Haiti – Västvärldens fattigaste land
Simon Åberg
911017 – 4258
Olof Ekman
920818 – 4391
Jimmy Niangabo
871230 – 3273
0
Innehållsförteckning
Historik
2
Investeringsklimat
5
Inkomstskillnader
6
Inflationens utveckling
7
Budgetens utveckling
8
Komparativa fördelar
9
Kvinnans roll
9
Politiska oroligheter
10
Litteraturlista
12
1
Historik
Haiti är idag det fattigaste landet på det västra halvklotet. En stor anledning till detta var
François Duvalier, även kallad Papa Doc, och hans son Jean-Claude Duvaliers (Baby
Doc) styre mellan 1957 och 1986. Under 50- och 60-talen uteblev tillväxten i landet trots
världsekonomins blomstrande och Haiti blev istället ett av världens fattigaste länder.1
Haiti har en lång historia av korrupta statsmän som mestadels satt sig själva i främsta
rummet snarare än folket. Haiti har varit en “plundrande” stat, skatterna har gått till att
tillfredställa eliten.2 Men Duvalier lovade mycket, den nya regeringen skulle genomsyras
av ärlighet och säkerställa ekonomisk jämställdhet. De skulle bry sig om folket och
levnadsstandarden som låg på ett “skamligt minimum” var tvunget att förändras.
Bönderna skulle kunna gå med vinst och hans regering styre skulle främja produktion.
Allt skulle bli bättre helt enkelt, Haiti skulle komma på fötter. Dessa valmantran var dock
bara tomma löften.3
Under ett inte helt ärligt val blev Duvaliers Haitis president den 22 september 1957. Lite
senare inledde han en väldigt stor utrensing av politiska motståndare inom alla sektorer
för att kunna bibehålla makten under lång tid.4
Men bönderna började inte gå med vinst, istället fortsatte han “plundra” dem på intäkter
med hög beskattning. Lyxvarorna till eliten var fortfarande viktigare än basvarorna
bönderna behövde för att kunna nå en hyfsad levnadsstandard. Korruptionen fortsatte,
och var ännu värre under Duvalier än under hans föregångare.5 Till exempel ökade de
statligt anställdas löner och sparanden med ungefär tusen procent. I och med Resor till
Schweiz fylldes sparkonton på av statliga pampar.6
De såg även till att på andra sätt bringa in pengar till regeringen, t.ex. genom att ändra
arbetsavtal för Haitiska sockerarbetare i Dominikanska Republiken. Han påstod sig vara
positiv till privata kapitaltillskott, men det visade sig vara en lögn. Påbörjade projekt
såsom vägbyggen slutfördes aldrig, istället delades de statliga pengarna upp mellan
olika statsmän7
1
http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Haiti/Modern-Historia
2
Lundahl, Mats. Politics or Markets?: Essays on Haitian Underdevelopment, Florence, KY, USA:
Routledge, 1992, 255,
3
Lundahl, Politics or Makets?: Essays on Haitian Underdevelopment, 267
4
Lundahl, Politics or Makets?: Essays on Haitian Underdevelopment, 267
5
Lundahl, Politics or Makets?: Essays on Haitian Underdevelopment, 282
6
Lundahl, Politics or Makets?: Essays on Haitian Underdevelopment, 283
7
Lundahl, Politics or Makets?: Essays on Haitian Underdevelopment, 283-284
2
Han tvingade företag och privatpersoner att donera pengar till regeringen utan att ta
med det i statsbudgeten, liksom han även gjorde med skatten på lyxvaror som gick
direkt till regeringen. Inte ens skolbarn kom undan Duvaliers järnhand som även de
tvingades betala en slant.8
Inte alla statligt anställda fick regelbundet lön heller. De lägre placerade i systemet
kunde istället tilldelas en pistol och ett bevis för sin auktoritet. Detta gjorde att
utpressning och t.o.m. mord förekom utan att de behövde oroas sig för att bli straffade.9
Ett annat sätt var att inbringa pengar till regeringen var övertagande av äganderätter,
t.ex. privata företag och jobb tillhörande politiska motståndare som antingen dödats eller
tvingats flytta från landet. Styret var även emot privatisering, vissa mäktiga familjer hade
monopol på viktiga varor såsom mjöl och cement. Därför var det aldrig tal om perfekt
konkurrens på marknaden.10
Detta skräckvälde som plågade det Haitiska folket och som inte tillät ekonomin att
utvecklas fortsatte tills Duvalier dog 1971. Då tog hans son Jean-Claude Duvalier över
och terrorn fortsatte. Men under 70-talet förbättrades läget en aning tack vare att USA
återupptog sitt bistånd samt att exportvarupriser ökade och tillverkningsindustrin
förbättrades. 80-talet var dock väldigt politiskt turbulent igen vilket gjorde att turister inte
vågade besöka landet samtidigt som biståndet upphörde.11 Detta årtionde var också
starten på massflytten från landsbygden till städerna. Eftersom inte böndernas
förutsättningar att nå framgång genom sitt yrke var speciellt goda p.g.a. det politiska
styret samt att jorderosion blev ett allvarligt problem blev trycket i städerna enormt.
