för
alla.

För att öka säkerheten för synskadade personer ska
trappor, som skjuter ut, markeras (visuellt och
taktilt), eller kringbyggas. Vid fribärande trappor
ska trappans undersida antingen byggas in eller
märkas ut i markplanet med exempelvis
stensättning eller en kant. Trappor ska också
förskjutas ur gångvägens riktning för att minska
risken för att synskadade personer ska undgå att
uppmärksamma trappan.

Trappor utomhus bör ha minst tre trappsteg och bör
inte överstiga åtta trappsteg per trappavsats.
Vilplanet ska vara minst 1,3 meter långt.

Längre trappor ska avdelas med vilplan och gärna
med sittmöjlighet.

Fri bredd på trappor bör uppgå till minst 1,5 meter.
Trappor bör vara raka. Trappor bredare än 2,5 meter
ska förses med ett mitträcke.

Trappor ska förses med ledstång på båda sidor.
Ledstången ska kontrastera i ljushet mot
omgivningen, vara greppvänlig även vid
infästningarna, och löpa förbi nedersta och översta
stegframkanten i med minst 0,3 meter. Ledstänger
bör löpa oavbrutet även längs vilplan.

Nedersta och översta trappsteget i varje trapplopp
ska kontrastmarkeras i ljushet över hela trappsteget.
Översta markeringen vid trappavsats kan vara
mellan 0,4-0,8 meter djup. Ljusare
kontrastmarkeringen än trappan är att föredra.

Trappor ska vara väl belysta, speciellt vid början och
slut.
4. Gångpassage och övergångsställe
15

En gångpassage är en plats där fotgängare korsar
körbanan i samma nivå som fordon. Lutning ner till
körbanan ska vara så liten som möjligt, maximalt
1:12.

Synskadade personer med teknikkäpp tar oftast ut
riktningen med hjälp av kanten vid gångbanan.
Övergångsstället ska därför vara placerat vinkelrätt
(90°) mot trottoarkanten . Om det inte är möjligt att
åstadkomma ska man sätta upp en pollare med
riktningsangivelse.

Kantstenarna ska kontrastera i ljushet minst 0.4
enligt NCS mot trottoar och körbana.

För personer med funktionsnedsättningar är ett
övergångsställe med ljud- och ljusreglering den
säkraste platsen att korsa en gata. Övergångsstället
ska vara utformat så att både syn- eller
rörelsenedsättning kan använda det. För en säkrare
övergång bör längden på övergången minskas med
hjälp av en avsmalnad körbana eller eventuellt refug
så att endast en körbana behöver passeras i taget.
16

Ledstråk med varningsplattor ska byggas i
anslutning till övergången vid övergångsställen.

Trottoaren vid övergångsstället ska ha en visuell och
taktil ledning fram till trottoarkanten. För
riktningsangivelse är lämpligt att det också placeras
en pollare, med en taktil karta över situationen på
toppen, i anslutningen till övergångsstället.

Övergången mellan körbana och gångbana ska
kunna uppfattas taktilt.

Stolpar och pollare måste ha sådan ljushetskontrast
mot omgivande ytor att de kan uppmärksammas
både i dagsljus och i mörker.

90-100 cm av övergångsstället ska vara avfasat till 0kant och belagt med slät, hårdgjord, halkfri yta för
att underlätta för personer med rullstol och rullator.

Man måste tänka på att personer som är helt utan
syn och som orienterar sig med teknikkäpp har
mycket svårt att hålla riktningen då ledyta saknas.

Ev. refug ska markeras i kartan vid pollare och vara
täckt med avvikande beläggning.

Äldre personer och personer med
funktionsnedsättning behöver längre tid på sig för
att korsa en gata. Ljussignaler måste anpassas efter
detta.

Den bäst fungerande utformningen av
signalreglerade korsningar innebär att det finns två
tryckknappslådor. En på den sida av stolpen där
ledstråken mynnar mot trottoarkanten och en
placerad i underkant 0,8 meter ovanför planytan i
nivå med nollad kantsten.

På tryckknappslådans ovansida bör en riktningspil
finnas och vertikalt bör en taktil karta i upphöjd
relief placeras, som återger övergångsställets
utformning.

Stolpar och pollare ska kontrastmarkeras i ljushet
mot omgivande ytor.

Där det är naturligt för fotgängare att korsa en gata
bör alltid en användbar gångpassage anordnas. Det
ska inte vara nödvändigt för en person med
rörelsenedsättning att behöva ta långa omvägar för
att hitta nersänkt kantsten för passage över köryta.

Gränsen mellan köryta och gångbana ska alltid
markeras tydligt – både i struktur och i
ljushetskontrast. Ledstråk till gångpassagen ska
finnas.

Eventuell refug bör vara 2 meter bred så att cyklar,
barnvagnar och rullstolar ryms helt inom refugens
bredd.
5. Belysning
17

Gångvägar och gångbanor ska vara väl belysta,
detta innebär att belysningen är jämn utan obelysta
markytor och att det inte förekommer skarpa
skuggor.

Mörkare utrymmen, såsom tunnlar, eller portiker,
bör belysas även dagtid, för att undvika bländning
vid övergången från en mörkare till en ljusare plats.

God belysning är extra viktig vid gångpassager och
övergångsställen, vägkorsningar, busshållsplatser,
vid ramper och trappor och självklart vid fasta
hinder.

Ljuskällan ska vara avskärmad (ska inte synas), för
att undvika bländning.

Stolpar ska kontrastmarkeras i ljushet mot
omgivningen.
6. Information

Skyltar bör placeras och utformas så att både
stående och rullstolsburna kan läsa dem.

De ska placeras utanför gånglinje, men det ska vara
möjligt att komma tätt intill dem.

Informationsskyltarna ska vara lättlästa, tydliga,
lätta att förstå samt ha ljushetskontraster.

De ska vara belysta. Ytan ska inte ge reflexer, så att
bländning elimineras.Informationsskyltar ska
kompletteras med punktskrift, relief samt
bildsymboler (piktogram).
Tillgänglighet
för personer
med Hörselnedsättning.
18
Tillgänglighet
för personer
med Allergier.
Internetkafé.

Gångytan ska hållas fri från skyltar, reklam eller
andra hinder.

Näringsidkarna i området ska upplysas om regler
för hinderfri miljö, för att undvika att reklam och
dylikt bildar nya hinder i den fysiska miljön.
7. Stora öppna platser

När det gäller torg och öppna platser är det viktigt
att tänka på möjligheten för synskadade personer
att orientera sig.

Bra belysning och någon typ av ledstråk är
nödvändigt.

Torg och öppna platser ska till största delen utgöras
av släta ytor som medger förflyttning för personer
med rörelsenedsättningar.

Det mest frekventerade stråken över torg och
öppna platser ska beläggas med en slät, hårdgjord
och halkfri yta.

Gångstråken bör utformas så att en synskadad
person eller en människa med någon form av
kognitiv funktionsnedsättning kan hitta
hållpunkter i miljön.

Det ska finnas anpassade sittplatser i anslutning till
torg och öppna platser.
8. Ledstråk

19
Ledstråken på öppna platser behövs och kan
utgöras av olika typer av kanter, tydliga gränser
vid exempelvis olika beläggningar, kontraster i
ljushet, blomsterarrangemang och belysningar.
Taktila plattor används där det inte går att
åstadkomma ledstråk på annat sätt. På öppna
platser som leder fram till busshållplatser och
övergångställen bör däremot någon typ av taktila
plattor alltid användas.
9. Möbleringszon, gatumöblering
20

Sammanhängande stråk bör utformas med
lättbegripliga och tydliga gångzoner och
möbleringszoner.

Möbleringszonen är ett område där man kan
placera till exempel papperskorgar,
bänkar, cykelställ, stolpar, skyltar och planteringar.

En möblering, som ger en strukturerad miljö,
underlättar för personer med
orienteringssvårigheter, speciellt med
synnedsättningar, men också för personer med
rörelsenedsättningar, eftersom de är beroende av
ett sammanhang och en kontinuitet i miljön.

Möbleringszonen ska skiljas från gångbanan med
visuell och taktil markering. Det ska finnas en
skyddszon på 0,6 meter närmast trottoarkanten och
en möbelfri zon närmast husfasaden ska vara minst
2,1 meter bred. Möbleringszon kan övervägas om
trottoaren är 4 meter bred.

Både tillfälliga och permanenta fasta objekt som
kan utgöra hinder, till exempel uteserveringar,
bänkar, cykelställ, skyltar, stolpar och blommor,
bör placeras i möbleringszoner på ett sådant sätt att
de inte hindrar framkomligheten eller utgör en risk
för personer med nedsatt orienterings- eller
rörelseförmåga. Skräpkorgar ska vara placerade i
närheten av sittplatser, busshållsplatser eller
monteras på befintliga stolpar. Dock inte på stolpar
vid övergångsställe eftersom de då utgör ett hinder
för passerande. Inkastet på skräpkorgen ska
placeras 0,9 meter ovanför marken för att personer
som använder rullstol ska kunna nå upp.

