Reviderad: 2014-07-07 / HT
Informationsblad: Oljeskadeskydd
Kommunens krisledningsorganisation organiseras och arbetar enligt ordinarie rutiner
oavsett händelsetyp. Detta dokument innehåller därför endast de kompletteringar som
specifikt berör hantering av ett oljepåslag.
Eftersom ett oljepåslag kan skifta stort i omfattning kan inte riktlinjer för vem som ska göra
vad fastställas på detaljnivå i förväg. Nedanstående information är därför lika relevant för
Räddningsledare, Saneringsledare och Yttre stabschef, som för Samordningsstaben när
ansvar och arbetsuppgifter ska fördelas.
Uppgifter
Insatsledning o Planering
Vid ett oljepåslag spelar många faktorer in som med tiden kan förändra
insatsbehovet. Därför är det viktigt att genomföra omvärldsbevakning och
kontinuerligt dokumentera en lägesbild att utgå ifrån.
Bevaka väder- och oljespridningsprognoser för åtgärdsplanering osv. Kustbevakningen gör
generellt en spridningsprognos.
Ledningsstöd:
- Handlingsplan för oljeskadeskydd
- Kommunens oljeskyddspärm
- Kommunens oljeskydd (oljan är lös)
- Insatskort Zonbeskrivningar
- Miljöatlas
- RIB
- MSB:s hemsida
- Seatrack web
- HELCOM Map and Data Service
1
Personal
Hanteringen av ett oljepåslag kan bli omfattande och ta lång tid vilket
kräver mycket personal. Många arbetsuppgifter är förenade med
särskilda risker som behöver hanteras.
Stöd Saneringsledare med rekrytering och hantering av personal. Extern personal, Entropi,
hemvärnet, Frivilliga Resursgruppen (FRG) m.fl., tas in utifrån avtal. Eventuellt behöver
tillfällig personal anställas.
Arbetsmiljö: Säkerställ en acceptabel arbetsmiljö genom att stödja så att
saneringspersonal har rätt skyddsutrustning och får utbildning. Samverka med
kustbevakningen som gör tester på oljan. Välj därefter lämpliga säkerhetsdatablad att
arbeta efter och välja skyddsnivå och skyddsklädsel efter. Huvudansvaret för arbetsmiljön
har Räddningsledaren
under räddningstjänstskedet och Saneringsledaren under saneringsskedet. Kanske bör en
speciell arbetsmiljöplan tas fram.
Det kan vara bra att låta de som arbetar med saneringen ha kontinuerlig kontakt med
vårdcentral. Eventuellt kan vårdcentralpersonal upprätta ett utrymme i samband med
personalutrymmena där saneringsarbete pågår.
Frivilliga: Vid oljeutsläppet på Tjörn 2011 användes inga frivilliga, och utvärderingen av
olyckan visar att detta var ett klokt beslut, då många risker annars kan vara förknippade
med saneringsarbete, hala klippor, hav, eventuellt giftig olja, tar tid att utbilda de, samt att
de oftast hjälper till ett par timmar eller max en dag med mera. Ifall frivilliga ändå används
ska de i sådana fall anställas tillfälligt enligt RIB-avtal.
Materiel o Logistik
Ett oljepåslag ställer mycket stora krav på logistikhanteringen…
Räddningstjänsten:
Ansvarar för materielfrågor under räddningstjänstskedet.
Kultur- och fritidsförvaltningen:
Ansvarar för samordning av materiel under saneringskedet.
Ansvarar för logistikplanering avseende rengöringsplatser, tvättnings- och
omklädningsutrymmen.
Ansvarar för upprättande av tillfällig lagring på uppställningsplatser
Ansvarar för hantering av oljeskadade och döda djur.
- De djur som inte bedöms kunna återföras till ett liv i frihet och reproduktion eller
som inte går att fånga ska humant avlivas av skyddsjägare/jaktviltvårdare. Vid
behov av skyddsjakt bör samverkan ske mellan polis, kommun och
skyddsjägare/jaktviltvårdare.
- Avlidna djur räknas som riskavfall och ska hanteras därefter. VIVAB har i dagsläget
inget permanent tillstånd för att ta hand om döda djur. Tillfälliga tillstånd kan
utfärdas av länsstyrelsen. Döda djur bör lagras i containrar för vidare transport till
en anläggning som har tillstånd att ta hand om döda djur.
- Miljö- och hälsoskyddskontoret, länsstyrelsen och IVL kan bistå med stöd och
rådgivning avseende oljeskadade djur. Ideella föreningar/frivilligorganisationer
som exempelvis Katastrofhjälp för Fåglar och Vilt (KFV) och Svenska Blå Stjärnan
(SBS) har djurskyddsutbildade medlemmar som kan hjälpa till att ta hand om djur
och stå för rådgivning i händelse av kriser i samhället. Telefonnummer till KFV finns
i kommunens oljeskyddspärm. Några döda fåglar ska skickas till Statens
veterinärmedicinska anstalt för dokumentation och fastställning av dödsorsak.
