Mårdens förskolas likabehandlingsplan
2013
1
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskola
Ansvariga för planen
Hela arbetslaget samt förskolechefen
Vår vision
Förskolan är en trygg miljö för alla fri från diskriminering och kränkande behandling, präglad
av respekt för människors olikheter.
- Alla går till förskolan och känner glädje och trygghet.
- Alla på förskolan vågar se, vågar säga ifrån och vågar bry sig!
- Alla pratar med varandra - inte om varandra!
- Alla barn, föräldrar och personal känner till att denna handlingsplan finns.
- All personal arbetar aktivt med förebyggandet av kränkande behandling och vidtar åtgärder
direkt enligt vår handlingsplan om kränkning uppstår.
Planen gäller från
2013-02-01
Planen gäller till
2014-02-01
Barnens delaktighet
Vi pedagoger hjälper till att belysa likabehandlingsplanen, dess syfte och arbete för barnen.
De har berättat hur de tycker att en bra kompis ska vara, hur vi ska behandla varandra och hur
vi kan lösa situationer som uppstår. Vi har upprättat ett utvärderingsdokument som stöd då vi
samtalar med barnen om likabehandlingsarbetet. Barnens utvärdering använde vi i
revideringen av likabehandlingsplanen för 2013.
Vårdnadshavarnas delaktighet
På föräldramötet i september 2012 presenterade vi Likabehandlingsplanen samt material och
metoder som vi planerat att arbeta med när det gäller likabehandling. Föräldrarna ansåg att
planen var bra och godkände den. Vi valde även fyra representanter varav två varit med att
utvärdera 2012 års likabehandlingsplan. Föräldrarnas utvärdering använde vi i revideringen av
likabehandlingsplanen för 2013.
Vi låter likabehandlingsplanen finnas väl synlig i hallen där det även finns en låda där
föräldrar kan lämna synpunkter anonymt eller med namn kring likabehandlingsarbetet på
förskolan. Vi har likabehandlingsplanen och dess arbete som en stående punkt på våra
föräldramöten och i dessa har vi en öppen dialog om hur vi arbetar och vill arbeta med
likabehandlingsarbetet. Nästa föräldramöte blir hösten 2013. Vi berättar om våra rutiner kring
kränkande behandling på inskolning och i vårt informationsmaterial.
Personalens delaktighet
Personalen har tillsammans arbetat fram likabehandlingsplanen. Det har skett genom
utvärderingar av dokumentet och diskussioner om hur vi vill arbeta med likabehandling på vår
förskola. Vi följer upp likabehandlingsarbetet en gång i månaden på personalmötet och
utvärderar planen på vår planeringsdag i februari varje år. Detta gjordes senast på vår
planeringsdag i februari 2013. All personal ska kontinuerligt se till att det dokumenteras då
2
kränkningar uppstår. Det finns ett block i vårt låsta skåp där vi bokför och följer upp enligt
rutiner.
Förankring av planen
Personalen på förskolan arbetar på planeringsdagarna i februari och september aktivt med
likabehandlingsplanen. Vi diskuterar vad den betyder för oss som individer och i vår
personalgrupp. Vi samtalar om hur likabehandlingsplanen följs och vilka metoder vi väljer för
att arbeta med den. På varje personalkonferens finns en punkt där vi tar upp förhållningssätt
och kränkningar.
Pedagogerna berättar om och arbetar på olika sätt med vår likabehandlingsplan och vad den
innebär för alla barn som vistas på förskolan. Alla barn på förskolan ska veta att den finns och
att vi tillsammans gör planen.
På föräldramötet i september (varje år) pratar vi om och visar upp planen och berättar hur vi
arbetar med den. Planen hänger alltid i entréhallen och som dokument på vår hemsida vilket
alla föräldrar får information om. Föräldrar får på föräldramötet i september information om
hur vi arbetar med kränkningar och att vi har rutiner för detta. Vi berättar om våra rutiner
kring kränkande behandling på inskolning och i vårt informationsmaterial
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
De äldre barnen har med hjälp av ett utvärderingsdokument (som skrivits av en personal på
förskolan) varit med och svarat på frågor gällande likabehandlingsplanen för 2012. Barnens
utvärdering finns tillgänglig att läsa på förskolan.