Bänkarna ska inte utgöra ett hinder för fotgängare,
därför ska de dras ut från gångytan och utmärkas
med kontrasterande färg så att de upptäcks av
synskadade.
21

Det bör finnas bänkar utplacerade i områden där
många äldre, funktionshindrade och sjuka bor och
vistas, exempelvis vid vårdcentraler och längs
gångvägar kring särskilda boenden för äldre och
personer med funktionsnedsättningar.
Viloplatserna ska placeras utmed ett avstånd som
varierar med avseende på hur många fotgängare
som trafikerar sträckan. På starkt frekventerade
sträckningar och vid målpunkter bör avståndet
mellan vilplatser vara cirka 25 meter. Inom
bostäders närområden bör avståndet vara omkring
100 meter. I stora parker och friluftsområden bör
avståndet mellan viloplatserna inte överstiga 250
meter.

Det är viktigt att placera soffor på vilplan före och
efter backar, vid torg, affärer, centrum och liknande
platser i kommunen. De bänkar som placeras i
anslutning till backar ska placeras på en plan yta.

Vilplatser bör placeras även vid busshållplatser
som saknar väderskydd.

En bänk ska både vara lätt att sätta sig i samt resa
sig ur och vara bekväm. Bänken ska ha både ryggoch armstöd och sittytans plan ska inte vara
bakåtlutande. Ryggstödet ska luta lite bakåt. Det får
inte finnas något tvärstag under bänkens framsida
som hindrar när man reser sig upp. Sitthöjden på
sofforna ska vara 0,45–0,5 meter. Armstödet ska
placeras 0,2 meter över sitthöjden. Armstödet ska
vara greppvänligt och skjuta ut något över sittytans
framkant. Armstödet ska ha en rundad avslutning.
En hårdgjord och plan yta med plats för
rullstol/rullator – minst 1 meter bred – bör lämnas
intill bänken.

Uteserveringar ska vara avgränsade så att de inte
utgör ett hinder för personer som har nedsatt
orienteringsförmåga. Alla ska kunna passera utan
risk. Gångbanan utanför uteserveringen måste ha
en bredd som tillåter rullstolsburna att passera utan
problem, det vill säga att det måste finnas minst 1,5
meter fri gångbana mellan gata och uteserveringen.

Uteserveringar ska vara tillgängliga för alla, därför
ska möbleringen vara ordnad så att även personer
med rullstol kan ta sig in och sitta där. Det ska
alltid göras en avgränsning, exempelvis ett räcke,
mot gångbanan. Räcket ska kontrastera i ljushet
mot omgivningen, vara 0,9 meter högt och ha en
nedre tvärslå 0,1–0,2 meter över mark. På så sätt
kan personer med synnedsättningar som använder
orienteringskäpp observera uteserveringen både
taktilt och visuellt.

Otillgängliga uteserveringar ska inte få tillstånd.
10. Cykelparkering

Cykelparkeringar placeras i närheten av
frekventerade målpunkter.

Cykelparkeringen ska placeras utanför gångbanan.
Om det inte är möjligt ska det finnas en tydlig
avgränsning i form av kantsten eller liknade.

Cykelställ bör inte placeras intill husfasaden av
hänsyn till synskadade som har behov av
hinderfrihet längs fasader.

Synskadade har svårt att upptäcka cykelställ, som
är låga tunna och metallfärgade, och de bör därför
undvikas.
11. Vegetation

22
Växter ska inte placeras så att de inkräktar på
gångstråk och därmed förhindrar
framkomligheten. Träd och buskar får inte placeras
på sådant sätt och på platser där de kan skapa
otrygghet. Växter ska inte placeras så att de
skymmer belysningsstolpar när de växer till sig.
Växter ska placeras på sådant sätt att nedhängande
grenar inte hänger lägre ner än 2,2 meter från
gångbanan.

Undvik växter med grunt växande rötter intill
gångvägar. Rötterna kan växa ur asfalten och
medföra snubbelrisk. Det gäller särskilt poppel och
pil.

Träd- och buskgallring ska göras regelbundet så att
växtligheten inte sprider sig över gångbanor.

Vissa växter kan vålla stora problem för allergiska
personer.
•
•
Växter som är allergiframkallande bör
undvikas vid gångstråk och offentliga platser
som busshållsplatser, förskolor och skolor:
Björk, sälg, hassel och al, syren, ginst,
schersmin, hyacint, spirea och hägg prästkrage,
ringblomma och krysantemum.
Växter som är lämpliga på allmänna platser och
är bra att placera vid starkt frekventerade
områden :
barrträd, lind, fruktträd, oxel, rönn,
hästkastanj, lärk, bärbuskar, rosor, klematis,
nypon och rhododendron, tuvbildande
grässort.
12. Buller, akustik
23

Buller är mycket störande för personer som
använder hörapparat, har tinnitus, är ljudkänsliga
eller har orienteringsproblem, då det försvårar
deras möjlighet att uppfatta samtal och
information.

Buller kan även utlösa yrselattacker för
hörselskadade personer med yrselproblem.

Även för personer med psykiska
funktionsnedsättningar är buller ett problem.

På öppna platser där det finns reflekterande
fasader kan oönskade ekoeffekter uppstå. Dessa
kan man dämpa med växtlighet och oregelbundna
fasader.

Det är viktigt att ny bebyggelse placeras så att
buller minimeras. Särskilt viktigt är det i
bostadsområden, på platser där barn och
ungdomar vistas samt på platser för lek och
rekreation.
13. Ledstråk
24

Ett ledstråk är en kontinuerlig kedja av naturliga
och konstgjorda ledytor och eventuella
varningsytor mellan start- och målpunkt. De är
nödvändiga för synsvaga och blinda, men
underlättar orientering även för andra grupper.
Ljushetskontraster i miljön underlättar för alla,
men är särskilt viktiga för personer med
synnedsättning och utvecklingsstörning.

Ledstråk kan vara räcke, husvägg, trottoarkant,
kontrasterande ränder eller färger på
markbeläggningen, skillnader i markbeläggning,
kombination grus och asfalt eller asfalt och
gräskant.

I första hand ska naturliga ledytor användas, som
exempelvis avgränsningar mellan olika material
(gräs- betongplattor, grus – asfalt), kantsten eller
låga räcken mot rabatter, husväggar,
trottoarkanter, buskar.

Konstgjorda ytor utomhus ska vara ca 0,6 meter
breda. Även belysning, där ljusen anger
gångriktningen, kan vara en del av vägledningen.

Ljushetskontrasten ska vara tydlig i alla väderlek
och alla dagsljus och i kvällsbelysning.

För att undvika hinder och faror vid förflyttning
behövs extra varning för synskadade. Det kan vara
kanter och taktila plattor som tydliggör gränserna
mellan den säkra och riskfyllda ytan.

Taktila plattor ska användas konsekvent så, att
man skiljer på ledytor med riktningsangivande och
på varningsfunktionen. Sinusplattor och
ribbplattor anger riktning, kupolplattan uppfyller
varningsfunktion.

Taktila plattor ska omges med släta ytor (asfalt,
stora betongplattor, granithällar).
14. Busshållsplats, kollektivtrafik
25

Vid busshållsplatser ska det finnas taktil och i
ljushet kontrasterande markbeläggning i ett
ledstråk för att underlätta orienteringen.
Ledstråket ska sluta i en markering där bussen ska
stanna. Ledstråket bör hänga samman med det
övriga gångvägsnätet och dess ledstråk.

Avvikande markbeläggning längs med kantstenen
ökar säkerheten för personer med nedsatt
orienteringsförmåga.

Kantstenshöjden ska vara 16 cm. Kantstenen vid
den förutsatta bussingången ska markeras taktilt
och kontrastera i ljushet mot den övriga
beläggningen.

Hållplatsen ska vara utrustad med en sittbänk
anpassad för personer med funktionsnedsättning
oavsett om det finns väderskydd eller inte. En
frekventerad hållplats bör ha en lutningsbräda
utanför regnskyddet.

Om det finns väderskydd ska detta placeras längst
fram vid hållplatsen cirka 2,0 meter från
trottoarkant. Det ska finnas plats för rullstol under
väderskyddet.

Hållplatsområdet ska vara tydligt markerat och
skyddat från cykeltrafik och andra störande
företeelser.

Information ska finnas i form av informationstavla
och tidtabeller med stor text, linjekarta samt
närområdeskarta. Informationstavlan ska placeras
så att mittpunkten är cirka 160 cm från marken.
Det är en fördel om eventuella trappor och stora
lutningar utmärks på kartan.

Skriven information, utom tidtabeller, bör även
finnas i punktskrift. Löpande text ska vara skriven
med små och stora bokstäver eftersom text med
enbart stora bokstäver är svårare att läsa.

Det bör finnas digital realtidsinformation om
avgångar och linjer, samt möjlighet att få samma
upplysning via högtalare. All information som ges
elektroniskt ska vara både visuell och akustisk.

Vid terminaler ska orienteringstavla, som visar hur
terminalen är utformad, vara taktil.

God belysning krävs för att underlätta orientering
läsning av information och tidtabell.

Det ska finnas cykelparkering i anslutning till
busshållsplatsen som är avgränsad från
gångvägarna och inte hindrar personer med
funktionsnedsättningar.

