Fördjupningsmaterial för studiecirkelledare till filmen ”Attans! en film om tillgänglighet” © Projekt Tillgängliga bostadsområden, Handikappförbunden, Sundbyberg 2010 Texter: Zdenka Sramkova Foto: Claes Herrlander Grafisk form: Emma Arwidson 2 Innehållsförteckning Inledning ........................................................................... 5 I. Olika gruppers behov inom tillgänglighet ....................... 6 1. Personer med nedsatt rörelseförmåga ................... 6 2. Personer med synskada (blinda och synsvaga) ..... 7 3. Personer med hörselskador ................................... 7 5. Personer med medicinska funktionsnedsättningar . 8 6. Personer med kognitiv funktionsnedsättning.......... 9 7. Funktionsnedsättningar i samband med stigande ålder ......................................................................... 10 II. Utemiljö ...................................................................... 11 1. Gångväg .............................................................. 11 2. Ramper ................................................................ 13 3. Trappor ................................................................ 14 4. Gångpassage och övergångsställe ...................... 15 5. Belysning ............................................................. 17 6. Information ........................................................... 18 7. Stora öppna platser.............................................. 19 8. Ledstråk ............................................................... 19 9. Möbleringszon, gatumöblering ............................. 20 10. Cykelparkering ................................................... 22 11. Vegetation .......................................................... 22 12. Buller, akustik..................................................... 23 13. Ledstråk ............................................................. 24 14. Busshållsplats, kollektivtrafik.............................. 25 3 15. Cykelbanor ......................................................... 26 16. Lekplatser .......................................................... 27 17. Offentliga toaletter .............................................. 29 18. Handikapparkering ............................................. 30 III. Innemiljö .................................................................... 32 1. Bostadshus i bostadsområde .................................. 32 2. Offentliga lokaler ..................................................... 40 IV. Attans! en film om tillgänglighet ................................. 48 Förslag till frågor kring de olika temana .................... 48 Källor och litteraturförteckning ........................................ 67 Användbara länkar ......................................................... 68 4 Inledning Hur skapar vi ett samhälle för alla, där alla kan vara delaktiga oavsett funktionsförmåga? En hinderfri miljö innebär en trygghet för alla människor och bidrar till en långsiktighet i samhället. ”Attans! en film om tillgänglighet”, med tillhörande studiematerial, ger fördjupad kunskap till den som behöver och vill lära sig mer om vad tillgänglighet innebär. En hinderfri byggd miljö är en av förutsättningarna för delaktighet och engagemang. Tillgängliga miljöer innebär en trygghet för alla som har någon form av funktionsnedsättning, bestående eller tidsbegränsad. Men för tillgänglig samhällsplanering krävs kunskap och utbildning. Ökad kunskap om tillgänglighet gör att miljöer kan planeras rätt från början och att kostsamma anpassningar senare kan undvikas. Ökad kunskap om tillgänglighet gör också att miljöer kan planeras rätt från början och att kostsamma anpassningar senare kan undvikas. Men för att klara av detta krävs information och utbildning. Handikappförbundens projekt Tillgängliga bostadsområden har tillsammans med ABF producerat ”Attans! en film om tillgänglighet” med tillhörande utbildningsmaterial. Att förstå behovet av förändringar, att vilja förändra och ha kunskap att förändra utgör grundtanken i detta material. Filmen är både textad och syntolkad. ”Attans! En film om tillgänglighet” har ett pedagogiskt upplägg där tittaren lär sig om tillgänglighet och får många aha-upplevelser utifrån att personer med olika funktionsnedsättningar guidar och diskuterar hur de upplever olika miljöer. Följande fördjupningsmaterial hjälper användaren att förstå filmen och fördjupa den kunskap filmen förmedlar. 5 I. Olika gruppers behov inom tillgänglighet 1. Personer med nedsatt rörelseförmåga Nedsatt rörelseförmåga kan vara förorsakad av olika anledningar, såsom smärta, hjärnskada, reumatism, hjärteller lungsjukdom och minskad ork. Vanligtvis kommer också rörelsenedsättning som en del av det naturliga åldrandet. Den kan vara mer eller mindre tydlig för omgivningen beroende på om personen använder någon form av hjälpmedel eller inte. Personer med begränsad rörelseförmåga kan ha nedsatt kraft och rörlighet i övre och/eller nedre kroppen, gångsvårigheter, dålig balans, problem med finmotorik med mera. Personer med rörelsefunktionsnedsättning behöver hissar, ramper, korta avstånd, tillräckliga manöverytor, lågt placerade reglage, släta beläggningar, vilplatser och förflyttningsplatser utan nivåskillnader. Även små nivåskillnader, som exempelvis ojämnheter i beläggning, trösklar och kantstenar, kan bilda stora hinder. Ett hinder kan även vara för korta tider för en passage, för långa trappor utan vilplan, fel utformade ramper, ej greppvänliga balansstöd eller avsaknad av dem. 6 2. Personer med synskada (blinda och synsvaga) En person som är synsvag har svårt att läsa, trots korrigering med glasögon, eller har svårt att orientera sig med hjälp av synen. En majoritet personer med användbara synrester kan läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor. God kontrast och logisk layout ökar läsbarheten. Olika synskador resulterar i olika förutsättningar att orientera sig. Många har försämrad synskärpa eller begränsat synfält – därför måste viktig information finnas centralt i blickfältet. Andra är ljuskänsliga eller har dåligt kontrastseende. Vissa personer med synskador saknar helt syn eller har endast förmåga att skilja på ljus och mörker. Gravt synskadade och blinda människor får lita till den information de kan få via känsel, hörsel och lukt i kombination med erfarenhet, logisk tänkande och stark koncentration. Orienteringen sker genom användning av teknikkäppen, därför måste det finnas ytkontraster och nivåskillnader att känna av. Ledstråk, det vill säga kontinuerlig ledande linje från start till mål, och orienteringspunkter, markeringar, bra belysning och icke bländande material är nödvändiga. Olika inslag i den fysiska miljön ska vara behjälpliga för förmedling av information – taktila plattor med logisk och informationsbärande utformning eller akustiska signaler. 3. Personer med hörselskador Den vanligaste hörselskadan är hörselnedsättning. Tinnitus (brus/pip i öronen), Menières sjukdom (yrsel, hörselnedsättning, tinnitus) och ljudöverkänslighet är andra, som ofta förekommer i kombination med hörselnedsättning. 7 En hörselnedsättning kan betyda begränsning i vissa situationer, men kan också betyda total avsaknad av hörförmåga. Det finns personer som har levt med sin hörselskada sedan barndomen och personer som fått sin hörselskada i vuxen ålder och därför genomgått en stor omställning från hörande till hörselskadad. Ingen hörselskada är den andra lik och ingen hörselskadad person är den andra lik, därför kan behoven variera. Men alla hörselskadade behöver bra ljudmiljö. Hörapparater kan inte fullt ut kompensera nedsatt hörsel, även om de ger många hörselskadade bättre möjligheter att uppfatta tal och andra ljud. I dåliga ljudmiljöer kan det vara svårt att höra med hörapparater, eftersom de förstärker störande omgivningsljud. Det är därför viktigt att ljud från exempelvis trafiksignaler är rätt inställda och att övrigt buller begränsas. En del har svårt att uppfatta talad information även i lugna ljudmiljöer. Det måste därför alltid finnas textinformation, klara visuella signaler och tydlig skyltning. Textinformation och skyltning krävs för att underlätta orienteringen. God riktad belysning är nödvändig för att kunna avläsa munrörelser, teckenspråk med mera. 5. Personer med medicinska funktionsnedsättningar Allergier, överkänslighet, stomi, inkontinens eller epilepsi hör till medicinska funktionsnedsättningar, som oftast inte är synliga för omgivningen. Överkänslighet och allergier innebär att man är känsligare än normalt för påverkan av vissa ämnen eller elektromagnetisk strålning. Vanligaste allergena är pollen, avgaser, damm, kemikalier, rök och dofter, som kan ge 8 snuva, astma, eksem eller huvudvärk. För en allergiker ska det finnas möjlighet att i största utförbara mån kunna undvika det man får symtom av, som t.ex. pälsdjur, parfymerade produkter, pollen med mera. Att kunna sitta ner och vila en stund är viktigt och vilutrymme som också tillåter placering av hjälpmedel av olika sorter ska finnas. Miljön ska också vara fri från fukt och mögel, lättstädad och rökfri. Besvär hos personer med elöverkänslighet kan yttra sig som trötthet, hjärtproblem, värk, illamående samt hudoch ögonbesvär. Att undvika allergiframkallande växter och material och att placera ut bänkar underlättar förflyttning för personer med överkänslighet. Det ska finnas gott om allmänna toaletter som är hygieniskt och storleksmässigt anpassade för byte av stomibandage eller annat hjälpmedel. Rymliga hygienrum och hissar är också viktiga för personer med epilepsi. För dem är det också nödvändigt att det inte finns vassa kanter och hörn, samt att oroliga ljud-, ljus- och mönstereffekter undviks. 