På vårt föräldramöte i september 2012 gick vi igenom planen med föräldrarna som godkände
den. Vi valde också fyra föräldrarepresentanter som fick i uppgift att aktivt delta i
utvärderingen av planen. Utav dessa fyra kunde två föräldrar vara med och utvärdera
tillsammans med förskolechef samt en pedagog i januari 2013.
Vi har under planeringsdagen i februari 2012 gått igenom vårt likabehandlingsarbete och
samtalat om vår likabehandlingsplan.
Vi pedagoger gjorde en delutvärdering av likabehandlingsplanen på vår planeringsdag i
september 2012 och en slutgiltig utvärdering av planen på vår planeringsdag i februari 2013.
Förskollärarna har huvudansvaret för att arbetet dokumenteras.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolechef, personal, vårdnadshavare och barn.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi har sammanställt barnens, vårdnadshavarnas och vår egen utvärdering av planen på vår
planeringsdag i februari 2013.
2012 upprättade vi en helt ny Likabehandlingsplan med hjälp av skolinspektionens mall som
vi tycker ha varit till stor hjälp i vårt likabehandlingsarbete på förskolan.
Föräldrarna anser att vi lyckats med förankringen av planen och att de fått information om
den, var den finns att läsa och om hur vi tillsammans kan arbeta med den. En synpunkt som
kom fram från föräldrarna var om det finns möjlighet att översätta planen till de aktuella
modersmål som finns representerade på förskolan. Detta för att ge de föräldrar som inte läser
så bra svenska större möjlighet att vara delaktiga i planen. Vi kom överrens om att kolla upp
möjligheterna till detta genom kontakter som en förälder har och genom en förskola som har
många olika modersmål representerade hos sig.
3
Tillsammans samtalade vi också om vikten av ett gott samtal mellan pedagog och förälder.
Att vi som pedagoger berättar för föräldrarna om något inträffat och hur vi gått tillväga, samt
att föräldrarna informerar oss om det framkommer hemma att barnen upplever sig illa
behandlade eller kränkta.
De äldre barnen på förskolan vet att det finns en likabehandlingsplan och att dokumentet
hänger i hallen. De anser också att alla som vistas på förskolan skall följa planen och har
samtalat om att det gäller mamma, pappa eller annan person som hämtar och lämnar,
vaktmästare, fröknar och barn.
Barnen tycker att fröknarna skall vara de som berättar hur man lär sig att vara snäll och
respektera varandra samt att barnen kan lära sig av varandra. De vet också att de ska säga till
en fröken om något händer. Barnen säger att barn ofta blir retade och har gett några exempel.
Vanligt är att någon inte får vara med i en lek och blir utkörd från rummet, eller att någon blir
härmad för att de inte uttalar ett ord på rätt sätt. De nämner också att någon inte får vara med
för att den är mindre. De har inte hört eller upplevt att någon blivit retad för att den tror på en
annan gud eller ingen gud alls. Barnen har heller inte hört att någon blivit retad för att den är
en pojke eller flicka eller kommer från ett annat land.
De tycker att vi lyckats ganska bra med att följa Likabehandlingsplanen.
Det vi pedagoger kommit fram till då det gäller främjande insatser för Etnisk tillhörighet,
religion och annan trosuppfattning är att vi till stor del arbetat på det sätt vi planerat. Däremot
har vi inte varit riktigt nöjda med informationskalendern Fira året runt utan har nu skrivit in
aktuella fester, traditioner och högtider i vår årssnurra som vi systematiskt planerar efter. Vi
kommer att ha en dialog med föräldrar på förskolan över vilka fester, traditioner och högtider
som vi väljer att uppmärksamma.
Vi betonade återigen att våra insatser kring detta ska syfta till att skapa en kärlek och
gemenskap till varandra och vara lustfyllt och roligt.
När det gäller Kön, könsidentitet eller sexuell läggning har vi arbetat på det sätt vi planerat.