Cykelbana ska dras bakom busshållsplats så att
förbipasserande cyklister inte utgör en fara för avoch påstigande.

Gångvägen till närmaste anslutningsväg ska vara
utan hinder.
15. Cykelbanor

26
Det bör finnas en tydlig separering mellan
fotgängare och cyklister. Separeringen ska både
vara taktil och visuell för att synskadade ska kunna
uppfatta den både med teknikkäppen och med sina
synrester.

Helst bör cykelytor och gångbanor separeras
fysiskt, till exempel i olika nivåer, med gräsyta eller
räcke emellan. Eller ska det finnas taktil och visuell
avskiljare i form av olika material och färger samt
en målad separeringslinje.

Övergångsställe ska vara utformat så att cyklister
får, precis som bilar, vänta tills fotgängare passerar
och korsande fotgängare ska ha företräde. Vid
signalreglerade gångpassager ska signalen också
omfatta cykelbanan.

När gång- och cykelbana korsar varandra är äldre
och personer med funktionsnedsättningar särskilt
utsatta. Synskadade personer har svårt att orientera
sig, därför är det viktigt att tydliggöra korsningen.
Hörselskadade är beroende av visuell information.
För rörelsehindrade personer är det viktigt med
avfasningar och att korsningen är hinderfri.
16. Lekplatser
27

En lekplats ska vara en mötesplats, där alla kan
umgås och leka på lika villkor. Därför är det viktigt
att anpassa lekplatser så att även barn med
funktionsnedsättningar ska kunna leka och
utveckla sina sinnen, motorik och sociala
färdigheter.

Lekplatsen ska också anpassas så att föräldrar med
funktionsnedsättningar kan delta i barnens lek.

Lekredskap ska kontrastera i ljushet mot
omgivningen. Det ska också finnas markeringar
som räcken, förändring av markbeläggning och
kontrastskillnader för personer med nedsatt
orienteringsförmåga.
28

För att man ska kunna orientera sig måste
lekplatsen ha en enkel och logisk struktur.
Riktmärken och ledstänger ska placeras så att de
underlättar användningen av lekplatsen för
personer med olika former av nedsatt
orienteringsförmåga.

Inom lekplatsen ska det inte heller finnas för stora
avstånd mellan de olika aktiviteterna.

En taktil modell av lekplatsen bör tas fram till stöd
för barn och föräldrar med synskada. Det är
lämpligt att dela upp lekplatsen i olika rum, dels
för att få vindskydd och dels för att vid behov
minska antalet sinnesintryck. Platserna måste dock
utformas så att de inte medför ökad risk för
oönskade tillhåll.

Sol- och regnskydd bör placeras vid bänkar där
barnen sitter.

Tillgängliga lekredskap ska kunna hålla för lek för
både större och tyngre barn och vuxna på grund av
att barn med utvecklingsstörning leker högre upp i
åldrarna, att en del barn kan väga mer än
genomsnittet och för att föräldrar ska kunna
komma fram till de olika lekredskapen och delta i
leken.

Nivåskillnader kan vara stimulerande så länge de
är framkomliga. Barn och föräldrar som använder
rullstol måste kunna ta sig fram och kunna delta i
leken.

Sand kan ersättas med till exempel speciella
gummiplattor eller syntetiskt stötskydd.

I trappor behövs räcken och vilplan. Räcken måste
ha ett mellanrum mindre än 10 cm eller mer än 23
cm eftersom små barn riskerar att fastna med
huvudet.
17. Offentliga toaletter
29

Vid platser där flera toaletter finns ska minst en
toalett uppfylla de krav som ställs på en
handikapptoalett. Om bara en toalett finns ska
denna uppfylla kraven för en handikapptoalett
med storleken minst 2,2 x 2,2 meter.

Toalettutrymmet ska utformas på ett sådant sätt att
personer med rörelse- eller
orienteringsnedsättningar kan nyttja den.

Toaletter ska hållas fräscha och välstädade. Vid
städning ska parfymfria rengöringsmedel
användas.

Entrén ska vara utan trappsteg eller kompletteras
med ramp och vilplan framför ingången.

Om en ramp måste anläggas, ska ett vilplan med
minst 2,0 x 2,0 m finnas framför ingången.
Beroende på dörrens placering i förhållande till
nedåtgående trappa eller ramp ska vilplanet
förlängas med 0,5 m åt trappans/rampens håll för
att förhindra fall.

Dörren bör vara utan tröskel eller ha mjuk
gummitröskel, vara utåtgående och ha minst 0,90
meter fritt passagemåttet när dörren står öppen 90
grader.

Dörren ska vara försedd med greppvänlig
låsfunktion och med ett draghandtag på dörrens
insida, placerat med centrum 0,8 m över golvet.

Det ska finnas utrymme så att en person i rullstol
kan få plats att sätta rullstolen bredvid toalettstolen
på valfri sida. Det ska också finnas plats för
eventuell assisterande person. På vardera sidan om
toalettstolen ska alltså finnas ett fritt utrymme på
minst 90 cm och framför toalettstolen ett fritt
utrymme på minst 1,50 meter. Ska toaletten kunna
användas av personer med större utomhusrullstol
måste det fria utrymmet framför toalettstolen vara
en cirkel med minst 2,0 meter i diameter.

Inredningsdetaljer ska kontrastera i ljushet mot
omgivande ytor. Larmanordning ska finnas nåbar.

Toaletten kan innehålla skötbord som också ska
vara användbart för personer med rörelseoch/eller synnedsättningar. Höjden på skötbordets
skiva i nerfällt läge ska vara 80–85 cm.

Se gärna
http://www.magotarm.se/Documents/verksamhet/Krav
specifikation%20toaletter.pdf för att få veta mer om
tillgång, användbarhet, utformning och inredning
av toaletter
18. Handikapparkering
30

Parkeringsplatser för personer med
rörelsenedsättningar ska finnas i anslutning till
målpunkter exempelvis vid vårdcentraler,
affärscentrum, apotek och andra offentliga lokaler.

Parkeringsplats för funktionshindrade personer bör
anordnas inom 10 meter från entrén (maximalt 25
meter).

Antalet handikapparkeringsplatser måste beräknas
utifrån vilken verksamhet som finns i närområdet.
En riktlinje kan vara 5 procent av det totala antalet
platser i en kommundel.

Vid större gemensam bilparkeringsyta ska följande
gälla: Vid mer än tio platser och mindre än 100
platser, ska fem procent vara handikapplatser, dock
minst två. Vid fler än 100 platser ska det vara tre
procent handikapplatser, dock minst fem platser.
31

En del av handikapparkeringsplatser bör vara extra
breda (5 meter) för att medge in- och urstigning
med rullstol från båda sidorna av bilen eller vid
användande av bilar med instigning genom ramp
på sidan av bilen. Om det endast finns en
handikapparkeringsplats, bör den vara av den
bredare typen.

I bostadsområden ska tillräckligt många
parkeringsplatser anordnas med handikappsmått
för både boende och gäster.

Parkeringsfickan bör vara i samma nivå som gatan.
En avfasning mellan gata och trottoar ska finnas i
omedelbar anslutning till
handikapparkeringsplatsen.

Parkering utmed gata ska vara minst 7 meter lång.
Bakom en längsgående parkeringsplats ska det
finnas en ramp upp till gångytan. Parkeringsplats
som är placerad vinkelrätt mot trottoaren ska vara
minst 3,6 meter bred.

Parkeringsplatsen måste vara plan, med en högsta
lutning på 1:50. Annars försvåras in- och urstigning
för personer som använder rullstol eller rullator.

Parkeringsplatserna ska vara tydligt markerade och
skyltade, helst med markerade in- och
avstigningsytor. Parkeringsplatserna ska vara väl
belysta, vilket innebär jämn belysning med en
tillräcklig ljusstyrka (???)

Markvärme eller skärmtak bör finnas vid
handikapparkeringsplatser.
III. Innemiljö
1. Bostadshus i bostadsområde

Bostadshus ska vara tillgängliga och användbara
för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga. Hänsyn ska också tas till
människor med olika former av överkänslighet och
allergi. Bostadshusen ska kunna användas
permanent av de boende och samtidigt uppfylla
besökstillgänglighetskraven.

Personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta
sig fram till, komma in i, förflytta sig i och vistas i
byggnaden.

Speciellt ställs krav på utformning och färgsättning
av förflyttningsvägar som trappor, ramper,
korridorer, dörrar med mera och att utformningen
av gemensamma utrymmen beaktas. Strömbrytare,
eluttag, manöverorgan för hissar och dylikt ska
vara lämpligt utformade.
Angöring

Angöringsplats, ett ställe där till exempel färdtjänst
och taxi kan stanna, ska finnas nära entrén.
Avståndet till entrén ska vara högst 25 meter, helst
inte längre än 10 meter.

Det ska finnas en hinderfri gångväg mellan
entréerna till byggnaden och angöringsplats,
parkeringsplats och hållplats för kollektivtrafik. Det
innebär bland annat att marken ska vara fast, jämn,
utan nivåskillnader och utan kanter eller branta
lutningar.
Entré till flerbostadshus

32
Alla entréer till flerbostadshus ska vara tillgängliga
för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga. Det innebär att alla dörrar
som förses med dörrstängare, eller andra tunga
dörrar, också ska förses med elmotordrivna
dörröppnare. Manöverdon för dörröppnare bör
placeras med centrum 0,80 meter från golvet eller
marken och minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter,
från hörn eller dörrbladets framkant i
ogynnsammaste läge. Dörrar ska vara utan tröskel
och ska ha fritt passagemått på minst 90 cm.

