Mårdens förskolas likabehandlingsplan 2012 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Hela arbetslaget samt förskolechefen Vår vision Förskolan är en trygg miljö för alla fri från diskriminering och kränkande behandling, präglad av respekt för människors olikheter. - Alla går till förskolan och känner glädje och trygghet. - Alla på förskolan vågar se, vågar säga ifrån och vågar bry sig! - Alla pratar med varandra - inte om varandra! - Alla barn, föräldrar och personal känner till att denna handlingsplan finns. - All personal arbetar aktivt med förebyggandet av kränkande behandling och vidtar åtgärder direkt enligt vår handlingsplan om kränkning uppstår. Planen gäller från 2012-01-01 Planen gäller till 2013-01-01 Barnens delaktighet Vi pedagoger hjälper till att belysa likabehandlingsplanen, dess syfte och arbete för barnen. De har berättat hur de tycker att en bra kompis ska vara, hur vi ska behandla varandra och hur vi kan lösa situationer som uppstår. Detta tar vi med i upprättandet av likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarnas delaktighet På föräldramötet i september 2011 presenterade vi material och metoder som vi planerat att arbeta med när det gäller likabehandling. De föräldrar som var närvarande ansåg att det var ett bra sätt att arbeta. Vi låter likabehandlingsplanen finnas väl synlig i hallen där det även finns en låda där föräldrar kan lämna synpunkter anonymt eller med namn kring likabehandlingsarbetet på förskolan. Vi kommer ha likabehandlingsplanen och dess arbete som en stående punkt på våra föräldramöten framöver och i dessa ha en öppen dialog om hur vi arbetar och vill arbeta med likabehandlingsarbetet. Vi berättar om våra rutiner kring kränkande behandling på inskolning och i vårt informationsmaterial. Nästa föräldramöte blir hösten 2012. Personalens delaktighet Personalen har tillsammans arbetat fram likabehandlingsplanen. Det har skett genom diskussioner om hur vi vill arbeta med likabehandling på vår förskola. Vi följer upp likabehandlingsarbetet en gång i månaden på personalmötet och utvärderar planen på vår planeringsdag i februari varje år. All personal ska kontinuerligt se till att det dokumenteras då kränkningar uppstår. Det finns ett block i vårt låsta skåp där vi bokför och följer upp enligt rutiner. Förankring av planen Personalen på förskolan arbetar på planeringsdagarna i februari och september aktivt med likabehandlingsplanen. Vi diskuterar vad den betyder för oss som individer och personalgrupp. På varje personalkonferens finns en punkt där vi tar upp förhållningssätt och kränkningar. På Diamanten berättar pedagogerna om vår likabehandlingsplan och vad den innebär för alla som vistas på förskolan. Alla barn på förskolan ska veta att den finns och att vi tillsammans gör planen. På föräldramötet i september (varje år) pratar vi om och visar upp planen och berättar hur vi arbetar med den. Planen hänger alltid i entrehallen vilket alla föräldrar får information om. Föräldrar får på föräldramötet i september information om hur vi arbetar med kränkningar och att vi har rutiner för detta. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har under planeringsdagen februari 2012 gått igenom vårt likabehandlingsarbete och samtalat om vår likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Hela arbetslaget har suttit med och utvärderat likabehandlingsplanen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I vår genomgång och i våra samtal om själva planen har vi sett att dokumentet varit bristfälligt och att vi behöver arbeta fram en ny likabehandlingsplan. Vi anser att vi arbetat med likabehandlingsfrågorna aktivt i vardagen och att de har stor plats på vår förskola. Däremot har det funnits brister i dokumentation och uppföljning. Årets plan ska utvärderas senast 2013-02-04 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Hela arbetslaget, barnen samt föräldrarna ska vara delaktiga i likabehandlingsplanens utvärdering. Vi utvärderar tillsammans med barnen i deras grupper i december 2012. Föräldrarna får information på föräldramötet i september om att planen ska utvärderas senast 2013-02-04 och utifrån detta tar vi fram ett par föräldrarepresentanter som vill utvärdera med någon av pedagogerna i januari. Vi pedagoger kommer att göra en del-utvärdering av arbetet och planen på vår planeringsdag i september 2012 och en utvärdering på planeringsdagen i februari 2013. Förskollärarna har huvudansvaret för att arbetet dokumenteras. Ansvarig för att årets plan utvärderas Hela arbetslaget samt förskolechef Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Gemensamt mål för förskolan: - Att barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad det innebär samt känna till olika religioner. - Att barnen ska känna stolthet i sin etniska tillhörighet. På planeringsdagarna i september respektive februari går vi igenom det arbete vi gör och utvärderar detta. Insats Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna, särskilt