Vi tycker att vårt arbete med jaget, självkänsla, självförtroende och själkännedom är en bra
grund för att våga vara den man är och acceptera varandras olikheter i detta.
Vi tycker att vår plan för främjande insatser för barn med funktionsnedsättning är bra. Som
det ser ut just nu har vi inte något barn med funktionsnedsättning på förskolan.
När det gäller vår plan för att förebygga kränkande behandling har vi arbetat till stor del på
det sätt vi planerat. Just detta område tas ofta upp till samtal i personalgruppen då det gäller
att lära sig att se skillnad på en konflikt som är normal för barnens låga ålder och när det
uppstår en kränkning. Vi har sett att det förekommit kränkningar inom områdena ålder, etnisk
tillhörighet och religion. Vi anser att vi vuxna finns till nära barnen för att arbeta med hur de
bemöter varandra och hjälper dem att lösa konflikter som uppstår.
Årets plan ska utvärderas senast
2014-02-07
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Hela arbetslaget, barnen samt föräldrarna ska vara delaktiga i likabehandlingsplanens
utvärdering. Vi utvärderar tillsammans med barnen i deras grupper i december 2013.
Föräldrarna får information på föräldramötet i september om att planen ska utvärderas senast
2014-02-07 och utifrån detta tar vi fram ett par föräldrarepresentanter som vill utvärdera med
någon av pedagogerna i januari. Vi pedagoger kommer att göra en del-utvärdering av arbetet
och planen på vår planeringsdag i september 2013 och en utvärdering på planeringsdagen i
februari 2014. Förskollärarna har huvudansvaret för att arbetet dokumenteras.
4
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Hela arbetslaget samt förskolechef
5
Främjande insatser
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Gemensamt mål för förskolan:
- Att barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad det innebär samt känna till olika
religioner.
- Att barnen ska känna stolthet i sin etniska tillhörighet.
Insats
Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna,
särskilt de religioner som för närvarande finns representerade på förskolan.
Vi samtalar med barn och föräldrar om vilka fester, högtider och traditioner de firar för att
kunna planera in det som ligger nära vår förskolas barn. Vi kommer också att bjuda in
föräldrar att komma till förskolan och tillsammans med barnen berätta, spela musik, bjuda på
mat som är förknippat med högtider och traditioner.
Vi pedagoger hittar tillfällen att tillsammans synliggöra likheter och olikheter i det man gör, i
språk, traditioner, seder och vanor med betoning på att vi är mer lika än olika.
Vi arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i, känna glädje och respektera
andras kulturer och värderingar.
Vi väljer att dokumentera detta genom fotografier, teckningar och skrift som vi sätter på
väggar
och i barnens portfolios.
Vi kommer under vårterminen 2013 att arbeta för att översätta planen till de språk som finns
representerade på förskolan.
Vi planerar och utvärderar kontinuerligt i arbetslagen.
Ansvarig
Varje arbetslag ansvarar för att planera upplägget för arbetet på den egna avdelningen.
Datum när det ska vara klart
2013-03-29
6
Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning.
Områden som berörs av insatsen
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Förskolan skall sträva efter att barnen får förståelse för att alla människor har lika värde
oavsett kön eller sexuell läggning.
Vi följer upp likabehandlingsplanen på planeringsdagen i september.
Insats
På förskolan arbetar vi mycket med att stärka varje barns självkänsla, självförtroende och
självkännedom. Det gör vi genom att bekräfta varje barn, tala om och visa med handling att
de är värdefulla och älskade just som de är. Vi hjälper barnen att våga stå för vad de tycker
och känner inför oss och sina vänner.
Vi låter barnen forska om sig själva, sin familj och sina vänner. I grunden för detta ligger
värderingen att alla människor är lika mycket värda.
Vi pedagoger arbetar för att utforma vår miljö och vårt förhållningssätt så att vi skapar
förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av
stereotypa könsroller.
I personalgruppen reflekterar vi över på vilket sätt samhället förmedlar normer och
värderingar kring homo-, hetero, och bisexualitet och granskar vårt eget arbete utifrån ett
normkritsikt perspektiv. Vi arbetar också aktivt med våra egna värderingar vilka är viktiga att
ha kännedom om då frågor eller situationer som rör detta område blir aktuella.
