EU:s stadga säkrar de grundläggande rättigheterna för

EUROPEISKA KOMMISSIONEN
PRESSMEDDELANDE
Bryssel den 8 maj 2013
EU:s stadga säkrar de grundläggande rättigheterna för
medborgarna
Tre år efter att EU:s stadga om grundläggande rättigheter blev rättsligt bindande börjar
effekterna bli tydliga. Den har blivit en referenspunkt, inte bara för EU-institutioner som
utarbetar lagstiftning utan även för de europeiska och nationella domstolarna. De
grundläggande rättigheterna har alltså blivit verklighet för Europas medborgare. Det är
slutsatsen från den tredje årsrapporten om tillämpningen av stadgan om de
grundläggande rättigheterna, som omfattar 2012. Rapporten visar med hjälp av ett antal
olika ärenden relaterade till de grundläggande rättigheterna att EU fortsätter att bygga ett
mer sammanhängande system för att skydda människors grundläggande rättigheter.
Dagens rapport åtföljs av en ny lägesrapport om jämställdheten mellan könen under 2012
och sammanfaller med flera nya åtgärder för att stärka medborgarnas rättigheter som
kommissionen lagt fram i sin rapport om EU-medborgarskapet 2013 (se IP/13/410 och
MEMO/13/409).
– De grundläggande rättigheterna är själva det fundament som EU bygger på, säger
Viviane Reding, EU-kommissionär med ansvar för rättsliga frågor, grundläggande
rättigheter och medborgarskap. De måste hela tiden skyddas och stärkas. Medborgarna
förväntar sig det av oss. Kommissionen är fast besluten att föregå med gott exempel och
har därför vidtagit åtgärder för att se till att de grundläggande rättigheterna tillämpas
överallt där EU har befogenhet att se till det. Det handlar om allt från att skydda
personuppgifter till att främja jämställdhet och garantera rätten till rättvisa rättegångar.
EU:s stadga om grundläggande rättigheter är inte bara ett dokument utan faktiskt något
som börjar bli verklighet för Europas 500 miljoner invånare. Det här är också tack vare de
nationella domstolarna som i allt större omfattning tillämpar stadgan.
Dagens rapport innehåller en genomgång av hur de grundläggande rättigheterna har
genomförts i EU under det senaste året. Den belyser t.ex. hur dessa rättigheter noga
beaktas när EU-institutionerna föreslår och antar EU-lagstiftning, medan medlemsstaterna
endast är bundna av stadgan när de genomför EU-politik och EU-lagstiftning. Rapporten är
indelad i sex kapitel precis som själva stadgan: Värdighet, Friheter, Jämlikhet, Solidaritet,
Medborgarnas rättigheter och Rättskipning (se MEMO IP/13/411 för mer information).
Rapporten visar att de frågor om grundläggande rättigheter som medborgarna oftast tar
upp i brev till kommissionen är rätten till fri rörlighet och bosättning (18 % av alla brev till
kommissionen om grundläggande rättigheter), de nationella rättssystemens funktion
(15 %), rätten till rättslig prövning (12,5 %), rätten till fritt yrkesval och rätten att arbeta
(7,5 %), integrering av personer med funktionshinder (4,5 %) och skydd av
personuppgifter (4 %) (se bilagan för en fullständig förteckning).
IP/13/411
Två sätt att förverkliga stadgan
1. Kommissionens åtgärder för att främja stadgan
Inom områden som omfattas av EU:s behörighet kan kommissionen föreslå EUlagstiftning som ger konkret verkan åt rättigheterna och principerna i stadgan.
Nedan följer några exempel på kommissionens förslag under 2012:
•
Den föreslagna stora reformen av EU:s bestämmelser om skydd av
personuppgifter (IP/13/46):
• Det aktiva arbetet för att påskynda utvecklingen mot mer jämställda styrelser i
börsnoterade europeiska företag (IP/12/1205).
• Åtgärder för att värna processuella rättigheter och brottsoffers rättigheter
(IP/12/575, IP/12/1200).
Kommissionen har till uppdrag att se till att fördraget följs och är därför fast besluten att
ingripa när helst det är nödvändigt för att se till att medlemsstaterna genomför EUlagstiftning på ett effektivt sätt och i överensstämmelse med stadgan.
Nedan följer några exempel på överträdelseförfaranden under 2012:
•
•
Kommissionens ifrågasättande av förtidspensioneringen av omkring 274
domare och allmänna åklagare i Ungern till följd av att den obligatoriska
pensionsåldern för denna yrkesgrupp plötsligt sänktes från 70 till 62 år. EUdomstolen gav kommissionen rätt (MEMO/12/832) och slog fast att denna
obligatoriska pensionering inte är förenlig med EU:s lagstiftning om
likabehandling (direktivet om förbud mot diskriminering på grund av ålder och
artikel 21 i stadgan).
Överträdelseåtgärder för att säkerställa rätten för personer i samkönade
äktenskap eller registrerade partnerskap med EU-medborgare att bosätta sig
tillsammans med sin partner på Malta (i enlighet med EU:s direktiv om fri
rörlighet, IP/11/981).
