om jesus matteus berättar

MATTEUS BERÄTTAR
OM JESUS
BIBELKUPPEN 2013
LÄRARHANDLEDNING
Materialet i Matteus berättar om Jesus är till största delen nytt, men innehåller också en
hel del material från Bibelkuppens tidigare lärarhandledningar.
Redaktör och layout
Helena Sandberg
PärmbildToni Brantberg
Illustrationer
Mirjam Stenlund, Gun Ahlberg-Backheden,
Sofie Björkgren-Näse, Helena Sandberg m.fl.
GranskningAnna-Lena Särs
TryckKyrkostyrelsens dupliceringsanstalt
Publicerad av
Kyrkans central för det svenska arbetet, Helsingfors 2012
ISBN 978-951-789-401-2 (hft)
ISBN 978-951-789-402-9 (PDF)
Innehåll
sidan
Förord ......................................................................................................
2
Instruktioner till den kreativa uppgiften ...............................................................
3
Lista över förklarade ord
............................................................................ 4
Textinnehåll ......................................................................................... 4
Tilläggsmaterial
......................................................................................... 5
De olika tävlingsskedena ............................................................................ 5
Om Bibeln
......................................................................................................
6–12
Bibelns tillkomst, böcker och indelning
..................................................
6
Olika bibelöversättningar och hur man hittar i Bibeln
........................ 7
Tips på uppgifter i anslutning till Bibeln .................................................. 8
arbetsblad: Bibelbokhyllan Gamla testamentet ........................ 9
arbetsblad: Bibelbokhyllan Nya testamentet
........................ 10
arbetsblad: Öva dig att hitta i Bibeln
..................................................
11
arbetsblad: Herdar och får
...............................................................
12
Idéer för integrering, arbetssätt och den kreativa uppgiften
........................ 13–23
Musik
......................................................................................................
Historia, biologi och geografi
............................................................................ Kartor ...................................................................................................... Modersmål och bildkonst
............................................................................
Läs- och skrivuppgifter
............................................................................
Dokumentera i olika roller
............................................................................ Illustrera och levandegör berättelserna .................................................. Att använda drama
......................................................................................... Före och efter ......................................................................................... Ljud och bild
.........................................................................................
Hörspel och radioprogram
............................................................................
Tavlor
......................................................................................................
Gör bibelkryss eller ordgåtor (arbetsblad)
.................................................. Fakta, förklaringar och samtalsfrågor kring de olika textavsnitten ........... 24–47
Matteus: tulltjänsteman, apostel och författare ..................................... Bakgrund till Jesu undervisning
...............................................................
Jesu bergspredikan
............................................................................
arbetsblad: Kända ord i Jesu bergspredikan
........................ arbetsblad: Bevingade ordspråk och uttryck i Matteus evangelium
Jesu liknelser i Matteus 13
...............................................................
Fler kända ord ur Matteus evangelium ............................................................... Två liknelser till: Vad händer sen?
............................................................... Jesu verksamhet
............................................................................ Jesu under
......................................................................................... Varför gjorde Jesus tecken och under? .................................................. Vem var Jesus?
......................................................................................... Facit
13
13
14
16
16
17
18
19
20
21
21
22
23
24
26
26
34
35
36
38
40
42
42
46
47
...................................................................................................... 48
1
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Förord
Matteus berättar om Jesus är en materialbank utarbetad med tanke på Bibelkuppen 2013, en bibeltävling för åk 5–6. Temat är Jesu undervisning och verksamhet enligt utvalda delar ur Matteus evangelium i Nya testamentet i Bibeln. Materialet är digert och kan användas flera gånger, även i andra sammanhang. Allt material får fritt kopieras för undervisningen.
Jesu undervisning och verksamhet är centralt innehåll i åk 5 och 6 i många av de lokala läroplanerna.
Materialet ger bakgrundskunskap till de bibeltexter som utgör grunden för tävlingen. Nytt för i år är att
det inte kommer till några nya texter i skede 2 och 3. Observera att frågorna i tävlingen ställs enbart
utgående från de angivna bibeltexterna. För att rättandet av svaren ska gå snabbt och lätt i tävlingssituationen kan vi inte ställa frågor som kräver långa och analyserande svar, men det är naturligtvis bra om
ni hinner med samtalen i klassen.
Allt material för Bibelkuppen 2011 är utarbetat så att eleverna kan läsa ur antingen Bibel 2000 eller
Folkbibeln. Som komplement kan man använda olika barnbiblar.
Det är inte meningen att ni ska gå igenom allt material. Läraren får fritt välja mellan idéerna enligt eget
(och elevernas) intresse och hur mycket tid ni vill använda för Bibelkuppen. I denna lärarhandledning
finns också förslag på hur temat kan integreras med andra ämnen, t.ex. modersmål, historia, geografi,
bildkonst och musik. Möjligheten till integrering är naturligtvis mycket beroende av er lokala situation.
Parallellt med den teoretiska genomgången av stoffet jobbar klassen kreativt med temat genom drama,
bildkonst, musik eller skrivuppgifter enligt de metoder och i den omfattning läraren och eleverna önskar. I
denna handledning finns ett stort antal förslag. Resultatet skickas in i elektronisk form. Därmed kan Bibelkuppen också integreras i undervisningen i datakunskap. Se mer information om detta på s. 3. Också i år
är den kreativa uppgiften obligatorisk, men den poängsätts inte.
Information om Bibelkuppen och hur den framskrider finns på adressen http://skolanochkyrkan.evl.fi.
Här finns också länkar till lärarhandledningar från tidigare års bibelkupper samt en mängd annat material.
Mer information får ni också av undertecknad, [email protected], 09-1802 551, 040-584 6873.
Ta gärna kontakt med er lokala församling (i första hand barn- och ungdomsarbetsledarna och/eller
den skolansvariga) angående samarbete kring Bibelkuppen och arbetet med den.
Ett stort tack riktas till alla som har gett värdefulla idéer och kommentarer till planeringen av Bibelkuppen
och tillhörande material.
Ett speciellt tack vill jag framföra till Anna-Lena Särs för alla rättelser och synpunkter på både den språkliga utformningen och innehållet i denna lärarhandledning.
Ett stort tack riktas också till SLEF-Media och Fontana Media för tillståndet att gratis använda av deras
material.
Helsingfors september 2012
Helena Sandberg
Projektledare
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
2
Den kreativa uppgiften
Det kreativa bidraget är obligatoriskt för alla deltagande klasser. Arbetet med det kreativa bidraget
kan inledas när som helst och ske parallellt med textgenomgången. I år har sista inlämningsdag för den
kreativa uppgiften senarelagts. Avsikten är att medan de fyra elever som bildar laget i skede 2 förbereder
sig för det, kan resten av klassen slutföra det kreativa bidraget. Ni har stor frihet att utföra den kreativa
uppgiften enligt den metod ni själva önskar och den poängsätts inte.
Förslag på arbetsuppgifter finns i lärarhandledningen, främst i avsnittet om integrering med modersmål
och bildkonst, men även andra idéer kan användas. Vissa av uppgiftsförslagen kopplas ihop med ett
specifikt textavsnitt, men de går ofta också att tillämpa på andra texter.
Alla skolor har inte tillgång till likadan utrustning och alla lärare har inte samma specialintressen eller
kunskaper. Man kan göra det hur tekniskt invecklat som helst, men man kan också låta fantasin flöda och
satsa mera på innehållet än på layout.
Resultatet skickas in elektroniskt (fotografier, bildserier, ljudinspelning, film, PowerPoint etc.). På detta
sätt kan Bibelkuppen integreras i undervisningen i datakunskap och mediefostran. Under hösten kommer
vi att arbeta fram ett system för hur och var ni kan ladda upp era bidrag på nätet. Målet är att alla deltagare ska kunna ta del av varandras kreativa bidrag. Det är viktigt att både elever och vårdnadshavare är
medvetna om detta.
3
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Lista över
förklarade ord
Förutom dessa ord förklaras i samband med respektive textavsnitt olika
uttryck och ord som har en specifik
innebörd i just det sammanhanget.
sidan
allmosa
................. 30
aln
................. 32
amen
.................
30
apokalyps .................
7
apokalyptisk .................
7
apokryfisk .................
7
apostel
.................
25
arameiska .................
7
eskatologi .................
40
farisé .................
25
grekiska
.................
7
hebreiska .................
7
hedning
.................
29
hycklare ................. 30
livklädnad .................
29
lärjunge
.................
25
mammon ................. 32
mantel
.................
29
Messias
.................
47
Människosonen
......
42
mästare
.................
25
publikan
.................
25
salig .................
27
skriftlärd
.................
42
stadie
.................
44
surdeg
.................
37
synagoga ................. 30
syndare
.................
25
testamente .................
7
tullindrivare .................
25
Texterna som utgör
basen för tävlingsfrågorna
Textinnehåll i alla skeden
Inga texter tillkommer i skede 2 eller 3.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Introduktion
Matt 9:9–13
Kallelsen av Matteus
Jesus undervisar
BERGSPREDIKAN (Matteus 5–7, se utvalda verser nedan)
Saligprisningarna, jordens salt och världens ljus, öga för öga, be för
dina ovänner, rätt givande, rätt bön, Herrens bön (Fader vår), två
herrar, gör er inga bekymmer, sök först Guds rike, flisan och bjälken
i ögat, kasta pärlor för svinen, be så ska ni få, den gyllene regeln, de
två husbyggarna.
Matt 5:1–16, 5:38–48
Matt 6:1–13, 6:24–34
Matt 7:1–12, 7:24–29
LIKNELSER (Matteus 13, se utvalda verser nedan)
Såningsmannen, senapskornet, surdegen,
skatten och pärlan.
Matt 13: 1–9, 18–23, 31–35, 44–46
KÄNDA ORD UR MATTEUS
Två eller tre samlade, bön, förlåtelse 70 x 7, Jesus välsignar barnen,
älska Gud – och din nästa som dig själv.
Matt 18:19–22
Matt 19:13–15
Matt 22:34–40
TVÅ LIKNELSER OM VAD SOM HÄNDER SEN
Matt 18:12–14
Matt 25:1–13
Liknelsen om det återfunna fåret
Liknelsen om de tio jungfrurna
Jesus gör under och tecken
Botar sjuka, uppväcker döda, under i naturen.