Ansvarig
Hela arbetslaget -förskolechefen
Datum när det ska vara klart
Februari 2012
7
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Förskolan skall sträva efter att alla barn oavsett funktionsnedsättning får sina behov
respekterade och tillgodosedda.
Insats
Vi har anpassat lokalerna så att även ett barn med rullstol ska kunna ta sig in i alla rum. Om
ett barn med funktionsnedsättning får plats på förskolan anpassar vi vår verksamhet så långt
vi har möjlighet med hänsyn till barnets olika förutsättningar. Vi strävar efter att utforma
verksamheten så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna.
Om ett barn med funktionsnedsättningar får plats på förskolan ska vi arbeta för att upprätta en
god kontakt med barnets föräldrar. Föräldrarna är de som bäst känner barnet och de har
mycket kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet.
Tillsammans med barnets föräldrar fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga
barnen behöver få information om barnets funktionsnedsättning.
Vi som vuxna på förskolan ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som
uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. I förskolan finns goda
möjligheter att påverka barnens syn på funktionsnedsättning
.
Ansvarig
Förskolechefen ansvarar för att det upprättas en god kontakt med familjen. Hela arbetslaget
ansvarar för att vara goda förebilder.
Datum när det ska vara klart
Februari 2013
8
Motverka kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Motverka kränkande behandling
Insats
Pedagogerna föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra.
Pedagogerna bör alltså aldrig tala illa om varandra, om barn eller föräldrar.
Personalen samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur
de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kompis som blir utsatt för
kränkningar. Vi fortsätter arbeta med Den gyllene regeln och materialet Snick och Snack Vännerna i Kungaskogen som tar upp ämnen som vänskap och utanförskap.
Pedagogerna tränar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem
redskap för att lösa konflikter. Vi planerar för att det alltid ska finnas en vuxen i närheten av
barnen och vi är särskilt observanta på hur barnen behandlar varandra då det finns färre
personaler tillgänglig, t ex vid raster.
Vi följer rutinerna som finns upprättade för kränkningar; skriver ner händelsen, vilka åtgärder
vi vidtar, ansvariga personer samt datum för uppföljning.
Ansvarig
Förskolechef och berörd personal
Datum när det ska vara klart
Vi utvärderar löpande och på planeringsdagen i september
9
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Kartläggningen har gjorts genom samtal med barn, enskilt eller i grupp. Samtal med föräldrar.
Observationer och samtal inom personalgruppen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Genom samtal med barnen har vi fått information om stämningen i barngrupperna och på
förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande
behandling. De äldre barnen har med hjälp av ett utvärderingsdokument varit med och svarat
på frågor rörande bland annat kränkningar.
Vi har fångat upp barnens upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig
orättvist behandlade i verksamheten.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Genom observationer och pedagogiska diskussioner.
Resultat och analys
Genom kartläggningen har vi pedagoger blivit mer medvetna om hur kränkningar kan se ut
och vad vi vill ha för rutiner kring detta. Vi förstår att olika personer upplever kränkningar på
olika sätt, t ex att det en individ upplever som kränkning inte behöver uppfattas som det av en
annan.
Genom samtal med barnen har vi fått information om stämningen i barngrupperna och på
förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande
behandling.
Vi har fångat upp barnens upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig
orättvist behandlade i verksamheten.
Vi vill bli bättre på att se om det i dessa situationer finns samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller
ålder.
Under 2012 har vi arbetat aktivt för att eliminera stress, situationer och miljöer där vi sett att
kränkningar lättare uppstått. Exempel på åtgärder har varit att förskolan har fått två entréer så
att inte så många barn behöver vistas på samma ställe samtidigt t ex vid utgång. Vi har fått en
till toalett vilket gör att barnen inte behöver stå i toalettkö så länge. Vi förbereder och erbjuder
aktiviteter för barnen då det finns färre personal vid t ex raster. Då cirkulerar även personalen
mellan de olika rummen för att vara med och se barnens lek, aktiviteter och eventuella
konflikter. Vi väljer att vara ute så mycket som möjligt då vi sett att utemiljön minskar
uppkomsten av konflikter.
