Mårdens förskolas likabehandlingsplan 2013 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Hela arbetslaget samt förskolechefen Vår vision Förskolan är en trygg miljö för alla fri från diskriminering och kränkande behandling, präglad av respekt för människors olikheter. - Alla går till förskolan och känner glädje och trygghet. - Alla på förskolan vågar se, vågar säga ifrån och vågar bry sig! - Alla pratar med varandra - inte om varandra! - Alla barn, föräldrar och personal känner till att denna handlingsplan finns. - All personal arbetar aktivt med förebyggandet av kränkande behandling och vidtar åtgärder direkt enligt vår handlingsplan om kränkning uppstår. Planen gäller från 2013-02-01 Planen gäller till 2014-02-01 Barnens delaktighet Vi pedagoger hjälper till att belysa likabehandlingsplanen, dess syfte och arbete för barnen. De har berättat hur de tycker att en bra kompis ska vara, hur vi ska behandla varandra och hur vi kan lösa situationer som uppstår. Vi har upprättat ett utvärderingsdokument som stöd då vi samtalar med barnen om likabehandlingsarbetet. Barnens utvärdering använde vi i revideringen av likabehandlingsplanen för 2013. Vårdnadshavarnas delaktighet På föräldramötet i september 2012 presenterade vi Likabehandlingsplanen samt material och metoder som vi planerat att arbeta med när det gäller likabehandling. Föräldrarna ansåg att planen var bra och godkände den. Vi valde även fyra representanter varav två varit med att utvärdera 2012 års likabehandlingsplan. Föräldrarnas utvärdering använde vi i revideringen av likabehandlingsplanen för 2013. Vi låter likabehandlingsplanen finnas väl synlig i hallen där det även finns en låda där föräldrar kan lämna synpunkter anonymt eller med namn kring likabehandlingsarbetet på förskolan. Vi har likabehandlingsplanen och dess arbete som en stående punkt på våra föräldramöten och i dessa har vi en öppen dialog om hur vi arbetar och vill arbeta med likabehandlingsarbetet. Nästa föräldramöte blir hösten 2013. Vi berättar om våra rutiner kring kränkande behandling på inskolning och i vårt informationsmaterial. Personalens delaktighet Personalen har tillsammans arbetat fram likabehandlingsplanen. Det har skett genom utvärderingar av dokumentet och diskussioner om hur vi vill arbeta med likabehandling på vår förskola. Vi följer upp likabehandlingsarbetet en gång i månaden på personalmötet och utvärderar planen på vår planeringsdag i februari varje år. Detta gjordes senast på vår planeringsdag i februari 2013. All personal ska kontinuerligt se till att det dokumenteras då 2 kränkningar uppstår. Det finns ett block i vårt låsta skåp där vi bokför och följer upp enligt rutiner. Förankring av planen Personalen på förskolan arbetar på planeringsdagarna i februari och september aktivt med likabehandlingsplanen. Vi diskuterar vad den betyder för oss som individer och i vår personalgrupp. Vi samtalar om hur likabehandlingsplanen följs och vilka metoder vi väljer för att arbeta med den. På varje personalkonferens finns en punkt där vi tar upp förhållningssätt och kränkningar. Pedagogerna berättar om och arbetar på olika sätt med vår likabehandlingsplan och vad den innebär för alla barn som vistas på förskolan. Alla barn på förskolan ska veta att den finns och att vi tillsammans gör planen. På föräldramötet i september (varje år) pratar vi om och visar upp planen och berättar hur vi arbetar med den. Planen hänger alltid i entréhallen och som dokument på vår hemsida vilket alla föräldrar får information om. Föräldrar får på föräldramötet i september information om hur vi arbetar med kränkningar och att vi har rutiner för detta. Vi berättar om våra rutiner kring kränkande behandling på inskolning och i vårt informationsmaterial Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats De äldre barnen har med hjälp av ett utvärderingsdokument (som skrivits av en personal på förskolan) varit med och svarat på frågor gällande likabehandlingsplanen för 2012. Barnens utvärdering finns tillgänglig att läsa på förskolan. På vårt föräldramöte i september 2012 gick vi igenom planen med föräldrarna som godkände den. Vi valde också fyra föräldrarepresentanter som fick i uppgift att aktivt delta i utvärderingen av planen. Utav dessa fyra kunde två föräldrar vara med och utvärdera tillsammans med förskolechef samt en pedagog i januari 2013. Vi har under planeringsdagen i februari 2012 gått igenom vårt likabehandlingsarbete och samtalat om vår likabehandlingsplan. Vi pedagoger gjorde en delutvärdering av likabehandlingsplanen på vår planeringsdag i september 2012 och en slutgiltig utvärdering av planen på vår planeringsdag i februari 2013. Förskollärarna har huvudansvaret för att arbetet dokumenteras. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal, vårdnadshavare och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har sammanställt barnens, vårdnadshavarnas och vår egen utvärdering av planen på vår planeringsdag i februari 2013. 