Befolkningstillväxten var hög under den här tiden och då städerna inte hade kapacitet
för så stor befolkning bredde fattigdomen och misären ut sig ännu mer. Städerna –
speciellt huvudstaden Port-au-Prince – präglades av dålig infrastruktur, förorenat vatten,
avsaknad av social hjälp, överbefolkning och arbetslöshet. 12
1986 avsattes Duvalier och han och hans familj flydde till Frankrike med en stor del av
landets kontanta tillgångar..13 I flera år var det politiska och ekonomiska läget ostabilt
men 1991 tillsattes den folkligt valde Jean-Bertrand Aristride. Han lovade förändring och
samtidigt som det internationella biståndet återupptogs såg läget ljusare ut. Men
8
Lundahl, Politics or Makets?: Essays on Haitian Underdevelopment, 285
Lundahl, Politics or Makets?: Essays on Haitian Underdevelopment, 285-286
10
http://www.oecd.org/daf/inv/investmentstatisticsandanalysis/1897610.pdf
11
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Haiti/Modern-Historia
12
http://www.oecd.org/daf/inv/investmentstatisticsandanalysis/1897610.pdf
13
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Haiti/Modern-Historia
9
3
Aristride störtades av militären som sedan utförde en handelsblockad vilket försämrade
ekonomin rejält. Arbetslösheten ökade och på landsbygden bredde fattigdomen ut sig.14
Andra halvan av 90-talet innebar dock positiva förändringar tack vare att biståndet ännu
en gång återupptogs samt att reformer genomfördes. Denna positiva utveckling
bromsades 2001 när biståndet upphörde p.g.a ekonomiska och politiska problem. 2004
försökte de få ordning på ekonomin igen i samarbete med IMF och framsteg gjordes,
dock inte tillräckliga för att minska fattigdomen. 2007 hade iallafall inflationen gått ner
från 43 procent till endast åtta.15
2010 drabbades landet av en kraftig jordbävning vilket givetvis drabbade ekonomin och
landet i stort hårt.
Som en konklusion kan vi konstatera att Duvaliers hämmade tillväxten och den
ekonomiska utvecklingen markant. Detta p.g.a. flera orsaker, bl.a. att en stor del av
skatten gick åt till att tillfredställa de “högsta hönsen” i landet, trots att befolkningen gick
på knäna. Politiska motståndare hade svårt att driva sina företag eftersom de kunde
övertas av staten om de ansåg att det fanns pengar att hämta. Behandlingen av
bönderna som ledde till en urban massflytt och efterföljande misär bidrog också till det
dåliga ekonomiska klimatet i landet. Men efter att Duvalier d:y avsattes förvärrades
läget och ostabilitet kom att prägla landet i flera år framöver, mycket p.g.a. att militären
tog över landet och utförde en handelsblockad. Efter detta kunde val genomföras och
ekonomin tog steg framåt.
Som nämnts i texten har korruption varit ett stort problem. Politiska motståndare framför
allt har dödats, tvingats bort från landet eller fängslats utan rättegång. Mutor inom
rättsväsendet har förekommit och de mäktigaste familjerna har undkommit lagen.
Statliga pengar har på ett eller annat vis hamnat i fickorna på högt uppsatta män. En
sådan grovt förekommande korruption påverkar givetvis BNP:t klart negativt.
