1. Vision
På vår förskola är alla barn trygga och känner tillit till
varandra.
På vår förskola är alla barn respekterade.
På vår förskola har alla barn lika värde.
På vår förskola har alla barn en god självkänsla och ett gott
självförtroende.
På vår förskola respekteras alla för den de är oavsett kön,
etnisk tillhörighet, funktionshinder, kulturell eller social
bakgrund, religion eller annan trosuppfattning.
2. Främjande och förebyggande arbete
Vi bemöter alla barn som individer istället för som flickor och pojkar för att
undvika könsstereotypa mönster.
Alla barn är omtyckta för den de är och inte för vad de presterar eller för hur
de ser ut.
Alla barn erfar att vara en tillgång i gruppen.
I verksamheten övar sig barnen på ett socialt samspel och pedagogerna
handleder. Barnen övar sig på att sätta gränser och att säga nej, samtidigt som
de lär sig att respektera varandra.
Vi stärker varje barns självkänsla och ger dem strategier så att de inte känner
sig kränkta när/om de möter motgång.
Personalen har fortlöpande diskussioner kring diskriminering och kränkningar.
Diskussionerna sker på APT, halva uppföljningsdagar och på pedagogiska
tvärgruppsträffar. Personalen pratar och tänker också på sitt förhållningssätt i
dessa frågor i grundverksamheten.
3. Uppföljning av förra årets plan
NÄ har intervjuat barnen om hur man är en bra kompis.
NY har gjort ett observationsschema om vilken musik barnen väljer. 8 av 12 barn
har gjort aktiva val. De barn som har valt flera gånger har alltid valt samma
musik. Övriga barn har accepterat de olika valen och varit med och dansat. Ett
av barnen har gjort tre gånger så många val som de andra barnen. Vad kan det
bero på? Intresse? Dominans? Aktiviteten har varit spontan hos barnen och alla
har inte deltagit samtidigt. Vi funderar vidare på varför alla barn inte har valt.
BY har sett att hallen vid utgång och ingång med barnen är en plats där det finns
en ökad olycksrisk, ökad stress och risk för kränkningar. Det blir lätt trångt och
rörigt när alla barn ska ta ner sina kläder. Barnen klättrar upp på hurtsarna
under krokarna för att nå sina kläder vilket medför att de riskerar att ramla
ner. När det är trångt ökar stressen vilket leder till konflikter och knuffar. En
del barn blir oroliga och reagerar med att bli ledsna medan andra får svårt att
koncentrera sig på att klä sig. Ljudnivån blir ofta hög. Det blir svårt att som
pedagog ge rätt hjälp och stöd till varje barn eftersom möjligheten till överblick
minskar.
Åtgärder: Vi delar barnen i mindre grupper så att det inte är så många barn
samtidigt i hallen. Vi tar bort hurtsarna.
Åtgärdat: gruppuppdelning-omedelbart, hurtsar-feb. 2014.
Vidtagna åtgärder har skapat större golvyta och lugnare miljö, med färre
konflikter och mindre stress, vilket gör att barnen har lättare att koncentrera
sig när de ska klä av- och på sig. Detta har också skapat möjligheter till bättre
samtal mellan barn-personal och barn-barn.
BÄ har uppmärksammat att alla barn inte deltar under aktiviteten Miniröris.
Flertalet barn deltar i hela aktiviteten, några deltar under vissa moment och en
del tittar på under hela aktiviteten. Vad beror detta på? Intresse eller behöver
barnen förberedas i god tid? Är vi pedagoger engagerade nog eller kan miljön ha
betydelse? Påverkas barnen av varandra? Vi reflekterar vidare kring varför alla
barn inte deltar.
4. Kartläggning
Under läsåret 2014-2015 ska vi med hjälp av ”Kontaktbarometern” sidorna 70-72
i Christina Wallskogs bok ”Återerövra yrkesrollen” göra en bedömning över hur
personalen bemöter barnen. Varje personal i arbetslaget gör en bedömning av sin
kontakt med barnen. Kontaktbarometern ska göras v.48 2014, v.5 respektive v.11
2015. ”Den här metoden bidrar till att bryta negativa mönster och synliggöra
behov av förändringar i relationerna. Det är en enkel och snabb metod att
kontrollera att alla barn blir sedda och får ett positivt bemötande.” enlig boken
”Återerövra yrkesrollen”.
5. Åtgärdande arbete
Som pedagoger har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande
beteende. Så snart pedagogen får kännedom om att diskriminering, trakasserier
eller kränkningar har, eller kan ha inträffat, ska uppgifterna utredas.
Enligt 6 kapitlet 10§ i skollagen ska anmälan göras skriftligt till förskolechefen.*
Förskolechefen gör en anmälan till BUN och vårdnadshavare informeras direkt.
*Gå in på Solsidan/Min verksamhet/Rutiner & instruktioner/Riktlinjer-Rutiner-Blanketter/nr10/
”Anmälan till förskolechef/rektor”.
6. Delaktighet
Under höstens föräldraträff informerar vi om Klasmossens likabehandlingsplan.
På introduktionssamtalen och utvecklingssamtalen pratar vi om barnens trygghet
och trivsel. Vi ger vårdnadshavarna möjlighet att komma med synpunkter på vårt
arbete med likabehandling.
7. Utvärdering och uppföljning
Varje arbetslag utvärderar sin insats under sista halva uppföljningsdagen på
vårterminen. En personal från varje arbetslag sammanställer resultaten och
skriver in i Likabehandlingsplanen före sommarsemestern. Likabehandlingsplanen
revideras vid samma tillfälle och underlaget för nästa läsårs kartläggning
fastställs.
8. Lagar och förordningar
Likabehandlingsplanen styrs av:
Diskrimineringslagen
Skollagen
Läroplan för förskolan
9. Begreppsförklaring
Diskriminering
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande
behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, etnisk
tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller
funktionshinder. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, men
som i praktiken missgynnar något barn.
Trakasserier
Trakasserier är en aktiv medveten handling som kränker någon annans värdighet.
Kränkande behandling
Gemensamt för kränkande behandling är att någon kränker principen om alla
människors lika värde. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av
kränkning alltid måste tas på allvar. När en person kränks vid upprepade tillfällen
kallas det mobbing och kränkningarna blir ett uttryck för makt och förtryck.