2012 upprättade vi en helt ny Likabehandlingsplan med hjälp av skolinspektionens mall som vi tycker ha varit till stor hjälp i vårt likabehandlingsarbete på förskolan. Föräldrarna anser att vi lyckats med förankringen av planen och att de fått information om den, var den finns att läsa och om hur vi tillsammans kan arbeta med den. En synpunkt som kom fram från föräldrarna var om det finns möjlighet att översätta planen till de aktuella modersmål som finns representerade på förskolan. Detta för att ge de föräldrar som inte läser så bra svenska större möjlighet att vara delaktiga i planen. Vi kom överrens om att kolla upp möjligheterna till detta genom kontakter som en förälder har och genom en förskola som har många olika modersmål representerade hos sig. 3 Tillsammans samtalade vi också om vikten av ett gott samtal mellan pedagog och förälder. Att vi som pedagoger berättar för föräldrarna om något inträffat och hur vi gått tillväga, samt att föräldrarna informerar oss om det framkommer hemma att barnen upplever sig illa behandlade eller kränkta. De äldre barnen på förskolan vet att det finns en likabehandlingsplan och att dokumentet hänger i hallen. De anser också att alla som vistas på förskolan skall följa planen och har samtalat om att det gäller mamma, pappa eller annan person som hämtar och lämnar, vaktmästare, fröknar och barn. Barnen tycker att fröknarna skall vara de som berättar hur man lär sig att vara snäll och respektera varandra samt att barnen kan lära sig av varandra. De vet också att de ska säga till en fröken om något händer. Barnen säger att barn ofta blir retade och har gett några exempel. Vanligt är att någon inte får vara med i en lek och blir utkörd från rummet, eller att någon blir härmad för att de inte uttalar ett ord på rätt sätt. De nämner också att någon inte får vara med för att den är mindre. De har inte hört eller upplevt att någon blivit retad för att den tror på en annan gud eller ingen gud alls. Barnen har heller inte hört att någon blivit retad för att den är en pojke eller flicka eller kommer från ett annat land. De tycker att vi lyckats ganska bra med att följa Likabehandlingsplanen. Det vi pedagoger kommit fram till då det gäller främjande insatser för Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning är att vi till stor del arbetat på det sätt vi planerat. Däremot har vi inte varit riktigt nöjda med informationskalendern Fira året runt utan har nu skrivit in aktuella fester, traditioner och högtider i vår årssnurra som vi systematiskt planerar efter. Vi kommer att ha en dialog med föräldrar på förskolan över vilka fester, traditioner och högtider som vi väljer att uppmärksamma. Vi betonade återigen att våra insatser kring detta ska syfta till att skapa en kärlek och gemenskap till varandra och vara lustfyllt och roligt. När det gäller Kön, könsidentitet eller sexuell läggning har vi arbetat på det sätt vi planerat. Vi tycker att vårt arbete med jaget, självkänsla, självförtroende och själkännedom är en bra grund för att våga vara den man är och acceptera varandras olikheter i detta. Vi tycker att vår plan för främjande insatser för barn med funktionsnedsättning är bra. Som det ser ut just nu har vi inte något barn med funktionsnedsättning på förskolan. När det gäller vår plan för att förebygga kränkande behandling har vi arbetat till stor del på det sätt vi planerat. Just detta område tas ofta upp till samtal i personalgruppen då det gäller att lära sig att se skillnad på en konflikt som är normal för barnens låga ålder och när det uppstår en kränkning. Vi har sett att det förekommit kränkningar inom områdena ålder, etnisk tillhörighet och religion. Vi anser att vi vuxna finns till nära barnen för att arbeta med hur de bemöter varandra och hjälper dem att lösa konflikter som uppstår. Årets plan ska utvärderas senast 2014-02-07 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Hela arbetslaget, barnen samt föräldrarna ska vara delaktiga i likabehandlingsplanens utvärdering. Vi utvärderar tillsammans med barnen i deras grupper i december 2013. Föräldrarna får information på föräldramötet i september om att planen ska utvärderas senast 2014-02-07 och utifrån detta tar vi fram ett par föräldrarepresentanter som vill utvärdera med någon av pedagogerna i januari. Vi pedagoger kommer att göra en del-utvärdering av arbetet och planen på vår planeringsdag i september 2013 och en utvärdering på planeringsdagen i februari 2014. Förskollärarna har huvudansvaret för att arbetet dokumenteras. 