INFORMATION TILL PATIENT
OM NÄSSELUTSLAG (URTIKARIA)
Dr Håkan Mobacken | Dr MariHelen Sandström Falk
URTIKARIA
Urtikaria (nässelutslag) är kliande och lite svullna fläckar som ofta har ett blekt
centrum och röd kant (kallas kvaddlar). De uppstår plötsligt, och oftast kommer
de och går under några timmar – dagar. En del kan samtidigt få djupare
svullnader i huden, s.k. angioödem, som kan finnas var som helst men
särskilt runt ögonen och i läpparna.
Bilder är hämtade från Urticaria Networks hemsida, www.urticaria.net,
med godkännande av upphovsmannen samt Novartis Pharmaceuticals.
Svåra utbrott kan medföra feber (nässelfeber) och
ledvärk. Om angioödemet lokaliseras till tungan
och övre luftvägarna kan det bli livshotande.
Att urtikaria på svenska kallas nässelutslag beror
på att det liknar det utslag som uppkommer när
man bränt sig på en brännässla (dess latinska
namn är Urtica dioica). Då frisätts ämnen i huden
som vidgar blodkärlen samtidigt som ytliga nervtrådar i huden aktiveras och det börjar klia. Det
mest kända av dessa ämnen är histamin och därför
används läkemedel vid urtikaria som blockerar
histamin, s.k. antihistaminer.
Varianter av urtikaria
Upphöjda nässelutslag samt
sk angioödem, svullnad runt ögat.
Akut urtikaria är vanligt och 15–20% drabbas
någon gång. Det kan bl.a. orsakas av en infektion,
läkemedel, insektsbett eller födoämnen. Ibland är
det en allergisk reaktion genom bildning av antikroppar som leder till frisättning av histamin och
andra ämnen i huden, men det finns också andra
uppkomstmekanismer. Behandlingen består i att
undvika eller behandla den misstänkta orsaken samt
lindra symtomen med antihistamin. Flera sådana
läkemedel kan köpas receptfritt på apotek.
Kronisk urtikaria kallas urtikaria hos personer där
nässelutslagen fortsätter längre tid än 6 veckor.
Det finns två olika former av kronisk urtikaria: en
där utslagen kommer spontant och en annan då
en fysikalisk faktor utlöst dem (t ex tryck och skav
mot huden samt köld).
Kronisk spontan urtikaria är mindre vanlig än den
akuta urtikarian. Utslagen kan komma dagligen
eller någon gång i veckan, och ibland finns samtidigt angioödem (svullnader). Den är vanligast i
medelåldern, och kvinnor drabbas oftare än män.
Kronisk urtikaria kan självläka med tiden, och man
räknar med att hälften blir besvärsfria inom ett år.
För en mindre grupp kan den pågå flera år och
medföra stor negativ påverkan på livskvaliteten.
För de flesta är akut
urtikaria en engångsföreteelse.
Att sätta diagnosen är inte svårt men orsaken till
kronisk spontan urtikaria finner man sällan. Efter
att andra långdragna urtikaria-varianter uteslutits är
den mest kända orsaken intag av acetylsalicylsyra
(t ex Albyl, Trombyl, Magnecyl) och anti-inflamma­
toriska medel (NSAID). I dessa fall kan man vid
tillfällig värk istället ta medicin med paracetamol
(t ex Alvedon, Panodil). Mer ovanliga orsakande
eller försämrande faktorer är naturpreparat,
färgämnen och konserveringsmedel i livsmedel,
tarmparasiter, stress, infektioner och invärtes sjukdom. Tyvärr är allergiutredning med blodprov och
hudtest sällan till någon nytta.
Kronisk urtikaria behandlas som akut urtikaria
med antihistaminer men det krävs oftast daglig
behandling. I en del fall behöver man öka dosen
antihistamin, men det skall ordineras av läkare. Om
man trots det inte uppnår besvärsfrihet finns andra
läkemedel att ta till. Oftast kopplas då en hud- eller
allergispecialist in.