De fängslade vars företag inte längre drivs av någon gör att BNP sjunker. Skatteintäkter
uteblir och pengarna försvinner istället uppåt i hierarkin. Man kan säga att det blir en
Dead Weight Loss. Korruptionen avskräcker också investerare från att göra affärer i
landet och ekonomin går miste om potentiell stimulans.
Här ser vi utvecklingen av köpkraftsjusterad BNP per capita sedan 1980. Nedgången
efter att Duvalier avsattes och det påföljande ostabila läget syns tydligt, samt den värsta
14
15
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Haiti/Ekonomi
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Haiti/Ekonomi
4
krisen 1994 p.g.a. handelsblockaden.
16
Investeringsklimat
Som vi vet har det inte rått en effektiv marknadsekonomi i Haiti de senaste årtiondena.
Vi har gått igenom några av orsakerna varför det ekonomiska och politiska läget varit
ostabilt. Av dessa anledningar har utländska investeringar uteblivit i stor utsträckning.
Både ekonomiska och fysiska risker har förekommit i och med investeringar på den
haitiska marknaden. Men utländska investeringar behövs för att få fart på landets
ekonomi. För tillfället är dock läget inte optimalt och landet står inför mycket tuffa
utmaningar. Att göra marknaden attraktiv efter år av misskötsel är inget som uppnås på
kort tid.
Den lågutvecklade infrastrukturen är ett av de stora problemen. Vägar, kommunikation,
vatten, el är alla grundläggande element för att investeringsmöjligheterna ska vara
någorlunda goda. Den svaga statsapparaten har även svårt att reglera och justera
marknaden, och se till att lagar och regleringar följs. Därför är risken stor att möjligtvis
gå miste om potentiell vinst. Stämpeln som ett ostabilt land finns också kvar vilket
skrämmer iväg potentiella investerare, och den stämpeln är inte lätt att tvätta bort.
Makroekonomisk stabilitet behövs, underskottet landet sitter på måste minska.
Det finns komparativa fördelar i landet och därav potential, och dessa måste framhävas
på bästa sätt.
För att förbättra investeringsklimatet och få bukt med problemen finns ett antal saker
som bör göras. Underskottet måste minskas, den offentliga sektorn måste effektivisera
sitt arbete när det kommer till utgifter, intäkter och ansvarstagande. Den ekonomiska
miljön ska vara fri från hinder, ekonomisk frihet i större utsträckning behövs, och
samtidigt måste lagar och rättsväsende fungera bättre. Monoplismen som finns inom
16
http://www.indexmundi.com/haiti/gdp_per_capita_(ppp).html
5
flera områden bör försvinna för att öppna upp för nya marknader. En starkare privat
sektor behövs i landet, staten har inte de finansiella eller manageriella möjligheterna att
genomföra större offentliga invsteringsprogram. Staten har inte alla kunskaper som
krävs lösa alla politiska och ekonomiska problem själva, hos den privata sektorn finns
det dock mycket kunskap.17
Idag är Haitis ekonomi är rankad som den 152:a mest fria i världen. Detta betyder alltså
att ekonomisk frihet knappt existerar och ekonomiska aktiviteter är mycket
svårgenomförbara18. Att starta egna företag är omständigt och det är svårt att gå med
vinst. Haiti är bottenrankat bland världens ekonomier i flera kategorier gällande
affärsverksamhet. T.ex. svårighet att starta företag, skyddande av investerare, svårighet
att få kredit och att lösa insolvensproblem.
Inkomstskillnader
Det är ett väldigt stort gap mellan rika och fattiga I Haiti.
När det gäller ojämlikhet i inkomstfördelning så rankar CIA Haiti som det åttonde mest
ojämlika landet av de 134 länder för vilka den samlar data.19
En undersökning som gjordes 2001 visar på att 56 procent av befolkningen (4,4 miljoner
av totalt 8,1 miljoner) lever under den extrema gränsen som är 1 US dollar per dag.
