Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2013-05-26
Diarienummer N1400195/13
Utvecklingsavdelningen
Jörgen Järdving
Telefon: 031 – 366 94 12
E-post: [email protected]
Yttrande till Göteborg Energi över samrådsremiss angående läggning av en ny 130
kV kraftkabel mellan Orrekulla och Blixtås
Förslag till beslut
1. Stadsdelsnämnden har inget att erinra mot förslaget.
2. Stadsdelsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande
till Göteborgs Energi Nät AB.
3. Stadsdelsnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Ärendet
Göteborg Energi Nät AB har till stadsdelsnämnden översänt samrådsremiss angående
läggning av en ny 130 kV kraftkabel mellan Orrekulla och Blixtås. Eventuella
synpunkter önskas senast den 14 juni 2013.
Bakgrund
Göteborg Energi har för avsikt att installera en ny transformator i sin
transformatorstation belägen i Orrekulla industriområde under 2014. Transformatorn
kommer att matas med en ny kabel från Blixtås öster om Göta älv. Under Göta älv och
på hisingssidan kommer kabeln att läggas med så kallad styrd borrning. Den nya kabeln
kommer att läggas utmed en redan befintlig kabel.
Konsekvensbeskrivningar
Nordöstra Hisingen utgör ett expansivt område av Göteborg både vad det gäller
utbyggnad av bostäder och nyetablering av näringsidkare. För att upprätthålla
nödvändiga reserver för samliga kunder kommer transformatorstationen Orrekulla att
utökas med ytterligare en transformator.
Miljöpåverkan
Den nya kabeln kan komma att påverka miljö och sin omgivning. Detta kan ske under
själva arbetet med att lägga kabeln, men även efter att arbetet är utfört då kabeln är
driftsatt.
Göteborg Energi anger följande punkter där miljöpåverkan kan förekomma:
- Risk för exponering av elektriska och magnetiska fält
- Markanvändning och naturpåverkan
- Förorenade områden
- Kultur och fornminnen
- Störningar under byggnation
1(2)
-
Produktion och byggnation
Korsning av Göta Älv och arbete inom vattenskyddsområde.
Av de angivna punktera bör Göteborg Energi kunna förutse och förebygga eventuella
skador som kan uppstå i de flesta fallen. Det som bör uppmärksammas är de långvariga
exponeringar av elektriska och magnetiska fält.
Både kabel och transformator ger upphov till magnetfält, men eftersom fältstyrkor
klingar av mycket snabbt med ett ökat avstånd bedöms inte de fastigheter som ligger i
anslutning till anläggningen eller kabeln att utsättas för något förhöjt fält.
Barnperspektiv
Enligt Göteborg Energis redogörelse kommer eventuella risker med exponering av
elektriska eller magnetiska fält inte att påverka varken barn eller vuxna som inte
långvarigt exponeras eller stadigvarande vistas i området.
Då barn inte stadigvarande vistas i ett industriområde anser Göteborg Energi att riskerna
för barnleukemi kan uteslutas även om barn är en extra känslig och utsatt grupp.
Jämställdhetsperspektiv
Förvaltningen finner inte att ärendet medför några negativa konsekvenser i ett
jämställdhetsperspektiv.
Förvaltningens överväganden
Förvaltningen har inte sakkunskap för att göra bedömningar i ärendet om risker med
exponering av elektriska och magnetiska fält utan förlitar sig på att de uppgifter som
Göteborg Energi lämnar är korrekta.
Göteborg Energi menar att en promenad utmed kablarna kan göras utan någon risk då
fälten är svaga och att jämföras med hushållsmaskiner. Det är tidsfaktorn som är viktig
och det krävs långvarig exponering för att det skall medföra någon risk för individen.
Förvaltningen bedömer att inget finns att erinra i ärendet.
Samverkan
FSG den 5 juni 2013.