6. Personer med kognitiv funktionsnedsättning Kognition handlar om de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Den kognitiva förmågan kan påverkas av bland annat utvecklingsstörning, traumatisk hjärnskada, stroke, afasi, NPF – neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, demenssjukdom, Whiplashskada eller psykisk nedsättning. Personer med kognitiv funktionsnedsättning kan behöva stöd vid förflyttningar eller för att kommunicera. För dem som använder rullstol behöver det finnas offentliga 9 toaletter som medger rum för både rullstol och assistens, samt plats för en brits. Personer med utvecklingsstörning har ofta flera funktionsnedsättningar som rörelse-, syn- och/eller hörselskada. Det är viktigt att miljön är ordnad och att man lätt kan känna igen sig i olika situationer eftersom funktionsnedsättningen ofta innebär att personerna måste lära in ett förflyttningsmönster för att klara sig själva i utemiljön. Av denna anledning är det viktigt med tydlig och lättförståelig information om exempelvis avstängningar och flyttning av busshållsplatser och andra förändringar i miljön för att underlätta orienteringen. Text och siffror kan vara svåra att förstå, därför fungerar symboler och färgmarkeringar i skyltningen bättre för en person med utvecklingsstörning. Personer med kognitiv funktionsnedsättning har behov av att få en tydlig och strukturerad information, exempelvis inför möten (t ex med myndighetspersoner) och konferenser. Miljön ska inte medföra störande ljud som såsom fläktar och apparatbrus, skrammel och buller av olika slag. Det ska finnas en möjlighet at dra sig undan till en lugnare miljö. Även informationen om maten och dess innehåll samt när mat serveras är viktig för dessa personer. Allt som går att förutsäga ska man ge information om. Tydligt och gärna i punkter. 7. Funktionsnedsättningar i samband med stigande ålder Med stigande ålder följer ofta en viss funktionsnedsättning då rörelseförmågan blir nedsatt, styrkan och uthålligheten minskar, reaktionstiden blir långsammare, samt syn och hörsel blir sämre. 10 Många använder rullator som gång- och balanshjälpmedel vilket ställer krav på beläggningar, kantavfasningar, alternativ till trappor och lutningar. Äldre blir långsammare både i reaktioner och rörelse i övrigt och behöver bland annat längre passagetider vid övergångsställen. II. Utemiljö 1. Gångväg 11 Gångvägens bredd bör vara 1,5 meter, vid frekventerade stråk bör bredden vara 2,0 meter alternativt 1,8 meter med möjlighet till vändning med jämna mellanrum. För personer med rörelsenedsättningar är det viktigt att gångytan är jämn, halkfri och tillräckligt bred för möte. Gångytornas beläggning ska vara jämn, plan, hårdgjord, snöröjd och halkskyddad. Både för rörelsehindrade och synskadade är svårt att ta sig fram genom sprucken asfalt, branta lutningar utan kontrastmarkeringar och ledstänger, eller lutningar i sidled. Lutningar både i längs- och tvärled leder till svårigheter för personer som sitter i rullstol eller personer som har gångsvårigheter. Tvärlutningen bör vara 1:50 både för tillfredsställande vattenavrinning och tryggt framförande av rullstol. 12 Längslutningen bör vara 1:50-1:40 för att människor med gångsvårigheter och personer i rullstol ska kunna klara att röra sig i gångbanan. Där det finns större höjdskillnader bör ramper byggas. Eventuella trappor ska också kompletteras med ramper. Genom att anlägga en ramp i gången, med ledstänger på båda sidor, underlättar man för rörelsehindrade. Gångbanor och gångvägar ska förses med räcken vid lutning kring 8º och avåkningsskydd om det finns intill liggande branter. Gångbroar bör förses med ledstänger på grund av den större halkrisken. Mopedhinder, pollare, bommar och andra hinder ska kontrastmarkeras och placeras på så sätt att det inte hindrar framkomligheten eller säkerheten för personer med funktionsnedsättningar. Gångvägar ska vara jämnt och väl belysta. Fasta objekt och byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder ska placeras och utformas så att risken för ofrivilliga sammanstötningar begränsas. Där så inte kan ske ska hindren varningsmarkeras, både visuellt och taktilt i marken. Smågatsten är olämplig som beläggning på gångytor ur tillgänglighetssynpunkt. Om en gångväg eller trottoar är belagd med smågatsten ska beläggningen kompletteras med plattor i cement eller natursten med en minsta bredd av 90 cm och förses med mötesplatser och vändzoner för att tillhandhålla god framkomlighet för personer med funktionsnedsättningar. Plattor får inte ha täta skarvar och skall så långt möjligt ha raka, icke fasade, kanter för att undvika skakningar och snubbelrisker för personer med rörelsenedsättningar. Variationer i ljushet och struktur i markbeläggningen underlättar för personer med synnedsättningar och nedsatt orienteringsförmåga. Mönster som framträder taktilt eller kontrasterar i färg mot beläggningen i form av cirklar eller tvärgående ränder på gångytor kan försvåra orienteringen och vara vilseledande. Ledstråk ska finnas för att leda synskadade till entréer och andra målpunkter, eller för att indikera förändringar i riktning, trappor, ramper eller korsande väg. På öppna ytor ska det finnas särskilda ledstråk till viktiga målpunkter. 2. Ramper 13 En ramp ska ta upp högst 0,5 meter i höjdskillnad. Vid större höjdskillnad måste rampen delas upp i sektioner med vilplan emellan. Ramperna kan vara tio meter långa med maximal lutning 1:20 (på allmän platsmark) eller sex meter långa med maximal lutning 1:12 (på tomtmark). Mellan två efterföljande ramper ska det finnas ett två meter långt vilplan. Fri bredd på rampen ska vara 1,3- 1,5 meter. Rampen får maximalt luta 1:50 i sidled Beläggningen ska vara hård och jämn för att minimerar risk för halka. Början och slutet av rampen ska markeras med avvikande ljushetskontrast. Ledstång ska finnas på båda sidor av rampen. Ledstångshöjd ska vara både 90 cm och 70 cm för att rullstolsburna ska kunna använda den nedre ledstången som stöd. Rampers räcken ska ha ett mellanrum mindre än 10 cm eller mer än 23 cm eftersom små barn riskerar att fastna med huvudet. Avåkningsskyddet ska också finnas på båda sidor om rampen och utformas som en kant på minst 40 mm, helst 100 mm (om rampen inte är placerad utmed fasaden). Ramper ska vara väl belysta, speciellt vid början och slut. 3. Trappor 14 En nybyggd trappa ska alltid kompletteras med en användbar ramp eller hissanordning. Räcke, halk- och snubbelfri yta och kontrastmarkeringar vid trappor underlättar för alla. För att öka säkerheten för synskadade personer ska trappor, som skjuter ut, markeras (visuellt och taktilt), eller kringbyggas. Vid fribärande trappor ska trappans undersida antingen byggas in eller märkas ut i markplanet med exempelvis stensättning eller en kant. Trappor ska också förskjutas ur gångvägens riktning för att minska risken för att synskadade personer ska undgå att uppmärksamma trappan. Trappor utomhus bör ha minst tre trappsteg och bör inte överstiga åtta trappsteg per trappavsats. Vilplanet ska vara minst 1,3 meter långt. Längre trappor ska avdelas med vilplan och gärna med sittmöjlighet. Fri bredd på trappor bör uppgå till minst 1,5 meter. Trappor bör vara raka. Trappor bredare än 2,5 meter ska förses med ett mitträcke. Trappor ska förses med ledstång på båda sidor. Ledstången ska kontrastera i ljushet mot omgivningen, vara greppvänlig även vid infästningarna, och löpa förbi nedersta och översta stegframkanten i med minst 0,3 meter. Ledstänger bör löpa oavbrutet även längs vilplan. Nedersta och översta trappsteget i varje trapplopp ska kontrastmarkeras i ljushet över hela trappsteget. Översta markeringen vid trappavsats kan vara mellan 0,4-0,8 meter djup. Ljusare kontrastmarkeringen än trappan är att föredra. Trappor ska vara väl belysta, speciellt vid början och slut. 4. Gångpassage och övergångsställe 15 En gångpassage är en plats där fotgängare korsar körbanan i samma nivå som fordon. Lutning ner till körbanan ska vara så liten som möjligt, maximalt 1:12. Synskadade personer med teknikkäpp tar oftast ut riktningen med hjälp av kanten vid gångbanan. Övergångsstället ska därför vara placerat vinkelrätt (90°) mot trottoarkanten . Om det inte är möjligt att åstadkomma ska man sätta upp en pollare med riktningsangivelse. Kantstenarna ska kontrastera i ljushet minst 0.4 enligt NCS mot trottoar och körbana. För personer med funktionsnedsättningar är ett övergångsställe med ljud- och ljusreglering den säkraste platsen att korsa en gata. Övergångsstället ska vara utformat så att både syn- eller rörelsenedsättning kan använda det. För en säkrare övergång bör längden på övergången minskas med hjälp av en avsmalnad körbana eller eventuellt refug så att endast en körbana behöver passeras i taget. 16 Ledstråk med varningsplattor ska byggas i anslutning till övergången vid övergångsställen. Trottoaren vid övergångsstället ska ha en visuell och taktil ledning fram till trottoarkanten. För riktningsangivelse är lämpligt att det också placeras en pollare, med en taktil karta över situationen på toppen, i anslutningen till övergångsstället. Övergången mellan körbana och gångbana ska kunna uppfattas taktilt. Stolpar och pollare måste ha sådan ljushetskontrast mot omgivande ytor att de kan uppmärksammas både i dagsljus och i mörker. 90-100 cm av övergångsstället ska vara avfasat till 0kant och belagt med slät, hårdgjord, halkfri yta för att underlätta för personer med rullstol och rullator. Man måste tänka på att personer som är helt utan syn och som orienterar sig med teknikkäpp har mycket svårt att hålla riktningen då ledyta saknas. Ev. refug ska markeras i kartan vid pollare och vara täckt med avvikande beläggning. Äldre personer och personer med funktionsnedsättning behöver längre tid på sig för att korsa en gata. Ljussignaler måste anpassas efter detta. Den bäst fungerande utformningen av signalreglerade korsningar innebär att det finns två tryckknappslådor. En på den sida av stolpen där ledstråken mynnar mot trottoarkanten och en placerad i underkant 0,8 meter ovanför planytan i nivå med nollad kantsten. På tryckknappslådans ovansida bör en riktningspil finnas och vertikalt bör en taktil karta i upphöjd relief placeras, som återger övergångsställets utformning. Stolpar och pollare ska kontrastmarkeras i ljushet mot omgivande ytor. Där det är naturligt för fotgängare att korsa en gata bör alltid en användbar gångpassage anordnas. Det ska inte vara nödvändigt för en person med rörelsenedsättning att behöva ta långa omvägar för att hitta nersänkt kantsten för passage över köryta. Gränsen mellan köryta och gångbana ska alltid markeras tydligt – både i struktur och i ljushetskontrast. Ledstråk till gångpassagen ska finnas. Eventuell refug bör vara 2 meter bred så att cyklar, barnvagnar och rullstolar ryms helt inom refugens bredd. 