Det uppskattades att för varje tionde person anses 7.6 fattiga. Det betyder att de inte
uppnådde till mer än 2 dollar per dag per person, och 40 procent av de fattigaste
befolkningsgrupperna har tillgång till 5.9 procent av de totala intäkterna i landet medans
de mest välbärgade personerna i landet kontrollerade 68 procent av de totala
intäkterna.20
Följaktligen kontrollerade 80 procent av befolkningen endast 32 procent av de totala
intäkterna medans 2 procent av de rikaste grupperna i befolkningen kontrollerade 26
procent av de totala intäkterna.
Majoriteten av de fattiga bor utanför Huvudstaden Port-au-Prince.
Det är två tredjedelar av befolkningen som bor på landsbygden och det innebär att 77
procent av Haitis extremt fattiga bor på landsbygden, i andra ord, är den extrema
fattigdomen i Haiti huvudsakligen en lantlig företeelse. Inkomstskillnaden är
17
http://www.oecd.org/daf/inv/investmentstatisticsandanalysis/1897610.pdf
http://www.heritage.org/index/country/haiti
19
CIA World Fact Book
20
http://www.ruralpovertyportal.org/country/home/tags/haiti
18
6
förhållandevis lika på landsbygden och andra stadsområden medans den är lite lägre i
stadskärnan21.
Det finns alltså väldigt stora klyftor i befolkningen och det är väldigt få procent som är
”rika” men ändå kontrollerar de mer av de totala intäkterna än majoriteten av
befolkningen. Det finns knappt någon ”medelklass” i landet utan man är antingen väldigt
fattig eller har det förhållandevis bra.
De fattiga får sina inkomster främst ifrån egen företagande och självförsörjning som gör
att regeringen inte får in så mycket skatter som de behöver och därför bör man kunna
säga att inkomstskillnader faktiskt är tillväxthämmande.
Om man tittar på vad hushållen har råd med så har majoriteten av alla hushåll knappt
pengar nog för att köpa mat för dagen.22Fyra av fem hushåll i Haiti har det svårt att
möta deras dagliga livsmedels behov, alltså kunna köpa mat så det räcker. Data visar
på att fattigdomen och sårbarheten är utbredd i både stad och landsbygd.
Inflationens utveckling
Inflationen idag (2013) är 7,4 procent
Inflationen 2012 uppgick till 6,7 procent
Inflationen 2011 uppgick till 12,7 – mycket p.g.a. jordbävningen
Inflationen var nära 20 procent under helåret 2008 på grund av de stigande livsmedeloch bensinpriserna.
Som ni ser så var inflationen på över 40 procent 2003
21
http://204.200.211.71/_assets/fichier/publication/pubdoc28.pdf
http://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2008/cr08115.pdf
22
7
Viktiga bidragsgivare till inflationen är livsmedel, hyra, energi och vatten.
Haiti har haft en väldigt hög inflation under tidigare år men har sedan 2004 gjort
anmärkningsvärda framsteg i ekonomin genom att ha fått ner inflationen till ensiffriga tal
genom en försiktig skatte- och penningpolitik. Även på grund av att politiken stabiliserat
sig.
Men som vi alla vet så drabbades Haiti av en stor jordbävning som förstörde större
delen av Haitis huvudstad så ekonomin fick ett hårt bakslag återigen.
Inflationen ökade till 7,6 procent. Takten I återbyggnaden och den ekonomiska
återhämtningen har gått långsamt efter detta, på grund av svag administrativ och
absorptionsförmåga, ihållande sociopolitiska spänningar, korruption, svåra
säkerhetssituationer och ett svagt företagsklimat.
Dessutom är landet väldigt sårbart för exogena chocker.
BNP- tillväxten avtog markant till 2,8 procent under 2012, vilket återspeglar en
fjädertorka, effekterna av orkanen Isaac, och föreningar I genomförandet av viktiga
offentliga investeringsprojekt.23
De har dock gjorts framsteg efter jordbävningen och det finns en plan på återbyggnaden
av ekonomin som går långsamt men med hjälp av internationella stödpaket med mera
så finns det bra möjlighet för Haiti att på lång sikt kunna få ordning på ekonomin.
Inflationen hotar den ekonomiska stabiliteten/utvecklingen.
Budgetens utveckling
Haitis budget har under många år visat på underskott, även efter stöd från utländska
bidrag.