Matt 9:1–8
Matt 9:18–26
Matt 14:13–21
Matt 14:22–33
Jesus botar en lam man, förlåter synder
Jesus uppväcker Jairos dotter
Jesus mättar 5000 män
Jesus och Petrus går på vattnet
Matt 12:38–41
Matt 16:13–17
Jonas tecken
Vem var Jesus?
4
Tilläggsmaterial
De olika
tävlingsskedena
För allt arbete med Bibeln, dess böcker och innehåll finns det en mängd tilläggsmaterial. Här följer
tips om två andra materialbanker med en mängd
kopieringsunderlag för arbetsblad åt eleverna.
SKEDE 1
onsd 13.3.2013
Ett exempel på en sida ur Pysselryggsäcken
finns på s. 23. En sida ur Sök och finn i Bibelns
värld finns på s. 12.
Alla elever tävlar individuellt i klassen. De
fyra eleverna med det bästa resultatet bildar det lag som utför tävlingsuppgifterna i
skede 2.
Pysselryggsäcken –
Knep och knåp om årets helger
DET KREATIVA
BIDRAGET
senast 11.4.2013
I Pysselryggsäcken finns nästan 80 sidor med
pyssel, knep och knåp om kyrkoårets helger,
Bibeln, bön, vänskap och gemenskap m.m.
Uppgifterna passar för barn i åldern 6–12 år.
Medan laget förbereder sig för skede
2 slutför resten av klassen det kreativa
bidraget som är obligatoriskt för alla och
skickas in elektroniskt.
Materialet är kopieringsunderlag som får kopieras
fritt i den egna skolan eller församlingen.
Pysselryggsäcken (ISBN 978-951-550-722-8) har
gjorts av Sofie Björkgren-Näse och har getts ut
av Fontana Media (www.fontanamedia.fi).
SKEDE 2
tisd 23.4.1013
Sök och finn i Bibelns värld
I skede 2 deltar alla klasser med ett
fyrapersonerslag. Laget utför tävlingsuppgifterna vid en dator i skolan. Regionindelningen för semifinalerna slås fast efter att
anmälningstiden har gått ut.
Sök och finn i Bibelns värld innehåller nästan 100
sidor arbetsblad som fritt får kopieras för undervisningen. Materialet kan användas i huvudsak
från åk 3 och är uppbyggt så att eleverna enskilt
eller i par eller grupp löser uppgifterna och söker
svar i Bibeln.
SKEDE 3
tisd 7.5.2013
Arbetsbladen utgår från teman som personer i
Bibeln, Jesu liv, bönen, de tio buden, kyrkoårets
högtider samt djur och natur, helg och vardag,
yrken och siffror i Bibeln m.fl.
Det vinnande laget i varje region deltar
i final. Det ordnas två finaler med ett
vinnande lag i vardera: en i Österbotten
och en i södra Finland. Hela klassen får
komma med och heja på sitt lag.
Materialet (ISBN 978-952-5578-12-6) har i
huvudsak gjorts av Gun Ahlberg-Backheden och
har getts ut av SLEF-Media (www.slef.fi).
5
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Bibelns tillkomst, böcker och indelning
Bibeln delas in i två stora delar: Gamla testamentet (GT) och Nya testamentet (NT). Testamente betyder här ungefär avtal eller förbund.
Gamla testamentet talar om förbundet mellan
Gud och israeliterna medan Nya testamentet
talar om förbundet mellan Gud och alla kristna.
Jesus är skrivna på arameiska. Vissa av dessa
ord och uttryck finns kvar även i våra svenska
översättningar.
Böckerna i så väl GT som NT kan indelas i tre
grupper.
I vissa bibelöversättningar finns det mellan GT
och NT en samling böcker som kallas apokryfer.
De behandlar mestadels tiden mellan GT och NT
(ungefär 400 år). Det finns också nytestamentliga
apokryfer, men ingen kristen kyrka godkänner
dessa som delar av Bibeln.
Gamla testamentet:
1) historiska böcker som främst innehåller berättelser om historiens gång
2) poetiska böcker och vishetslitteratur som
innehåller dikter, sånger, ordspråk, visdomsord
m.m.
3) profetiska böcker som innehåller profeternas
budskap till människorna
Bibeln består av 66 böcker (förutom de 11 apokryferna). I GT finns 39 böcker och i NT finns 27
böcker.
Nya testamentet:
1) historiska böcker (de fyra evangelierna
skrivna av Matteus, Markus, Lukas och Johannes
samt Apostlagärningarna)
2) brev (Paulus brev och allmänna brev)
3) profetisk/apokalyptisk litteratur (Johannes
Uppenbarelse)
Böckerna i Bibeln är skrivna av ungefär 40 olika
författare under en tidsperiod av 1500 år. Texterna har litet olika karaktär beroende på författaren och bokens mottagare. Böckerna tillhör också
olika genrer av litteratur.
Bibeln är kristendomens heliga bok och de
kristna anser att Gud har inspirerat författarna så
att det som står i Bibeln är Guds ord. Böckerna i
Gamla testamentet hör också till judarnas heliga
skrifter och även inom islam anser man att dessa
böcker har ett viktigt budskap.
Böckerna är ändå inte renodlade till sin karaktär.
De historiska böckerna innehåller också profetiska utsagor (t.ex. av Mose, Elia och Elisha). De
profetiska böckerna innehåller också historiska
berättelser (t.ex. Hesekiel och Jona) eller har
poetiska drag (t.ex. Habackuk). Klagovisorna har
under historien ansetts vara skrivna av profeten
Jeremia och finns därför bland de profetiska
böckerna även om den till sin karaktär är poetisk.
De poetiska böckerna innehåller också historia
(t.ex. Job) och profetior (t.ex. Psaltaren).
Bibeln skrevs i huvudsak på två olika språk: NT
på grekiska och GT på hebreiska. Delar av
Esra, Daniel, en vers i Jeremia och några citat av
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
6
Olika
bibelöversättningar
Ordförklaringar
De första viktiga bibelöversättningarna heter Septuaginta (Gamla testamentet på grekiska) och
Vulgata (den första latinska översättningen av
hela Bibeln). Den första svenska bibelöversättningen kom ut år 1541 och kallas Gustav Vasas
Bibel. Eftersom språket förändras hela tiden kommer det med jämna mellanrum ut nya översättningar. Den översättning som användes under
mycket lång tid var från år 1917. Av den gav man
senare ut varsamt moderniserade versioner.
Också privatpersoner, t.ex. David Hedegård och
Bo Giertz, har gjort egna översättningar, främst
av Nya testamentet. Idag finns det två relativt nya
svenska översättningar som används parallellt:
Bibel 2000 och Folkbibeln. Bibel 2000 är den officiella versionen i Finlands evangelisk-lutherska
kyrka medan Folkbibeln används mer inom t.ex.
väckelserörelserna.
testamente (här) = förbund, avtal
Bíblos (grekiska) = bok
Bíblion (sg), biblía (pl) = liten bok, små böcker
arameiska = det vanligaste talspråket i Israel
på Jesu tid. Arameiskan är släkt med hebreiskan och talades först av Israels grannar
araméerna.
hebreiska = judarnas officiella (skrift)språk
grekiska = universellt språk på NT:s tid
apokalyptisk = som talar om vad som skall
hända vid tidens slut
apokalyps = uppenbarelse
apokryfisk = gömd, fördold, svårbegriplig
Många av skillnaderna i de två översättningarna
kan sägas vara ytliga och handlar om ordval,
meningsbyggnad, namn på platser och personer
m.m. Därför kan vissa bibelkryss ha varierande
antal bokstäver i ett namn beroende på vilken
bibelöversättning eleverna använder.
Bibelhänvisningar
I varje bibel finns en innehållsförteckning över
alla de böcker som ingår. I vissa fall är listan
över både GT:s och NT:s böcker placerad i
början av bibeln. I andra fall finns NT:s innehållsförteckning i början av NT.
Men det finns också skillnader i utgångspunkter.
Detta gör att speciellt avsnitten om profetiorna
i Gamla testamentet ser ganska olika ut. I Nya
testamentet visar sig skillnaderna bl.a. i benämningen av den tredje personen i gudomen. I
Folkbibeln vill man poängtera att det är frågan
om en person och skriver därför den helige Ande.
I Bibel 2000 betonar man i stället att det är fråga
om en mer opersonlig kraft och skriver den heliga
anden, ibland Anden. En annan sak är sedan
att man har bytt ut slutändelsen från -e till -a
eftersom man i modernt språkbruk småningom
frångår maskulina ändelser för adjektiv.
Bibelns böcker är indelade i kapitel och verser.
Hänvisningar görs enligt ett standardiserat
sätt. Nedan följer några exempel:
Matt 9:9–13 Hänvisar till Matteusevangeliet,
kapitel 9, verserna 9 till 13.
Matt 5:14a Hänvisar till Matteusevangeliet,
kapitel 5, början av vers 14.
Matt 22:39b Hänvisar till Matteusevangeliet,
kapitel 22, andra delen av vers 39.
I denna handledning används företrädesvis
namn och uttryck från Bibel 2000, eftersom
det är den officiella översättningen för den
evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Matt 7:1f
Hänvisar till Matteusevangeliet,
kapitel 7, vers 1 och efterföljande vers.
Allt material för Bibelkuppen 2013 är formulerat så att eleverna kan läsa ur antingen Bibel
2000 eller Folkbibeln. Som komplement kan
man använda olika barnbiblar.
Matt 5:1ff
Hänvisar till Matteusevangeliet,
kapitel 5, vers 1 och obestämt antal verser
framåt.
7
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Uppgifter
Bibelns böcker och deras indelning (s. 9 och 10)
I Bibelbokhyllan GT och Bibelbokhyllan NT ska eleverna fylla i böckernas kategorier och namn. Bibelbokhyllan är en hjälp när eleverna ska slå upp i Bibeln.