4 Ansvarig för att årets plan utvärderas Hela arbetslaget samt förskolechef 5 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Gemensamt mål för förskolan: - Att barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad det innebär samt känna till olika religioner. - Att barnen ska känna stolthet i sin etniska tillhörighet. Insats Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna, särskilt de religioner som för närvarande finns representerade på förskolan. Vi samtalar med barn och föräldrar om vilka fester, högtider och traditioner de firar för att kunna planera in det som ligger nära vår förskolas barn. Vi kommer också att bjuda in föräldrar att komma till förskolan och tillsammans med barnen berätta, spela musik, bjuda på mat som är förknippat med högtider och traditioner. Vi pedagoger hittar tillfällen att tillsammans synliggöra likheter och olikheter i det man gör, i språk, traditioner, seder och vanor med betoning på att vi är mer lika än olika. Vi arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i, känna glädje och respektera andras kulturer och värderingar. Vi väljer att dokumentera detta genom fotografier, teckningar och skrift som vi sätter på väggar och i barnens portfolios. Vi kommer under vårterminen 2013 att arbeta för att översätta planen till de språk som finns representerade på förskolan. Vi planerar och utvärderar kontinuerligt i arbetslagen. Ansvarig Varje arbetslag ansvarar för att planera upplägget för arbetet på den egna avdelningen. Datum när det ska vara klart 2013-03-29 6 Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Förskolan skall sträva efter att barnen får förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön eller sexuell läggning. Vi följer upp likabehandlingsplanen på planeringsdagen i september. Insats På förskolan arbetar vi mycket med att stärka varje barns självkänsla, självförtroende och självkännedom. Det gör vi genom att bekräfta varje barn, tala om och visa med handling att de är värdefulla och älskade just som de är. Vi hjälper barnen att våga stå för vad de tycker och känner inför oss och sina vänner. Vi låter barnen forska om sig själva, sin familj och sina vänner. I grunden för detta ligger värderingen att alla människor är lika mycket värda. Vi pedagoger arbetar för att utforma vår miljö och vårt förhållningssätt så att vi skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. I personalgruppen reflekterar vi över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring homo-, hetero, och bisexualitet och granskar vårt eget arbete utifrån ett normkritsikt perspektiv. Vi arbetar också aktivt med våra egna värderingar vilka är viktiga att ha kännedom om då frågor eller situationer som rör detta område blir aktuella. Ansvarig Hela arbetslaget -förskolechefen Datum när det ska vara klart Februari 2012 7 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Förskolan skall sträva efter att alla barn oavsett funktionsnedsättning får sina behov respekterade och tillgodosedda. Insats Vi har anpassat lokalerna så att även ett barn med rullstol ska kunna ta sig in i alla rum. Om ett barn med funktionsnedsättning får plats på förskolan anpassar vi vår verksamhet så långt vi har möjlighet med hänsyn till barnets olika förutsättningar. Vi strävar efter att utforma verksamheten så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Om ett barn med funktionsnedsättningar får plats på förskolan ska vi arbeta för att upprätta en god kontakt med barnets föräldrar. Föräldrarna är de som bäst känner barnet och de har mycket kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Tillsammans med barnets föräldrar fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga barnen behöver få information om barnets funktionsnedsättning. Vi som vuxna på förskolan ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. I förskolan finns goda möjligheter att påverka barnens syn på funktionsnedsättning . Ansvarig Förskolechefen ansvarar för att det upprättas en god kontakt med familjen. Hela arbetslaget ansvarar för att vara goda förebilder. Datum när det ska vara klart Februari 2013 8 Motverka kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Motverka kränkande behandling Insats Pedagogerna föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Pedagogerna bör alltså aldrig tala illa om varandra, om barn eller föräldrar. Personalen samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kompis som blir utsatt för kränkningar. Vi fortsätter arbeta med Den gyllene regeln och materialet Snick och Snack Vännerna i Kungaskogen som tar upp ämnen som vänskap och utanförskap. Pedagogerna tränar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap för att lösa konflikter. Vi planerar för att det alltid ska finnas en vuxen i närheten av barnen och vi är särskilt observanta på hur barnen behandlar varandra då det finns färre personaler tillgänglig, t ex vid raster. Vi följer rutinerna som finns upprättade för kränkningar; skriver ner händelsen, vilka åtgärder vi vidtar, ansvariga personer samt datum för uppföljning. Ansvarig Förskolechef och berörd personal Datum när det ska vara klart Vi utvärderar löpande och på planeringsdagen i september 9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen har gjorts genom samtal med barn, enskilt eller i grupp. Samtal med föräldrar. Observationer och samtal inom personalgruppen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom samtal med barnen har vi fått information om stämningen i barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. De äldre barnen har med hjälp av ett utvärderingsdokument varit med och svarat på frågor rörande bland annat kränkningar. Vi har fångat upp barnens upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom observationer och pedagogiska diskussioner. Resultat och analys Genom kartläggningen har vi pedagoger