Det behövs tydligt markerad dörr, synligt handtag,
tydlig skyltning och bra belysning minst 70 cm fritt
intill dörrens handtagssida.

Postboxar ska vara tillräckligt lågt placerade och
med avlastningsskiva, vilket underlättar för alla.

Byggnad bör utformas så att ramp inte behöver
anordnas för att nå entrén. Det ska finnas en
tillräcklig stor plan yta framför entrédörren cirka
2,0 x 2,0 meter (lutning högst 1:50).

Entrén ska vara kontrastmarkerad med minst 0,40
enligt NCS (Natural Color System) mot omgivande
ytor och entrén ska vara tydligt skyltad med stora, i
ljushet kontrasterande, siffror så att personer med
synnedsättning lättare upptäcker dem. Bredvid
dörren på handtagssidan bör det finnas en mindre
skylt i upphöjd relief på 1,4–1,6 meters höjd.

Belysningen ska vara jämn och inte bländande samt
lysa upp husnummer, kodlåspanel, manöverdon,
med mera. Belysningsstyrkan bör vara 300 lux vid
mörker och 500 lux vid dagsljus.

Skrapgaller bör vara nedsänkt med täta blad.

Innanför entrédörren ska det vara möjligt att sitta
inom synhåll för angöringsplatsen.
Vindfång

33
Eventuellt vindfång utformas så att det kan
passeras med rullstol utan att båda dörrarna
behöver öppnas samtidigt. Djupet måste vara minst
2,5 meter.
Manöverdon vid entré

Manöverdon för dörröppnare, porttelefoner och
portkodspaneler ska vara kontrastmarkerade i
ljushet och lämpligen placerade med centrum 0,8
meter över färdig markyta.

Porttelefoner och portkodspaneler måste vara
utvinklade så att även stående personer ser att läsa
dem utan att böja sig ner.

Manöverdon, porttelefoner och portkodspaneler
ska vara utformade så att de kan användas av
personer med funktionsnedsättningar, som till
exempel nedsatt nypgrepp, synnedsättningar eller
kognitiva funktionsnedsättningar. Bra lösningar för
god användbarhet är till exempel beröringsfria
kortläsare, tydliga tecken, ljusstarka displayer,
talsyntes, upphöjd relief på versaler och
punktskrift.

Manöverdon för dörröppnare bör placeras med
centrum 0,80 meter från golvet eller marken och
minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter, från hörn
eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge.
Entrédörr (övriga)
34

Dörren ska vara tillräckligt bred så att
rullstolsburna kan passera. Fritt passagemått bör
vara 0,84 meter med dörren öppen 90 grader. (Krav
0,80 meter)

Dörren ska vara försedd med elmotordriven
dörröppnare som kan manövreras av personer med
funktionsnedsättningar. Manöverdon ska placeras
så att dörren inte kommer i oönskad kontakt med
den som använder den.

Det ska inte finnas någon tröskel, om sådan finns
ska den vara max 20 mm hög.

Handtag och lås ska vara greppvänliga och
lätthanterliga och kunna hanteras med en hand.
Greppytor ska inte bestå av nickelhaltigt material.

Dörren kontrastmarkeras i ljushet i förhållande till
omgivande ytor.

Stora glasytor kontrastmarkeras i ljushet med minst
0,40 enligt NCS med band eller spröjs, tio cm breda.
Denna markering ska placeras i ögonhöjd både för
en stående person och för sittande eller kortväxt
person (1,40–1, 20, respektive 0,80 meter över
golvet).
Skyltning

Skyltning av husnummer ska förses med tydliga
siffror och ljushetskontrast 0,40 enligt NCS mot
bakgrunden/skyltbotten. Skyltarna bör vara
halvmatta och belysta.
Förflyttningsvägar
Hiss
35

Hiss ska installeras i bostadsbyggnad i fler än
två våningsplan och vara utformad så att
personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga självständigt kan använda
den. Hiss ska uppfylla Svensk standard SSEN
81-70 inklusive standardens bilagor.

Hissdörrens fria passagemått ska vara minst 90
cm. Automatdörr av typ centrumöppnande är
att föredra, alternativt kan teleskopsdörr
användas. Korgen förses med samma typ av
dörr. Hisskorgens storlek ska vara minst 1,10 x
1,40 meter (men helst 1,10 x 2,10 meter) med
dörr på kortsidan. Vid fler än fyra våningsplan
ska måtten ökas till 1,10 x 2,10 meter. Ledstång
ska finnas runt alla väggar i hisskorgen 0,90
meter över golvet. Avbrott får göras för
manöverpanel.

Manöverpanel med nödlarm och
anropningsknapp ska placeras
0,9 –1,1 meter ovanför golvet och något
utvinklade från vägg samt placeras mitt på
hissens långsida. Se standarden (SSEN 81-70).

Hiss med hisskorg ska vara försedd med system
för tvåvägskommunikation som möjliggör
permanent förbindelse med jourservice.
Signalsystem ska finnas som uppmärksammar
personer på vilket våningsplan man är, liksom
när hisskorgen har stannat för av- och
påstigning. En fällbar sits ska finnas i
hisskorgen.

Utrymmet utanför hissen ska vara tillräckligt
stort för att vända och backa in en rullstol i
hissen utan att komma för nära nedåtgående
trappa. Minimalt avstånd mellan hissdörr och
nedåtgående trappa som ligger framför
hissdörren ska vara 2,0 meter.

Hissdörren ska vara kontrastmarkerad i ljushet
mot omgivande ytor med minst 0,40 enheter
enligt NCS.

Hissanropen ska sitta lågt, högst 90 cm över
golvet, och med fritt utrymme i sidled, så att
även rullstolsburna kan komma åt dem. Stora
tydliga destinationsknappar i hissen, med
upphöjd relief underlättar för dem som ser
dåligt.
Trappa
36

Placeringen får inte innebära säkerhetsrisk.
Utrymmet framför nedåtgående trappa ska vara
tillräckligt stort för att förhindra fallrisk (se
”Bygg ikapp handikapp”).

Trappor ska vara lätta att gå i och vara
dimensionerade för bårtransport.

Trappsteg ska ha samma höjd och djup i hela
trappan, med lämplig steghöjd på 15 cm och
stegdjup på 30 cm. Trappor utformas med
sättsteg och utan trappnosar. En trappa ska
utformas med minst tre trappsteg.

På nedersta plansteget och på främre delen av
övre vilplanet ska det finnas en
kontrastmarkering med ljushetsskillnaden minst
0,40 enligt NCS mot omgivande ytor.

Kontrasterande och greppvänliga ledstänger
(40-45 mm i diameter) utan hindrande
infästningar ska finnas på båda sidor av
trappan. Ledstången ska löpa oavbrutet (också
vid vilplan där så är möjligt) och fortsätta förbi
översta och nedersta trappstegsframkant med
minst 0,3 meter.

Jämn belysning är viktig.

Trappor med fri undersida (fribärande trappor)
byggs in eller avskärmas upp till en höjd av 2,20
meter.
Ramp
37

Mellan två ramper ska det finnas ett två meter
långt vilplan.

En ramp ska ha en höjdskillnad på högst 0,5
meter mellan vilplanen. Den totala
höjdskillnaden får vara högst 1,0 meter. Fri
bredd ska vara minst 1,3 meter.

Kontrasterande ledstång ska finnas på båda
sidor.

Början och slutet av rampen ska
kontrastmarkeras i ljushet med minst 0,40 enligt
NCS på rampens nedre del och på främre
kanten på övre vilplanet.

Rampen ska utföras utan sidlutning och med en
halkfri beläggning samt förses med ett
avåkningsskydd på minst 40 mm.
Dörrar

Dörren ska vara tillräckligt bred med fritt
passagemått, helst 0,84 meter men minst 0,80
meter.

Innerdörrar ska vara utan trösklar. Om tröskel
behövs, ska den vara låg (max 20 mm) och
avfasad.

Det ska finnas tillräcklig fri yta vid dörren för
att en person i rullstol ska kunna öppna,
passera, stänga och nå ett eventuellt
manöverdon för den automatiska
dörröppnaren.

Dörrar med dörrstängare eller andra tunga
dörrar förses med automatiska dörröppnare.

Dörrens eller dörrkarmens färgsättning ska
kontrastera i ljushet mot väggen med minst 0,40
enligt NCS.

Handtag och lås ska vara lätta att förstå och
använda, nickelhaltiga material ska undvikas.
Soputrymme och återvinning

38
Avstånd mellan bostadshus och
bostadskomplement (tvättstuga, soprum och
förråd) ska vara så kort som möjligt och inte
överstiga 25 meter för tvättstuga och förråd samt 50
meter för soprum. Förflyttningsväg mellan entré
och soputrymme ska vara tillgängligt och
användbart för personer med nedsatt rörelse- och
orienteringsförmåga, vilket betyder att den ska vara
hinderfri med fast plan beläggning och utan branta
lutningar.