Öva dig att hitta i Bibeln I (arbetsblad s. 11)
Uppgift 1: Eleverna arbetar individuellt eller i par. De söker upp angivna bibelställen och skriver versens
första bokstav på raden. Då bildas två lösenord.
Uppgift 2: Många av de uttryck som används i dagligt tal kommer från Bibeln. Diskutera i klassen vad
uttrycken betyder. Om ni har flera bibelöversättningar till hands kan ni jämföra dem och härleda varifrån
uttrycken kommer. I många fall har de gamla orden behållits i uttrycken i vardagligt tal, även om de inte
längre finns med i nyare bibelöversättningar. I FB har man i större utsträckning bevarat de gamla uttrycken och ordalydelserna. Slå upp de angivna bibelverserna och dra streck från bibelvers till rätt uttryck.
Herdar och får i Bibeln (arbetsblad s. 12)
I textmaterialet ingår Jesu liknelse om det förlorade och återfunna fåret. Här finns ett arbetsblad om herdar och får i Bibeln, som utgör en övning i att slå upp och söka i hela Bibeln.
Arameiska ord i svenska biblar
Också i våra svenska bibelöversättningar har en del arameiska ord och uttryck bevarats. Många av dem
finns i Markus evangelium. Slå upp och läs sammanhangen till dessa ord här:
Mark 5:41 (Talita koum), Mark 7:34 (Effata), Mark 14:36 (Abba).
Ett dylikt uttryck finns bevarat i Matteus evangelium: Matt 27:46 (Eli, Eli, lema sabachtani). Det betyder:
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?
Vid två tillfällen kallar Jesus Petrus vid namn som har arameiskt ursprung. Det ena är Kefas (klippa) i Joh
1:42. Det andra sammanhanget finns med i vårt texturval. Se Kuriosa här nedan.
Kuriosa
I Matt 16:17 kallar Jesus Petrus “Barjona”. Det är arameiska och betyder “Jonas son”.
Mer känd är kanske den hebreiska formen Ben (Ben Hur = Hurs son). Bin Laden betyder Ladens son
på arabiska. I swahili-språket, som till stor del består av arabiska, betyder ordet “binadamu” människa
(Adams son).
Också i många länder idag används namn som betyder att personen är någons son (eller sonson). Vilka
kan eleverna komma på? Detta kan också göras som en forskningsuppgift.
(MacThomas - irländska/gaeliska, Andersen - danska, Nilsson - svenska, Antinpoika - finska, Janowski polska, Stanislavski - ryska)
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
8
BIBELBOKHYLLAN:
GAMLA TESTAMENTET
1. Fyll i böckernas kategorier på etiketterna på hyllorna:
HISTORISKA BÖCKER
POETISKA BÖCKER OCH VISHETSLITTERATUR
PROFETISKA BÖCKER
2. Skriv in böckernas namn på ryggarna. Kolla vid behov i innehållsförteckningen i Bibeln.
Om namnet är mycket långt kan du använda förkortningen. Se i listan här under.
Esra Pred 2 Mos
Dom 3 Mos
5 Mos
Am 1 Krön
JosRut1 SamMal2 SamOb2 Kung2 Krön
Mik Neh 1 Mos
Est Nah Job Klag Ords
Sef Jes Jer Ps
1 Kung
Hes 4 Mos
Hos Joel Jona Dan Hab Hagg Sak Höga V
Kopieringsunderlag
9
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
BIBELBOKHYLLAN:
NYA TESTAMENTET
1. Fyll i böckernas kategorier på etiketterna på hyllorna:
HISTORISKA BÖCKER
PAULUS BREV
ÖVRIGA BREV
PROFETISK OCH APOKALYPTISK LITTERATUR
2. Skriv in böckernas namn på ryggarna. Kolla vid behov i innehållsförteckningen i Bibeln.
Om namnet är mycket långt kan du använda förkortningen. Se i listan här under.
Matt 2 Kor Fil
1 Tim 2 Joh Filem Tit
MarkApg2 Thess1 KorJak1 ThessJud
LukGalHeb2 Pet1 Pet1 JohUpp
KolJohRomEf2 Tim3 Joh
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
10
Kopieringsunderlag
Arbetsblad
Kopieringsunderlag
Öva dig att hitta i Bibeln
Arbeta individuellt eller i par.
Uppgift 1
Sök upp den angivna versen
i Bibeln och skriv den första
bokstaven i verser på raden
ovanför. Då bildas två ord.
__________________________________________________
1 Kor 4:14 Apg 1:15
Matt 3:13
Rom 3:26 Mark 6:45
__________
Joh 20:19 R
______________________________
Luk 1:8
2 Petr 3:1 Jon 10:18
-
________________________________________
Apg 26:30 Ef 1:22
Hebr 3:15 Jak 1:9
Om du blir snabbt färdig: Konstruera på motsvarande sätt en ordgåta åt någon annan
att lösa.
Uppgift 2
Diskutera vad uttrycken betyder. Slå upp de angivna bibelverserna och dra streck från
bibelversen till rätt uttryck. I de nya bibelöversättningarna har uttrycken ibland ändrats
lite.
Allt har sin tid
1 Mos 3:19
Ansikte mot ansikte
Esra 9:6
Den som gräver en grop åt andra faller själv däri
Ps 73:18
Gå genom märg och ben
Ords 16:18
Högmod går före fall
Ords 26:27
I sitt anletes svett
Pred 3:1
När andan faller på
Apg 10:44
Roten till allt ont
1 Kor 13:12
Sätta någon på det hala
1 Tim 6:10
Växa över huvudet
Heb 4:12
11
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Kopieringsunderlag ur Sök och finn i Bibelns värld
Publicerat med tillstånd
Arbetsblad
A MOS
Herdar och får
A. Svara på frågorna. Färglägg ett får för
varje fråga du svarat på.
LUK
SI
M
SO
N
A
J
AS
1. Vad säger Jesus att en god herde gör för sina får ?
(Joh 10:11)
D
D
2. Vem vaktade får innan han blev en mäktig
kung ? (1 Sam 16:11–12, 19)
3. Vem är den första herden som nämns i Bibeln ?
(1 Mos 4:2)
4. Hur börjar den kända ”herdepsalmen” i Bibeln ? (Ps 23)
5. Till vem sade Jesus: ”För mina lamm på bete” ? (Joh 21:15)
S
DAVID
6. Hur många får hade den man som Jesus berättade
om i sin liknelse om det förlorade fåret ? (Luk 15:4)
U
7. Hon vaktade sin fars får och gav dem vatten vid
en brunn. Där mötte hon sin blivande man. Vem
var hon ? (1 Mos 29:9–10)
8. Hur många får ägde den rike Job ? (Job 1:3)
I
E
S
V
EG
DO
B. En del får har namn. Tre
av dem är också namn på
herdar som finns i Bibeln. Vilka tre ? Rita gräs
i munnen på fåren med
herdenamn eller rita att de
står i gräs. Du kan se efter i
1 Sam 21:7, Amos 1:1 och i
1 Sam 16:19.
D. Hittar du tre av herdens redskap bland klipporna.
C. Fem får är precis likaVet du vad redskapen heter ? (Ps 23:4, 1 Sam 17:40)
dana. Plocka bokstäverna
Färglägg dem.
från dem
så fårberättar
du namnet
Matteus
om Jesus, Bibelkuppen 2013
12
på den gode herden.
90
© SLEF-Media, Korsholmsesplanaden 2, FI-65100 VASA Finland, www.slef.fi, slef-media@slef.fi
Idéer för integrering med andra ämnen
På de följande sidorna finns förslag på hur Bibelkuppens tema kan integreras med andra ämnen, eller
hur andra ämnen kan integreras i religionsundervisningen. På det sättet skapas en helhet för eleverna.
Naturligtvis är möjligheterna till integrering beroende av lokala omständigheter, om det är klassens egen
lärare eller en annan lärare som har religionsundervisningen, praktiska möjligheter till samarbete mellan
olika lärare och byte av timmar etc. Det är viktigt att också ta i beaktande om det i klassen finns elever
med annan religion än den evangelisk-lutherska.
Bibelverser
Historia, biologi
och geografi
I texturvalet för Bibelkuppen 2013 ingår flera mycket
kända bibelverser. Flera av dessa har tonsatts i många
olika varianter. Sök i olika sångböcker, -häften och -samlingar. Ofta har man angett om texten bygger direkt på en
bibelvers.
Om det passar in i läroplanens tema
för t.ex. historia kan man i det här
sammanhanget ta upp livet i antiken på
Jesu tid, d.v.s. det första århundradet
av vår tideräkning.
Musik
I biologiundervisningen kan man forska
kring djur- och växtliv i dessa trakter.
Caesarea Filippi
på Nya testamentets tid
Kafarnaum
Gennesaret
Magdala
Kana
GENNESARETS SJÖ
(GALILEISKA SJÖN)
(TIBERIAS SJÖ)
JORDAN
N
Psb 320
Psb 475
LIS
Nain
MA
Caesarea
SAMARIA
SYKAR
Lydda
Psb 419
Jeriko
Jerusalem
Betfage
JU
DE
E
N
Betlehem
0
Hebron
Betania
Betania på andra
sidan Jordan
DÖDA HAVET
Emmaus
PE
RE
EN
Joppe
Zacharias Topelius
Var är den skatt som bliver
Korasin
Betsaida
Tiberias
Nasaret
MEDELHAVET
SA
Johan Ludvig Runeberg
Fader över alla fäder Vem kallar du din nästa här
Damaskus
Sidon
Tyros
PO
Några av våra kända finländska författare har skrivit psalmer som passar mycket bra till Bibelkuppens teman.
ISRAEL /
PALESTINA
KA
Psb 428
Psb 320
Psb 379
Psb 419
Psb 138
DE
Du sagt mig, Herre, att jag må
Fader över alla fäder En kristen bör tro och besinna
Var är den skatt som bliver
Nu dagen är till ända RIE
Matt 5:13–16
Matt 6:9–13
Matt 6:24–34
Matt 13:44–46
Matt 25
N
Följande psalmer är direkt knutna till Bibelkuppens texter:
Någon i klassen har kanske besökt en
semesterort vid Medelhavet. Ta vara
på den kunskapen och erfarenheten
och be eleverna beskriva den miljö
och kultur de upplevt där. Fotografier
gör platserna verkliga så att eleverna
uppfattar dem som orter med verkligt
liv även idag.