2. Domstolar förlitar sig på stadgan
Det kan ses som ett positivt tecken att nationella domstolar hänvisar till stadgan när
EU-lagstiftningen berörs, trots att den bara har haft ställning som gällande primärrätt i tre
år. Den österrikiska författningsdomstolen lade fram ett viktigt beslut om tillämpningen av
stadgan vid inhemsk rättslig granskning av författningsenlighet. Den österrikiska
domstolen fastställde att enskilda kan förlita sig på EU-stadgans rättigheter och principer
vid ärenden som rör den inhemska lagstiftningens lagglighet.
Även EU-domstolen har allt oftare hänvisat till stadgan i sina beslut: antalet beslut där
stadgan citeras i domskälen har nästan fördubblats, från 43 under 2011 till 87 under
2012. När de nationella domstolarna riktar frågor till domstolen (förhandsavgöranden)
hänvisar de också allt oftare till stadgan: för 2012 ökade antalet sådana hänvisningar med
över 50 % jämfört med 2011, från 27 till 41.
De allt vanligare hänvisningarna till stadgan är ett viktigt steg på vägen mot ett mer
sammanhängande system för skydd av alla grundläggande rättigheter, som garanterar
likvärdiga nivåer av rättigheter och skydd i alla medlemsländer när helst som EUlagstiftning genomförs.
Skyddet av de grundläggande rätigheterna kommer att förbättras ytterligare genom EU:s
anslutning till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Förhandlingarna om anslutningsavtalet har slutförts.
2
Medvetenheten om stadgan ökar
Under 2012 mottog kommissionen över 4 000 brev, framställningar och frågor från
allmänheten och Europaparlamentets ledamöter som rörde grundläggande rättigheter. De
flesta breven (58 %) rörde situationer där stadgan kunde vara tillämplig. Det här visar att
kommissionens insatser för att öka medvetenheten om hur och när stadgan ska tillämpas
börjar betala sig: Under 2010 rörde 69 % av breven frågor som låg utanför EU:s
behörighetsområde.
Rapport om jämställdheten mellan könen 2012
För att göra en bedömning av den grundläggande rätten till jämställdhet lägger man i dag
också fram en separat lägesrapport om genomförandet av den europeiska
jämställdhetsstrategin. Där fastställs att kvinnornas andel av arbetskraften inom EU
ökar, och att de allt oftare står för familjens huvudinkomst. Andelen förvärvsarbetande
kvinnor har ökat från 55 % år 1997 till 62,4 % i dag. Det är dock fortfarande betydligt
mindre än andelen förvärvsarbetande män (74,6 %). Före krisen var kvinnorna sakta men
säkert på väg att komma i fatt männen på arbetsmarknaden i samtliga europeiska länder.
Krisen satte dock stopp för denna positiva trend. Männens sysselsättningsgrad minskade
dock snabbare och mer markant än kvinnornas, vilket är huvudskälet till att skillnaderna
minskat.
Kvinnor möter fortfarande stora hinder för avancemang till de högsta
beslutsnivåerna. Kommissionens förslag om jämställdhet i bolagsstyrelser är en
milstolpe när det gäller detta. Intensiva offentliga debatter och rättsliga åtgärder har
bidragit till en jämnare könsfördelning, och siffrorna från 2012 visar att den kvinnliga
representationen i styrelser har ökat mer än under något tidigare år (IP/13/51).
Rapporten visar att en del framsteg har gjorts, men stora utmaningar kvarstår inom de
flesta områden. Medlemsstaterna måste göra fler insatser för att uppnå målen i Europa
2020-strategin och jämställdhetsstrategin.
Bakgrund
När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 blev EU-stadgan om de
grundläggande rättigheterna rättsligt bindande. Stadgan omfattar ett antal grundläggande
rättigheter, som yttrandefrihet och skydd av personuppgifter, som grundas på
gemensamma europeiska värderingar och vårt konstitutionella arv.
I oktober 2010 antog kommissionen en strategi för att se till att stadgan tillämpas i
praktiken. Kommissionen utarbetade en “checklista för grundläggande rättigheter” för att
göra det lättare att kontrollera hur lagförslag påverkar de grundläggande rättigheterna.
Kommissionen har också, på begäran av Europaparlamentet, åtagit sig att informera
medborgarna om när den kan ingripa i samband med frågor som rör grundläggande
rättigheter och att lägga fram en årsrapport om tillämpningen av stadgan för att följa upp
de framsteg som görs. Praktisk information om hur man hävdar sina rättigheter finns på
den europeiska e-juridikportalen.
3
Ytterligare information
MEMO/13/411
Pressinformation:
http://ec.europa.eu/justice/newsroom/citizen/news/130508_en.htm
EU-kommissionen – grundläggande rättigheter:
http://ec.europa.eu/justice/fundamental-rights/index_en.htm
EU-kommissionen – jämställdhet:
http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/index_en.htm
EU-kommissionär Viviane Redings hemsida (rättsliga frågor, grundläggande rättigheter
och medborgarskap.):
http://ec.europa.eu/reding
Följ Viviane Reding på twitter: @VivianeRedingEU
Kontaktpersoner:
Mina Andreeva (+32 2 299 13 82)
Natasha Bertaud (+32 2 296 74 56)
4
BILAGA
5