Co funded by the European
Union’s Fundamental Rights
and Citizenship Pregramme
1
Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du
kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg du har, spelar ingen
roll. Du har rätt att bli behandlad med respekt av andra människor. Du
har rätt till mat, vatten, bostad och hälso- och sjukvård. Du har rätt att
utvecklas och vara med och påverka samhället du lever i. Du har rätt till
utbildning och att skyddas mot våld. Du har rätt att uttrycka dina egna
idéer och åsikter, rätt till information och rätt att vara med och fatta
beslut i frågor som påverkar dig. Alla de här rättigheterna och några till,
finns samlade på ett ställe i något som kallas för barnkonventionen. Alla
rättigheter är lika viktiga.
Ett barn – det är varje
människa i världen upp
till 18 år.
2
De olika rättigheterna i barnkonventionen kallas artiklar. För att förstå
barnkonventionen behöver du titta på varje rättighet genom fyra olika
”linser”. Linserna eller grundprinciperna som de egentligen kallas är barnkonventionens artikel 2 (icke-diskriminering), artikel 3 (barnets bästa),
artikel 6 (rätt till liv och utveckling) och artikel 12 (rätt att uttrycka sin
åsikt och bli lyssnad på).
Påminn de vuxna om de fyra grundprinciperna! Annars kanske de:
• råkar behandla ett barn sämre än andra barn (diskriminera),
• råkar sätta förälderns bästa före barnets bästa,
• råkar glömma att barn alltid behöver få möjlighet att fortsätta utvecklas,
t ex genom att leka och gå i skolan,
• råkar glömma att lyssna till barnets egen åsikt och istället
bara lyssnar på vuxna.
3
Barnkonventionen har skrivits under (ratificerats kallas det) av alla
världens länder utom två – Somalia och USA. När ett land skrivit under
barnkonventionen ska landet följa det som står i den. Men även i de länder
som skrivit under finns det mycket kvar att göra.
Du som barn kan själv vara med och jobba för dina rättigheter om du vill!
Det finns en FN-kommitté med 18 personer från hela världen som är
experter på barnets rättigheter. De har som uppgift att granska hur varje
land följer barnkonventionen. Varje lands regering måste skriva en rapport
till kommittén vart femte år, om vad de gjort och vad de inte gjort för
barnets rättigheter i sitt land. Men regeringen kanske inte vill berätta hela
sanningen om hur barn har det i landet i sin rapport. De kanske vill få det
att låta bättre än vad det egentligen är eller väljer att inte berätta vissa saker.
Därför kan också olika organisationer, även barns egna organisationer,
skicka rapporter till kommittén om hur de tycker att barn har det i sitt land.
Några organisationer får träffa kommittén. På det sättet får kommittén en
så sann bild som möjligt av hur barn faktiskt har det.
Kommittén träffar sedan landets regering, pratar med den och skriver ned
saker (rekommendationer) som regeringen behöver förbättra tills de skickar
nästa rapport till kommittén, fem år senare. Det kan vara att skolor ska bli
bättre på att jobba mot mobbing, att barn i alla kommuner ska få möjlighet
att uttrycka sina åsikter och att deras åsikter tas med när politiska beslut
fattas, eller att minska stressen hos ungdomar.
Du kan vara med och hjälpa kommittén att sätta press på din regering eller
din kommun så att de gör förbättringarna som kommittén föreslagit. Mer
information hittar du genom att söka på regeringen barnets rättigheter,
Committee on the Rights of the Child eller på www.crin.org/NGO Group.
4
Rapport från
regeringen till
kommittén
Vi kan alla vara med
och påverka kommun
och regering för att
förbättringarna ska bli
verklighet
Rapport från organisationer
till kommittén (även från
barns egna organisationer)
Kommittén träffar
några organisationer
(även barns egna)
Kommittén ger
rekommendationer till
regeringen om vad den
ska förbättra på fem år
Kommittén träffar
regeringen och
pratar med den
FN:s barnrättskommitté säger att det finns 12 sätt att jobba på i ett land för
att genomföra alla barnets rättigheter. Det är de 12 arbetssätten som vi ska
beskriva här.