EE
På evl.fi/psalmboken kan man söka efter psalmer enligt
författare, tonsättare etc., men också enligt bibelbok och
vers eller vilket sökord som helst.
På s. 14 och 15 finns två kartor över Israel på Jesu tid. Kartorna kan användas i olika sammanhang. På den
ena kartan finns en mängd geografiska
namn inskrivna medan den andra är
tom.
LIL
Psalmer utgör en viktig del av vårt finländska kulturarv.
Numera finns psalmboken också på webben: evl.fi/
psalmboken.
GA
Psalmer
40 km
Kartan i A4-storlek finns på nästa sida.
13
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
ISRAEL /
PALESTINA
Damaskus
Sidon
Tyros
Caesarea Filippi
EE
N
på Nya testamentets tid
GA
LIL
Korasin
Betsaida
Kafarnaum
Gennesaret
Magdala
GENNESARETS SJÖ
Kana
(GALILEISKA SJÖN)
Tiberias
(TIBERIAS SJÖ)
Nasaret
MEDELHAVET
SA
MA
SAMARIA
PO
KA
DE
Caesarea
RIE
N
JORDAN
LIS
Nain
SYKAR
Lydda
Betania
JU
DE
EN
Betlehem
DÖDA HAVET
Emmaus
Jeriko
Jerusalem
Betfage
0
Hebron
40 km
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
14
PE
RE
EN
Joppe
Betania på andra
sidan Jordan
ISRAEL /
PALESTINA
på Nya testamentets tid
0
40 km
15
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Modersmål och bildkonst
I samband med vissa textavsnitt i den här handledningen finns idéer till uppgifter
och aktiviteter och arbetsblad. Men det finns också en mängd uppgifter som kan
tillämpas på flera olika textavsnitt. Här följer ett antal idéer som ni fritt kan välja
mellan. På de följande sidorna finns uppgifter som kan kombinera både modersmål
och bildkonst kring Bibelkuppens teman och texter. Många av dessa uppgifter kan
utgöra klassens kreativa bidrag.
Läs- och skrivuppgifter
Återberätta/läs för yngre elever
Eleverna övar sig på att återberätta eller läsa om händelserna för yngre elever. Detta kan t.ex. göras i par
tillsammans med väneleverna om man har sådana.
Gammalt och nytt språk
Välj ut ett lämpligt avsnitt ur Matteus evangelium. Låt eleverna jämföra texterna i några olika bibelöversättningar. Diskutera kring hur språket har förändrats (gamla ord, verbformer etc.)
Skriv till en rymdvarelse
Låt eleverna berätta om Jesus för en rymdvarelse,
som aldrig hört något liknande förr.
Eleverna kan arbeta i par.
Bibelkryss och ordgåtor
Eleverna delas in i grupper eller par. Ge grupperna var sitt textavsnitt av de texter som ni hittills har gått
igenom. Skriv texterna på lappar som delas ut. Eleverna ska göra ett bibelkryss eller en ordgåta på texten. Eleverna kan sedan lösa varandras kryss. Ett exempel finns på arbetsbladet på s. 23 (Matteus 13).
Berättelser som utmynnar i bevingade ord och uttryck
Den här uppgiften passar att göra efter att ni har gått igenom de bevingade orden i Matteus evangelium
(arbetsbladet på s. 35), eller som avslutning på delen om Jesu undervisning. Skriv korta vardagsberättelser som utmynnar i ett ordspråk eller ett bevingat ord, eller något annat viktigt budskap som eleverna vill
föra fram ur textmaterialet.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
16
Dokumentera i olika roller
Den här uppgiften passar bra att göra när ni kommer till de senare texterna i materialet, där texterna
utgörs av berättelser mer än av undervisning.
Behandla en berättelser i taget med hela klassen eller ge grupperna olika avsnitt att gå igenom. Dela
in klassen i grupper med 4–5 elever i varje (samma grupper varje lektion). För varje grupp finns det ett
kuvert med en lapp för varje roll (se nedan). Eleverna i varje grupp drar en lapp som ger dem en roll.
Poängtera att rollerna följande lektion kommer att bytas genom ny lottdragning eller överenskommelse.
Det kanske kan betonas att den medlem som inte hinner bli färdig under lektionen gör det som hemläxa
eftersom man nästa gång behandlar en ny berättelse.
Exempel på roller:
Ritande Ruben eller Rut med uppgift att skissa en eller flera scener från berättelsen.
Kartritande Kefa eller Kristina med uppgift att förstora en karta över området och rita in detaljer som
hör ihop med besöket på just den plats texten handlar om (är inte tillämpbart på alla berättelser).
Frågvise Filippos eller Filippa med uppgift att skriva frågor om berättelsen (texten) på kort, gärna med
svaren på baksidan.
Skrivande Simon eller Simone med uppgift att till sin mamma skicka vykort, eller att skriva Matteus
dagbok eller blogg från resan.
Diktande Daniel eller Daniela med uppgift att skriva en dikt (eller en sång) som handlar om händelsen.
Nästa lektion behandlas följande textavsnitt och nya roller delas ut.
Siv Bergman (bearb.)
17
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Illustrera och levandegör berättelserna
Texterna av berättelsekaraktär (se lista på s. 19)
kan illustreras på många olika sätt. Här är några
exempel.
Serier
Gör serier där varje elev gör sin egen serie med
texter och bilder.
Stora bildserier
Gör en gemensam bildserie där varje elev får en
scen ur berättelsen att illustrera. Fundera först
tillsammans vilka material och tekniker ni vill
använda, hur omgivningen ska se ut, hur personerna ska vara klädda etc.
Bygg scener och fotografera
Bygg scenerna av legoklossar eller i annat tredimensionellt material. Fotografera och lägg till
texter.
Collage
Gör gruppvis collage av olika material.
Dockteater
Gör dockteaterföreställningar gruppvis. Bygg scenen, gör dockor i olika tekniker och material och
hitta på repliker. Spela upp för klasskamraterna
eller er vänklass.
Drama och teater
Gör ett drama över en berättelse. Ta fasta på
spänningen, känslorna och stämningarna i berättelserna. Dokumentera genom att filma eller
fotografera.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
18
Att använda drama
När man planerar att använda drama som
metod är det bra att tänka över några aspekter
på förhand. Kom ihåg att drama, precis som
bildkonst, är en uppgift där man som lärare
inte helt kan kontrollera slutresultatet. Där ligger också charmen med drama. Eleverna får
fria händer. Det är ändå viktigt att läraren ger
några ramar. I början är det lättare för eleverna
att jobba med mera begränsade uppgifter. När
eleverna blir ”varma i kläderna” kan man ge
uppgifter med lösare tyglar. Man kan också
använda drama som en metod att kolla läxan.
Eleverna kan visa att de har förstått läxan genom att visa en dramatisering av den.
nar etc. En annan gång kan de vara iakttagare
(t.ex. en person som sett något som Jesus
gjorde och berättar om vad han/hon har sett)
eller någon form av berättare.
Repliker
Vill man undvika att eleverna läser repliker ur
boken kan man t.ex. börja med att låta eleverna göra statyer, dramatisera utan repliker eller
använda ett begränsat antal färdiga repliker.
Statyer
Statyer är stillastående bilder som eleverna
visar med sina kroppar med eller utan ljud. När
man gör statyer är det viktigt att eleverna fryser
sina statyer i 10 sekunder, så att åskådarna
hinner uppleva den. Till statyer kan man även
foga ljud; känsloyttringar eller repliker som
upprepas medan statyn i övrigt är stillastående.
Man kan också bygga flera statyer till samma
berättelse för att sedan göra dem till en dramatisering, d.v.s. låta statyerna få liv.
Utrymme
Ge eleverna tillräckligt med fysiskt utrymme
så att de inte stör varandra. Man kan använda
olika delar av klassrummet, korridoren o.s.v.
Rollfördelning
Ibland kan varje elev få en roll som en person.
Andra gånger kan man utmana elever till att
hitta på fler roller än de som finns nämnda i
texten. Elever kan ibland vara djur, träd, ste-
Catarina Mikkonen
Lista över texter av berättelsekaraktär
Matt 7:24–27
De två husbyggarna
Matt 9:1–8 Jesus botar en lam man, förlåter synder
Matt 9:9–13
Kallelsen av Matteus
Matt 9:18–26
Jesus uppväcker Jairos dotter
Matt 14:13–21
Jesus mättar 5000 män med fem bröd och två fiskar
Matt 14:22–33
Jesus och Petrus går på vattnet
Matt 18:12–14
Liknelsen om det återfunna fåret
Matt 19:13–15
Jesus välsignar barnen
Matt 25:1–13
Liknelsen om de tio jungfrurna
19
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Före och efter
Välj ut ett lämpligt textavsnitt. Förslag finns nedan. Gör två bilder med temat FÖRE och EFTER. Bilderna
kan göras med olika tekniker och material: foton av legoinstallationer, foton av eleverna som har klätt ut
sig, ritade och målade bilder, collage etc.
Lista över texter FÖRE och EFTER
Matt 7:24–27
De två husbyggarna
Matt 9:1–8 Jesus botar en lam man, förlåter synder
Matt 9:18–26
Jesus uppväcker Jairos dotter
Matt 13: 1–9, 18–23
Liknelsen om såningsmannen och dess innebörd
Matt 14:13–21
Jesus mättar 5000 män med fem bröd och två fiskar
Matt 18:12–14
Liknelsen om det återfunna fåret
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
20
Ljud (och bild)
Sång
Skriv en sång till något av texternas teman.
Skriv en melodi till någon av de kända bibelverserna i Matteus evangelium.
Banda in eller filma sången.
Hörspel
Gör ett hörspel (radioprogram) utgående från någon av berättelserna.
Gör intervjuer med någon av personerna i texterna och banda in dem.
Läs mer i rutan nere på sidan.
Film
Filma ert drama eller er
dockteaterföreställning.
Hörspel eller
radioprogram
att göra ”radioprogram”. Men en viss vana vid
ljud och datorer är nog till fördel. På nätet finns
editeringsprogram som kan laddas ner, t.ex.