Bilagor
Samrådshandlingar från Göteborg Energi angående ”Tillstånd och läge för en 130 kV
kraftkabel Orrekulla – Blixtås”
GÖTEBORGS STAD
Norra Hisingen
Ylva Runnström
Stadsdelsdirektör
Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande
Birgitta Flärdh
Utvecklingschef
2(2)
Diarienr
Till
Berörda förvaltningar, myndigheter och
fastighetsägare
20-2013-0164
Vårt datum/Our date
2013-04-29
Vår referens/Our reference
Ferruccio Vuinovich
Ert datum/Your date
Er referens/Your reference
Kompletterande information avseende samråd enligt
miljöbalken 6 kap. 4 § angående ansökan av nätkoncession
för linje avseende 130 kV kablar mellan Blixtås och
Orrekulla i Göteborgs kommun
Göteborg Energi Nät AB (nedan kallat GENAB) önskar härmed samråd för att
upprätta kompletta handlingar, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, för
ansökan om nätkoncession för linje avseende 130 kV kabelförband, mellan
Blixtås i Hjällbo och Orrekulla, på Hisingen, i Göteborgs kommun.
Detta är kompletterande underlag till tidigare information, daterat 2013-04-15,
kallat ”Tillstånd och läge för 130 kV kraftkabel Orrekulla-Blixtås”.
Kompletteringen omfattar i huvudsak en redogörelse för förutsedd miljöpåverkan.
Bakgrund
GENAB har i tidigare brev informerat om skäl till utbyggnaden för att säkra
möjligheter för elleveranser i området.
Längs den sträcka som nu är aktuell finns ett befintligt kabelförband för
spänningsnivån 130 kV mellan anläggningarna i Blixtås och Orrekulla och i stort
följs nu denna sträckning med det nya förbandet.
Alternativ sträckningar har beaktats men de anses inte som möjliga. Detta beror
till största delen på att området är starkt kuperat med omgivande berg som inte
medger annat läge än det som nu redovisas. Det hade varit en fördel att kunna
välja ett annat läge för detta kabelförband då det innebär en viss risk med två
viktiga anläggningar i närhet av varandra.
Anläggningen i Blixtås ligger uppe på ett berg i Hjällbo. Det finns enbart en
ledningsgata norrut, ner mot Ramnebacken, och sedan följs Ramnebacken ner mot
Bäcksins väg där Göta älv korsas för anslutning till stationen i Orrekulla
Industriområde.
GÖTEBORG ENERGI NÄT AB
Postadress/Address
Box 53
SE-401 20 GÖTEBORG
Sweden
Huvudkontor/Headoffice
Johan Willins Gata 3
Göteborg
Hemsida
www.goteborgenergi.se
Kundservice
020 62 62 62
+46 31-62 62 62
Telefon/Phone
031 62 60 00
+46 31-62 60 00
Telefax
031 15 25 01
+46 31-15 25 01
Bankgiro
5991-6445
Plusgiro
48 59 57-5
Orgnr
556379-2729
Vat Nr.
SE556379272901
I regel läggs kablarna i rör som borrats ner, ca 6-8 m under markytan. På karta,
enligt bilaga 1, framgår på vilket sätt kablarna läggs ner i mark. Från stationen i
Blixtås, Hjällbo, görs en schakt ner Angeredsleden. Därifrån används s k styrd
borrning med borrgropar som markerats med blå linje och en beteckning. I
borrgroparna ligger kablarna ca 1 m under markytan, men i övrigt 6-8 m under
markytan med undantag för korsningen av Göta älv.
Utformning
Kabelförbandet består av tre enfaskablar med följande konstruktion:
Ledare av aluminium
Inre ledande skikt
Isolering
Yttre ledande skikt
Längsvattentätning
Skärm av glödgad koppartråd
Tvärvattentätning (radiell vattentätning)
Mantel
Förutom metaller, aluminium och koppar, används plasten polyeten i olika former
för kabelns konstruktion. Dels polyeten (PE) som består av, som namnet antyder,
polymerer (långa kedjor) av eten, som enbart består av kol och väte, och en
variant där det finns kemiska tvärbindningar mellan polymererna som då kallas
tvärbunden polyeten (PEX). Ren PE och PEX har en vaxliknande färg.
I ovanstående skiss av kabelns uppbyggnad nämns detaljer och några av dem
förklaras mer detaljerat enligt följande:
-
-
Inre och yttre ledande skikt består av ledande PEX. Normalt är plast en
isolator men kan bli ledande genom ”manipulering” av polymererna så att
elektroner kan frigöras och därmed blir plasten ledande. Skikten färgas svarta
med sot.
Isolering består enbart av PEX.
Längsvattentätningen förhindrar vatteninträngning längs kabeln och består av
svällband eller svällgarn som expanderar vid eventuell vatteninträngning.