5
Alltså,
barnkonventionen hur
påverkar den mig?
Det är viktigt med utbildningar, informationsmaterial och diskussioner
om rättigheterna. I Sverige är det många som inte känner till barnkonventionen eller vad den innehåller. Vi kan ta en titt på skolan.
Det är inte många lärare som fått utbildning om barnkonventionen.
Då är det också svårt att föra vidare kunskapen till elever, föräldrar och
annan skolpersonal. Alla behöver jobba mer på att ändra attityder och
fördomar som finns mot barn.
6
Hm... jaha...
okej... aha!
I barnkonventionen står det att alla ska känna till barnets rättigheter.
Det är viktigt att de som jobbar med eller för barn och unga, lär sig
mer om barnkonventionen. Det kan t ex vara politiker, läkare, domare,
lärare och socialarbetare. Även föräldrar och barn behöver känna till
barnkonventionen och få möjlighet att lära sig mer om den. Det gäller
inte bara att kunna ”rabbla upp” de artiklar som finns, utan att också ta
till sig det som barnkonventionen står för och agera utifrån det.
7
Sveriges lagar ska stämma överens med det som står i barnkonventionen. Skulle det uppstå tveksamheter och krångel,
ska barnkonventionen väga tyngst!
För att kunna fatta bra beslut är det viktigt att de som skriver
lagar och använder sig av lagar, tar hänsyn till och förstår de fyra
grundprinciperna.
De fyra grundprinciperna i barnkonventionen är:
artikel 2 – icke-diskriminering
artikel 3 – barnets bästa
artikel 6 – barnets rätt till liv och utveckling
artikel 12 – barnets rätt till inflytande/deltagande
8
Varje land ska ha en idé (strategi) och plan (handlingsplan) på hur
barnets rättigheter kan förverkligas. En bra strategi innehåller de 12
arbetssätt som det här häftet beskriver. Sverige har en bra strategi för
barnets rättigheter. Men ett problem är att till exempel barn, föräldrar,
skolor, kommuner etc inte känner till att strategin finns. Ett annat
problem är att det inte finns en handlingsplan där det står hur strategin
ska bli verklighet, vem som ska genomföra den, när det ska göras eller
med vilka pengar.
9
De som bestämmer, t ex politiker och myndigheter, ska samarbeta med
det civila samhället (dvs olika organisationer och sammanslutningar av
människor). Barn och deras egna organisationer är en del av det civila
samhället. De som bestämmer måste släppa in barn och unga i samtalen,
för att alla ska vara med i diskussionen och kunna samarbeta. Vuxna
måste prata med barn och unga på ett sätt som är lätt att förstå.
Våga ställa de som bestämmer
mot väggen!
Hej hörni!
Fråga mig, jag vet
massor om vad barn
tycker!
10
Barn som blir utsatta för våld, sexuella övergrepp etc, och väljer att
berätta om det för polisen eller någon annan, är ofta tvungna att berätta
flera gånger om vad som hänt för olika personer inom t ex, polisen,
socialtjänsten och sjukvården. Det blir många nya människor att prata
med, nya platser och nya miljöer. Det kan bli väldigt jobbigt för ett barn
som blivit utsatt för övergrepp.
Ett bra exempel på ett samarbete (koordinering) som gör det lättare för
barn är Barnahus. Där har alla dessa människor samlats på ett ställe, och
barnet har då bara kontakt med en person som det kan bygga upp ett
förtroende till. De andra inblandade (t ex polisen, vården, socialtjänsten)
lyssnar vid sidan av. Det blir bättre för barnet som i en säker och trygg
miljö kan prata med en vuxen som är van att hjälpa barn.
Samarbete tar lite extra tid ibland, men det löser mycket av de problem
som finns! Med samarbete kan vi få mer förståelse för
vad andra människor tycker och tänker.
11
Om ett land har problem med att genomföra barnkonventionen kan det
söka stöd och hjälp genom samarbete med andra länder. Det kan handla
om att få råd och stöd, till exempel med hur man kan stötta barn som
har trauman från krig, jobba mot mobbning eller hjälp med ekonomin.