Dörrar av typ K10 eller bredare, utan tröskel eller
med låg avfasad tröskel med en maximal höjd på 20
mm, ska användas.

Tunga dörrar och dörrar med dörrstängare förses
med automatiska dörröppnare.

Sopnedkast och avfallsutrymme ska kunna nås och
användas av personer i rullstol, vilket betyder att
sopnedkast och soputrymme för våtavfall placeras
med öppningens underkant högst en meter över
golv och mark.(Barnsäkerheten kan till exempel
säkras genom att sopnedkastet har ytterligare en
lucka inne i nedkastet, vilken är stängd då
inkastluckan är öppen.)
Tvättstuga
39

Avståndet mellan bostadshus och tvättstuga ska
inte överstiga 25 meter.

Det ska vara lätt för att komma in och ut i
tvättstugan samt använda utrustningen oavsett
vilken funktionsnedsättning personen har.
Tvättstugan ska ha fri golvyta med
manövreringsutrymme 1,5 meter i diameter.
Luckor på tvättmaskin och torktumlare ska vara
lätta att öppna och stänga. Doseringsfack för tvättoch sköljmedel bör vara placerat framtill på
maskinen. Tvättmaskin och torktumlare placeras på
öppna socklar så att personer i rullstol kan komma
under med sina fötter.

Strömbrytare, vattenkran och maskinreglage ska
placeras så att de nås från rullstol.

För bokning av tvättstuga ska ett bokningssystem,
som kan användas av alla, installeras.
2. Offentliga lokaler

Till offentliga (publika) lokaler räknas
vårdcentraler, centrumanläggningar,
idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, museer,
biografer, samlingslokaler, taxi- och busstationer,
apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler –
alla lokaler eller delar av lokaler (exempelvis
receptioner) dit allmänheten har tillträde och som
riktar sig till, eller används av, allmänheten.

Delar av skollokaler kan vara lokaler dit
allmänheten har tillträde genom att lokalerna hyrs
ut eller att allmänheten inbjuds.

Även gemensamhetslokal i en bostadsrättsförening
kan vara en lokal dit allmänheten har tillträde om
man hyr ut lokalen till utomstående.
Entré
40

Personer med funktionsnedsättningar ska kunna
förflytta sig fram till entrén. Tillgänglig och
användbar gångväg ska finnas mellan entréerna till
byggnaden och angöringsplats, parkeringsplats,
friytor, allmän gångväg i anslutning till tomten och
hållplats. Gångväg utformas om möjligt utan
nivåskillnad. Där nivåskillnader inte kan undvikas
ska de utjämnas med ramper, hiss eller annan
lyftanordning och trappa.

Det ska finnas angöringsplats inom 25 meters
gångavstånd från entrén. Angöringsplats och
parkeringsplatser reserverade för personer med
funktionsnedsättningar ska vara tydligt skyltade
både vertikalt och i marken.

Det ska finnas en tydlig och väl placerad skylt som
är synlig från både gång- och körväg som visar
husets gatunummer och verksamhet.

Naturliga och/eller konstgjorda ledytor ska leda
fram till entrén. Entrén ska vara utformad så att
personer med nedsatt syn kan hitta fram till och

använda den på ett säkert sätt. Entrédörren ska
vara kontrastmarkerad med minst 0,40 enligt NCS
mot omgivande ytor.
Huvudentréer och övriga nödvändiga entréer ska
kunna användas av personer med
funktionsnedsättningar. Personer ska kunna ta sig
in genom entrén helst utan att passera trappa eller
trappsteg. Om detta inte är möjligt ska trappan
kompletteras med ramp eller lyftanordning.

Entrédörren förses med automatiska elmotordrivna
dörröppnare som kan öppnas och passeras av
personer med rörelsenedsättningar. Öppningstiden
ska kunna justeras upp till 20–25 sekunder.
Manöverdon ska placeras och utformas så att alla
kan använda dessa (se under Manöverdon ovan).

Ytan framför entrédörren ska vara jämn, halkfri och
hård, med maximal lutning 1:50 samt vara
tillräckligt stor, cirka 2,0 x 2,0 meter. Djupet minst
2,0 meter framför nedåtgående trappa eller ramp
och minst 1,50 meter framför vägg eller annat
hinder för att rullstol ska kunna manövreras utan
fara.

Anvisad plats för rökare ska ligga minst 15 meter
från entrén och vara nåbar/användbar för personer
som använder rullstol. Platsen ska placeras så att
den inte behöver passeras när man tar sig fram till
entrén.
Förflyttningsvägar
41

Alla rum och delar av rum ska lätt kunna nås och
användas av personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga. Personerna ska kunna
förflytta sig inom byggnaden självständigt och
säkert.

Det ska vara möjligt att vända med rullstol i
samtliga rum, korridorer och andra
förflyttningsvägar med hänsyn till att vändmåttet
är en cirkel med diameter minst 1.5 meter.

Vid eventuell nedåtgående trappa ska 0,5 meter
säkerhetsutrymme tilläggas.

Dörrar ska kunna öppnas, passeras och stängas av
personer som använder rullstol, rullator eller andra
hjälpmedel. Golven ska vara utan nivåskillnader
eller ojämnheter och ska vara halksäkra.

Plattformshiss bör undvikas.

Om detta inte är möjligt, ska plattformen vara
minst 1,1 x 1,4 meter med dörrarna på kortsidorna.
Hissen ska klara tyngden av en stor eldriven
rullstol med brukare och medhjälpare (minst 325
kg) samt kunna användas av personer med svaga
händer.

Om utformningen kräver att man behöver vända
inne i hissen, måste hissens/lyftplattans mått vara
minst 150 x 200 cm med dörrarnas placering
förskjutna så att svängradien i hissen blir så stor
som möjligt.

Det fria passagemåttet i dörrarna måste vara minst
90 cm.
Ledstråk och information
42

För personer med synnedsättningar ska det finnas
kontinuerliga ledstråk till väsentliga målpunkter i
byggnaden. Vägg kan utgöra både taktil och visuell
ledyta om den hålls fri från hinder.

Ledytor i golvbeläggningar bör kontrastera både
taktilt och visuellt från omgivande golvyta.

Planlösningen ska vara överblickbar, enkel och
logisk. Rummens utformning ska framträda tydligt.
Väggar ska kontrastera mot golv (eller sockel).
Inredning ska också ljushetskontrastera mot
bakgrund.

Vägvisningssystem inklusive skyltning ska vara
enkel, tydlig och enhetlig så att personer med
funktionsnedsättningar lätt kan förstå och hitta rätt.

Strategiska punkter (exempelvis dörrar och
öppningar) ska vara markerade.

Byggnadsdelar och inredningsdetaljer, som det är
viktigt att hitta fram till, ska vara enhetligt och
konsekvent placerade.
Miljö (ljud, luft och el)
43

Rummets akustik ska vara anpassat efter
verksamheten. Ljudklass A i SS 02 52 68 för
efterklangstid ska eftersträvas i samlingssal och
mötesrum.

Golvbeläggning och möblers utformning ska inte
förstärka oönskade ljud som till exempel skrapljud
när stolar flyttas. Möbler förses med filttassar.

Lokalerna ska ha bra luftkvalitet så att även
personer med allergi eller överkänslighet ska
kunna använda dem. Byggnads- respektive
inredningsmaterial som kan innebära problem för
personer som är allergiska eller överkänsliga (till
exempel formaldehyd) ska inte finnas i lokalerna.
Det bör finnas möjlighet att stänga av teleslingor
och annan elektriskt utrustning .

Lokalerna ska vara lättstädade. Undvik exempelvis
dammsamlande öppna kabelrännor.

Hörförstärkande utrustning ska finnas där flera
personer samlas, till exempel i samlingssal,
mötesrum och vid receptionsdisk.

Ventilationssystemet ska ha tillfredsställande
luftflöde som är anpassat för det antal personer och
den tid som de vistas i lokalerna.

Nya elanläggningar ska planeras och utformas
samt placeras och anpassas så att personer med
funktionsnedsättningar enkelt kan manövrera och
använda dessa.

Strömställare ska vara stora och placeras högst en
meter över golv.

Vägguttag ska vara dubbla och placeras cirka 0,5
meter över golv.
Toalett
44

Tillräckligt antal toaletter ska finnas och vara lätt
åtkomliga. Där det finns övriga toaletter ska det
även finnas toalett som kan användas av personer
med rullstol, där toalettrummet är tillräckligt stort,
minst 2,2 x 2,2 meter.

Minst en toalett ska kunna nås från neutralt
utrymme. I omklädningsrum för respektive kön ska
en handikapptoalett finnas.

Dörren ska kunna öppnas, passeras och lätt kunna
stängas av person som är rullstolsburen eller går
med rullator. Draghandtag monteras på insidan av
dörren.

Golvbeläggningen ska vara halksäker och inte luta
mer än 1:50.

Skyltningen ska vara tydlig med lättbegripliga
symboler och med taktil markering.

Det ska vara lätt att förstå om toaletten är ledig eller
upptagen.