de religioner som för närvarande finns representerade på förskolan. Vi använder informationskalendern "Fira året runt", för att kunna se när fester och traditioner infaller, och därmed kunna uppmärksamma dem. Vi pedagoger hittar tillfällen att tillsammans synliggöra likheter och olikheter i det man gör, i språk, traditioner, seder och vanor med betoning på att vi är mer lika än olika. Arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. Vi väljer att dokumentera detta genom fotografier, teckningar och skrift som vi sätter på väggar och i barnens portfolios. Hjälper barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Detta kan göras genom att de får berätta om något, t ex hur de har firat en högtid eller liknande. Att barnen får ta med musik och dansa tillsammans med sina vänner. Vi planerar och utvärderar kontinuerligt i arbetslagen. Ansvarig Varje arbetslag ansvarar för att planera upplägget för arbetet på den egna avdelningen, kollar i genom informationskalendern och väljer ut passande fester och traditioner som vi belyser. I februari 2012 ska planeringen vara gjord. Datum när det ska vara klart 2013-02-04 Namn Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning - Förskolan skall sträva efter att barnen får förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön eller sexuell läggning. Vi följer upp likabehandlingsplanen på planeringsdagen i september. Insats Fortbilda personalen i dessa ämnen med hjälp av genuspedagogerna i Söderhamn. Skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Reflektera i personalgruppen över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring homo-, hetero, och bisexualitet och granskar sitt eget arbete utifrån ett normkritsikt perspektiv. Ansvarig Hela arbetslaget -förskolechefen Datum när det ska vara klart Maj 2012 Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning -Förskolan skall sträva efter att alla barn oavsett funktionsnedsättning får sina behov respekterade och tillgodosedda. Insats Som det ser ut nu har vi anpassat lokalerna så att även ett barn med rullstol ska kunna ta sig in i alla rum. Om ett barn med funktionsnedsättning får plats på förskolan anpassar vi vår verksamhet så långt vi har möjlighet med hänsyn till barnets olika förutsättningar. Vi strävar efter att utforma verksamheten så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Om ett barn med funktionsnedsättningar får plats på förskolan ska vi arbeta för att upprätta en god kontakt med barnets föräldrar. Föräldrarna är de som bäst känner barnet och de har mycket kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Tillsammans med barnets föräldrar fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga barnen behöver få information om barnets funktionsnedsättning. Vi som vuxna på förskolan ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. I förskolan finns goda möjligheter att påverka barnens syn på funktionsnedsättning. Ansvarig Förskolechefen ansvarar för att det upprättas en god kontakt med familjen. Hela arbetslaget ansvarar för att vara goda förebilder. Datum när det ska vara klart På planeringsdagen i september samtalar vi om dessa frågor och när frågan blir aktuell. Områden som berörs av insatsen Namn Kränkande behandling Mål och uppföljning - Motverka kränkande behandling Insats Pedagogerna föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Pedagogerna bör alltså aldrig tala illa om varandra, om barn eller föräldrar. Personalen samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kompis som blir utsatt för kränkningar. Vi fortsätter arbeta med Den gyllene regeln och materialet Snick och Snack Vännerna i Kungaskogen som tar upp ämnen som vänskap och utanförskap. Pedagogerna tränar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap för att lösa konflikter. Vi planerar för att det alltid ska finnas en vuxen i närheten av barnen och vi är särskilt observanta på hur barnen behandlar varandra då det finns färre personal tillgänglig, t ex vid raster. Vi följer rutinerna som finns upprättade för kränkningar; skriver ner händelsen, vilka åtgärder vi vidtar, ansvariga personer samt datum för uppföljning. Ansvarig Förskolechef och berörd personal Datum när det ska vara klart Vi utvärderar löpande och på planeringsdagen i september Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen har gjorts genom samtal med barn, enskilt eller i grupp. Samtal inom personalgruppen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom samtal med barnen har vi fått information om stämningen i barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Vi har fångat upp barnens upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom pedagogiska diskussioner och observationer på planeringsdag och personalkonferens. Resultat och analys Genom kartläggningen har vi sett att det förekommer kränkningar och att de ser olika ut. Vi pedagoger har blivit mer medvetna om hur kränkningar kan se ut