5. Belysning 17 Gångvägar och gångbanor ska vara väl belysta, detta innebär att belysningen är jämn utan obelysta markytor och att det inte förekommer skarpa skuggor. Mörkare utrymmen, såsom tunnlar, eller portiker, bör belysas även dagtid, för att undvika bländning vid övergången från en mörkare till en ljusare plats. God belysning är extra viktig vid gångpassager och övergångsställen, vägkorsningar, busshållsplatser, vid ramper och trappor och självklart vid fasta hinder. Ljuskällan ska vara avskärmad (ska inte synas), för att undvika bländning. Stolpar ska kontrastmarkeras i ljushet mot omgivningen. 6. Information Skyltar bör placeras och utformas så att både stående och rullstolsburna kan läsa dem. De ska placeras utanför gånglinje, men det ska vara möjligt att komma tätt intill dem. Informationsskyltarna ska vara lättlästa, tydliga, lätta att förstå samt ha ljushetskontraster. De ska vara belysta. Ytan ska inte ge reflexer, så att bländning elimineras.Informationsskyltar ska kompletteras med punktskrift, relief samt bildsymboler (piktogram). Tillgänglighet för personer med Hörselnedsättning. 18 Tillgänglighet för personer med Allergier. Internetkafé. Gångytan ska hållas fri från skyltar, reklam eller andra hinder. Näringsidkarna i området ska upplysas om regler för hinderfri miljö, för att undvika att reklam och dylikt bildar nya hinder i den fysiska miljön. 7. Stora öppna platser När det gäller torg och öppna platser är det viktigt att tänka på möjligheten för synskadade personer att orientera sig. Bra belysning och någon typ av ledstråk är nödvändigt. Torg och öppna platser ska till största delen utgöras av släta ytor som medger förflyttning för personer med rörelsenedsättningar. Det mest frekventerade stråken över torg och öppna platser ska beläggas med en slät, hårdgjord och halkfri yta. Gångstråken bör utformas så att en synskadad person eller en människa med någon form av kognitiv funktionsnedsättning kan hitta hållpunkter i miljön. Det ska finnas anpassade sittplatser i anslutning till torg och öppna platser. 8. Ledstråk 19 Ledstråken på öppna platser behövs och kan utgöras av olika typer av kanter, tydliga gränser vid exempelvis olika beläggningar, kontraster i ljushet, blomsterarrangemang och belysningar. Taktila plattor används där det inte går att åstadkomma ledstråk på annat sätt. På öppna platser som leder fram till busshållplatser och övergångställen bör däremot någon typ av taktila plattor alltid användas. 9. Möbleringszon, gatumöblering 20 Sammanhängande stråk bör utformas med lättbegripliga och tydliga gångzoner och möbleringszoner. Möbleringszonen är ett område där man kan placera till exempel papperskorgar, bänkar, cykelställ, stolpar, skyltar och planteringar. En möblering, som ger en strukturerad miljö, underlättar för personer med orienteringssvårigheter, speciellt med synnedsättningar, men också för personer med rörelsenedsättningar, eftersom de är beroende av ett sammanhang och en kontinuitet i miljön. Möbleringszonen ska skiljas från gångbanan med visuell och taktil markering. Det ska finnas en skyddszon på 0,6 meter närmast trottoarkanten och en möbelfri zon närmast husfasaden ska vara minst 2,1 meter bred. Möbleringszon kan övervägas om trottoaren är 4 meter bred. Både tillfälliga och permanenta fasta objekt som kan utgöra hinder, till exempel uteserveringar, bänkar, cykelställ, skyltar, stolpar och blommor, bör placeras i möbleringszoner på ett sådant sätt att de inte hindrar framkomligheten eller utgör en risk för personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga. Skräpkorgar ska vara placerade i närheten av sittplatser, busshållsplatser eller monteras på befintliga stolpar. Dock inte på stolpar vid övergångsställe eftersom de då utgör ett hinder för passerande. Inkastet på skräpkorgen ska placeras 0,9 meter ovanför marken för att personer som använder rullstol ska kunna nå upp. Bänkarna ska inte utgöra ett hinder för fotgängare, därför ska de dras ut från gångytan och utmärkas med kontrasterande färg så att de upptäcks av synskadade. 21 Det bör finnas bänkar utplacerade i områden där många äldre, funktionshindrade och sjuka bor och vistas, exempelvis vid vårdcentraler och längs gångvägar kring särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Viloplatserna ska placeras utmed ett avstånd som varierar med avseende på hur många fotgängare som trafikerar sträckan. På starkt frekventerade sträckningar och vid målpunkter bör avståndet mellan vilplatser vara cirka 25 meter. Inom bostäders närområden bör avståndet vara omkring 100 meter. I stora parker och friluftsområden bör avståndet mellan viloplatserna inte överstiga 250 meter. Det är viktigt att placera soffor på vilplan före och efter backar, vid torg, affärer, centrum och liknande platser i kommunen. De bänkar som placeras i anslutning till backar ska placeras på en plan yta. Vilplatser bör placeras även vid busshållplatser som saknar väderskydd. En bänk ska både vara lätt att sätta sig i samt resa sig ur och vara bekväm. Bänken ska ha både ryggoch armstöd och sittytans plan ska inte vara bakåtlutande. Ryggstödet ska luta lite bakåt. Det får inte finnas något tvärstag under bänkens framsida som hindrar när man reser sig upp. Sitthöjden på sofforna ska vara 0,45–0,5 meter. Armstödet ska placeras 0,2 meter över sitthöjden. Armstödet ska vara greppvänligt och skjuta ut något över sittytans framkant. Armstödet ska ha en rundad avslutning. En hårdgjord och plan yta med plats för rullstol/rullator – minst 1 meter bred – bör lämnas intill bänken. Uteserveringar ska vara avgränsade så att de inte utgör ett hinder för personer som har nedsatt orienteringsförmåga. Alla ska kunna passera utan risk. Gångbanan utanför uteserveringen måste ha en bredd som tillåter rullstolsburna att passera utan problem, det vill säga att det måste finnas minst 1,5 meter fri gångbana mellan gata och uteserveringen. Uteserveringar ska vara tillgängliga för alla, därför ska möbleringen vara ordnad så att även personer med rullstol kan ta sig in och sitta där. Det ska alltid göras en avgränsning, exempelvis ett räcke, mot gångbanan. Räcket ska kontrastera i ljushet mot omgivningen, vara 0,9 meter högt och ha en nedre tvärslå 0,1–0,2 meter över mark. På så sätt kan personer med synnedsättningar som använder orienteringskäpp observera uteserveringen både taktilt och visuellt. Otillgängliga uteserveringar ska inte få tillstånd. 10. Cykelparkering Cykelparkeringar placeras i närheten av frekventerade målpunkter. Cykelparkeringen ska placeras utanför gångbanan. Om det inte är möjligt ska det finnas en tydlig avgränsning i form av kantsten eller liknade. Cykelställ bör inte placeras intill husfasaden av hänsyn till synskadade som har behov av hinderfrihet längs fasader. Synskadade har svårt att upptäcka cykelställ, som är låga tunna och metallfärgade, och de bör därför undvikas. 11. Vegetation 22 Växter ska inte placeras så att de inkräktar på gångstråk och därmed förhindrar framkomligheten. Träd och buskar får inte placeras på sådant sätt och på platser där de kan skapa otrygghet. Växter ska inte placeras så att de skymmer belysningsstolpar när de växer till sig. Växter ska placeras på sådant sätt att nedhängande grenar inte hänger lägre ner än 2,2 meter från gångbanan. Undvik växter med grunt växande rötter intill gångvägar. Rötterna kan växa ur asfalten och medföra snubbelrisk. Det gäller särskilt poppel och pil. Träd- och buskgallring ska göras regelbundet så att växtligheten inte sprider sig över gångbanor. Vissa växter kan vålla stora problem för allergiska personer. • • Växter som är allergiframkallande bör undvikas vid gångstråk och offentliga platser som busshållsplatser, förskolor och skolor: Björk, sälg, hassel och al, syren, ginst, schersmin, hyacint, spirea och hägg prästkrage, ringblomma och krysantemum. Växter som är lämpliga på allmänna platser och är bra att placera vid starkt frekventerade områden : barrträd, lind, fruktträd, oxel, rönn, hästkastanj, lärk, bärbuskar, rosor, klematis, nypon och rhododendron, tuvbildande grässort. 12. Buller, akustik 23 Buller är mycket störande för personer som använder hörapparat, har tinnitus, är ljudkänsliga eller har orienteringsproblem, då det försvårar deras möjlighet att uppfatta samtal och information. Buller kan även utlösa yrselattacker för hörselskadade personer med yrselproblem. Även för personer med psykiska funktionsnedsättningar är buller ett problem. På öppna platser där det finns reflekterande fasader kan oönskade ekoeffekter uppstå. Dessa kan man dämpa med växtlighet och oregelbundna fasader. Det är viktigt att ny bebyggelse placeras så att buller minimeras. Särskilt viktigt är det i bostadsområden, på platser där barn och ungdomar vistas samt på platser för lek och rekreation. 13. Ledstråk 24 Ett ledstråk är en kontinuerlig kedja av naturliga och konstgjorda ledytor och eventuella varningsytor mellan start- och målpunkt. De är nödvändiga för synsvaga och blinda, men underlättar orientering även för andra grupper. Ljushetskontraster i miljön underlättar för alla, men är särskilt viktiga för personer med synnedsättning och utvecklingsstörning. Ledstråk kan vara räcke, husvägg, trottoarkant, kontrasterande ränder eller färger på markbeläggningen, skillnader i markbeläggning, kombination grus och asfalt eller asfalt och gräskant. I första hand ska naturliga ledytor användas, som exempelvis avgränsningar mellan olika material (gräs- betongplattor, grus – asfalt), kantsten eller låga räcken mot rabatter, husväggar, trottoarkanter, buskar. Konstgjorda ytor utomhus ska vara ca 0,6 meter breda. Även belysning, där ljusen anger gångriktningen, kan vara en del av vägledningen. Ljushetskontrasten ska vara tydlig i alla väderlek och alla dagsljus och i kvällsbelysning. För att undvika hinder och faror vid förflyttning behövs extra varning för synskadade. Det kan vara kanter och taktila plattor som tydliggör gränserna mellan den säkra och riskfyllda ytan. Taktila plattor ska användas konsekvent så, att man skiljer på ledytor med riktningsangivande och på varningsfunktionen. Sinusplattor och ribbplattor anger riktning, kupolplattan uppfyller varningsfunktion. Taktila plattor ska omges med släta ytor (asfalt, stora betongplattor, granithällar). 