Övre: De stora kliande kvaddlarna kommer
och går. Nedre: Djupare svullnad omkring ögat.
Överhuden är inte engagerad.
Kronisk inducerbar urtikaria, tidigare kallad fysikalisk
urtikaria är en grupp av urtikaria-varianter som har
långdraget förlopp och orsakas av olika fysikaliska
stimuli, alltså ingen allergi. Ofta kan samma person
ha mer än en variant.
Dermografism/skrivhud (Urtikaria factitia) förekommer hos upp till 5 % av friska personer. Vid skav och
rivning mot huden uppstår en röd svullen fläck vars
form beror på vilken beröring som framkallat den.
Den uppkommer inom några minuter och brukar
vara borta inom 1/2–3 timmar. Klådan gör att man
ofta river sig och då får mer klåda, dvs en ond
cirkel uppstår.
Kolinerg (ansträngnings-) urtikaria är små röda
kliande knottror som uppkommer när kroppstemperaturen stiger pga värme och kroppsansträngningar.
Det är nästan alltid unga personer som drabbas,
och ibland får man samtidigt andningsbesvär.
Tryckurtikaria är en sällsynt form av urtikaria som
lokaliseras till hudområden där t.ex. ryggsäck, axelrem, skor eller annat tryckt mot huden. Reaktionen
uppkommer först några timmar efter trycket och
kan kvarstå något dygn.
Strimformade kvaddlar efter lätt,
kortvarigt tryck mot huden, t ex rivning.
Förvärras om man pga klådan river på det.
Ovanliga urtikaria-varianter
Små, starkt rodnade kvaddlar
framför allt på överkroppen.
Utlöses av värme och svettning.
Köldurtikaria utlöses av lokal eller helkroppsnedkylning. Kyla och blåst gör att huden inom några
minuter blir röd, svullen och kliar på nedkylda
områden. Kalla drycker och glass kan ge svullnad
i halsen. Köldurtikaria påvisas enklast om en isbit
läggs på huden några minuter. Observera att
bad i kallt vatten kan ge en så kraftig reaktion
att personen svimmar av och riskerar drunkna
– därför varnas för ensambad!
Urtikariell vaskulit utmärks av att kvaddlarna finns
kvar i flera dagar. Vid denna urtikariavariant före­
ligger en inflammation i väggarna till ytliga blodkärl
i huden. Orsaken kan vara en bindvävssjukdom
(kollagenos). Urtikariell vaskulit brukar utredas och
oftast tas ett litet hudprov (hudbiopsi). Behandlingen
riktas mot den bakomliggande sjukdomen.
Kontakturtikaria uppstår på platsen för direkt
kontakt med det orsakande ämnet. Ett exempel
är en person med handeksem som får kliande
röda svullnader på fingrar och händer efter
beröring av t ex färska grönsaker.
Ärftligt angioödem är en mycket sällsynt form
av angioödem som oftast finns hos flera familje­
medlemmar. Sjukdomen kan vara livshotande
genom uppkomst av svullnader i övre luftvägarna.
Ett blodprov ger diagnosen, och nu finns effektiv
medicin mot detta.
TÄNK PÅ
Om du drabbas av urtikaria så
finns behandling att få, både vid
akut och kronisk urtikaria. Vänd
dig till din vårdcentral eller till
hudspecialist.
Akuta nässelutslag eller
svullnader med andningsbesvär:
sök akutvård!
Chansa inte – misstänker Du
allergi för t ex läkemedel eller
födoämnen så kan det bli en svår
reaktion. Fråga Din läkare om råd!
Även om man inte kommer
på orsaken så kan man ändå
behandla nässelutslag och lindra
eller eliminera klåda och utslag.
QRE | NODE_0023 | SE1502288505
Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se