och vad vi vill ha för rutiner kring detta. Vi förstår att olika personer upplever kränkningar på olika sätt, t ex att det en individ upplever som kränkning behöver inte uppfattas som det av en annan. Genom samtal med barnen har vi fått information om stämningen i barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Vi har fångat upp barnens upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten. Vi vill bli bättre på att se om det i dessa situationer finns samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Vi har förstått att kränkningar lättare uppstår vid stressiga situationer när många är samlade på ett ställe som t ex i hallen vid utgång. Tider på dagen som kan skapa en miljö där kränkningar lättare uppstår är mellan 12.30–13.30 då viss personal slutar och andra går på rast. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Rutinerna vid utgång och vid personalens hemgång och raster ska vara sådana att inga kränkningar får möjlighet att uppstå. Åtgärd Vid utgång ska det alltid finnas aktiva pedagoger som hjälper barnen och är tydliga med vad de ska göra när de är färdigklädda. En bestämd pedagog går ut med några färdigklädda barn för att ta emot ute. Vi ska under vårterminen få ytterligare en entré, dvs. avdelningarna får varsin entré. Detta kommer att skapa en lugnare miljö då inte lika många barn vistas i samma hall samtidigt. Vid raster finns minst en pedagog kvar på varje avdelning. Denna är i rörelse hela tiden för att se vad som händer i de olika lekarna och rummen. Vi pedagoger hjälper barnen att sätta i gång lekar eller annan aktivitet som passar för den stunden. Vi väljer ibland att vara ute och anpassar då våra raster därefter. Motivera åtgärd Vi pedagoger har samtalat mycket om att vi upplever stunderna då många ska gå ut tillsammans som extra känsliga. Någon förälder har påtalat att de upplever samma sak. Vi har genom erfarenhet och genom vad barn uttryckt sett att tiden då vi pedagoger har rast är extra känslig då det inte finns lika många vuxna ute bland barnen och kan hjälpa dem att lösa konflikter eller se vad som händer. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Maj 2012 Rutiner för akuta situationer Policy Som barn i förskolan kan du förvänta dej av oss: -Att vi möter dej med respekt -Att vi ser dej som kompetent -Att vi kommer att göra allt för att hjälpa dej om du råkar illa ut -Att vi ingriper vid alla former av kränkande behandling -Att vi skapar en lugn och trivsam arbetsmiljö för dej Som förälder kan du förvänta dej av oss: -Att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i förskolan -Att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö -Att vi tar kontakt med dej om något särskilt händer -Att vi ingriper vid alla former av kränkningar -Att vi ser ditt barn som kompetent Vi förväntar oss av dej som förälder: -Att du är en god förebild -Att du tar kontakt med förskolan om något händer -Att du samarbetar med förskolan vid alla former av kränkningar Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling -Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker. -Vi skapar goda rutiner för verksamheten, tex i samband med fri lek, personalens raster, barnens utgång och ingång. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal på förskolan vet att de aktivt ska gå in i situationer då barn kränks av andra barn. All personal har ansvar för att skriva upp händelse, åtgärd, uppföljning, och ansvarig i blocket för kränkningar. Vi samtalar om händelsen, åtgärden och uppföljningen med berörda föräldrar. Förskolechefen ska få information om kränkningar som uppstår på förskolan. Förskolechefen har ansvaret att vidare förmedla till huvudman när kränkningar uppstår, vilket från och med 2012 kommer att göras på våra styrgruppsträffar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vi har bestämt tillsammans att vi alla har ett ansvar att tala med varandra när vi ser att någon i personalgruppen kränker ett barn. Det ska ske i så nära anslutning till händelsen som möjligt. Förskolechefen skall få information om att en personal har kränkt ett barn och skriva upp händelse, åtgärd, datum för uppföljning och ansvarig i blocket för kränkningar. Vi samtalar om händelsen, åtgärden och uppföljningen med berörda föräldrar. Förskolechefen har ansvaret att vidare förmedla till huvudman när kränkningar uppstår, vilket från och med 2012 kommer att göras på våra styrgruppsträffar. Rutiner för uppföljning Den person som skriver ner händelsen i blocket för kränkningar har ansvar för att uppföljning och utvärdering av åtgärd sker och skrivs in i blocket. Den personen ansvarar också för att förskolechefen får information om detta. Rutiner för dokumentation Vi har ett block för dokumentation av kränkningar i ett låst skåp. Så fort som möjligt, helst samma dag, skriver berörd personal eller förskolechef ner händelse, åtgärd, datum för uppföljning och ansvarig. Ansvarsförhållande All personal, förskolechef samt huvudman.