De största orsakerna till varför Haiti har ett underskott beror på de låga skatteintäkterna
från medborgarna men också pga. företag som inte är inkomstdrivande och går med
förlust. Det man har gjort för att minska budgetunderskottet var att regeringen utförde
skattereformer och nedläggningar av förlustbringande företag.
Det gjordes ett avtal med IMF som omfattade nedskärningar i den offentliga sektorns
löner.
23
http://www.imf.org/external/pubs/ft/survey/so/2007/CAR0917A.htm
8
Privatiseringsprogrammet förväntades inte ge mycket intäkter till regeringen, med tanke
på tillståndet i de berörda tillgångarna och villkoren för privat deltagande, men det borde
lindra några av bördorna på utgifterna.24
Vi sa att för hög inflation eller för låg är inte bra för landets utveckling och det gäller ju
självklart den offentliga budgeten också. Har landet ett underskott varje år hamnar dem
i stora ekonomiska problem och stora stadskulder är inte bra för ett land som redan är
såpass fattigt som Haiti.
Komparativa fördelar
Haiti har viktiga komparativa fördelar, även om dem inte är fullt realiserade och lockar
utländska inverterare på en gång. De viktigaste fördelarna inkluderar:
● Nära till USA:s marknad, 700 miles ifrån.
- Kort tid att transportera varor på båt till amerikanska hamnar.
- snabba svar på behov som skapats av just-in-time lagersytem.
● Väldigt stor potentiell arbetskraft, som jobbar hårt, är bra tränade och vill ha
anställning.
- Har fått beröm från stora amerikanska företag som importerar plagg, sydda i Haiti.
- Potential för högre arbetsproduktivitet.
Haitis industrialiserade sektor koncentreras främst i textilmontering.
Det är många stora företag som nu börjar få upp ögonen för Haitis textilindustri igen
efter svåra tider med dålig internationell publicitet för Haiti.25
En annan viktig komparativ fördel för Haiti som är en av de viktigaste är jordbruket där
en stor del av Haitis export kommer ifrån som tex mango, kaffe och ris.26
Den största exportvaran för Haiti är kläder.
Kvinnans roll
Kvinnornas ställning i Haiti är ungefär samma som i andra utvecklingsländer. De utsätts
för våldtäkter samt mycket våld i hemmet. Brott riktat mot kvinnor blir ofta ostraffat
24
http://ehis.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=42ed236
http://www.oecd.org/daf/inv/investmentstatisticsandanalysis/1897610.pdf
26
http://www.oecd.org/daf/inv/investmentstatisticsandanalysis/1897610.pdf
25
9
eftersom det inte finns tillräckligt polis, hälsovård eller rättvisa i stort. 26 procent av alla
kvinnor över 15 år har blivit utsatta för sexuella övergrepp eller våld.
80 procent av de kvinnor med någon sorts inkomst får den genom den svarta ekonomin,
och man kan dra slutsatsen att arbetsvillkor och liknande inte är de allra bästa för att
försäkra dessa kvinnors säkerhet. P.g.a. att kvinnor har så pass svårt att få ”riktiga” jobb
försvinner en hel del skatteintäkter. 27
De flesta kvinnor i landet är ensamstående föräldrar, detta på grund av att de blir
gravida redan i tonåren, skillsmässor är också vanligt förekommande vilket ofta lämnar
mamman ensam med eventuella barn. En stor del av haitiska män sitter i fängelse på
grund av bristen på jobb som gör att de tvingas begå brott. Många tar beslutet att lämna
landet och för att förbättra sin situation och lämnar kvar familjen.
Kvinnan spelar en viktig roll i den haitiska ekonomin.28 Kvinnorna jobbar ofta hårdare än
männen, tar hand om barnen i stor utsträckning och samtidigt försöker försörja familjen.
De representerar en stor mängd av jordbrukarbetarna och en del tvingas gå flera
kilometer per dag för att hämta det vatten som behövs till hushållet. Endast 50 procent
av befolkningen har direkt tillgång till vatten 29.
Socialt skydd är det brist på Haiti och en av följderna är att kvinnor ofta dör vid
förlossningar.