14. Busshållsplats, kollektivtrafik 25 Vid busshållsplatser ska det finnas taktil och i ljushet kontrasterande markbeläggning i ett ledstråk för att underlätta orienteringen. Ledstråket ska sluta i en markering där bussen ska stanna. Ledstråket bör hänga samman med det övriga gångvägsnätet och dess ledstråk. Avvikande markbeläggning längs med kantstenen ökar säkerheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kantstenshöjden ska vara 16 cm. Kantstenen vid den förutsatta bussingången ska markeras taktilt och kontrastera i ljushet mot den övriga beläggningen. Hållplatsen ska vara utrustad med en sittbänk anpassad för personer med funktionsnedsättning oavsett om det finns väderskydd eller inte. En frekventerad hållplats bör ha en lutningsbräda utanför regnskyddet. Om det finns väderskydd ska detta placeras längst fram vid hållplatsen cirka 2,0 meter från trottoarkant. Det ska finnas plats för rullstol under väderskyddet. Hållplatsområdet ska vara tydligt markerat och skyddat från cykeltrafik och andra störande företeelser. Information ska finnas i form av informationstavla och tidtabeller med stor text, linjekarta samt närområdeskarta. Informationstavlan ska placeras så att mittpunkten är cirka 160 cm från marken. Det är en fördel om eventuella trappor och stora lutningar utmärks på kartan. Skriven information, utom tidtabeller, bör även finnas i punktskrift. Löpande text ska vara skriven med små och stora bokstäver eftersom text med enbart stora bokstäver är svårare att läsa. Det bör finnas digital realtidsinformation om avgångar och linjer, samt möjlighet att få samma upplysning via högtalare. All information som ges elektroniskt ska vara både visuell och akustisk. Vid terminaler ska orienteringstavla, som visar hur terminalen är utformad, vara taktil. God belysning krävs för att underlätta orientering läsning av information och tidtabell. Det ska finnas cykelparkering i anslutning till busshållsplatsen som är avgränsad från gångvägarna och inte hindrar personer med funktionsnedsättningar. Cykelbana ska dras bakom busshållsplats så att förbipasserande cyklister inte utgör en fara för avoch påstigande. Gångvägen till närmaste anslutningsväg ska vara utan hinder. 15. Cykelbanor 26 Det bör finnas en tydlig separering mellan fotgängare och cyklister. Separeringen ska både vara taktil och visuell för att synskadade ska kunna uppfatta den både med teknikkäppen och med sina synrester. Helst bör cykelytor och gångbanor separeras fysiskt, till exempel i olika nivåer, med gräsyta eller räcke emellan. Eller ska det finnas taktil och visuell avskiljare i form av olika material och färger samt en målad separeringslinje. Övergångsställe ska vara utformat så att cyklister får, precis som bilar, vänta tills fotgängare passerar och korsande fotgängare ska ha företräde. Vid signalreglerade gångpassager ska signalen också omfatta cykelbanan. När gång- och cykelbana korsar varandra är äldre och personer med funktionsnedsättningar särskilt utsatta. Synskadade personer har svårt att orientera sig, därför är det viktigt att tydliggöra korsningen. Hörselskadade är beroende av visuell information. För rörelsehindrade personer är det viktigt med avfasningar och att korsningen är hinderfri. 16. Lekplatser 27 En lekplats ska vara en mötesplats, där alla kan umgås och leka på lika villkor. Därför är det viktigt att anpassa lekplatser så att även barn med funktionsnedsättningar ska kunna leka och utveckla sina sinnen, motorik och sociala färdigheter. Lekplatsen ska också anpassas så att föräldrar med funktionsnedsättningar kan delta i barnens lek. Lekredskap ska kontrastera i ljushet mot omgivningen. Det ska också finnas markeringar som räcken, förändring av markbeläggning och kontrastskillnader för personer med nedsatt orienteringsförmåga. 28 För att man ska kunna orientera sig måste lekplatsen ha en enkel och logisk struktur. Riktmärken och ledstänger ska placeras så att de underlättar användningen av lekplatsen för personer med olika former av nedsatt orienteringsförmåga. Inom lekplatsen ska det inte heller finnas för stora avstånd mellan de olika aktiviteterna. En taktil modell av lekplatsen bör tas fram till stöd för barn och föräldrar med synskada. Det är lämpligt att dela upp lekplatsen i olika rum, dels för att få vindskydd och dels för att vid behov minska antalet sinnesintryck. Platserna måste dock utformas så att de inte medför ökad risk för oönskade tillhåll. Sol- och regnskydd bör placeras vid bänkar där barnen sitter. Tillgängliga lekredskap ska kunna hålla för lek för både större och tyngre barn och vuxna på grund av att barn med utvecklingsstörning leker högre upp i åldrarna, att en del barn kan väga mer än genomsnittet och för att föräldrar ska kunna komma fram till de olika lekredskapen och delta i leken. Nivåskillnader kan vara stimulerande så länge de är framkomliga. Barn och föräldrar som använder rullstol måste kunna ta sig fram och kunna delta i leken. Sand kan ersättas med till exempel speciella gummiplattor eller syntetiskt stötskydd. I trappor behövs räcken och vilplan. Räcken måste ha ett mellanrum mindre än 10 cm eller mer än 23 cm eftersom små barn riskerar att fastna med huvudet. 17. Offentliga toaletter 29 Vid platser där flera toaletter finns ska minst en toalett uppfylla de krav som ställs på en handikapptoalett. Om bara en toalett finns ska denna uppfylla kraven för en handikapptoalett med storleken minst 2,2 x 2,2 meter. Toalettutrymmet ska utformas på ett sådant sätt att personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar kan nyttja den. Toaletter ska hållas fräscha och välstädade. Vid städning ska parfymfria rengöringsmedel användas. Entrén ska vara utan trappsteg eller kompletteras med ramp och vilplan framför ingången. Om en ramp måste anläggas, ska ett vilplan med minst 2,0 x 2,0 m finnas framför ingången. Beroende på dörrens placering i förhållande till nedåtgående trappa eller ramp ska vilplanet förlängas med 0,5 m åt trappans/rampens håll för att förhindra fall. Dörren bör vara utan tröskel eller ha mjuk gummitröskel, vara utåtgående och ha minst 0,90 meter fritt passagemåttet när dörren står öppen 90 grader. Dörren ska vara försedd med greppvänlig låsfunktion och med ett draghandtag på dörrens insida, placerat med centrum 0,8 m över golvet. Det ska finnas utrymme så att en person i rullstol kan få plats att sätta rullstolen bredvid toalettstolen på valfri sida. Det ska också finnas plats för eventuell assisterande person. På vardera sidan om toalettstolen ska alltså finnas ett fritt utrymme på minst 90 cm och framför toalettstolen ett fritt utrymme på minst 1,50 meter. Ska toaletten kunna användas av personer med större utomhusrullstol måste det fria utrymmet framför toalettstolen vara en cirkel med minst 2,0 meter i diameter. Inredningsdetaljer ska kontrastera i ljushet mot omgivande ytor. Larmanordning ska finnas nåbar. Toaletten kan innehålla skötbord som också ska vara användbart för personer med rörelseoch/eller synnedsättningar. Höjden på skötbordets skiva i nerfällt läge ska vara 80–85 cm. Se gärna http://www.magotarm.se/Documents/verksamhet/Krav specifikation%20toaletter.pdf för att få veta mer om tillgång, användbarhet, utformning och inredning av toaletter 18. Handikapparkering 30 Parkeringsplatser för personer med rörelsenedsättningar ska finnas i anslutning till målpunkter exempelvis vid vårdcentraler, affärscentrum, apotek och andra offentliga lokaler. Parkeringsplats för funktionshindrade personer bör anordnas inom 10 meter från entrén (maximalt 25 meter). Antalet handikapparkeringsplatser måste beräknas utifrån vilken verksamhet som finns i närområdet. En riktlinje kan vara 5 procent av det totala antalet platser i en kommundel. Vid större gemensam bilparkeringsyta ska följande gälla: Vid mer än tio platser och mindre än 100 platser, ska fem procent vara handikapplatser, dock minst två. Vid fler än 100 platser ska det vara tre procent handikapplatser, dock minst fem platser. 31 En del av handikapparkeringsplatser bör vara extra breda (5 meter) för att medge in- och urstigning med rullstol från båda sidorna av bilen eller vid användande av bilar med instigning genom ramp på sidan av bilen. Om det endast finns en handikapparkeringsplats, bör den vara av den bredare typen. I bostadsområden ska tillräckligt många parkeringsplatser anordnas med handikappsmått för både boende och gäster. Parkeringsfickan bör vara i samma nivå som gatan. En avfasning mellan gata och trottoar ska finnas i omedelbar anslutning till handikapparkeringsplatsen. Parkering utmed gata ska vara minst 7 meter lång. Bakom en längsgående parkeringsplats ska det finnas en ramp upp till gångytan. Parkeringsplats som är placerad vinkelrätt mot trottoaren ska vara minst 3,6 meter bred. Parkeringsplatsen måste vara plan, med en högsta lutning på 1:50. Annars försvåras in- och urstigning för personer som använder rullstol eller rullator. Parkeringsplatserna ska vara tydligt markerade och skyltade, helst med markerade in- och avstigningsytor. Parkeringsplatserna ska vara väl belysta, vilket innebär jämn belysning med en tillräcklig ljusstyrka (???) Markvärme eller skärmtak bör finnas vid handikapparkeringsplatser. III. Innemiljö 1. Bostadshus i bostadsområde Bostadshus ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Hänsyn ska också tas till människor med olika former av överkänslighet och allergi. Bostadshusen ska kunna användas permanent av de boende och samtidigt uppfylla besökstillgänglighetskraven. Personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta sig fram till, komma in i, förflytta sig i och vistas i byggnaden. Speciellt ställs krav på utformning och färgsättning av förflyttningsvägar som trappor, ramper, korridorer, dörrar med mera och att utformningen av gemensamma utrymmen beaktas. Strömbrytare, eluttag, manöverorgan för hissar och dylikt ska vara lämpligt utformade. Angöring