Dörr och inredning inne på varje toalettrum ska
kontrastera i ljushet mot bakgrund 0,40 enligt NCS.
Blandare och andra reglage ska vara lättbegripliga
och lätthanterliga av typ engreppsblandare.

Visuell larmsignal ska kunna komplettera
ljudsignal i alla toalettrum.

Belysningen på alla toaletter ska vara god och
bländfri.

Handikapptoaletten ska utrustas med krokar för
handdukar och kläder, spegel som både stående
vuxna och rullstolsburna personer kan använda.
Även avställningshylla, toalettpappershållare som
kan hanteras med en hand, avfallsbehållare,
tvålautomat som kan hanteras med en hand,
pappershanddukshållare samt papperskorg ska
finnas.

Se gärna
http://www.magotarm.se/Documents/verksamhet/
Kravspecifikation%20toaletter.pdf för att få veta mer
om tillgång, användbarhet, utformning och
inredning av toaletter
Samlings- och mötessal
45

Personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta
del av och delta i den verksamhet som sker såväl
från scen eller podium som från åskådarplats.

Personer som använder rullstol ska lätt kunna
komma upp på scen eller podium. Plats för rullstol
ska finnas på plant underlag intill fasta sittplatser.

Samlingssalen ska ha god akustik och vara utrustad
med hörförstärkning som omfattar podiet, men den
ska gå att koppla bort. Det ska finnas tydlig skylt,
som talar om att samlingssalen är utrustad med
teleslinga.

Rummens utformning och möblering ska
möjliggöra en god tillgänglighet för personer som
använder rullator eller rullstol. Mötesrummets fasta
utrustning såsom mörkläggningsreglage,
fönsterreglage, eluttag med mera ska kunna
användas av personer med funktionsnedsättningar.

Belysningen ska vara god och bländfri samt kunna
regleras för olika aktiviteter. Den ska vara
tillräcklig för att underlätta läppavläsning och
teckenspråkstolkning.

Vid podiet ska finnas punktbelysning som
komplettering till den övriga belysningen.

Utrymningsvägar ska vara tydligt skyltade och
utrymningsplan ska finnas läsbar för alla.
Reception
46

Receptionen ska vara synlig från entrén, logiskt
placerad och vara lätt att hitta fram till för personer
med nedsatt syn. Anlagt ledstråk kan behövas.

Eventuell bländning ska undvikas, det vill säga att
receptionen eller informationsdisk inte ska placeras
så att besökaren blir bländad av dagsljusinsläpp.
Möjlighet till avskärmning måste finnas.

En del av receptionsdisken (cirka en meter) ska
vara anpassad för rullstolsburna personer och för
personer som är kortväxta genom att diskhöjdens
överkant sänks till 0,75 meter över golvet. Fri höjd
under disken ska vara minst 0,65 meter, så att
sittande kan få plats med knäna.

Besökande ska ha möjlighet att sitta och skriva vid
receptionsdisken. En enkel anordning för att ställa
ifrån sig kryckor eller käpp bör finnas.

Hörförstärkande anordning ska finnas för personer
som använder hörapparat. Information (piktogram)
om att hörslinga finns i receptionen ska finnas väl
synlig.

Belysningen ska vara utformad så att
receptionisten tydligt syns för läppavläsning.
Nödutrymning
47

Utrymningsskyltar ska placeras så att de är lätta att
se oavsett var i lokalen man befinner sig. De får inte
skymmas av föremål, till exempel höga bokhyllor,
andra skyltar eller lampor. Även personer som
sitter i rullstol, med en ögonhöjd på
1,15– 1,20 meter, ska tydligt kunna se skyltarna.

Brandsläckare samt larmknapp för att aktivera
brandlarm och utrymningslarm ska sitta inom
räckhåll för personer som använder rullstol.

Det ska vara lätt att hitta fram till dörrarna i
utrymningsvägen.

Dörrar i utrymningsvägar eller dörrar som leder till
en utrymningsväg ska lätt kunna öppnas även av
personer med nedsatt styrka eller greppförmåga i
händerna och det ska vara lätt att förstå hur låset
fungerar.

I brandskyddsdokumentationen ska frågan om
utrymningssäkerheten för personer med
funktionsnedsättningar redovisas.

På toaletter ska de visuella utrymningslarmen vara
placerade så att man ser dem sittande på
toalettstolen. Det ska också finnas information och
skyltar som visar hur man kommer till hinderfria
utrymningsvägar eller till tillfälliga
utrymningsplatser. Tänk på att personer med
synskador och hörselskador sällan använder
handikapptoaletter.

När det inte är möjligt för personer med
funktionsnedsättning att själva ta sig ut i
det fria eller ta sig till en säker flyktplats, ska det
finnas en tillfällig utrymningsplats, exempelvis en
annan brandcell. I den tillfälliga utrymningsplatsen
ska rymmas minst två personer i rullstol plus
nödvändig yta för att andra personer ska kunna
passera. (En person i rullstol behöver en yta på
minst 0,9 x1,4 meter.)

Dörrar måste kunna öppnas fritt, vara täta och
ventilationen ska vara bra.

Den tillfälliga utrymningsplatsen ska vara utmärkt
i utrymningsplanen.
IV. Attans! en film om tillgänglighet
Förslag till frågor kring de olika temana
Del 1. Högdalen och Bandhagen
Hinder för Tobias

Varför är den lilla nivåskillnaden så avgörande?

Placering av dörröppnare och annat manöverdon:
Helst en meter (minst 0,7 meter) från ett hörn eller
dörrens handtagssida. Räkna alltid med dörrens
slagyta!

Vad göra om det inte finns tillräckligt med
utrymme bredvid dörröppningssida? (minst 0,7
meter, helst 1 meter.)
Bra placering av en
dörröppnare vid ramp.
48
Mått för placering av manöverdon.

Vad menas med greppvänliga handtag och lås, som
ska kunna hanteras med en hand?

Passager, förutsättningar för bekväm passage:
I passagebredden spelar minsta en centimeter roll.
För bekväm passering måste passage utrymme
överstiga nedanstående mått.
Utrymmesbehov.
Trappor och port:

passage, dörröppnare och inga nivåskillnader,
lätthanterligt och lättbegripligt handtag och
kontrastmarkering, manövreringsutrymme utanför,
belysning, nåbar och användbar porttelefon.

Tillgänglig miljö sparar allas krafter! Det som är
nödvändigt för några, underlättar för alla!
Fredrik och Daniel vid övergångsställe

49
Totalt bortfall av synförmåga och delvis bortfall,
olika krav?

Utformning av övergångsställe med hänsyn till
synskadade?

Vad kan fungera som ledstråk?
 Vad är ledande yta, olika behov?
 Naturliga ledstråk (fasad, kantsten,
materialskillnad) eller konstgjorda (anlagda –
ledande – ytor i beläggningen)?

Kan belysningen ha ledande funktion?

Ledstråk för personer med kognitiva
funktionsnedsättningar?

Orientering: strukturerad miljö med strategiska
punkter och ledande ytor.

Piktogram – bildsymboler.
Margaretas nya liv med rullator

Rullator och nivåskillnader.

Teknik vid användning av rullator:
man måste lyfta rullator samtidigt som man ska
behålla balansen, svårt med tanke på att man fått
rullator mestadels för att man ska stödja sig på den.
Det vill säga nivåskillnader är ännu svårare att
övervinna med rullator än med rullstol.

Vad betyder ”en tung dörr”?
 Tunga dörrar som går utåt ska förses med
dörröppnare!
50

Manövreringsutrymme för rullator.

Medvetande om tillgänglighetsbehoven hos
affärsidkare:
 Är det sannolikt att man skulle kunna komma in
med en elektrisk rullstol? Hur var det egentligen
i det fallet?
 Vad vinner en affärsidkare på att
tillgänglighetsanpassa sin butik/lokal? Finns
nackdelar?

Bra grepp i trappan

Trappor – längden och utformningen:
 Vad är lämpligt antal trappsteg i ett trapplopp?
 Inga trappnosar, markeringar, regelbunden höjd
och djup så att hela foten får plats och stöd!

Halkskydd – för och emot?

Ledstänger, utformning:
 Förlängda och greppvänliga.
 Titta på hur man stödjer sig med hela armen.
 Det ska finnas stöd även och speciellt vid
översta och nedersta trappstegen. Man går upp
och man går ner, vid båda riktningar behövs
ledstänger, som därför ska finnas på båda sidor
om trappan.
 Vägen ner är ofta ännu besvärligare än att ta sig
uppför.

Bra belysning
 Bra belysning är bra för alla, speciellt ur
trygghets- och orienteringssynpunkt. Personer
som har nedsatt orienteringsförmåga i form av
hörsel- eller synnedsättningar och personer med
rörelsenedsättningar har stort behov av god
belysning för att kunna röra sig ute på ett
tillfredsställande sätt.
51
 Gångvägar och gångbanor ska vara belysta så att
belysningen är jämn utan obelysta markytor.
 Utomhus skall belysningsarmaturerna placeras
på samma sida av en passage.
Belysningsarmaturerna måste placeras så att
hela passagen är belyst och inga växelvis belysta
och mörka zoner uppstår.
 Mörkare utrymmen som tunnlar, överbyggda
passager och portgångar bör belysas även
dagtid, för att undvika bländning vid
övergången från en mörkare till en ljusare plats.
 Fast belysning ska inte vara bländande, vilket
kan undvikas genom att avskärma ljuskällan.
 Det är viktigt att belysningen är god vid
övergångsställen, vägkorsningar,
busshållsplatser och vid andra offentliga
målpunkter.
 Belysningsstolpar bör ha en färg som
kontrasterar i ljushet mot omgivningen både i
dagsljus och i mörker eller markerade i
ögonhöjd.
 Vad är tillräcklig belysningsstyrka?