Audacity.
En möjlighet till kreativt bidrag är att göra ett
litet hörspel eller ett radioinslag utgående från
någon av berättelserna. En elev kan t.ex. utses
till berättare och läsa de avsnitt i texten som
beskriver det som händer, medan andra elever
får roller som lärjungar eller andra personer
som finns med i berättelsen och säger replikerna. Ni kan följa Bibeltexten eller använda den
förenklade texten i en barnbibel. Eller så ändra
om den så att den ”sitter” för barnen. En idé är
att låta barnen skriva om berättelsen med sina
egna ord, eller på slang eller dialekt.
Att planera och spela in ljudeffekter kan vara
en rolig sak för hela klassen och de skapar en
viss stämning. Använd det som finns i skolan
och experimentera med olika slag av ljud. I editeringsskedet gäller det att se till att ljudeffekter
och bakgrundsljud är i balans med det talade.
Beroende på vilken tillgång till teknisk utrustning du har och på din och elevernas tidigare
erfarenhet av editering kan ljudinslagen göras
mycket enkla eller också ha ljudeffekter, bakgrundsljud, musik o.s.v. Det går också att helt
enkelt banda in t.ex. ett litet hörspel allt på en
gång med en vanlig CamCorder.
En annan möjlighet är att göra ett nyhetsinslag. Låtsas att det som händer sker nu i vår
tid och att en reporter finns på plats strax efter
det som skett och kan fråga ögonvittnen. Ett
längre reportage kan också bli spännande,
med intervjuer med t.ex. någon myndighet. Låt
barnen fundera på hur olika människor som
var med om händelsen kunde ha reagerat över
och tolkat den på olika sätt.
Om ni bandar in allt direkt fungerar det inte
med ljudeffekter samtidigt som tal. Ni kan
experimentera med att sätta in ljudeffekter
mellan replikerna, med att lyckas åstadkomma
ljud i exakt rätt ögonblick under en inspelning är jättesvårt. Det kan säkert ge upphov
till många glada skratt, men också oändliga
omtagningar...
Utrustning och ljudeffekter
Du behöver inte ha tillgång till sofistikerad utrustning eller vara proffs på inspelning för
Hedvig Långbacka
21
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Tavlor
I textmaterialet finns en mängd kända verser. Låt eleverna välja en vers som de tycker om.
Eleverna textar versen på ett papper och gör en vacker ram runt. I rutan här nere finns exempel på kända bibelverser i texturvalet.
Lista över kända bibelverser
Matt 5:13a, 14a
Matt 5:43–44
Matt 6:9–13
Matt 6:33, 34
Matt 7:7–8
Lista över bevingade ord och uttryck som
har sitt ursprung i Matteus evangelium
Observera att de med kursiv stil inte ingår i texturvalet för BK 2013.
Matt 7:12
Matt 18:20
Matt 18:21–22
Matt 19:14
Matt 22:37, 39
Matt 5:15 Sätta sitt ljus under skäppan
Matt 6:3–4 Låt inte den vänstra handen veta vad den högra gör
Matt 6:34 Var dag har nog av sin egen plåga
Matt 7:3–5 Flisan och bjälken i ögat
Matt 7:6
Kasta pärlor för svinen
Matt 12:34 Vad hjärtat är fullt av det talar munnen
Matt 13:8 Falla i god jord
Matt 15:14 Blind leder blind
Matt 19:24 Kamelen och nålsögat
Matt 23:4 Inte röra ett finger
Matt 23:24 Sila mygg och svälja kameler
Illustrationer till bevingade ord och uttryck
Till bevingade ord och uttryck kan eleverna göra ganska dråpliga illustrationer i olika material och tekniker, enskilt eller i grupp. I rutan här ovanför finns ett antal bevingade ord och uttryck som har sitt ursprung
i Matteus evangelium. Den här uppgiften passar att göra i samband med arbetsbladet på s. 35 .
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
22
Arbetsblad
Kopieringsunderlag
Gör bibelkryss eller ordgåtor
Arbeta i grupper eller par.
Läs igenom den bibeltext som ni har fått på en lapp.
ELLER: Välj en text som ingår i Bibelkuppen 2013.
Gör ett bibelkryss eller en ordgåta utgående från texten.
Här nere finns ett exempel på en ordgåta utgående från Matt 13:31–33.
Sidan är från Pysselryggsäcken, s. 60 (originalstorlek A4), publicerat med tillstånd.
60
Pysselryggsäcken © Fontana Media
23
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Matteus: tulltjänsteman, apostel och författare
Tidpunkt och mottagare för
evangeliet enligt Matteus
Redan tidigt har Matteus evangelium kopplats
ihop med aposteln och lärjungen Matteus.
Eftersom Matteus riktar sig främst till judar kunde
evangeliet vara skrivet redan tidigt i kyrkans historia, c. år 50 e.Kr. Då var de flesta kristna ännu
judar och budskapet predikades i första hand för
judar.
Mottagarna till Matteus evangelium var troligen i
första hand judar även om originalspråket är grekiska. Det är flera saker som pekar på det här.
1) Matteus hänvisar till Gamla testamentet, som
han kände till mycket väl. Han fokuserar mycket
på uppfyllelsen av profetior i GT och vill visa att
Jesus är den utlovade Messias.
Eftersom en hel del av materialet i Matteus är
identiskt med Markus evangelium anser vissa
forskare att Matteus skulle ha skrivit sitt evangelium efter Markus, kanske så sent som c. år 70
e.Kr.
2) Släktutredningen som börjar med Abraham visar att den judiska kopplingen var viktig. Matteus
hänvisar till Jesus som Davids son.
3) I motsats till Markus förklarar Matteus inte
judiska sedvänjor, vilket tyder på att mottagarna
var väl förtrogna med dem. Han använder judiska
uttryck, t.ex. ”himmelriket” och ”vår Fader i himlen”; en följd av att judarna av respekt undvek att
använda Guds namn.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
24
Ordförklaringar
Matt 9:9–13
Tullindrivaren blir lärjunge
apostel: Det grekiska ordet apóstolos betyder
sändebud. Ordet används oftast om Jesus
12 lärjungar, om Paulus och ibland om andra
kristna ledare eller missionärer.
lärjunge: Ordet betyder egentligen efterföljare
eller elev. Jesus valde först ut 12 lärjungar
på ett speciellt sätt. Senare kallades alla som
följde honom för lärjungar.
Tullindrivaren blir
lärjunge och apostel
”ligga till bords” (5:10): På den här tiden satt
man inte på stolar och åt vid ett högt bord utan
man låg på kuddar eller bänkar runt ett lågt
bord i mitten där maten placerades.
Jesus hade påbörjat sin verksamhet och vandrade omkring längs stranden till Gennesarets sjö
i närheten av Kafarnaum (Kapernaum). Från Damaskus (se karta på s. 14) gick en stor internationell väg genom Kafarnaum till Medelhavets kust
och ner till Egypten. Det var antagligen utanför ett
tullhus längs denna väg som Jesus såg Matteus
sitta. Jesus sa till honom: ”Följ mig!” Genast steg
Matteus upp och följde Jesus.
tullindrivare/publikan (5:10): Vid den här
tiden var Israel ockuperat av romarna. Romarna krävde att folket skulle betala många
olika skatter och tullar. Ofta fick en person
(publicánus, som betyder finansman på latin)
rätten att uppbära skatt och tull inom ett visst
område. Publikanerna kunde ge uppdraget
vidare åt tullindrivare. De här människorna
var illa omtyckta av folket av olika orsaker. Att
betala skatt och tull var i sig en börda. Dessutom var systemet mycket godtyckligt och
många tullindrivare och publikaner satte en
stor del i egen ficka. Att de samarbetade med
ockupationsmakten gjorde inte saken bättre.
Tullindrivare dög inte som vittnen och fick inte
vara domare. Synen på dem gällde inte bara
dem själva utan ofta hela familjerna.
Senare bjöd Matteus hem Jesus till sig. Dit kom
också många av Matteus gamla arbetskamrater och vänner. Fariseerna förfasade sig över
att Jesus umgicks med de här syndarna. Jesus
svarade dem: ”Det är inte de friska som behöver
läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att
kalla rättfärdiga, utan syndare.” De som tror att
de själva gör allt rätt behöver inte Jesus. Men Jesus bryr sig om alla, också dem som ingen annan
vill umgås med.
syndare (5:10, 11): Ordet används här om
allmänt onda människor och om sådana som
inte följde Mose lag så som de skriftlärda och
fariseerna tolkade den. Till den här gruppen
fördes ofta tullindrivare, äktenskapsbrytare,
rövare etc.
Frågor att samtala
kring
farisé (5:11): Fariseerna utgjorde ett religiöst
och politiskt parti bland judarna. De var mycket noga med alla lagar och föreskrifter i Gamla
testamentet och de hade också gjort upp egna
listor över vad man fick och inte fick göra.
– Hur vågade Matteus lämna ett arbete med bra
inkomst för att följa Jesus? Vad tror ni att hans
kolleger tyckte? Vad tyckte hans fru?
mästare (v5:11): läromästare, lärare
– Vilka människor finns i vårt samhälle idag som
kunde jämföras med tullindrivarna? Vem kan
känna sig utanför? Vad kan vi göra för dem?
25
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Bakgrund till Jesu
undervisning
Utvalda verser ur Jesu
bergspredikan (Matt 5–7)
Matteus evangelium inleds med en släkttavla
som sträcker sig från Abraham till Jesus. Jesu
födelse beskrivs med lite andra ord än de vi
är vana att höra från Lukas 2. Matteus är den
som mest utförligt berättar om de österländska stjärntydarna (vise männen) och flykten till
Egypten. Sen hoppar berättelsen till Johannes
döparen och hur Jesus döps av honom i Jordan.
Jesus frestas i öknen och sedan flyttar han till
Kafarnaum (Kapernaum) som ligger i Galileen,
vid Galileiska sjön. Där inleder han sin offentliga
verksamhet. Han predikar, botar sjuka och kallar
lärjungar. Stora skaror följer efter honom och de
kommer ända från Dekapolis, Jerusalem, Judeen
och från andra sidan Jordan (karta s. 14).