Angöringsplats, ett ställe där till exempel färdtjänst och taxi kan stanna, ska finnas nära entrén. Avståndet till entrén ska vara högst 25 meter, helst inte längre än 10 meter. Det ska finnas en hinderfri gångväg mellan entréerna till byggnaden och angöringsplats, parkeringsplats och hållplats för kollektivtrafik. Det innebär bland annat att marken ska vara fast, jämn, utan nivåskillnader och utan kanter eller branta lutningar. Entré till flerbostadshus 32 Alla entréer till flerbostadshus ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det innebär att alla dörrar som förses med dörrstängare, eller andra tunga dörrar, också ska förses med elmotordrivna dörröppnare. Manöverdon för dörröppnare bör placeras med centrum 0,80 meter från golvet eller marken och minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter, från hörn eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge. Dörrar ska vara utan tröskel och ska ha fritt passagemått på minst 90 cm. Det behövs tydligt markerad dörr, synligt handtag, tydlig skyltning och bra belysning minst 70 cm fritt intill dörrens handtagssida. Postboxar ska vara tillräckligt lågt placerade och med avlastningsskiva, vilket underlättar för alla. Byggnad bör utformas så att ramp inte behöver anordnas för att nå entrén. Det ska finnas en tillräcklig stor plan yta framför entrédörren cirka 2,0 x 2,0 meter (lutning högst 1:50). Entrén ska vara kontrastmarkerad med minst 0,40 enligt NCS (Natural Color System) mot omgivande ytor och entrén ska vara tydligt skyltad med stora, i ljushet kontrasterande, siffror så att personer med synnedsättning lättare upptäcker dem. Bredvid dörren på handtagssidan bör det finnas en mindre skylt i upphöjd relief på 1,4–1,6 meters höjd. Belysningen ska vara jämn och inte bländande samt lysa upp husnummer, kodlåspanel, manöverdon, med mera. Belysningsstyrkan bör vara 300 lux vid mörker och 500 lux vid dagsljus. Skrapgaller bör vara nedsänkt med täta blad. Innanför entrédörren ska det vara möjligt att sitta inom synhåll för angöringsplatsen. Vindfång 33 Eventuellt vindfång utformas så att det kan passeras med rullstol utan att båda dörrarna behöver öppnas samtidigt. Djupet måste vara minst 2,5 meter. Manöverdon vid entré Manöverdon för dörröppnare, porttelefoner och portkodspaneler ska vara kontrastmarkerade i ljushet och lämpligen placerade med centrum 0,8 meter över färdig markyta. Porttelefoner och portkodspaneler måste vara utvinklade så att även stående personer ser att läsa dem utan att böja sig ner. Manöverdon, porttelefoner och portkodspaneler ska vara utformade så att de kan användas av personer med funktionsnedsättningar, som till exempel nedsatt nypgrepp, synnedsättningar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Bra lösningar för god användbarhet är till exempel beröringsfria kortläsare, tydliga tecken, ljusstarka displayer, talsyntes, upphöjd relief på versaler och punktskrift. Manöverdon för dörröppnare bör placeras med centrum 0,80 meter från golvet eller marken och minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter, från hörn eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge. Entrédörr (övriga) 34 Dörren ska vara tillräckligt bred så att rullstolsburna kan passera. Fritt passagemått bör vara 0,84 meter med dörren öppen 90 grader. (Krav 0,80 meter) Dörren ska vara försedd med elmotordriven dörröppnare som kan manövreras av personer med funktionsnedsättningar. Manöverdon ska placeras så att dörren inte kommer i oönskad kontakt med den som använder den. Det ska inte finnas någon tröskel, om sådan finns ska den vara max 20 mm hög. Handtag och lås ska vara greppvänliga och lätthanterliga och kunna hanteras med en hand. Greppytor ska inte bestå av nickelhaltigt material. Dörren kontrastmarkeras i ljushet i förhållande till omgivande ytor. Stora glasytor kontrastmarkeras i ljushet med minst 0,40 enligt NCS med band eller spröjs, tio cm breda. Denna markering ska placeras i ögonhöjd både för en stående person och för sittande eller kortväxt person (1,40–1, 20, respektive 0,80 meter över golvet). Skyltning Skyltning av husnummer ska förses med tydliga siffror och ljushetskontrast 0,40 enligt NCS mot bakgrunden/skyltbotten. Skyltarna bör vara halvmatta och belysta. Förflyttningsvägar Hiss 35 Hiss ska installeras i bostadsbyggnad i fler än två våningsplan och vara utformad så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den. Hiss ska uppfylla Svensk standard SSEN 81-70 inklusive standardens bilagor. Hissdörrens fria passagemått ska vara minst 90 cm. Automatdörr av typ centrumöppnande är att föredra, alternativt kan teleskopsdörr användas. Korgen förses med samma typ av dörr. Hisskorgens storlek ska vara minst 1,10 x 1,40 meter (men helst 1,10 x 2,10 meter) med dörr på kortsidan. Vid fler än fyra våningsplan ska måtten ökas till 1,10 x 2,10 meter. Ledstång ska finnas runt alla väggar i hisskorgen 0,90 meter över golvet. Avbrott får göras för manöverpanel. Manöverpanel med nödlarm och anropningsknapp ska placeras 0,9 –1,1 meter ovanför golvet och något utvinklade från vägg samt placeras mitt på hissens långsida. Se standarden (SSEN 81-70). Hiss med hisskorg ska vara försedd med system för tvåvägskommunikation som möjliggör permanent förbindelse med jourservice. Signalsystem ska finnas som uppmärksammar personer på vilket våningsplan man är, liksom när hisskorgen har stannat för av- och påstigning. En fällbar sits ska finnas i hisskorgen. Utrymmet utanför hissen ska vara tillräckligt stort för att vända och backa in en rullstol i hissen utan att komma för nära nedåtgående trappa. Minimalt avstånd mellan hissdörr och nedåtgående trappa som ligger framför hissdörren ska vara 2,0 meter. Hissdörren ska vara kontrastmarkerad i ljushet mot omgivande ytor med minst 0,40 enheter enligt NCS. Hissanropen ska sitta lågt, högst 90 cm över golvet, och med fritt utrymme i sidled, så att även rullstolsburna kan komma åt dem. Stora tydliga destinationsknappar i hissen, med upphöjd relief underlättar för dem som ser dåligt. Trappa 36 Placeringen får inte innebära säkerhetsrisk. Utrymmet framför nedåtgående trappa ska vara tillräckligt stort för att förhindra fallrisk (se ”Bygg ikapp handikapp”). Trappor ska vara lätta att gå i och vara dimensionerade för bårtransport. Trappsteg ska ha samma höjd och djup i hela trappan, med lämplig steghöjd på 15 cm och stegdjup på 30 cm. Trappor utformas med sättsteg och utan trappnosar. En trappa ska utformas med minst tre trappsteg. På nedersta plansteget och på främre delen av övre vilplanet ska det finnas en kontrastmarkering med ljushetsskillnaden minst 0,40 enligt NCS mot omgivande ytor. Kontrasterande och greppvänliga ledstänger (40-45 mm i diameter) utan hindrande infästningar ska finnas på båda sidor av trappan. Ledstången ska löpa oavbrutet (också vid vilplan där så är möjligt) och fortsätta förbi översta och nedersta trappstegsframkant med minst 0,3 meter. Jämn belysning är viktig. Trappor med fri undersida (fribärande trappor) byggs in eller avskärmas upp till en höjd av 2,20 meter. Ramp 37 Mellan två ramper ska det finnas ett två meter långt vilplan. En ramp ska ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen. Den totala höjdskillnaden får vara högst 1,0 meter. Fri bredd ska vara minst 1,3 meter. Kontrasterande ledstång ska finnas på båda sidor. Början och slutet av rampen ska kontrastmarkeras i ljushet med minst 0,40 enligt NCS på rampens nedre del och på främre kanten på övre vilplanet. Rampen ska utföras utan sidlutning och med en halkfri beläggning samt förses med ett avåkningsskydd på minst 40 mm. Dörrar Dörren ska vara tillräckligt bred med fritt passagemått, helst 0,84 meter men minst 0,80 meter. Innerdörrar ska vara utan trösklar. Om tröskel behövs, ska den vara låg (max 20 mm) och avfasad. Det ska finnas tillräcklig fri yta vid dörren för att en person i rullstol ska kunna öppna, passera, stänga och nå ett eventuellt manöverdon för den automatiska dörröppnaren. Dörrar med dörrstängare eller andra tunga dörrar förses med automatiska dörröppnare. Dörrens eller dörrkarmens färgsättning ska kontrastera i ljushet mot väggen med minst 0,40 enligt NCS. Handtag och lås ska vara lätta att förstå och använda, nickelhaltiga material ska undvikas. Soputrymme och återvinning 38 Avstånd mellan bostadshus och bostadskomplement (tvättstuga, soprum och förråd) ska vara så kort som möjligt och inte överstiga 25 meter för tvättstuga och förråd samt 50 meter för soprum. Förflyttningsväg mellan entré och soputrymme ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, vilket betyder att den ska vara hinderfri med fast plan beläggning och utan branta lutningar. Dörrar av typ K10 eller bredare, utan tröskel eller med låg avfasad tröskel med en maximal höjd på 20 mm, ska användas. Tunga dörrar och dörrar med dörrstängare förses med automatiska dörröppnare. Sopnedkast och avfallsutrymme ska kunna nås och användas av personer i rullstol, vilket betyder att sopnedkast och soputrymme för våtavfall placeras med öppningens underkant högst en meter över golv och mark.(Barnsäkerheten kan till exempel säkras genom att sopnedkastet har ytterligare en lucka inne i nedkastet, vilken är stängd då inkastluckan är öppen.) Tvättstuga 39 Avståndet mellan bostadshus och tvättstuga ska inte överstiga 25 meter. Det ska vara lätt för att komma in och ut i tvättstugan samt använda utrustningen oavsett vilken funktionsnedsättning personen har. Tvättstugan ska ha fri golvyta med manövreringsutrymme 1,5 meter i diameter. Luckor på tvättmaskin och torktumlare ska vara lätta att öppna och stänga. Doseringsfack för tvättoch sköljmedel bör vara placerat framtill på maskinen. Tvättmaskin och torktumlare placeras på öppna socklar så att personer i rullstol kan komma under med sina fötter. Strömbrytare, vattenkran och maskinreglage ska placeras så att de nås från rullstol. För bokning av tvättstuga ska ett bokningssystem, som kan användas av alla, installeras. 