Tvärvattentätning består ofta av ett laminat av aluminium och PE.
Mantel består av PE som färgats svart med sot för att det är den önskade
färgen samtidigt som kabeln blir beständig mot UV-strålning.
Den sot som används är mycket starkt kemiskt bundet i kabeln och risken för
utlakning är försumbar. I övrigt finns inga tillsatser som anses skadliga.
2 (12)
Allt material i kablarna är återvinningsbart, antingen i material- eller
energiåtervinning.
Förutsedd miljöpåverkan
För följande punkter kan miljöpåverkan förutses.
-
Risk för exponering av elektriska och magnetiska fält
Markanvändning och naturpåverkan
Förorenade områden
Kultur- och fornminnen
Störningar under byggnation
Produktion och byggnation
Korsning av Göta älv och arbete inom vattenskyddsområde.
Risk för exponering av elektriska och magnetiska fält
Så länge som människan har existerat så har vi varit utsatta för elektromagnetiska
fält. Men det var inte förrän i början av 1900-talet som man började utnyttja
elektriciteten och sedan dess har vi sett en kontinuerlig ökning av användningen;
kraftledningar, elektrisk uppvärmning, elektriska verktyg, motorer,
radiokommunikation, TV, radar, mikrovågsugnar etc. Det elektromagnetiska
spektrumet innefattar ett stort frekvensomfång.
Elektriska och magnetiska fält kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens.
Frekvensen anges i hertz (Hz), som anger hur många fältstyrkemaxima fältet har
per sekund. Det elektromagnetiska spektrumet som sträcker sig från statiska fält
via låga frekvenser, som nätfrekvensen 50 Hz i det allmänna elnätet, vidare via
radiofrekvens, mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upptill
röntgen och gammastrålning.
Synligt ljus intar en särställning då vi kan se elektromagnetiska fält av dessa
frekvenser. Övriga delar av spektrumet är osynligt för det mänskliga ögat. Det
finns dock mätinstrument för samtliga delar av spektret. Merparten av de fält som
finns i vår närmiljö är av relativt låg intensitet och låg frekvens.
Elektriska fält
Elektriska fält beror på spänningar; fältet går från en spänning till en annan.
Styrkan på det elektriska fältet anges i volt/meter (V/m). Om man har två plåtar
som i figur 2.1 och den ena har spänningen 0 V och den andra 1 kV (kilovolt =
1000 V) så blir den elektriska fältstyrkan, E, lika med spänningsskillnaden,
U (= 1 kV) dividerat med avståndet, d (= 1 m), dvs. 1 kV/m. Detta innebär att alla
spänningssatta föremål alstrar elektriska fält.
3 (12)
Figur 2.1 Ett elektriskt fält uppstår
mellan föremål som har olika
spänning. Den elektriska fältstyrkan
(E) är lika med spänningsskillnaden
delat med avståndet mellan föremålen.
De kablar som kommer att användas för 130 kV-ledningarna har en innerledare
som är spänningssatt och utanför denna ledare finns isolering och sedan en
skärmledare, vilken är ansluten till jordpotential (= 0 V). Detta innebär att det
uppstår ett elektriskt fält inne i kabeln, men inget elektriskt fält utanför kabeln.
Magnetiska fält
Elektriska fält alstras av spänningar, de magnetiska fälten alstras däremot av
strömmar. Vi tar ett enkelt exempel, en rak ledning som det går en ström i, se
figur 2.2. Runt ledningen skapas ett magnetiskt fält. De elektriska fältlinjerna går
från en spänning till en annan, de magnetiska fältlinjerna bildar däremot alltid
slutna banor runt om de strömmar som alstrar dem. Styrkan på de magnetiska
fälten, den magnetiska flödestätheten, mäts i tesla (T). 1 tesla är en mycket stor
enhet. När det gäller normal miljö används mikrotesla (μT), miljondels tesla och
nanotesla (nT), miljarddels tesla
Figur 2.2 Magnetiska fält bildar slutna
fältlinjer kring strömförande ledare. Den
magnetiska flödestätheten (B)
uppgår till 0,2 μT en meter från en
ledare som för strömmen (I) 1 A.