(På s. 34 finns ett arbetsblad som kan användas
som introduktion till avsnittet om Jesu bergspredikan, in synnerhet om man har lässtarka elever.)
Jesu bergspredikan
Jesus har nyligen inlett sin offentliga verksamhet.
I Bergspredikan i Matteus kapitel 5, 6 och 7 finns
många av de mest kända orden av Jesus nerskrivna. Det är osäkert om hela talet har hållits på
en gång, eller om det är en samling ord från olika
tillfällen.
Bergspredikan innehåller tre olika typer av material:
1) Saligprisningar: en poetisk beskrivning över
vem som är salig, lycklig, välsignad (5:3–12)
2) Etiska förmaningar (5:13–20, 6:1–7:23)
3) Kontraster mellan Jesu etiska undervisning
och den judiska lagiska traditionen (5:21–48)
I slutet finns en kort liknelse som poängterar
vikten av att följa och tillämpa det som just har
blivit sagt (7:24–27) och ett konstaterande av den
makt med vilken Jesus framförde sitt budskap
(7:28–29). Människorna märkte att det var något
speciellt med Jesus och hans predikan. De skriftlärda stödde sig ofta på tidigare tolkningar, men
Jesus hade en egen auktoritet.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
26
5:1–12
Saligprisningarna
5:13–16
Jordens salt och
världens ljus
5:38–48
6:1–4
Öga för öga, be för
dina ovänner etc.
6:5–8
Rätt bön
6:9–13
Herrens bön (Fader vår)
6:24–34
Två herrar,
gör er inga bekymmer,
sök först Guds rike
7:1–5
Flisan och bjälken i ögat
7:6 Kasta pärlor för svinen
7:7–11
Be så ska ni få
7:12
Den gyllene regeln
7:24–27
De två husbyggarna
7:28–29
Avslutning
Rätt givande
Ord- och uttrycksförklaringar
salig (5:3–11): Ordet har att göra med lycka,
glädje och välbefinnande. Det kan också
översättas med välsignad. Det beskriver något
mer än den lycka på jorden som är beroende
av vad som händer runtomkring. Man rör sig
på ett andligt plan där den som är med i Guds
rike är salig även om det utåt sett kan se
besvärligt ut.
Saligprisningarna
(5:3–12)
I saligprisningarna lyfter Jesus upp sådana egenskaper och situationer som inte är eftersträvansvärda i människors ögon, men som Gud värderar
högt. De som följer Jesus kan också känna tröst
i och med att de vet att deras lön i himlen många
gånger om uppväger det lidande som de har
fått utstå. En parallelltext till denna finns i Luk
6:20–24.
”fattig i anden” (5:3): Beskrivning på den
som är ödmjuk och medveten om sitt behov
av Gud, i motsats till den som är andligen
högmodig och tror sig klara sig själv.
”de ödmjuka skall ärva landet/jorden”
(5:5): Versen är ett citat från Psaltaren 37:11
i GT. Där handlar det om judarnas utlovade
land Israel, men här handlar det om det nya
utlovade landet, himmelriket. Med de ödmjuka
avses deras förhållande till Gud.
rättfärdigheten (5:6, 10): Här menas den
rättfärdiga ordning som kommer från Gud och
det rättens rike som Jesus förkunnar.
Frågor att samtala kring
– Varför kan man vara glad även om man blir förföljd?
Har du varit med om något liknande?
(Exempel på ovanstående ur elevens vardag: Någon blir retad av sina kamrater för att han/hon leker med
sina småsyskon, eller för att han/hon tycker om att åka med familjen till sommarstugan. Men han/hon bryr
dig inte om vad de andra säger eftersom det som man gör är så roligt att det uppväger det tråkiga i att bli
retad.)
OBS! Detta får inte resultera i att det är tillåtet att reta någon för något över huvud taget!
27
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Jordens salt och världens ljus
(5:13–16)
Salt som mister sin kraft
(v. 13)
Salt har många goda egenskaper. Det används
i matlagningen, både för att ge smak och för att
öka hållbarheten hos maten. Det mesta av saltet
som användes i Israel kom från Döda havet och
var fullt av orenheter och därför inte så kraftigt i
smaken.
Frågor att samtala
kring
På den här tiden använde man saltplattor för
att få elden att brinna snabbare och bättre när
man eldade med kamelspillning i stället för ved.
Efter hand hade saltplattornas kemiska sammansättning förändrats och då hade de inte längre
samma verkan. Om saltet förlorade sin kraft/sälta
dög det inte till något längre.
– För vilka olika ändamål kan man använda salt?
Finns det något man kan ersätta saltet med i de
olika fallen? Finns det någon situation där det
inte finns något annat som kan ersätta salt?
– Vad menas med att låta sitt ljus lysa för människorna? Vad menas i dagligt tal med uttrycket
att ”sätta sitt ljus under skäppan”?
Ljuset under skäppan
(v. 14–16)
Lamporna på Jesu tid var ofta gjorda av lera.
Bränslet utgjordes av olivolja som sögs upp
genom en veke som brann med en liten låga. För
att det skulle vara någon nytta med ljuset satte
man det på ett ställe så att ljuset skulle spridas
så långt som möjligt. Om man stjälper ett kärl
över en ljuskälla sprids inte ljuset och det kan
till och med släckas. I äldre bibelöversättningar
används ordet ”skäppa”. En skäppa motsvarade c. 9 liter, d.v.s. ungefär lika mycket som ett
ämbar. Det var ofta den mängd säd som maldes i
gången för husbehov.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
28
Ord- och uttrycksförklaringar
”slå på kinden” (5:39): Med det grekiska
ordet avses att slå med baksidan av handen.
Det handlade mer om en förolämpning än om
en våldshandling. Det är alltså bättre att bli
förolämpad t.o.m. två gånger än att dra saken
inför rätta.
Jesus skärper de
judiska lagarna
(5:38–48)
skjorta/livklädnad (5:40): En lång tunika som
man bar närmast kroppen.
Det här stycket är en del av det avsnitt i
bergspredikan där man ser tydliga kontraster mellan Jesus etiska undervisning
och den judiska lagiska traditionen.
mantel (5:40): Ett slag av tjockare ytterplagg
som gav skydd mot köld och regn och som
kunde användas som täcke. Manteln var alltså
mycket viktigare för överlevnaden. I 2 Mos
22:26ff slås fast att en person som står i skuld,
och därför måste ge ifrån sig allt han äger, åtminstone ska få behålla manteln över natten.
Öga för öga och tand
för tand eller...?
”tvinga att gå med en mil” (5:41): Romerska
soldater kunde tvinga judarna att utföra olika
tjänster.
(v. 38–42)
Citatet är från 2 Mos 21:24 och var avsett att användas inom rättsskipningen,
inte för samlevnaden människor emellan.
Det var inte nödvändigt att tillämpa lagen
konkret, utan meningen var att straffet
skulle vara lämpligt med tanke på brottet.
I stället inför Jesus kärlekens lag, som
innebär motsatsen till den ovanstående
hämndens lag.
Älska era fiender
(v. 43–48)
Att älska sin nästa nämns bl.a. i 3 Mos
19:18. Att hata sin fiende/ovän nämns
inte någonstans i Mose lag, men nog i
andra skrifter från den tiden. Jesus utvidgar kärleken till att gälla inte bara våra
närmaste utan också våra fiender och
ovänner. Älska sina vänner kan ju vem
som helst göra. Utmaningen kommer
när vi uppmanas att älska också dem vi
tycker illa om.
I det dubbla kärleksbudet, som behandlas mer senare (Matt 22:34–40), framhålls främst kärleken till Gud. Därefter
kommer kärleken till nästan på samma
sätt som man älskar sig själv.
tullindrivare/publikan (5:46): Se s. 25.
hedning (5:47): Judarnas beteckning på alla
icke-judar. Senare blev det en beteckning för
dem som inte var kristna.
Frågor att
samtala kring
– Tror ni att Jesus menade att man alltid ska
- låta den andra slå så mycket den vill?
- ge ifrån sig allt som någon begär om?
- gå med på att göra allt som någon säger?
- alltid strunta i när någon säger något fult
åt eller om en?
– Hur tror ni att den andra känner sig om man ger eller gör
mer än han eller hon har tvingat en att ge eller göra?
– Jesus uppmanar människorna att vara fullkomliga,
perfekta. Hur lyckas det? Vad kan man göra om man inte
lyckas?
29
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Låt inte den vänstra handen
veta vad den högra gör
Ordförklaringar
(6:1–4)
allmosa (6:2): gåva till de fattiga, inte en vanlig present som man ger åt sin vän eller någon
annan
Här följer en del av de etiska förmaningar som
Jesus för fram i sin bergspredikan. När man gör
goda gärningar, t.ex. ger något åt de fattiga, ska
man inte göra det för att andra människor ska
tala gott om en. Gud ser och vet ändå allt och
han kommer att belöna.
hycklare (6:2, 5): falsk person som utåt visar
en finare sida än det som finns i hjärtat
synagoga (6:2, 5): judarnas gudstjänstlokal
amen (6:2, 5): sannerligen, så är det verkligen
Det sägs ”låt inte den högra handen veta vad den
vänstra gör”. Det innebär att man inte ska annonsera ut det goda man gör eller vilka gåvor man
ger. Här används uttrycket på ett positivt sätt.
Idag används uttrycket ofta i negativ bemärkelse,
om många olika personer är inblandade i en sak
utan att kommunikationen dem emellan fungerar.
hedning (6:7): se s. 29
Gå in i din kammare
när du ber
(6:5–8)
Här följer en beskrivning över hur man ska göra
när man ber. Inte heller då ska man sträva efter
att göra det så att andra människor ser. Bönen
är en sak mellan människan och Gud. Inför Gud
behöver man inte försöka imponera när man ber.