2. Offentliga lokaler Till offentliga (publika) lokaler räknas vårdcentraler, centrumanläggningar, idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, museer, biografer, samlingslokaler, taxi- och busstationer, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler – alla lokaler eller delar av lokaler (exempelvis receptioner) dit allmänheten har tillträde och som riktar sig till, eller används av, allmänheten. Delar av skollokaler kan vara lokaler dit allmänheten har tillträde genom att lokalerna hyrs ut eller att allmänheten inbjuds. Även gemensamhetslokal i en bostadsrättsförening kan vara en lokal dit allmänheten har tillträde om man hyr ut lokalen till utomstående. Entré 40 Personer med funktionsnedsättningar ska kunna förflytta sig fram till entrén. Tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan entréerna till byggnaden och angöringsplats, parkeringsplats, friytor, allmän gångväg i anslutning till tomten och hållplats. Gångväg utformas om möjligt utan nivåskillnad. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper, hiss eller annan lyftanordning och trappa. Det ska finnas angöringsplats inom 25 meters gångavstånd från entrén. Angöringsplats och parkeringsplatser reserverade för personer med funktionsnedsättningar ska vara tydligt skyltade både vertikalt och i marken. Det ska finnas en tydlig och väl placerad skylt som är synlig från både gång- och körväg som visar husets gatunummer och verksamhet. Naturliga och/eller konstgjorda ledytor ska leda fram till entrén. Entrén ska vara utformad så att personer med nedsatt syn kan hitta fram till och använda den på ett säkert sätt. Entrédörren ska vara kontrastmarkerad med minst 0,40 enligt NCS mot omgivande ytor. Huvudentréer och övriga nödvändiga entréer ska kunna användas av personer med funktionsnedsättningar. Personer ska kunna ta sig in genom entrén helst utan att passera trappa eller trappsteg. Om detta inte är möjligt ska trappan kompletteras med ramp eller lyftanordning. Entrédörren förses med automatiska elmotordrivna dörröppnare som kan öppnas och passeras av personer med rörelsenedsättningar. Öppningstiden ska kunna justeras upp till 20–25 sekunder. Manöverdon ska placeras och utformas så att alla kan använda dessa (se under Manöverdon ovan). Ytan framför entrédörren ska vara jämn, halkfri och hård, med maximal lutning 1:50 samt vara tillräckligt stor, cirka 2,0 x 2,0 meter. Djupet minst 2,0 meter framför nedåtgående trappa eller ramp och minst 1,50 meter framför vägg eller annat hinder för att rullstol ska kunna manövreras utan fara. Anvisad plats för rökare ska ligga minst 15 meter från entrén och vara nåbar/användbar för personer som använder rullstol. Platsen ska placeras så att den inte behöver passeras när man tar sig fram till entrén. Förflyttningsvägar 41 Alla rum och delar av rum ska lätt kunna nås och användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Personerna ska kunna förflytta sig inom byggnaden självständigt och säkert. Det ska vara möjligt att vända med rullstol i samtliga rum, korridorer och andra förflyttningsvägar med hänsyn till att vändmåttet är en cirkel med diameter minst 1.5 meter. Vid eventuell nedåtgående trappa ska 0,5 meter säkerhetsutrymme tilläggas. Dörrar ska kunna öppnas, passeras och stängas av personer som använder rullstol, rullator eller andra hjälpmedel. Golven ska vara utan nivåskillnader eller ojämnheter och ska vara halksäkra. Plattformshiss bör undvikas. Om detta inte är möjligt, ska plattformen vara minst 1,1 x 1,4 meter med dörrarna på kortsidorna. Hissen ska klara tyngden av en stor eldriven rullstol med brukare och medhjälpare (minst 325 kg) samt kunna användas av personer med svaga händer. Om utformningen kräver att man behöver vända inne i hissen, måste hissens/lyftplattans mått vara minst 150 x 200 cm med dörrarnas placering förskjutna så att svängradien i hissen blir så stor som möjligt. Det fria passagemåttet i dörrarna måste vara minst 90 cm. Ledstråk och information 42 För personer med synnedsättningar ska det finnas kontinuerliga ledstråk till väsentliga målpunkter i byggnaden. Vägg kan utgöra både taktil och visuell ledyta om den hålls fri från hinder. Ledytor i golvbeläggningar bör kontrastera både taktilt och visuellt från omgivande golvyta. Planlösningen ska vara överblickbar, enkel och logisk. Rummens utformning ska framträda tydligt. Väggar ska kontrastera mot golv (eller sockel). Inredning ska också ljushetskontrastera mot bakgrund. Vägvisningssystem inklusive skyltning ska vara enkel, tydlig och enhetlig så att personer med funktionsnedsättningar lätt kan förstå och hitta rätt. Strategiska punkter (exempelvis dörrar och öppningar) ska vara markerade. Byggnadsdelar och inredningsdetaljer, som det är viktigt att hitta fram till, ska vara enhetligt och konsekvent placerade. Miljö (ljud, luft och el) 43 Rummets akustik ska vara anpassat efter verksamheten. Ljudklass A i SS 02 52 68 för efterklangstid ska eftersträvas i samlingssal och mötesrum. Golvbeläggning och möblers utformning ska inte förstärka oönskade ljud som till exempel skrapljud när stolar flyttas. Möbler förses med filttassar. Lokalerna ska ha bra luftkvalitet så att även personer med allergi eller överkänslighet ska kunna använda dem. Byggnads- respektive inredningsmaterial som kan innebära problem för personer som är allergiska eller överkänsliga (till exempel formaldehyd) ska inte finnas i lokalerna. Det bör finnas möjlighet att stänga av teleslingor och annan elektriskt utrustning . Lokalerna ska vara lättstädade. Undvik exempelvis dammsamlande öppna kabelrännor. Hörförstärkande utrustning ska finnas där flera personer samlas, till exempel i samlingssal, mötesrum och vid receptionsdisk. Ventilationssystemet ska ha tillfredsställande luftflöde som är anpassat för det antal personer och den tid som de vistas i lokalerna. Nya elanläggningar ska planeras och utformas samt placeras och anpassas så att personer med funktionsnedsättningar enkelt kan manövrera och använda dessa. Strömställare ska vara stora och placeras högst en meter över golv. Vägguttag ska vara dubbla och placeras cirka 0,5 meter över golv. Toalett 44 Tillräckligt antal toaletter ska finnas och vara lätt åtkomliga. Där det finns övriga toaletter ska det även finnas toalett som kan användas av personer med rullstol, där toalettrummet är tillräckligt stort, minst 2,2 x 2,2 meter. Minst en toalett ska kunna nås från neutralt utrymme. I omklädningsrum för respektive kön ska en handikapptoalett finnas. Dörren ska kunna öppnas, passeras och lätt kunna stängas av person som är rullstolsburen eller går med rullator. Draghandtag monteras på insidan av dörren. Golvbeläggningen ska vara halksäker och inte luta mer än 1:50. Skyltningen ska vara tydlig med lättbegripliga symboler och med taktil markering. Det ska vara lätt att förstå om toaletten är ledig eller upptagen. Dörr och inredning inne på varje toalettrum ska kontrastera i ljushet mot bakgrund 0,40 enligt NCS. Blandare och andra reglage ska vara lättbegripliga och lätthanterliga av typ engreppsblandare. Visuell larmsignal ska kunna komplettera ljudsignal i alla toalettrum. Belysningen på alla toaletter ska vara god och bländfri. Handikapptoaletten ska utrustas med krokar för handdukar och kläder, spegel som både stående vuxna och rullstolsburna personer kan använda. Även avställningshylla, toalettpappershållare som kan hanteras med en hand, avfallsbehållare, tvålautomat som kan hanteras med en hand, pappershanddukshållare samt papperskorg ska finnas. Se gärna http://www.magotarm.se/Documents/verksamhet/ Kravspecifikation%20toaletter.pdf för att få veta mer om tillgång, användbarhet, utformning och inredning av toaletter Samlings- och mötessal 45 Personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av och delta i den verksamhet som sker såväl från scen eller podium som från åskådarplats. Personer som använder rullstol ska lätt kunna komma upp på scen eller podium. Plats för rullstol ska finnas på plant underlag intill fasta sittplatser. Samlingssalen ska ha god akustik och vara utrustad med hörförstärkning som omfattar podiet, men den ska gå att koppla bort. Det ska finnas tydlig skylt, som talar om att samlingssalen är utrustad med teleslinga. Rummens utformning och möblering ska möjliggöra en god tillgänglighet för personer som använder rullator eller rullstol. Mötesrummets fasta utrustning såsom mörkläggningsreglage, fönsterreglage, eluttag med mera ska kunna användas av personer med funktionsnedsättningar. Belysningen ska vara god och bländfri samt kunna regleras för olika aktiviteter. Den ska vara tillräcklig för att underlätta läppavläsning och teckenspråkstolkning. Vid podiet ska finnas punktbelysning som komplettering till den övriga belysningen. Utrymningsvägar ska vara tydligt skyltade och utrymningsplan ska finnas läsbar för alla. Reception 46 Receptionen ska vara synlig från entrén, logiskt placerad och vara lätt att hitta fram till för personer med nedsatt syn. Anlagt ledstråk kan behövas. Eventuell bländning ska undvikas, det vill säga att receptionen eller informationsdisk inte ska placeras så att besökaren blir bländad av dagsljusinsläpp. Möjlighet till avskärmning måste finnas. En del av receptionsdisken (cirka en meter) ska vara anpassad för rullstolsburna personer och för personer som är kortväxta genom att diskhöjdens överkant sänks till 0,75 meter över golvet. Fri höjd under disken ska vara minst 0,65 meter, så att sittande kan få plats med knäna. Besökande ska ha möjlighet att sitta och skriva vid receptionsdisken. En enkel anordning för att ställa ifrån sig kryckor eller käpp bör finnas. Hörförstärkande anordning ska finnas för personer som använder hörapparat. Information (piktogram) om att hörslinga finns i receptionen ska finnas väl synlig. Belysningen ska vara utformad så att receptionisten tydligt syns för läppavläsning. Nödutrymning 47 Utrymningsskyltar ska placeras så att de är lätta att se oavsett var i lokalen man befinner sig. De får inte skymmas av föremål, till exempel höga bokhyllor, andra skyltar eller lampor. Även personer som sitter i rullstol, med en ögonhöjd på 1,15– 1,20 meter, ska tydligt kunna se skyltarna. Brandsläckare samt larmknapp för att aktivera brandlarm och utrymningslarm ska sitta inom räckhåll för personer som använder rullstol. Det ska vara lätt att hitta fram till dörrarna i utrymningsvägen. Dörrar i utrymningsvägar eller dörrar som leder