Alla länder ska hjälpa varandra så gott de kan. Det kan handla om att
hjälpa både med kunskap och pengar. Det är ytterst viktigt att sätta
barnets behov i centrum i samarbetet.
12
Barnombudsmannen i Sverige är myndigheten som ska granska de
som sitter vid makten och se till att de gör det de ska för barnets
rättigheter. Han/hon ska också ta fram och sprida olika metoder för
hur beslutsfattare kan jobba med rättigheterna och se till att metoderna
används i samhället. Barnombudsmannen samlar in barn och ungas
åsikter i olika frågor, för att få beslutsfattare att lyssna på dem.
Om ett barn känner sig orättvist behandlat ska det egentligen kunna
vända sig till sin barnombudsman med sitt eget problem (individuellt
klagomål) för att få hjälp. Men i Sverige kan barn inte det. Kräv en
förändring!
13
När det är problem med ekonomin i ett land är det extra viktigt att
ta hänsyn till och tänka på hur det påverkar barn och unga. Du som
barn har rätt att vara med och påverka när till exempel din skola eller
kommun bestämmer saker som angår dig. Det är viktigt att du får veta
vad pengarna används till och varför de används på det sättet. Används
de till bra saker och på rätt sätt? Kan ni känna er nöjda, eller kan det
förbättras?
Prata med kommunen/skolan och be dem berätta för er hur pengarna
används, på ett sätt som är lätt att förstå.
Fråga kommunen: Finns det en barnbudget? Vi vill se budgeten!
Vi vill vara med!
Kom med förslag. Motivera. Samarbeta.
14
Är det någon
beslutsfattare som
frågat dig hur
du har det?
Mig frågade
de för typ
fem år sen.
Näe
De som fattar beslut om viktiga saker för barn – i skolan, i hemmet, på
fritiden, och i samhället – måste ha kunskap om och förstå hur barn
har det. Utan att veta det kan de inte fatta bra beslut. Beslutsfattare
måste samla in information (statistik) som de kan få från till exempel
myndigheter. Statistiken kan handla om barn som är fattiga, mobbade,
utsatta i hemmet, mår psykiskt dåligt, har en funktionsnedsättning osv.
Inga barn får glömmas bort.
15
Schysst
klättervägg de
har byggt.
Ja, den är fin
att titta på.
När politiker, rektor eller andra bestämmer att något ska göras är det
viktigt att efter ett tag kolla att det verkligen blev gjort. Det är också
viktigt att det blev gjort på ett bra sätt. Om det inte funkade bra måste
man ta reda på varför och hur man kan göra istället. Annars kanske
samma misstag görs flera gånger eller så missar man att göra om något
som funkade superbra.
16
FN har 9 huvudkonventioner (internationella avtal) för olika rättigheter
som alla länder borde skriva under (ratificera). Sverige har ratificerat alla
utom de två i rött.
FN:s huvudkonventioner om mänskliga rättigheter är:
• Politiska och medborgerliga rättigheter
• Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
• Mot rasdiskriminering
• Mot diskriminering av kvinnor
• Mot tortyr
• Barnets rättigheter
• Gästarbetares rättigheter
• Funktionshindrades rättigheter
• Mot påtvingat försvinnande
Måste bli bra nu.
Det här är ju viktigt!
Alla rättigheter är lika viktiga. I grund och botten
handlar det om att alla människor är lika mycket
värda, oavsett om man är funktionshindrad,
kvinna, homosexuell, ung, gammal osv.
17
Det går att förändra! Använd din kreativitet tillsammans med andra.
Skapa. Dela. Känn gemenskap. Organisera er. Ge inte upp. Kom med
idéer och förslag. Prata med en vuxen som du litar på och som lyssnar!
Vänd dig/er till kommun, skola, politiker, föräldrar – ställ frågor!
Om budget, skola, idéer och planer, samarbete. “Vet du verkligen vad
barnkonventionen är?”
Ställ krav på de vuxna i samhället – skolan, kommunen, regeringen.