Jesus säger att hedningarna rabblar långa böner
för att deras gudar ska höra. Jesus menar inte att
man inte får be långa böner, men tjat och upprepningar bara för längdens skull är onödigt. Gud vet
vad människorna behöver redan innan de ber om
det.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
30
Jesus lärde sina lärjungar att be
(6:9–13)
Frågor att
samtala kring
Jesus ger här ett exempel på en bön. Bönen är
fortfarande idag en av de mest använda inom
kristenheten. Den kallas ofta Herrens bön. Ibland
talar man om bönen Fader vår. I den äldre versionen inleds bönen med de orden. I den nyare
översättningen är orden omsvängda: Vår Fader...
Båda versionerna används i Finland idag och
de finns tryckta bl.a. på insidan av Psalmbokens
bakre pärm. En version som lite avviker från den
här i bergspredikan finns i Lukas 11:2–4. I det
sammanhanget är det lärjungarna som uttryckligen ber Jesus lära dem hur de ska be.
– Varför vill Jesus att människorna ska be även
om Gud vet vad de behöver redan innan de ber
om det?
– Vilka olika böner kan ni? Vid vilka olika tillfällen
används de?
– Vad är skillnaden mellan att be en färdigt formulerad bön och att själv hitta på orden?
Bönen Fader vår utgör en av de centrala texterna
i Luthers lilla katekes. Där finns både längre och
kortare förklaringar till texten.
Uppgifter
1. Gamla böner
Ge eleverna som läxa att
fråga föräldrar eller mor- och
farföräldrar om någon bön de
lärde sig när de var små.
2. Egna böner
Skriv egna böner, enskilt,
parvis eller i grupper.
Uttrycksförklaringar: Frestelse eller prövning?
I vanligt tal uppfattas ordet ”frestelse” som att man lockas till att göra något som är fel. Och det kan ju
Gud rimligtvis inte göra. I Martin Luthers lilla katekes skriver han såhär som förklaring till bönen ”inled
oss icke i frestelse”:
Gud frestar ingen, men vi ber ändå i denna bön, att han skall beskydda och bevara oss,
så att djävulen, världen och vårt eget kött inte bedrar oss och lockar oss bort från den rätta
tron till en falsk tro, förtvivlan eller andra svåra synder. Men om vi drabbas av sådana frestelser, är det vår bön, att vi inte skall falla utan till sist övervinna och behålla segern.
En prövning däremot kan handla om allmänna svårigheter och lidanden eller att Gud prövar om människan är trogen mot honom och vill följa hans vilja. Det finns alltså en viss nyans- och betydelseskillnad mellan orden ”frestelse” och ”prövning”.
31
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Gud först, så kommer allt annat efter
(6:24–34)
Frågor att
samtala kring
Mycket i vårt dagliga liv kretsar kring pengar.
Och sanningen är den att vi behöver pengar för
allt möjligt. Utan pengar kan vi inte leva i dagens
samhälle. Men Jesus undervisar om att man inte
ska låta pengarna ta överhanden i livet.
– I texten talas det om att försöka tjäna två herrar. Har du någon gång varit i en situation där du
vill lyda två olika människor som vill att du ska
göra helt olika saker? Hur känns det då? Vad kan
man göra i en sådan situation?
Jesus tar exempel från naturen. Fåglarna sår och
skördar inte. Ändå hittar de tillräckligt med mat.
De vilda liljorna spinner inte tråd för att väva tyg
till kläder åt sig. Ändå är de så vackert klädda.
Jesus säger att eftersom Gud bryr sig så mycket
om djuren och växterna, kan människorna vara
säkra på att han bryr sig ännu mycket mer om
dem.
– Martin Luther säger i förklaringen till det första
budet att en Gud är det som vi väntar oss allt gott
av och som vi går till när vi hamnar i problem.
Ge exempel på saker som enligt den definitionen
kan vara vår Gud.
– Luther säger vidare att om ens Gud är något
annat eller någon annan än Gud, kallas det en
avgud. Ibland säger man att man avgudar någon
som man ser upp till jättemycket. Vilken är skillnaden mellan att avguda och att älska?
Ordförklaringar
– Jesus säger: ”Bekymra er inte!” Är det någon
skillnad mellan att bekymra sig och att planera?
mammon (6:24): ett ord på arameiska som
betyder förmögenhet eller rikedom
arameiska: se s. 7
aln (6:27): ett längdmått som motsvarar avståndet mellan armbågen och långfingerspetsen hos en vuxen man
hycklare (7:5): se s. 30
Frågor att
samtala kring
Flisan och bjälken i ögat
(7:1–5)
I kapitel 7 fortsätter de etiska föreskrifterna av
Jesus. Nu kommer han in på dömande av andra.
Det blir ofta så att vi ser fel hos alla anda, men
inte hos oss själva. Berättelsen om flisan och
bjälken är ett exempel på hur Jesus i sin undervisning överdriver för att få fram sin poäng.
(Ett annat exempel utgörs av kamelen som ska
komma igenom nålsögat i Matt 19:24.)
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
– Det finns ett indianskt ordspråk som lyder
ungefär såhär: ”Döm inte någon innan du har
gått tre dagar i hans mockasiner.” Vad menas
med det? Finns det något samband mellan det
ordspråket och Jesu ord om flisan och bjälken i
ögat?
32
Kasta inte pärlor åt svinen
(7:6)
I bergspredikan finns många uttryck som senare har börjat användas som allmänna ord och uttryck,
ibland i motsvarande betydelse, ibland i överförd eller till och med i motsatt betydelse. I den här versen
finns det två liknelser: att inte ge det som är heligt åt hundarna och att inte kasta pärlor åt svinen.
Enligt föreskrifterna i GT fick det heliga offerköttet ätas endast enligt speciella regler. Det skulle vara en
katastrof om orena djur fick äta av det. På den här tiden ansågs hundar vara orena, särskilt de halvvilda
byrackor som rörde sig på gatorna.
Att kasta sina pärlor för svinen betyder att ge något till någon som inte uppskattar det. I överförd betydelse har den här versen också tolkats som att undervisning, Jesu budskap, bara skulle predikas för sådana
som hade förutsättningar att ta emot det, och på rätt sätt med tanke på åhörarna. Det här gör det lättare
att förstå versens sista del.
Be så ska ni få
(7:7–11)
Redan tidigare i bergspredikan har Jesus undervisat om en rätt bön. Han har gett ett exempel på
hur man kan formulera sin bön. Här följer nu en
uppmaning att be och en försäkran om att Gud
hör bön och ger det som han vet att är det bästa.
Frågor att
samtala kring
– Vad menar Jesus månne med uttrycket ”ni som
är onda” i v. 11? Varför säger han så?
Den gyllene regeln
(7:12)
– Samtala om bön och bönhörelse. Poängtera att
det finns olika sätt att tänka. Hör Gud alltid när
man ber? Svarar Gud alltid? Hur svarar han i så
fall? Varför blir det inte alltid som man ber?
Den här versen i bergspredikan kallas ofta den
gyllene regeln och den sammanfattar på ett bra
sätt alla andra regler och lagar. Den gyllene
regeln finns med också i andra religioner än kristendomen och formuleras där på lite annorlunda
sätt, men innebörden är densamma.
*************************
– Varför kallas det här ”den gyllene regeln”?
*************************
Bergspredikans avslutning:
de två husbyggarna
– Känner ni till någon saga som påminner som
berättelsen om de två husbyggarna? Tror ni att
det finns något samband mellan dem? Vilken har
skrivits först?
(7:24–29)
– Jesus berättade en liknelse om två män som
byggde varsitt hus, men på olika grund. Vad är
huset en bild för? Vad symboliserar stormen?
Jesus avslutar sin bergspredikan med liknelsen
om de två husbyggarna. På det här sättet vill han
inskärpa i åhörarna hur viktigt det är att hålla sig
till och följa de ord som Jesus har predikat. När
Jesus hade slutat förundrade sig människorna
över hans tal, som var så annorlunda än de
skriftlärdas.
– Vad tror ni att det var för skillnad mellan Jesus
predikan och de skriftlärdas predikningar? Finns
det några människor idag som är bra talare? Vad
är det för speciellt med dem?
33
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Arbetsblad
Kopieringsunderlag
Kända ord i Jesu bergspredikan
Den här uppgiften kan användas både som introduktion och sammanfattning av avsnittet om Jesu bergspredikan.
Läs igenom hela Jesu bergspredikan i Matteus kapitel 5, 6 och 7. Håll upp ögonen efter
följande kända avsnitt. Var står de? Ange kapitel och vers eller verser.
1. Vända andra kinden till
______________________________
2. Älska era fiender och be för dem som förföljer er.
______________________________
3. Bönen Fader vår / Vår Fader ______________________________
4. Be, så skall ni få.
Sök, så skall ni finna.
Bulta, så skall dörren öppnas.
______________________________
5. Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också
göra för dem.
______________________________
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
34
Arbetsblad
Kopieringsunderlag
Bevingade ordspråk och uttryck
i Matteus evangelium
Slå upp bibelställena. Dra streck till rätt uttryck som förekommer där.
(Lägg märke till att de uttryck som är skrivna med kursiv stil och uttrycken i extrauppgiften inte
ingår i textmaterialet för tävlingsfrågorna.)
Matt 5:15
Sätta sitt ljus under skäppan
Matt 6:3–4
Blind leder blind
Matt 6:34
Låt inte den vänstra handen veta vad den högra gör
Matt 7:3–5
Vad hjärtat är fullt av det talar munnen
Matt 7:6
Falla i god jord
Matt 12:34
Det är lättare för en kamel att komma genom ett nålsöga
Matt 13:8
Kasta pärlor för svinen
Matt 15:14
Sila mygg och svälja kameler
Matt 19:24
Var dag har nog av sin egen plåga
Matt 23:4
Inte röra ett finger
Matt 23:24
Flisan och bjälken i ögat
Extrauppgift
Slå upp bibelställena här nere. Vilka uttryck finns där som ibland används i
dagligt tal? Skriv på raderna. Vad betyder de?
Matt 2:18
_______________________________________________
Matt 3:12
_______________________________________________
Matt 23:33 _______________________________________________
Matt 27:24 _______________________________________________
35
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Jesu liknelser i Matteus 13
En stor del av Jesu undervisning utgjordes av liknelser.