Om det går en ström på 1 A i figurens ledare får vi en magnetisk flödestäthet på
0,2 μT en meter ut från ledaren. Detta gäller för en enkeledare. De aktuella 130
kV-ledningarna är trefasledningar, dvs. de består av tre enkelledare där det i
vardera ledaren går lika stora strömmar, men med olika fasläge. Om de tre ledarna
i en trefasledning hade kunnat ligga i samma punkt så hade de tre ledarnas
magnetfält tagit ut varandra. I en verklig ledning ligger ledarna något separerade
och då uppstår ett resulterande magnetfält.
Magnetfält vid frekvensen 50 Hz dämpas inte av normala byggnadsmaterial.
4 (12)
Risk för magnetfältsexponering
Det nya kabelförbandet ligger nära det befintliga men inte så nära att magnetfälten
från de båda kablarna kommer att samverka på betydande sätt. D v s magnetfälten
från den ena kabeln kommer inte att förändra fälten, påtagligt, runt den andra.
Om kablarna ligger nära kan en samverkan ske på sådant sätt att magnetfälten
förstärks eller försvagas som alltså totalt sett kan ge högre eller lägre risk för
exponering. I detta fall kan en betydande samverkan inte förutses som kan ändra
magnetfälten.
Avseende exponering av magnetfält är tidsfaktorn väldigt viktig. En kortvarig
exponering, t ex att promenera längs kablarna kan inte antas medföra någon risk
då fälten är svaga. Istället är långvarig exponering, som kan förutses medföra en
risk. Kablarna kommer att belastas olika vid olika tider och här antas en
årsmedelström på 150 A.
Diagrammet gäller då kablarna ligger en meter under markytan och detta medför
magnetfält i enlighet med nedanstående diagram.
Med styrd borrning ökar avståndet mellan kablarna och där människor kan vistas
och därmed minskar även exponeringsrisken. Av diagrammet framgår att
magnetfälten, ca 5 m från kablarna, uppgår till ca 0,2 µT.
Exponering och risker i vissa punkter längs sträckan
Vid Orrekulla Industrigatan 26 ligger kablarna endast 1 m från byggnad på
närliggande fastighet. Där avser GENAB vidta åtgärder för att reducera fälten.
Vi Bäcksins väg 6 finns en borrgrop, d v s kablarna ligger ca 1 m under mark.
Avståndet till närmaste byggnad är 5,5 m och då antas ingen risk föreligga.
5 (12)
Vid Schottisvägen 19 ligger kablarna ca 5 m från fastighetens sydvästra hörn. De
ligger också 6-8 m under marken och därför kan ingen risk antas.
Se även gränsvärden och rekommendationer.
De magnetfält som genereras från kablarna är inte extremt höga. Som jämförelse
kan några vanliga hushållsapparater nämnas och de magnetfält som genereras i
direkt närhet och vid drift av dessa.
Elspis
2-20 µT
Dammsugare
10-60 µT
Mikrovågsugn
10-30 µT
TV-apparat
0,3-5 µT
Borrmaskin
15-30 µT
Magnetfälten från dessa apparater klingar av snabbt och ca 1 m från dessa har det
mesta klingat av, men som förstås måste man ofta vistas alldeles intill dem vid
användning men vistelsen anses i regel som tillfällig.
Gränsvärden och rekommendationer
Det finns inte några svenska gränsvärden som begränsar lågfrekventa magnetfält
men det finns klara bevis för att starka fält kan ge hälsoeffekter. Statens
strålskyddsinstitut, numera Strålsäkerhetsmyndigheten, har givit ut ”allmänna
råd” för allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält med frekvenser
mellan 0 och 300 GHz och vid 50 Hz anges ett referensvärde för allmänhetens
exponering på 100 μT. De grundläggande begränsningarna är, enligt
internationella rekommendationer, satta vid ungefär två procent av de nivåer vid
vilka akuta biologiska effekter är vetenskapligt säkerställda.
För långvarig exponering finns en kombinerad analys av data från ett antal väl
utförda studier som visar ett ganska konsistent statistiskt samband mellan
barnleukemi och exponering i bostäder för kraftfrekventa magnetiska fält med
fältstyrkor över 0,4 μT, med en ungefär fördubblad risk. Det är osannolikt att detta
beror på slumpen, men resultatet kan ha påverkats av urvalsfel.
I sammanhanget skall sägas att risken är fortfarande väldigt låg, även om den
fördubblas vid ca 0,4 μT.