10
Förebyggande åtgärder
Motverka kränkande behandling
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Rutinerna vid utgång och vid personalens hemgång och raster ska vara sådana att inga
kränkningar får möjlighet att uppstå.
Åtgärd
Vid utgång ska det alltid finnas aktiva pedagoger som hjälper barnen och är tydliga med vad
de ska göra när de är färdigklädda.
En bestämd pedagog går ut med några färdigklädda barn för att ta emot ute.
Vid raster finns minst en pedagog kvar på varje avdelning. Denna är i rörelse hela tiden för att
se vad som händer i de olika lekarna och rummen.
Vi pedagoger hjälper barnen att sätta i gång lekar eller annan aktivitet som passar för den
stunden.
Vi väljer ibland att vara ute och anpassar då våra raster därefter.
Vi planerar för att vara ute så mycket som möjligt under året.
Motivera åtgärd
Vi har genom erfarenhet och genom vad barn uttryckt sett att tiden då vi pedagoger har rast är
extra känslig då det inte finns lika många vuxna ute bland barnen och kan hjälpa dem att lösa
konflikter eller se vad som händer.
Utemiljön fungerar enligt vår erfarenhet till att motverka konflikter och kränkningar.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
februari 2013
11
Rutiner för akuta situationer
Policy
Som barn i förskolan kan du förvänta dej av oss:
-Att vi möter dej med respekt
-Att vi ser dej som kompetent
-Att vi kommer att göra allt för att hjälpa dej om du råkar illa ut
-Att vi ingriper vid alla former av kränkande behandling
-Att vi skapar en lugn och trivsam arbetsmiljö för dej
Som förälder kan du förvänta dej av oss:
-Att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i förskolan
-Att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö
-Att vi tar kontakt med dej om något särskilt händer
-Att vi ingriper vid alla former av kränkningar
-Att vi ser ditt barn som kompetent
Vi förväntar oss av dej som förälder:
-Att du är en god förebild
-Att du tar kontakt med förskolan om något händer
-Att du samarbetar med förskolan vid alla former av kränkningar
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till:
All personal.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
All personal på förskolan vet att de aktivt ska gå in i situationer då barn kränks av andra barn.
All personal har ansvar för att skriva upp händelse, åtgärd, uppföljning, och ansvarig i blocket
för kränkningar. Vi samtalar om händelsen, åtgärden och uppföljningen med berörda
föräldrar.
Förskolechefen ska få information om kränkningar som uppstår på förskolan.
Förskolechefen har ansvaret att vidare förmedla till huvudman när kränkningar uppstår, vilket
från och med 2012 kommer att göras på våra styrgruppsträffar.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Vi har bestämt tillsammans att vi alla har ett ansvar att tala med varandra när vi ser att någon
i personalgruppen kränker ett barn. Det ska ske i så nära anslutning till händelsen som möjligt.
Förskolechefen skall få information om att en personal har kränkt ett barn och skriva upp
händelse, åtgärd, datum för uppföljning och ansvarig i blocket för kränkningar. Vi samtalar
om händelsen, åtgärden och uppföljningen med berörda föräldrar.
Förskolechefen har ansvaret att vidare förmedla till huvudman när kränkningar uppstår, vilket
från och med 2012 kommer att göras på våra styrgruppsträffar.
Rutiner för uppföljning
Den person som skriver ner händelsen i blocket för kränkningar har ansvar för att uppföljning
och utvärdering av åtgärd sker och skrivs in i blocket. Den personen ansvarar också för att
förskolechefen får information om detta.
12
Rutiner för dokumentation
Vi har ett block för dokumentation av kränkningar i ett låst skåp. Så fort som möjligt, helst
samma dag, skriver berörd personal eller förskolechef ner händelse, åtgärd, datum för
uppföljning och ansvarig.
Ansvarsförhållande
All personal, förskolechef samt huvudman.
13