blivit mer medvetna om hur kränkningar kan se ut och vad vi vill ha för rutiner kring detta. Vi förstår att olika personer upplever kränkningar på olika sätt, t ex att det en individ upplever som kränkning inte behöver uppfattas som det av en annan. Genom samtal med barnen har vi fått information om stämningen i barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Vi har fångat upp barnens upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten. Vi vill bli bättre på att se om det i dessa situationer finns samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Under 2012 har vi arbetat aktivt för att eliminera stress, situationer och miljöer där vi sett att kränkningar lättare uppstått. Exempel på åtgärder har varit att förskolan har fått två entréer så att inte så många barn behöver vistas på samma ställe samtidigt t ex vid utgång. Vi har fått en till toalett vilket gör att barnen inte behöver stå i toalettkö så länge. Vi förbereder och erbjuder aktiviteter för barnen då det finns färre personal vid t ex raster. Då cirkulerar även personalen mellan de olika rummen för att vara med och se barnens lek, aktiviteter och eventuella konflikter. Vi väljer att vara ute så mycket som möjligt då vi sett att utemiljön minskar uppkomsten av konflikter. 10 Förebyggande åtgärder Motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Rutinerna vid utgång och vid personalens hemgång och raster ska vara sådana att inga kränkningar får möjlighet att uppstå. Åtgärd Vid utgång ska det alltid finnas aktiva pedagoger som hjälper barnen och är tydliga med vad de ska göra när de är färdigklädda. En bestämd pedagog går ut med några färdigklädda barn för att ta emot ute. Vid raster finns minst en pedagog kvar på varje avdelning. Denna är i rörelse hela tiden för att se vad som händer i de olika lekarna och rummen. Vi pedagoger hjälper barnen att sätta i gång lekar eller annan aktivitet som passar för den stunden. Vi väljer ibland att vara ute och anpassar då våra raster därefter. Vi planerar för att vara ute så mycket som möjligt under året. Motivera åtgärd Vi har genom erfarenhet och genom vad barn uttryckt sett att tiden då vi pedagoger har rast är extra känslig då det inte finns lika många vuxna ute bland barnen och kan hjälpa dem att lösa konflikter eller se vad som händer. Utemiljön fungerar enligt vår erfarenhet till att motverka konflikter och kränkningar. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart februari 2013 11 Rutiner för akuta situationer Policy Som barn i förskolan kan du förvänta dej av oss: -Att vi möter dej med respekt -Att vi ser dej som kompetent -Att vi kommer att göra allt för att hjälpa dej om du råkar illa ut -Att vi ingriper vid alla former av kränkande behandling -Att vi skapar en lugn och trivsam arbetsmiljö för dej Som förälder kan du förvänta dej av oss: -Att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i förskolan -Att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö -Att vi tar kontakt med dej om något särskilt händer -Att vi ingriper vid alla former av kränkningar -Att vi ser ditt barn som kompetent Vi förväntar oss av dej som förälder: -Att du är en god förebild -Att du tar kontakt med förskolan om något händer -Att du samarbetar med förskolan vid alla former av kränkningar Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: All personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal på förskolan vet att de aktivt ska gå in i situationer då barn kränks av andra barn. All personal har ansvar för att skriva upp händelse, åtgärd, uppföljning, och ansvarig i blocket för kränkningar. Vi samtalar om händelsen, åtgärden och uppföljningen med berörda föräldrar. Förskolechefen ska få information om kränkningar som uppstår på förskolan. Förskolechefen har ansvaret att vidare förmedla till huvudman när kränkningar uppstår, vilket från och med 2012 kommer att göras på våra styrgruppsträffar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vi har bestämt tillsammans att vi alla har ett ansvar att tala med varandra när vi ser att någon i personalgruppen kränker ett barn. Det ska ske i så nära anslutning till händelsen som möjligt. Förskolechefen skall få information om att en personal har kränkt ett barn och skriva upp händelse, åtgärd, datum för uppföljning och ansvarig i blocket för kränkningar. Vi samtalar om händelsen, åtgärden och uppföljningen med berörda föräldrar. Förskolechefen har ansvaret att vidare förmedla till huvudman när kränkningar uppstår, vilket från och med 2012 kommer att göras på våra styrgruppsträffar. Rutiner för uppföljning Den person som skriver ner händelsen i blocket för kränkningar har ansvar för att uppföljning och utvärdering av åtgärd sker och skrivs in i blocket. Den personen ansvarar också för att förskolechefen får information om detta. 12 Rutiner för dokumentation Vi har ett block för dokumentation av kränkningar i ett låst skåp. Så fort som möjligt, helst samma dag, skriver berörd personal eller förskolechef ner händelse, åtgärd, datum för uppföljning och ansvarig. Ansvarsförhållande All personal, förskolechef samt huvudman. 13