Inom andra områden är det män som dominerar och innehar ofta de högre positionerna
i företag. Kvinnor jobbar mest som lärare, sjuksköterska eller sekreterare vilket förklarar
löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
Sammanfattningsvis det konstateras att kvinnor har det tufft i Haiti. Stora inkomstklyftor
vilket bidrar till hämmad tillväxt. Våld och övergrepp är vanligt och det är ofta dem som i
första hand ska ta hand om familjen
Politiska oroligheter
Haiti är ett land som har haft problem sen de blev självständiga 1804 från Frankrike. De
har haft totalt 36 presidenter av vilka 24 blivit dödade eller störtade.
27
http://www.lessonsfromhaiti.org/about-haiti/women-gender/
http://www.policyproject.com/pubs/countryreports/Mor.pdf
29 http://www.haitisantennentale.ca/pdf/femme.pdf
28
10
Från 1915 till 1934 var Haiti ockuperat av USA. Detta förde med sig att svarta bildade
nationalistiska och socialistiska rörelser för att protestera mot att en liten elit getts
makten av amerikanarna.
Historiskt har det alltid varit konflikter i Haiti mellan mulatter, som representerar fem
procent av befolkningen och svarta som representerar 95 procent av befolkningen. Efter
självständigheten övertog mulatterna nästan all jordbruksmark och styrde på så vis
landet i flera år.
I Haiti kan man konstatera att Esterly-Levine-teorin kan tillämpas eftersom den säger att
”kolonialismen skapade stater med stora etniska skillnader och regimer med begränsad
legitimitet”30, det var nämligen vad som hände i Haiti efter revolutionen 1804. Mulatterna
tog all makt och fick bestämma över en stor del av befolkningen, och det är en av
anledningarna som gör att Haiti har haft svårt att utvecklas.
Om vi tittar på perioden från 1957 till 1986 då Duvaliers styrde landet kan man bevisa
teorin av Acemoglu, Johnson och Robinson(2000) som sa att ”om makten är
koncentrerad till en liten elit så brukar inte medborgarnas rättigheter vara säkersällda”
och att ”goda institutioner och samhällsorganisationer garanterar att en stor del av
samhällets medborgare har effektiva äganderättigheter”31. Detta gjorde att Haiti inte
kunde skapa tillväxten om behövdes för att komma ur fattigdomen.
Det har varit svårt för Haiti att utveckla sin ekonomi eftersom politiker som suttit vid
makten har kombinerat sitt politiska uppdrag med affärslivet, och till största del brytt sig
om sig själv och sin egen familj.
Om vi tittar på Person och Tabellini(2009), kan vi konstatera varför en stor del av Haitis
befolkning har låga inkomster. De menar att hög inkomst är förknippa med en längre
period av demokrati32. Haiti var en diktatur från 1800-talet fram tills början av 1900-talet
då demokratin gjorde sitt första intåg landet. Men den nyligen införda demokratin
fungerade inte speciellt bra eftersom de nyvalda presidenterna fortsatte med samma
dåliga vanor som diktatorerna. Det har således förekommit många anklagelser om fusk i
presidentvalen genom åren.
30
Gästföreläsare: Arne Bigsten och Bo Sjö
Gästföreläsare: Arne Bigsten och Bo Sjö
32 Gästföreläsare: Arne Bigsten och Bo Sjö
31
11
Litteraturlista
Lundahl, Mats. Politics or Markets?: Essays on Haitian Underdevelopment,
Florence, KY, USA: Routledge, 1992, 255,
http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Nordamerika/Haiti
http://www.oecd.org/daf/inv/investmentstatisticsandanalysis/1897610.pdf
http://www.indexmundi.com/haiti/gdp_per_capita_(ppp).html
http://www.heritage.org/index/country/haiti
CIA World Fact Book
http://www.ruralpovertyportal.org/country/home/tags/haiti
http://204.200.211.71/_assets/fichier/publication/pubdoc28.pdf
http://www.imf.org/external/pubs/ft/scr/2008/cr08115.pdf
http://www.imf.org/external/pubs/ft/survey/so/2007/CAR0917A.htm
http://ehis.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/eds/pdfviewer/pdfviewer?si
d=42ed236
http://www.lessonsfromhaiti.org/about-haiti/women-gender/
http://www.policyproject.com/pubs/countryreports/Mor.pdf
http://www.haitisantennentale.ca/pdf/femme.pdf
12