År 1996 beslutade Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut,
Elsäkerhetsverket och Boverket att en försiktighetsprincip ska gälla för
lågfrekventa elektriska och magnetiska fält.
I försiktighetsprincipen nämns ingen explicit magnetfältsnivå men gemensamt
rekommenderar de följande:
Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen kan vidtas till rimliga
kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera
fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön.
6 (12)
När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid
planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen
begränsas.
Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera
exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor
eventuellt kan skadas.
Då det inte finns några explicita nivåer angivna i försiktighetsprincipen, har detta
lett till en osäkerhet och en rad, ibland divergerande, tolkningar på kommunaloch länsnivå.
Senare har Socialstyrelsen i samverkan med Strålsäkerhetsmyndigheten,
Elsäkerhetsverket och Boverket publicerat en uppdatering till
försiktighetsprincipen. I denna sägs:
”Sambandet mellan exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar och
vissa andra elinstallationer och ökad risk för leukemi hos barn har diskuterats
under många år.
Resultaten från genomgången tyder på att man kan se en viss ökning av
leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetiska fält på 0,4
μT eller mer (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder).
Däremot ser man ingen riskökning under 0,4 μT. Det finns inte någon känd
mekanism som skulle kunna förklara hur exponering för så svaga och
lågfrekventa fält skulle kunna påverka risken för sjukdom.
Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man
ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bland annat på att det saknas en
biologisk förklaringsmodell för påverkan på cancerrisken.
Ellagstiftningen liksom miljöbalkens regler om försiktighet är tillämpliga på den
här typen av exponeringar. De innebär att risker för människors hälsa ska
undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt”.
7 (12)
Markanvändning och naturpåverkan
Nedan visas utsnitt av nu gällande översiktsplan avseende användning av markoch vattenområden där läge för kabelförbandet markerats med svart heldragen
linje.
Göta älv
Angeredsleden
Teckenförklaring
Projektet bedöms inte medföra betydande naturpåverkan i området. Efter avslutat
schaktarbete återställs mark i befintligt skick.
Skred har inträffat i området och därför beaktas säkerhet för detta i val av läge för
kabelförbandet och den teknik som väljs för byggnationen.
8 (12)
Detaljplaner och områdesbestämmelser
Längs sträckningen för kabelförbandet finns följande detaljplaner/stadsplaner:
F3506, DP/4780, DP4963, och F3271
I huvudsak anvisar ovanstående planer möjlighet till industriområde, elstationen i
Orrekulla, järnväg och trafikleder och GENAB anser att kabelförbandet inte
motverkar dessa.
Ledningsrätt
GENAB avser att ansöka om ledningsrätt för kabelförbandet längs hela sträckan.
Avsikten med ledningsrätten är att erhålla ett skyddat läge för kabelförbandet och
därmed säkra anläggningar som är mycket viktiga för elförsörjningen i Göteborg.
Det är också av stor vikt att så långt som möjligt undvika behov av t ex flyttning
av kabelförbanden eftersom detta medför en betydande försämring av
anläggningens kvalitet. Detta beror på att kablarna då måste skarvas och detta är
en betydande potentiell felkälla vid höga spänningsnivåer som 130 kV.
Det medför också mycket stora kostnader att flytta denna typ av kabelförband och
det är svårt att hitta nya och lämpliga lägen.
Ledningsrätten medför inte inskränkningar i nuvarande markanvändning och
kablarna läggs normalt i rör och därmed kan mindre anläggningar t ex
handikappanpassningar och uppförande av mindre byggnader som väderskydd vid
hållplats för kollektivtrafik uppföras med reservation för personsäkerhet eftersom
riskerna är stora vid arbeten i närhet av denna typ av anläggningar.
Förorenade områden
Mark i närhet av Göta älv bedöms som misstänkt förorenad. Schaktarbete utförs
bara i en borrgrop i Agnesberg och inom misstänkt förorenat område. Erforderliga
undersökningar genomförs i samband med byggnationen för hantering av t ex det
avfall (överskottsmassor) som uppstår.
Om förorenad jord påträffas anmäls detta till Miljöförvaltningen och avhjälpande
åtgärd, anmäls och utförs.
9 (12)
Kultur och fornminnen
Längs planeras sträcka för
kabelförbandet finns en
byplats, Stora Steken.
Samråd genomförs med
Länsstyrelsen avseende detta.