De vuxna måste lyssna på er barn och unga. När ni har berättat era
åsikter, kräv att de vuxna berättar hur de tänkt när de fattat sitt beslut
och hur de har tagit till sig det ni sagt. Du kan inte alltid få din vilja
igenom, men de vuxna måste förklara varför de beslutat som de gjort.
18
Här är några förslag på frågor ni kan ställa till politiker, rektor och andra
vuxna, men också till barn, om de 12 olika arbetssätten.
Dela, få och använda kunskap: Hur bra kan och förstår politiker, lärare
och andra vuxna i din närhet barnets rättigheter?
Utbildning/Kompetensutveckling: Får vuxna och barn utbildning om
barnrts rättigheter i din kommun? Vilka? Hur mycket? Hur ofta?
Sveriges lagar: Väger alltid barnkonventionen tyngre än Sveriges egna
lagar?
Strategi/handlingsplan: Har din kommun gjort en handlingsplan för
barnets rättigheter som utgår från den nationella strategin?
Samarbete med civila samhället: Hur ser samverkan ut i din kommun
mellan politiker och barn och unga?
Samarbete: Samarbetar olika myndigheter för barnets bästa, t ex kring
mobbing, barn som är utsatta för våld hemma, asylsökande barn mm?
Samarbete med olika länder: Har Sverige en plan för att alltid ha
barnet i fokus i internationella samarbeten?
Barnombudsman: Finns det en lokal barnombudsman i din kommun?
Barnbudget: Vet din kommun vilka pengar som går till barn, t ex till
skolan, fritidsgårdar och barn som far illa?
Samla information och statistik: Har barn och unga fått frågor om hur
de har det och vad de tycker är viktigt?
Följa upp hur det blev: Hur gör din kommun för att följa upp det
arbete de gör för barn och unga?
Internationella avtal: Varför har inte Sverige skrivit under två av
FN:s huvudkonventioner?
19
Om ni pratar med vuxna och ställer frågor om de 12 arbetssätten är det
inte säkert att de känner till dem. Kanske säger de att de aldrig hört talas
om att det finns en nationell strategi för barnets rättigheter. Då kan det
vara bra för er att kunna berätta för dem var de kan hitta de här viktiga
papperen. Här är några papper och hemsidor som kan vara bra att känna
till.
• General Comment No 5 (här hittar du en utförlig beskrivning av de
12 olika arbetssätten) sök på Committee on the Rights of the Child på
nätet så hittar du dokumentet.
• För att hitta de rapporter som Sverige skickat till FN:s barnrättskommitté och de rekommendationer som Sverige sedan fått, gå
in på www.manskligarattigheter.gov.se under Barnets rättigheter. Det
kan vara lite svårt att hitta på sidan. Det går också att hitta alla de här
rapporterna på engelska om du söker på Committee on the Rights of
the Child på nätet.
• Nationella strategin: Strategi för att stärka barnets rättigheter i
Sverige, regeringens proposition 2009/10:232 (riksdagen godkände
den nationella strategin den 18 november 2010). Dokumentet hittar
du om du söker på www.regeringen.se
• Barnombudsmannen, www.bo.se
20
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.
Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta
situationer – i Sverige och i världen.
Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt
till liv och utveckling, trygghet och skydd och
rätt till delaktighet.
Engelsk titel på rapporten: You have rights! What rights?
ISBN 978-91-979462-6-1 (pdf-version)
ISBN 978-91-979462-5-4 (tryckt version)
© Rädda Barnen 2011
Projektkoordinator: Camilla Nygren, Rädda Barnen
Illustratör: Sissela Jensen
Text: Felicia Margineanu och Camilla Nygren
Grafisk design: Press Art
Tryckeri: Print One, Halmstad 2011
Rädda Barnen
107 88 Stockholm
Tele: +46 8 698 9000
Hemsida: www.raddabarnen.se
E-post: [email protected]
This publication has been produced with the financial support of the
Fundamental Rights and Citizenship Programme of the European Commission. The contents of this publication are the sole responsibility of Save the
Children Sweden and can in no way be taken to reflect the views of the
European Commission.
21
Egna anteckningar
22
Egna anteckningar
23
22
Co funded by the European
Union’s Fundamental Rights
and Citizenship Pregramme