till en utrymningsväg ska lätt kunna öppnas även av personer med nedsatt styrka eller greppförmåga i händerna och det ska vara lätt att förstå hur låset fungerar. I brandskyddsdokumentationen ska frågan om utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättningar redovisas. På toaletter ska de visuella utrymningslarmen vara placerade så att man ser dem sittande på toalettstolen. Det ska också finnas information och skyltar som visar hur man kommer till hinderfria utrymningsvägar eller till tillfälliga utrymningsplatser. Tänk på att personer med synskador och hörselskador sällan använder handikapptoaletter. När det inte är möjligt för personer med funktionsnedsättning att själva ta sig ut i det fria eller ta sig till en säker flyktplats, ska det finnas en tillfällig utrymningsplats, exempelvis en annan brandcell. I den tillfälliga utrymningsplatsen ska rymmas minst två personer i rullstol plus nödvändig yta för att andra personer ska kunna passera. (En person i rullstol behöver en yta på minst 0,9 x1,4 meter.) Dörrar måste kunna öppnas fritt, vara täta och ventilationen ska vara bra. Den tillfälliga utrymningsplatsen ska vara utmärkt i utrymningsplanen. IV. Attans! en film om tillgänglighet Förslag till frågor kring de olika temana Del 1. Högdalen och Bandhagen Hinder för Tobias Varför är den lilla nivåskillnaden så avgörande? Placering av dörröppnare och annat manöverdon: Helst en meter (minst 0,7 meter) från ett hörn eller dörrens handtagssida. Räkna alltid med dörrens slagyta! Vad göra om det inte finns tillräckligt med utrymme bredvid dörröppningssida? (minst 0,7 meter, helst 1 meter.) Bra placering av en dörröppnare vid ramp. 48 Mått för placering av manöverdon. Vad menas med greppvänliga handtag och lås, som ska kunna hanteras med en hand? Passager, förutsättningar för bekväm passage: I passagebredden spelar minsta en centimeter roll. För bekväm passering måste passage utrymme överstiga nedanstående mått. Utrymmesbehov. Trappor och port: passage, dörröppnare och inga nivåskillnader, lätthanterligt och lättbegripligt handtag och kontrastmarkering, manövreringsutrymme utanför, belysning, nåbar och användbar porttelefon. Tillgänglig miljö sparar allas krafter! Det som är nödvändigt för några, underlättar för alla! Fredrik och Daniel vid övergångsställe 49 Totalt bortfall av synförmåga och delvis bortfall, olika krav? Utformning av övergångsställe med hänsyn till synskadade? Vad kan fungera som ledstråk? Vad är ledande yta, olika behov? Naturliga ledstråk (fasad, kantsten, materialskillnad) eller konstgjorda (anlagda – ledande – ytor i beläggningen)? Kan belysningen ha ledande funktion? Ledstråk för personer med kognitiva funktionsnedsättningar? Orientering: strukturerad miljö med strategiska punkter och ledande ytor. Piktogram – bildsymboler. Margaretas nya liv med rullator Rullator och nivåskillnader. Teknik vid användning av rullator: man måste lyfta rullator samtidigt som man ska behålla balansen, svårt med tanke på att man fått rullator mestadels för att man ska stödja sig på den. Det vill säga nivåskillnader är ännu svårare att övervinna med rullator än med rullstol. Vad betyder ”en tung dörr”? Tunga dörrar som går utåt ska förses med dörröppnare! 50 Manövreringsutrymme för rullator. Medvetande om tillgänglighetsbehoven hos affärsidkare: Är det sannolikt att man skulle kunna komma in med en elektrisk rullstol? Hur var det egentligen i det fallet? Vad vinner en affärsidkare på att tillgänglighetsanpassa sin butik/lokal? Finns nackdelar? Bra grepp i trappan Trappor – längden och utformningen: Vad är lämpligt antal trappsteg i ett trapplopp? Inga trappnosar, markeringar, regelbunden höjd och djup så att hela foten får plats och stöd! Halkskydd – för och emot? Ledstänger, utformning: Förlängda och greppvänliga. Titta på hur man stödjer sig med hela armen. Det ska finnas stöd även och speciellt vid översta och nedersta trappstegen. Man går upp och man går ner, vid båda riktningar behövs ledstänger, som därför ska finnas på båda sidor om trappan. Vägen ner är ofta ännu besvärligare än att ta sig uppför. Bra belysning Bra belysning är bra för alla, speciellt ur trygghets- och orienteringssynpunkt. Personer som har nedsatt orienteringsförmåga i form av hörsel- eller synnedsättningar och personer med rörelsenedsättningar har stort behov av god belysning för att kunna röra sig ute på ett tillfredsställande sätt. 51 Gångvägar och gångbanor ska vara belysta så att belysningen är jämn utan obelysta markytor. Utomhus skall belysningsarmaturerna placeras på samma sida av en passage. Belysningsarmaturerna måste placeras så att hela passagen är belyst och inga växelvis belysta och mörka zoner uppstår. Mörkare utrymmen som tunnlar, överbyggda passager och portgångar bör belysas även dagtid, för att undvika bländning vid övergången från en mörkare till en ljusare plats. Fast belysning ska inte vara bländande, vilket kan undvikas genom att avskärma ljuskällan. Det är viktigt att belysningen är god vid övergångsställen, vägkorsningar, busshållsplatser och vid andra offentliga målpunkter. Belysningsstolpar bör ha en färg som kontrasterar i ljushet mot omgivningen både i dagsljus och i mörker eller markerade i ögonhöjd. Vad är tillräcklig belysningsstyrka? Belysningen måste vara tillräckligt stark och ganska jämn. Den får ändå inte ge upphov till direkt eller indirekt bländning. Lämplig belysningsstyrka är minst 300 lux, vid kritiska punkter, till exempel vid nivåskillnader och skyltar, 400–500 lux. Allmän belysning kan vid behov kompletteras med punktbelysning. Belysningsstyrka som rekommenderas utomhus är 10–20 lux. I korsningar och vid nivåskillnader ska belysningsstyrkan vara minst 50 lux. Belysningsstyrkan vid entréer ska vara 300 lux. 52 Akustik inomhus, möjligheter till förbättring? Att ta sig fram i Högdalens centrum Användning av piktogram i offentlig miljö, vilken nytta? Buller Akustiken ska vara ombesörjd i centrum för både hörsel- och synskadade. Bra akustik utan för lång efterklang hjälper även personer med kognitiva funktionsnedsättningar och orienteringssvårigheter. Buller är mycket störande för personer som använder hörapparat, har tinnitus, är ljudkänsliga eller har orienteringsproblem, då det försvårar deras möjlighet att uppfatta samtal och information. Buller kan även utlösa yrselattacker för hörselskadade personer med yrselproblem. Även för personer med psykiska funktionsnedsättningar är buller ett problem. Riktvärden för trafikbuller. Störande element i offentlig utemiljö. Ledstråk: Ett ledstråk definieras som en kontinuerlig följd av naturliga och konstgjorda ledytor och varningsytor mellan start- och målpunkt. För synsvaga och blinda behövs ledstråk som vägledning. Det kan vara en kontrastrik rand för den synsvage, men är man blind så behövs taktilt ledstråk, som man kan följa med den vita teknikkäppen. 53 Ljushetskontraster i miljön underlättar för alla, men är särskilt viktiga för personer med synnedsättning och utvecklingsstörning. Vid stora öppna platser (torg, längs med välfrekventerade gångstråk) behöver vanligtvis ett ledstråk anläggas för att även gravt synskadade ska kunna orientera sig. Kanter och taktila plattor som tydliggör gränserna – var man kan känna sig säker och var man måste vara extra försiktig – behövs för synskadade. Pollare vars överdel har en taktil karta som visar övergångsställets utformning underlättar där ledstråk korsar övergångsställe utan ljud- och ljusreglering. Vad kan fungera som ledstråk? Ledstråk kan vara räcke, husvägg, trottoarkant, kontrasterande ränder eller färger på markbeläggningen, skillnader i markbeläggning, kombination grus och asfalt eller asfalt och gräskant. I första hand ska naturliga ledytor användas, som exempelvis avgränsningar mellan olika material (gräs- betongplattor, grus – asfalt), kantsten eller låga räcken mot rabatter, husväggar, trottoarkanter, buskar. Konstgjorda ledytor utomhus ska vara ca 0,6 meter breda. Vid mörker kan även belysning vara en del av vägledning om den är placerat så ljusen anger ångriktningen. Ljushetskontrasten ska vara tydlig i alla väderlek och alla dagsljus och kvällsbelysning – ljusa nyanser är att föredra. 54 Taktila plattor ska användas konsekvent Taktila plattor ska användas så att man skiljer på ledytor med riktningsangivande och på varningsfunktionen. Sinusplattor och ribbplattor anger riktning, kupolplattan uppfyller varningsfunktion. Taktila plattor ska omges med släta ytor som asfalt, stora betongplattor och granithällar. Ribbplatta. Sinusplatta. Kupolplatta. Belysning Man ska inte se ljuskälla, ljuset ska vara avskärmat och riktat, man ska också sköta grönska regelbundet. När vi blir äldre ökar känsligheten för bländning. Det beror bland annat på på att ljuset sprids i linsen som blir mer och mer grumlig ju äldre vi blir. När kan bländning uppstå? 55 Kraftig synförsvårande bländning uppstår när vi kör bil i mörker och får möte. Ett kort ögonblick kör vi mer eller mindre i blindo. En lindrigare grad av synförsvårande bländning är att betrakta något mot en ljus bakgrund. När exempelvis en person står framför ett ljust fönster kan det vara svårt att se detaljer i ansiktet. Är fönstret väldigt ljust ser vi personen i siluett. Ljus i tillräcklig mängd och på rätt plats: Det är viktigt med tillräcklig allmän belysning och dessutom med bra belysning vid kritiska punkter, till exempel vid gångstråk, entréer, trappor, ramper, hissar och skyltar. Vegetation: Växter ska inte placeras så att de inkräktar på gångstråk och därmed förhindrar framkomligheten. De ska inte sprida sig över kantstenar och dylikt som är funktionella som naturliga ledstråk. Växter ska placeras på sådant sätt att nedhängande grenar inte hänger lägre ner än 2,2 meter från gångbanan. Växter ska inte placeras så att de skymmer belysningsstolpar när de växer till sig. Undvik växter med grunt växande rötter intill gångvägar. rötterna kan växa ur asfalten och medföra snubbelrisk (poppel och pil). Växter kan vålla stora problem för allergiska personer. Växter som är allergiframkallande bör undvikas vid gångstråk och offentliga platser som busshållsplatser förskolor och skolor: 56 Björk, sälg, hassel och al. Starkt allergiframkallande växter som syrén, ginst, schersmin, hyacint, spirea och hägg. 57 Prästkrage, ringblomma och krysantemum. Lämpliga växter för starkt frekventerade områden: Barrträd, lind, fruktträd, oxel, rönn, hästkastanj, lärk, bärbuskar, rosor, klematis, nypon, rhododendron. Gräsytor ska vara av tuvbildande grässort. Hur tolkar/uppfattar man ljud som synskadad? Smågatsten i gångytor, svårigheter och problem. Smågatsten för markering. Utmattning efter promenad i svår miljö: Miljön ska hjälpa till så att man inte gör slut på alla sina krafter. Offentliga toaletter: Entrédörren ska vara utåtgående och ha minst 0,90 meter fritt passagemåttet med dörren öppen 90 grader. Dörren ska vara försedd med greppvänlig låsfunktion och med ett drag- handtag på dörrens insida. Vad är ett användarvänligt handtag? Hur ser man att toaletten är upptagen? Kan man åstadkomma en tillgänglig toalett med mindre mått (1,7x1,7meter, 1,4x1,4 meter)? Standard för utrustning? Behövs den? Hur många offentliga toaletter behövs, för vem och var ska de placeras? 