Störningar under byggnationen
Byggnationen medför störningar med det markarbete som krävs, i form av
schaktning och transporter. Detta reduceras då nästan all förläggning sker med
styrd borrning.
I övrigt upprättas trafikanordningsplan, där så erfordras, för hänvisning av trafik
under byggnationen.
Produktion och byggnation
Produktion av material samt byggnation medför miljöpåverkan och för att få
kunskap om detta har GENAB tillsammans med Vattenfall och Svenska kraftnät
utfört en livscykelanalys för elöverföring. I detta inkluderas allt av betydelse från
råvarutvinning till rasering.
För att överföra 1 kWh el från produktionskälla till konsument orsakas ett
koldioxidutsläpp på 2,5 g. Produktion av el medför, i Sverige, ett CO2-utsläpp på
20 g/kWh.
Miljöbelastning för överföring av el medför relativt liten miljöbelastning i ett
nationellt perspektiv.
I detta sammanhang är det viktigt att beakta vald lokalisering som sannolikt är den
kortaste sträckan, och därmed minskar miljöpåverkan, för att uppnå syftet med
projektet.
10 (12)
Tillverkning av kablar och kabelskyddsrör
Som ledarmaterial används aluminium. Koppar används för skärmledare.
En nackdel med användning av aluminium är att det kräver relativt mycket energi
för framställning, men det finns också fördelar:
-
Aluminium är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan och utvinns ur bauxit
som innehåller 20-30% aluminium.
Aluminiumframställning orsakar, i motsats till kopparproduktion, ingen
spridning av tungmetaller som kvicksilver, bly, kadmium samt arsenik.
Mindre utsläpp av svaveldioxider då koppar oftast bryts ur sulfidmalm.
Koppar betraktas som en knapp resurs och har idag ett högt pris och detta gör att
man oftast väljer aluminium för grövre ledare.
Ur återvinningssynpunkt är materialen likvärdiga.
En mer detaljerad redovisning av detta kommer att redovisas i
miljökonsekvensbeskrivningen.
Korsning av Göta älv och arbete inom vattenskyddsområde.
Korsning av Göta älv utförs med borrning, ca 15 m under botten.
För borrning och rördragning används bentonit som är ett finkornigt material.
Utsläpp i älven av detta kan medföra skada då det kan fastna i gälarna på fiskar.
Risken för detta är liten.
För att minska risk för påverkan bör arbete inte genomföras under lekperioden,
under höst t o m november, för fiskar.
För att kunna genomföra arbetet inom vattenskyddsområdet för Göta älv krävs
Miljöförvaltningens tillstånd. I tillståndsansökan ingår en riskanalys som
beskriver de försiktighetsåtgärder som skall vidtas för att minimera risk för
påverkan i området.
Inom området får återfyllning skall återfyllning ske med rena jordmassor, d v s
halt för generellt riktvärde, enligt Naturvårdsverket, för känslig markanvändning
får inte överskridas
Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas i enlighet med krav i Ellagen, 2
kap § 8a och för förfarandet, krav på MKB, gäller 6 kap Miljöbalken.
I MKB skall följande ingå enligt Energimarknadsinspektionens handbok, version
1.0, 2011-02-10.
MKB skall identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter en planerad
verksamhet kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat,
landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska
miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi.
11 (12)
Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på
människors hälsa och miljön.
Sändlista
Kretsloppskontoret, [email protected]
Gbg E AB, Gas, [email protected]
Gbg E Gothnet AB, [email protected]
Gbg E AB, Energi, [email protected]
Gbg E AB, Energi, [email protected]
Trafikkontoret vägar, [email protected]
Skanova, [email protected]
Park och natur, [email protected]
Trafikverket, [email protected]
Räddningstjänsten, [email protected]
Göteborgs Stadsbyggnadskontoret, [email protected]
Fastighetskontoret, [email protected]
Länstyrelsen i V. Götaland, [email protected]
Sjöfartsverk, [email protected]
Vattenfall Eldistribution AB, [email protected]
Fortum Distribution, [email protected]
SDN Norra Hisingen, [email protected]
SDN Angered, [email protected]
Göteborgs Stadsmuseum, [email protected]
Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, [email protected]
Statens geotekniska institut, [email protected]
Elsäkerhetsverket, [email protected]
12 (12)