Belysningen måste vara tillräckligt stark och ganska
jämn. Den får ändå inte ge upphov till direkt eller
indirekt bländning. Lämplig belysningsstyrka är minst
300 lux, vid kritiska punkter, till exempel vid
nivåskillnader och skyltar, 400–500 lux. Allmän
belysning kan vid behov kompletteras med
punktbelysning.

Belysningsstyrka som rekommenderas utomhus är
10–20 lux. I korsningar och vid nivåskillnader ska
belysningsstyrkan vara minst 50 lux.
Belysningsstyrkan vid entréer ska vara 300 lux.
52

Akustik inomhus, möjligheter till förbättring?
Att ta sig fram i Högdalens centrum

Användning av piktogram i offentlig miljö, vilken
nytta?

Buller
 Akustiken ska vara ombesörjd i centrum för
både hörsel- och synskadade. Bra akustik utan
för lång efterklang hjälper även personer med
kognitiva funktionsnedsättningar och
orienteringssvårigheter.
 Buller är mycket störande för personer som
använder hörapparat, har tinnitus, är
ljudkänsliga eller har orienteringsproblem, då
det försvårar deras möjlighet att uppfatta samtal
och information.
 Buller kan även utlösa yrselattacker för
hörselskadade personer med yrselproblem.
Även för personer med psykiska
funktionsnedsättningar är buller ett problem.
 Riktvärden för trafikbuller.

Störande element i offentlig utemiljö.

Ledstråk:
 Ett ledstråk definieras som en kontinuerlig följd av
naturliga och konstgjorda ledytor och varningsytor
mellan start- och målpunkt.
 För synsvaga och blinda behövs ledstråk som
vägledning. Det kan vara en kontrastrik rand för
den synsvage, men är man blind så behövs taktilt
ledstråk, som man kan följa med den vita
teknikkäppen.
53
 Ljushetskontraster i miljön underlättar för alla, men
är särskilt viktiga för personer med synnedsättning
och utvecklingsstörning.
 Vid stora öppna platser (torg, längs med välfrekventerade gångstråk) behöver vanligtvis ett ledstråk
anläggas för att även gravt synskadade ska kunna
orientera sig.
 Kanter och taktila plattor som tydliggör gränserna –
var man kan känna sig säker och var man måste
vara extra försiktig – behövs för synskadade.
 Pollare vars överdel har en taktil karta som visar
övergångsställets utformning underlättar där
ledstråk korsar övergångsställe utan ljud- och
ljusreglering.

Vad kan fungera som ledstråk?
 Ledstråk kan vara räcke, husvägg, trottoarkant,
kontrasterande ränder eller färger på markbeläggningen, skillnader i markbeläggning,
kombination grus och asfalt eller asfalt och gräskant. I första hand ska naturliga ledytor användas,
som exempelvis avgränsningar mellan olika
material (gräs- betongplattor, grus – asfalt), kantsten eller låga räcken mot rabatter, husväggar,
trottoarkanter, buskar.
 Konstgjorda ledytor utomhus ska vara ca 0,6 meter
breda.
 Vid mörker kan även belysning vara en del av vägledning om den är placerat så ljusen anger
ångriktningen.
 Ljushetskontrasten ska vara tydlig i alla väderlek
och alla dagsljus och kvällsbelysning – ljusa
nyanser är att föredra.
54

Taktila plattor ska användas konsekvent
 Taktila plattor ska användas så att man skiljer på
ledytor med riktningsangivande och på
varningsfunktionen.
 Sinusplattor och ribbplattor anger riktning,
kupolplattan uppfyller varningsfunktion.
 Taktila plattor ska omges med släta ytor som
asfalt, stora betongplattor och granithällar.
Ribbplatta.

Sinusplatta.
Kupolplatta.
Belysning
 Man ska inte se ljuskälla, ljuset ska vara avskärmat
och riktat, man ska också sköta grönska
regelbundet.
 När vi blir äldre ökar känsligheten för bländning.
Det beror bland annat på på att ljuset sprids i
linsen som blir mer och mer grumlig ju äldre vi
blir.
 När kan bländning uppstå?

55
Kraftig synförsvårande bländning uppstår när
vi kör bil i mörker och får möte. Ett kort
ögonblick kör vi mer eller mindre i blindo.

En lindrigare grad av synförsvårande
bländning är att betrakta något mot en ljus
bakgrund. När exempelvis en person står
framför ett ljust fönster kan det vara svårt att
se detaljer i ansiktet. Är fönstret väldigt ljust
ser vi personen i siluett.
 Ljus i tillräcklig mängd och på rätt plats:


Det är viktigt med tillräcklig allmän belysning
och dessutom med bra belysning vid kritiska
punkter, till exempel vid gångstråk, entréer,
trappor, ramper, hissar och skyltar.
Vegetation:
 Växter ska inte placeras så att de inkräktar på
gångstråk och därmed förhindrar
framkomligheten. De ska inte sprida sig över
kantstenar och dylikt som är funktionella som
naturliga ledstråk.
 Växter ska placeras på sådant sätt att nedhängande
grenar inte hänger lägre ner än 2,2 meter från
gångbanan.
 Växter ska inte placeras så att de skymmer
belysningsstolpar när de växer till sig.
 Undvik växter med grunt växande rötter intill
gångvägar. rötterna kan växa ur asfalten och
medföra snubbelrisk (poppel och pil).

Växter kan vålla stora problem för allergiska personer.
 Växter som är allergiframkallande bör undvikas
vid gångstråk och offentliga platser som
busshållsplatser förskolor och skolor:
56

Björk, sälg, hassel och al.

Starkt allergiframkallande växter som syrén,
ginst, schersmin, hyacint, spirea och hägg.

57
Prästkrage, ringblomma och krysantemum.
 Lämpliga växter för starkt frekventerade områden:

Barrträd, lind, fruktträd, oxel, rönn,
hästkastanj, lärk, bärbuskar, rosor, klematis,
nypon, rhododendron.

Gräsytor ska vara av tuvbildande grässort.

Hur tolkar/uppfattar man ljud som synskadad?

Smågatsten i gångytor, svårigheter och problem.
 Smågatsten för markering.

Utmattning efter promenad i svår miljö:
 Miljön ska hjälpa till så att man inte gör slut på alla
sina krafter.

Offentliga toaletter:
 Entrédörren ska vara utåtgående och ha minst 0,90
meter fritt passagemåttet med dörren öppen 90
grader. Dörren ska vara försedd med greppvänlig
låsfunktion och med ett drag- handtag på dörrens
insida.
 Vad är ett användarvänligt handtag?
 Hur ser man att toaletten är upptagen?
 Kan man åstadkomma en tillgänglig toalett med
mindre mått (1,7x1,7meter, 1,4x1,4 meter)?
 Standard för utrustning? Behövs den?
 Hur många offentliga toaletter behövs, för vem och
var ska de placeras?
58
Busstorget i Högdalen

Hur bred behöver passagen vara förbi kuren?

Att ta sig upp för plattformen.

Hur bör informationen ges (akustisk och visuell)?

Röka eller inte röka vid busskuren?

Sittmöjligheter, lutningsbrädor.

Samband mellan plattformens och bussens
utformning.
Vågar du åka buss?

Bussens funktioner:
 Nigning och ramp.

Kantstenens höjd.

Busshållsplatsens utformning – behövs standard?

Färdtjänst eller buss (och andra medel inom
kollektivtrafiken)?
Gångstråk i Högdalen

Beläggning slät och jämn:
 Underhåll.
 Smågatsten i beläggningen.

Orienteringspunkter:
 Inslag i miljö som man kan känna igen och komma
ihåg.

59
Konsekventa ledstråk.
Tillgänglig salong, men inte scen

Kultur för alla:
 Åskådare?
 Skådespelare?
 Personal?
Hitta i nya bibliotek

Logisk utformning:
 Placering av informationsdisken och reception.

Hörslinga i reception.

Belysning, ledstråk, färgsättning.

Tillgång till personlig assistans.
Datorer för alla

Nåbart för alla:
 Höj- och sänkbart.
 Sittmöjligheter.

Webb för alla:
 Utformning av webbsidor

Personlig assistans
Bostadsanpassning i tillgängliga områden
60

Vikten av tillgänglig offentlig miljö i kombination
med individuella anpassningar i den privata miljön.

Tekniska lösningar.
Del 2. Tillgängliga studiesalar?
Att ta sig runt med rullator och rullstol

Nödvändiga mått för passage och manövrering (se
ovan).

Hinderfria förflyttningsvägar, inga nivåskillnader.