För mer information angående hantering av oljeskadade fåglar hänvisas till Handbok
om oljeskadade fåglar, utgiven av Preem och Djurens ö 2006.
VIVAB:
Ansvarar för all avfallshantering, dvs. samordnar kärl, containrar och transporter för
slutbehandling och säkerställer att avfallet sorteras och märks upp på ett miljöriktigt sätt.
VIVAB tillhandahåller mellanlagringsplats (Sandladan) för avfallet. För att
mellanlagringstillståndet ska tas i bruk krävs aktivering av tillståndet.
Externa aktörer
Räddningstjänsten har avtal med Entropi. Dessa har material för oljeskadeskydd (såsom
båtar, strandduk, oljepumpar m.m.), och kan även stå till förfogande med personal.
MSB har fem nationella oljeskyddsdepåer som revireras via MSB:s Tib.
Personella resurser kan rekvireras från Försvarsmakten.
Samverkan o Kommunikation
Hanteringen av ett oljepåslag kan involvera många olika aktörer över
ett utsträckt område. Likaså kan intresset från media och allmänhet
bli mycket stort. Behovet av väl fungerande kommunikation är därför
av stor vikt.
Säkerställ fungerande kommunikationsvägar mellan saneringspersonal, yttre stab,
samordningsstab, telefonväxel och externa aktörer. Det finns eventuellt möjlighet att
använda B96:or för radiokommunikation.
Upprätta helst en gemensam strategi för information med allmänhet och media med
andra inblandade aktörer så som exempelvis kustbevakningen, för att samstämmig och
korrekt information ska ges.
Kommunikation med allmänheten och intresseföreningar
Förmedla restriktioner och råd till allmänheten.
Ett större oljeutsläpp karakteriseras av många osäkerheter och därmed är det
viktigt att ge en effektiv och korrekt information till allmänheten för att bemöta
osäkerheterna. Det är av stor vikt att ta hänsyn till medborgarnas intressen och
känslor, människors behov av både trovärdig information och hänsyn till farhågor
och oro.
I saneringskedet när det inte är lika bråttom kan det vara viktigt att ta sig tid att
kommunicera med allmänheten genom informations- och samrådsmöten. Detta
bör göras för att allmänheten ska få en målbild och förstå hur långt det går att
sanera, och att all olja inte kommer vara borta när saneringen avslutas.
Kommunikation med media
Försök tillgodose ev. önskan från media och övriga om studiebesök.
På Tjörn 2011 anordnades studiebesök åt pressen, så journalisterna själva fick se
skadorna och hur man arbetade ute längs kusten. Detta gav ett lyckat resultat och
staben upplevde att de skapade goda kontakter och kunde förmedla en korrekt bild till
allmänheten och även kunde få ut råd och restriktioner på ett bra sätt, via pressen.
Dokumentation & Ekonomi
För att kommunen ska ersättas för utgifter i samband med
räddningstjänst och sanering krävs omfattande dokumentation.
Avsluta inte räddningsinsatsen för tidigt. Under räddningstjänstskedet har
räddningsledaren befogenheter och kan tillhandahålla personal, utrustning m.m. (från
exempelvis militären lättare).
Tillhandahåll dokumentation, för t.ex. anställning, närvaro, materielkostnader.
Säkerställ att all personal fyller i närvaro och loggar alla sina aktiviteter.
Förse rekryterad personal med anställningsavtal.
Fotodokumentera:
- Drabbat område före sanering
- Tillfartsväg innan den har hunnit bli alltför trafikerad
- Uppställningsplats innan stab/depå har byggts upp
- Saneringsarbetet
- Stabsarbetet
- Saneringsdepån
- Drabbat område efter sanering
Ifall åtgärder som medför stora kostnader kommer i fråga, samråd med MSB innan
beställning för att undvika ersättningsproblem i ett senare skede.
Vid behov utser en person, lämpligtvis en person från ekonomikontoret, som
sammanställer kommunens utgifter. Påminn förvaltningar/bolag att även fakturera internt
för t.ex. personalkostnader som uppstår i samband med hanteringen.
Lag (1992:1528) om offentlig upphandling för kommun gäller i samband med oljeolyckor.
Direktupphandling får användas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns
synnerliga skäl. I första hand bör de företag användas som kommunen har ramavtal med.
För att förenkla den ekonomiska hanteringen och möjliggöra särredovisning kan
kommunen upprätta ett särskilt kriskonto, där alla kostnader som sammanhänger med
insatsen efterhand redovisas.