58 Busstorget i Högdalen Hur bred behöver passagen vara förbi kuren? Att ta sig upp för plattformen. Hur bör informationen ges (akustisk och visuell)? Röka eller inte röka vid busskuren? Sittmöjligheter, lutningsbrädor. Samband mellan plattformens och bussens utformning. Vågar du åka buss? Bussens funktioner: Nigning och ramp. Kantstenens höjd. Busshållsplatsens utformning – behövs standard? Färdtjänst eller buss (och andra medel inom kollektivtrafiken)? Gångstråk i Högdalen Beläggning slät och jämn: Underhåll. Smågatsten i beläggningen. Orienteringspunkter: Inslag i miljö som man kan känna igen och komma ihåg. 59 Konsekventa ledstråk. Tillgänglig salong, men inte scen Kultur för alla: Åskådare? Skådespelare? Personal? Hitta i nya bibliotek Logisk utformning: Placering av informationsdisken och reception. Hörslinga i reception. Belysning, ledstråk, färgsättning. Tillgång till personlig assistans. Datorer för alla Nåbart för alla: Höj- och sänkbart. Sittmöjligheter. Webb för alla: Utformning av webbsidor Personlig assistans Bostadsanpassning i tillgängliga områden 60 Vikten av tillgänglig offentlig miljö i kombination med individuella anpassningar i den privata miljön. Tekniska lösningar. Del 2. Tillgängliga studiesalar? Att ta sig runt med rullator och rullstol Nödvändiga mått för passage och manövrering (se ovan). Hinderfria förflyttningsvägar, inga nivåskillnader. Hissar. Val mellan trappa – ramp och plattformhiss – ramp – trappa. At ta sig in med kryckor Lutningar och beläggning. Tunga dörrar. Balansstöd. Vilplatser, sittplatser. Föredömlig handikapptoalett 61 Toaletter ska hållas fräscha och välstädade. Vid städning ska parfymfria rengöringsmedel användas. Larmanordningar på handikapptoaletter och vanliga toaletter. Ljud och ljus på alla toaletter. Lätthanterlig och lättförståelig utrustning. Kontraster. Som en Kalle Anka i trappan Varning neråtgående trappor. Fribärande trappor. Kontrastmarkeringar av trappor. Hinder i trappa. Utformning av ledstänger, förlängning bra för alla. Mardrömstrappa till studiesalar Belysning. Trappstegens höjd och djup. Balansstöd. Antal trappsteg, konsekvent. Beläggning. Varningsmarkering. Vikten av kommunikation med brukare, hänsyn till olika behov. Vi vill vara tillgängliga för alla Tillgång till kulturutbudet för alla. Hitta ABF-expedition 62 Logisk utformning. Underlättande skyltar och beläggning. Kontrasterande markeringar. Belysning. Orienteringsmöjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Möjlighet till personlig assistans. Del 3. Fler exempel Med tvillingvagn i trappor Tillgänglighet – åtkomlighet, användbarhet, trygghet och säkerhet. Tillgängliga apotek Vikten av små underlättande detaljer. Speciell fokus på besöksviktiga lokaler. Andra affärer, tillgänglighet vid entré och inuti. Hänsyn för till exempelvis allergiker och synskadade vid varuexponering. Att orientera sig i affären – både brukarens och innehavarens intresse. Behov av kundtoalett. Gå och cykla tryggt 63 Avgränsningar mellan olika användningsytor. Faror vid cykelbanor och övergångsställen. Orientering vid busshållplats Vikten av standardutformning av olika återkommande komponenter i det offentliga rummet. Orientering i simhall Skyltning, belysning, balansstöd, säkra trappor, hissar och logisk utformning Farliga föremål Trygghet och säkerhet. Hur markerar man ett hinder? Bänk med för kort armstöd Sittplatser ingår inte i enkelt avhjälpta hinder, varför? Balansstöd Höjd på sitsen, friyta bredvid för rullator med mera. Fjorton meter ramp Normer för en ramp, vad säger lagen? Varför lägre lutning? Varför vilplan mellan två ramper på max 6 meter? Handikapparkering 64 Antal och mått? Diskutera behovet. Placering. Liten ramp till port i hyreshus Balansstöd, avåkningsskydd? Kan avåkningsskydd bli ett hinder? Beläggning. Dörröppnare vid tung dörr, placering. Dörröppnare som individuell anpassning eller som standard? Rätt höjd på ringklocka och disk Utformning och placering för att kunna nå och använda. Även halvcentimetrar kan spela roll. Med rullator i lös ramp Lösramp endast som en temporär nödlösning. Signaler och symboler vid övergångsställe 65 Hatade ljudsignaler? Taktil information vid övergångsställe. Varningsplattor. Riktningsinformation. Ledstråk för synskadade Fungerande lösningar. Naturliga ledstråk, x anlagda ledstråk. Från start till mål. Tillgänglig parklek 66 Behovet av tillgängliga lekplatser. Nyheter i beläggning. Hur ska man skapa en trygg men ändå äventyrlig lekplats för alla? Källor och litteraturförteckning PBL Plan och bygglagen (1987:10) BVL Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm (1994:847) BVF Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm (1994:1215) Proposition 1985/86:1 Proposition 1993/94.178 BBR Boverkets byggregler, Boverkets författningssamling (BFS 1993:57) HIN 1 Boverkets författningssamling (BFS 2003:19) ALM 1 Boverkets författningssamling (BFS 2004:15) Enklare utan hinder, Boverket. 2005. Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet, Handisam. 2007. VGU, Vägars och gators utformning, Vägverkets publikation 2004-80, 2004-05 Bygg i kapp handikapp, Elisabet Svensson, Svensk byggtjänst. 2008. Utrymning för alla – byggnader med kulturvärden, Svensk Byggtjänst Tillgänglig stad, L Thuresson, A Berner, J Hansson, G Jonsson, Sv.kommunförbundet. 2003. Bygg för alla, Karin Månsson, Svensk byggtjänst och NHR. 1999 och 2002. DHR.s Lathund för måttkrav, Delaktighet-HandlingskraftRörelsefrihet En stad för alla, Stockholms stad 67 Tillgänglighetshandbok, Tyresö kommun 2009 Klipp häcken – du kan rädda liv, Vägverket 2009 Användbara länkar 68 Afasiförbundet i Sverige http://www.afasi.se/ Astma- och Allergiförbundet http://www.astmaoallergiforbundet.se/ Autism- och Aspergerförbundet http://www.autism.se/ Blodcancerförbundet (BLC) http://www.blodcancerforbundet.se/ Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) http://www.bro.org.se/ DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder http://www.dhr.se/ Dyslexiförbundet FMLS http://www.fmls.nu/start.asp?sida Elöverkänsligas Riksförbund http://www.feb.nu/ FUB För barn,unga och vuxna med utvecklingsstörning http://www.fub.se/ Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) http://www.fbis.se/se/ Hiv-Sverige http://www.hivsverige.se/rfhpwww/main.nsf/page.items.www/ 4A7D15D7542A6C4BC12570F80036CFB5?open Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft http://www.hjarnkraft.nu/show.asp Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund http://www.hjart-lung.se/ Hjärtebarnsförbundet http://www.hjartebarn.org/ ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade http://www.ilco.nu/ Mun & Halscancerförbundet (MHCF) http://www.mhcforbundet.se/ Njurförbundet http://www.njurforbundet.se/ ParkinsonFörbundet http://www.parkinsonforbundet.se/ Personskadeförbundet RTP http://www.rtp.se/ 69 Primär Immunbrist Organisationen (PIO) http://www.pio.nu/cms/index.php Prostatacancerförbundet http://www.prostatacancerforbundet.se/ Psoriasisförbundet http://www.psoriasisforbundet.se/ Reumatikerförbundet http://www.reumatikerforbundet.org/start.asp?si da Riksförbundet Attention http://www.attentionriks.se/ Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) http://www.rfcf.se/ Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) http://www.dhb.se/ Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) http://www.magotarm.se/ Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) http://www.rsmh.se/ Riksförbundet Sällsynta diagnoser http://www.sallsyntadiagnoser.se/ Schizofreniförbundet http://www.schizofreniforbundet.se/ Stamningsförbundet http://www.stamning.se/ STROKE-Riksförbundet http://strokeforbundet.se/index.asp Svenska Celiakiförbundet (SCF) http://www.celiaki.se/ Svenska Diabetesförbundet (SD) http://www.diabetes.se/ Svenska Epilepsiförbundet (SEF) http://www.epilepsi.se/ Svenska OCD-förbundet Ananke http://www.ocdforbundet.se/ Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) http://www.sdrf.se/sdr/ Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF) http://www.fibromyalgi.se/1/1.0.1.0/9/1/ Tandvårdsskadeförbundet (TF) http://www.tf.nu/ http://www.boverket.se/ http://www.boverket.se/Global/Bidrag_o_stod/ Dokument/Blanketter/Samlingslokaler_invest.bid /1166_2_Info_saml.lok_inv.bidr.pdf 70 BFS 2004:ALM 1. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, www.boverket.se BFS 2003:19 HIN 1. ”Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpte hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser”, www.boverket.se Bildsymboler, www.pictogram.se Bygg klokt (bra faktablad, bra länkar) www.byggklokt.se Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken, www.regeringen.se Handikappförbunden www.handikappförbunden.se Hjälpmedelsinstitutet (portal om tillgängligt boende) www.hi.se Kontrastmarkeringar, www.ncs.se Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam (checklistor, faktablad, lagstiftning) www.handisam.se Plan- och bygglag, SFS 1987:10, ändrad t.o.m. SFS 2009:651 Regeringskansliets rättsdatabaser, www.riksdagen.se Prop.2000/01:48. Tillgänglighet till offentliga lokaler och på allmänna platser, www.riksdagen.se