Hissar.

Val mellan trappa – ramp och plattformhiss – ramp
– trappa.
At ta sig in med kryckor

Lutningar och beläggning.

Tunga dörrar.

Balansstöd.

Vilplatser, sittplatser.
Föredömlig handikapptoalett

61
Toaletter ska hållas fräscha och välstädade. Vid
städning ska parfymfria rengöringsmedel
användas.

Larmanordningar på handikapptoaletter och
vanliga toaletter.

Ljud och ljus på alla toaletter.

Lätthanterlig och lättförståelig utrustning.

Kontraster.
Som en Kalle Anka i trappan

Varning neråtgående trappor.

Fribärande trappor.

Kontrastmarkeringar av trappor.

Hinder i trappa.

Utformning av ledstänger, förlängning bra för alla.
Mardrömstrappa till studiesalar

Belysning.

Trappstegens höjd och djup.

Balansstöd.

Antal trappsteg, konsekvent.

Beläggning.

Varningsmarkering.

Vikten av kommunikation med brukare, hänsyn till
olika behov.
Vi vill vara tillgängliga för alla

Tillgång till kulturutbudet för alla.
Hitta ABF-expedition
62

Logisk utformning.

Underlättande skyltar och beläggning.

Kontrasterande markeringar.

Belysning.

Orienteringsmöjligheter för personer med kognitiva
funktionsnedsättningar

Möjlighet till personlig assistans.
Del 3. Fler exempel
Med tvillingvagn i trappor

Tillgänglighet – åtkomlighet, användbarhet,
trygghet och säkerhet.
Tillgängliga apotek

Vikten av små underlättande detaljer.

Speciell fokus på besöksviktiga lokaler.

Andra affärer, tillgänglighet vid entré och inuti.

Hänsyn för till exempelvis allergiker och
synskadade vid varuexponering.

Att orientera sig i affären – både brukarens och
innehavarens intresse.

Behov av kundtoalett.
Gå och cykla tryggt
63

Avgränsningar mellan olika användningsytor.

Faror vid cykelbanor och övergångsställen.
Orientering vid busshållplats

Vikten av standardutformning av olika återkommande komponenter i det offentliga rummet.
Orientering i simhall

Skyltning, belysning, balansstöd, säkra trappor,
hissar och logisk utformning
Farliga föremål

Trygghet och säkerhet.

Hur markerar man ett hinder?
Bänk med för kort armstöd

Sittplatser ingår inte i enkelt avhjälpta hinder, varför?

Balansstöd

Höjd på sitsen, friyta bredvid för rullator med mera.
Fjorton meter ramp

Normer för en ramp, vad säger lagen?

Varför lägre lutning?

Varför vilplan mellan två ramper på max 6 meter?
Handikapparkering
64

Antal och mått? Diskutera behovet.

Placering.
Liten ramp till port i hyreshus

Balansstöd, avåkningsskydd?

Kan avåkningsskydd bli ett hinder?

Beläggning.

Dörröppnare vid tung dörr, placering.

Dörröppnare som individuell anpassning eller som
standard?
Rätt höjd på ringklocka och disk

Utformning och placering för att kunna nå och
använda.

Även halvcentimetrar kan spela roll.
Med rullator i lös ramp

Lösramp endast som en temporär nödlösning.
Signaler och symboler vid övergångsställe
65

Hatade ljudsignaler?

Taktil information vid övergångsställe.

Varningsplattor.

Riktningsinformation.
Ledstråk för synskadade

Fungerande lösningar.

Naturliga ledstråk, x anlagda ledstråk.

Från start till mål.
Tillgänglig parklek
66

Behovet av tillgängliga lekplatser.

Nyheter i beläggning.

Hur ska man skapa en trygg men ändå äventyrlig
lekplats för alla?
Källor och litteraturförteckning
PBL Plan och bygglagen (1987:10)
BVL Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk
mm (1994:847)
BVF Förordningen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk mm (1994:1215)
Proposition 1985/86:1
Proposition 1993/94.178
BBR Boverkets byggregler, Boverkets författningssamling
(BFS 1993:57)
HIN 1 Boverkets författningssamling (BFS 2003:19)
ALM 1 Boverkets författningssamling (BFS 2004:15)
Enklare utan hinder, Boverket. 2005.
Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet, Handisam. 2007.
VGU, Vägars och gators utformning, Vägverkets
publikation 2004-80, 2004-05
Bygg i kapp handikapp, Elisabet Svensson, Svensk
byggtjänst. 2008.
Utrymning för alla – byggnader med kulturvärden,
Svensk Byggtjänst
Tillgänglig stad, L Thuresson, A Berner, J Hansson, G
Jonsson, Sv.kommunförbundet. 2003.
Bygg för alla, Karin Månsson, Svensk byggtjänst och
NHR. 1999 och 2002.
DHR.s Lathund för måttkrav, Delaktighet-HandlingskraftRörelsefrihet
En stad för alla, Stockholms stad
67
Tillgänglighetshandbok, Tyresö kommun 2009
Klipp häcken – du kan rädda liv, Vägverket 2009
Användbara länkar



















68
Afasiförbundet i Sverige http://www.afasi.se/
Astma- och Allergiförbundet
http://www.astmaoallergiforbundet.se/
Autism- och Aspergerförbundet
http://www.autism.se/
Blodcancerförbundet (BLC)
http://www.blodcancerforbundet.se/
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO)
http://www.bro.org.se/
DHR - Förbundet för ett samhälle utan
rörelsehinder http://www.dhr.se/
Dyslexiförbundet FMLS
http://www.fmls.nu/start.asp?sida
Elöverkänsligas Riksförbund http://www.feb.nu/
FUB För barn,unga och vuxna med
utvecklingsstörning http://www.fub.se/
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)
http://www.fbis.se/se/
Hiv-Sverige http://www.hivsverige.se/rfhpwww/main.nsf/page.items.www/
4A7D15D7542A6C4BC12570F80036CFB5?open
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
http://www.hjarnkraft.nu/show.asp
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
http://www.hjart-lung.se/
Hjärtebarnsförbundet
http://www.hjartebarn.org/
ILCO Riksförbundet för stomi- och
reservoaropererade http://www.ilco.nu/
Mun & Halscancerförbundet (MHCF)
http://www.mhcforbundet.se/
Njurförbundet http://www.njurforbundet.se/
ParkinsonFörbundet
http://www.parkinsonforbundet.se/
Personskadeförbundet RTP http://www.rtp.se/





















69
Primär Immunbrist Organisationen (PIO)
http://www.pio.nu/cms/index.php
Prostatacancerförbundet
http://www.prostatacancerforbundet.se/
Psoriasisförbundet
http://www.psoriasisforbundet.se/
Reumatikerförbundet
http://www.reumatikerforbundet.org/start.asp?si
da
Riksförbundet Attention http://www.attentionriks.se/
Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF)
http://www.rfcf.se/
Riksförbundet för döva, hörselskadade och
språkstörda barn (DHB) http://www.dhb.se/
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT)
http://www.magotarm.se/
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
http://www.rsmh.se/
Riksförbundet Sällsynta diagnoser
http://www.sallsyntadiagnoser.se/
Schizofreniförbundet
http://www.schizofreniforbundet.se/
Stamningsförbundet http://www.stamning.se/
STROKE-Riksförbundet
http://strokeforbundet.se/index.asp
Svenska Celiakiförbundet (SCF)
http://www.celiaki.se/
Svenska Diabetesförbundet (SD)
http://www.diabetes.se/
Svenska Epilepsiförbundet (SEF)
http://www.epilepsi.se/
Svenska OCD-förbundet Ananke
http://www.ocdforbundet.se/
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
http://www.sdrf.se/sdr/
Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF)
http://www.fibromyalgi.se/1/1.0.1.0/9/1/
Tandvårdsskadeförbundet (TF)
http://www.tf.nu/
http://www.boverket.se/
http://www.boverket.se/Global/Bidrag_o_stod/
Dokument/Blanketter/Samlingslokaler_invest.bid
/1166_2_Info_saml.lok_inv.bidr.pdf












70
BFS 2004:ALM 1. Boverkets föreskrifter och
allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet
för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga på allmänna platser och inom
områden för andra anläggningar än byggnader,
www.boverket.se
BFS 2003:19 HIN 1. ”Boverkets föreskrifter och
allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpte
hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde
och på allmänna platser”, www.boverket.se
Bildsymboler, www.pictogram.se
Bygg klokt (bra faktablad, bra länkar)
www.byggklokt.se
Från patient till medborgare – en nationell
handlingsplan för handikappolitiken,
www.regeringen.se
Handikappförbunden
www.handikappförbunden.se
Hjälpmedelsinstitutet (portal om tillgängligt
boende) www.hi.se
Kontrastmarkeringar, www.ncs.se
Myndigheten för handikappolitisk samordning,
Handisam (checklistor, faktablad, lagstiftning)
www.handisam.se
Plan- och bygglag, SFS 1987:10, ändrad t.o.m. SFS
2009:651
Regeringskansliets rättsdatabaser,
www.riksdagen.se
Prop.2000/01:48. Tillgänglighet till offentliga
lokaler och på allmänna platser, www.riksdagen.se