Matteus 13 kallas ibland liknelse-talet eftersom där
finns så många liknelser. I de tre synoptiska evangelierna (Matteus, Markus och Lukas, men inte Johannes som skiljer sig mycket i stil från de andra) finns det
ungefär 30 olika liknelser. En stor del av dem finns i mer
än ett evangelium. Johannes evangelium har en helt
annan stil än de övriga evangelierna och där finns inga
liknelser alls.
En liknelse är en berättelse, en bild eller en jämförelse.
En liknelse förklarar något som annars kan vara svårt
att förstå. Berättelser från vardagen som är lätta att
komma ihåg får illustrera andliga och moraliska sanningar. På samma gång kan en liknelse också innebära
ett gömt budskap vars verkliga innebörd förstås bara av
dem som den uppenbaras för genom gudomligt ingripande. Vanligen har liknelserna endast en (1) poäng.
Det är inte meningen att alla detaljer ska analyseras
sönder och stämma överens. Mer om liknelsernas syfte
kan läsas i Matt 13:10–17 (ingår inte i texturvalet för
tävlingen).
Liknelsen om såningsmannen
och dess innebörd
(13:1–9, 18–23)
Här i Matteus 13 finns ett annat av Jesu stora tal som
finns nertecknade. Jesus gick och satte sig vid sjön. Det
kom så mycket folk att Jesus satte sig i en båt medan
allt folket stod på stranden och lyssnade. Jesus börjar
med liknelsen om en man som gick ut för att så säd i
sin åker. Eftersom man på den här tiden gick över åkern
och kastade ut fröna för hand var det naturligt att en
del frön föll på andra ställen än där det i första hand var
meningen.
Det är inte ofta som Jesus förklarar sina liknelser. Men
den här gången gör han det faktiskt. Antagligen är det
bara hans närmaste lärjungar som är närvarande vid
det tillfället. De har tidigare frågat honom om varför han
talar i liknelser (13:10–17, ingår inte i texturvalet för
tävlingen), och nu förklarar han också liknelsen. Kanske
är det för att ge dem ett exempel på hur en liknelse kan
fungera.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
36
Matt 13:1–9, 18–23
Liknelsen om såningsmannen
och dess innebörd
Matt 13:31–35, 44–46
Himmelriket är som ett senapskorn, en surdeg, en skatt och
en pärla
Ord- och uttrycksförklaringar
hundrafalt (13:8): hundra gånger så
mycket (ett korn gav upphov till 100 nya
korn)
riket (13:19): himmelriket, Guds rike,
det som inte syns här och nu, men som
Jesus kom för att predika om
den Onde (13:19): Djävulen, Satan
”komma på fall” (13:21): avfalla,
lämna det man tidigare har velat följa
”bära frukt” (13:23): det som man har
hört får positiva följder
Liknelser om himmelriket:
senapskornet, surdegen,
skatten och pärlan
Ordförklaringar
(13:31–35, 44–46)
(På s. 23 finns ett korsord baserat på Matt 13:31–33.)
I det här kapitlet inleds alla liknelser utom en med orden ”Himmelriket är som...” eller ”Med himmelriket är det som...”. Himmelriket
används i Matteus parallellt med Guds rike eller bara Riket. Gud är
alltings skapare och han kommer att igen bli härskare över himmel
och jord.
Det handlar inte bara om himlen dit man enligt den kristna tron kommer efter att man dör. Himmelriket finns redan nu där Gud är. Men
på jorden härskar ännu också ondskan. Jesus ville visa hur det ser
ut då Gud får bestämma. Han kom för att sprida Guds rike, som på
ett osynligt sätt redan nu finns hos dem som tror på honom och vill
följa honom.
senapskorn (13:31–32):
Idag känner vi till många
andra frön som är mindre
än senapsfröet, men det var
det minsta frö som användes
av bönderna på Jesu tid.
Senapsträdet kunde bli flera
meter högt.
surdeg (13:33): Redan på
Jesu tid användes surdeg
som jäsningsmedel i bröd,
på samma sätt som vi idag
använder jäst och bakpulver.
mått (13:33): Kommer här
från det grekiska ordet ”saton”
och rymmer c. 13 liter.
Med liknelserna om senapskornet och surdegen vill Jesus förklara
att något som ser litet och oansenligt ut kan ha en stor kraft, växa
sig stort och spridas långt. Himmelriket är också något som kan
upplevas så värdefullt att den som får syn på det är beredd att ge
ifrån sig allt annat i livet för att få det.
Frågor att samtala kring
– Ibland hör man människor säga: ”Det var som i himmelriket!” Vad menar man med det? Vad skulle vara
himmelriket för dig?
– Vad är så värdefullt för dig att du inte skulle byta bort det mot något över huvud taget? Eller vad skulle
vara så viktigt för dig att få att det fick kosta hur mycket som helst?
– Finns det saker som inte kan värderas i pengar?
37
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Fler kända ord ur Matteus evangelium
Matt 19:13–15
Jesus välsignar barnen
Jesus välsignar barnen
Matt 18:19–20
Där två eller tre samlas är jag med
(19:13–15)
Förutom Jesu kända ord i bergspredikan finns
det i Matteus evangelium också många andra
kända och mycket använda ord av Jesus. Några
av dem finns med i texturvalet för Bibelkuppen
2013. Det kanske allra mest kända stället gällande barn finns i Matt 19:13–15 och parallellställena i Markus och Lukas.
Matt 18:21–22
Förlåt 70 x 7 gånger
Matt 22:34–40
Dubbla kärleksbudet
Där två eller tre samlas är
jag med
(18:19–20)
Ord- och uttrycksförklaringar
Jesus säger att om två personer kommer överens
om att be om någonting här på jorden, då ska de
få det. Ännu bättre än att be ensam är det alltså
om flera personer ber om samma sak. Jesus säger vidare att det inte behövs stora folkmängder.
Han är med också där bara två eller tre personer
samlas i hans namn.
”lägga händerna på” (19:13): välsigna
”i Jesu namn” (18:20): Att be eller samlas i
Jesu namn innebär att man vill ha Jesus med
och att man vill att allt ska bli så som han vet
att det är bäst.
Förlåt 70 x 7 gånger
”sjuttiosju gånger” / ”sjuttio gånger sju”
(18:22): Talet sju är ett kraftladdat och symboliskt tal i Bibeln. Talet står för helhet och
fullständighet. Att förlåta sjuttiosju gånger
innebär alltså oändligt mycket. I 1 Mos 4:24
används samma tal för måttlös hämndgirighet. Förlåtelsen ska alltså vara minst lika stark
som viljan att ge igen. I stället för att hämnas
ska vi förlåta.
(18:21–22)
Petrus frågar Jesus hur många gånger han ska
förlåta någon. Räcker sju gånger? Jesus svarar:
”Inte sju gånger utan sjuttiosju.”
Dubbla kärleksbudet
(22:34–40)
farisé (22:34): se s. 25
Förutom Gyllene regeln är Dubbla kärleksbudet
en av de mest kända reglerna för hur människorna ska leva tillsammans med varandra. Här
kompletteras budet om att älska varandra med
att först och främst älska Gud över allting annat.
Och därefter sin nästa som sig själv. Det dubbla
kärleksbudet är en kombination av 5 Mos 6:5 och
3 Mos 19:18.
sadduké (22:34): medlem av saddukeernas
politiska och religiösa parti som stod i motsättning till fariseerna, men de var också väldigt
kritiska till Jesus
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
”lagen och profeterna” (22:40): en beteckning för hela Gamla testamentet
38
Frågor att samtala kring
– Hur tror ni att barnen kände sig
a) när mammorna sa att de skulle få följa med till Jesus?
b) när lärjungarna sa att de inte skulle få komma nära Jesus?
c) när Jesus lade händerna på dem och bad?
– Hur tror ni att mammorna kände sig när lärjungarna ville visa bort dem?
– Hur tror ni att lärjungarna kände sig när Jesus tog emot barnen?
*************************
– Har du någon gång försökt skriva upp hur många gånger du förlåter någon? Eller hur många gånger du
själv har fått förlåtelse? Menade Jesus verkligen att man skulle hålla reda på det och jämföra?
– Hur känns det att be om förlåtelse? Hur känns det att få förlåtelse? Hur känns det att ge förlåtelse?
39
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Två liknelser till: Vad händer sen?
Till Jesus budskap hör också vad som händer
sen, d.v.s. efter att livet på jorden är slut. När
Jesus talar om himmelriket menar han både det
som redan finns osynligt bland dem som följer
honom, men också det rike som Gud kommer
att upprätta efter att Jesus har kommit tillbaka till
jorden.
Matt 18:12–14
Liknelsen om det förlorade och återfunna fåret
Matt 25:1–13
Liknelsen om de tio jungfrurna
Ingen vet när det här kommer att hända och därför uppmanar Jesus människorna att alltid vara
beredda. Gud vill att alla människor ska bli frälsta
och därför söker han efter dem och kallar dem till
sig redan under livet på jorden. Två liknelser får
illustrera det eskatologiska budskapet hos Jesus.
Liknelsen om det förlorade
och återfunna fåret
(18:12–14)
En av de mycket kända liknelserna av Jesus är
den om det förlorade fåret. Eller det återfunna
fåret, som man har valt att ändra rubriken till i
vissa bibelöversättningar. (Rubriker saknas helt
i originaltexterna och därför är en rubrik inte mer
rätt än en annan, men de tar fram olika aspekter.)
Herde- och fårtemat var bekant redan från Gamla
testamentets tid, t.ex. Herdepsalmen i Ps 23, Jes
40:11 och Hes 34:11–16. Gud bryr som om varenda människa, söker efter den som har tappats
bort och gläds när han/hon blir hittad igen.
Ord- och uttrycksförklaringar
eskatologi: läran om det som kommer efter
livet på jorden
jungfrur/brudtärnor/flickor (25:1): brudens
väninnor som tillsammans med bruden väntade på att bröllopet skulle äga rum
Liknelsen om de tio
jungfrurna
facklor/lampor (25:1): I det här fallet antagligen ett slag av marschaller som bestod av en
behållare monterad på en käpp. I behållaren
fanns olja och nerstucken i den en veke av
tygtrasor som brann.
(25:1–13)
Den här liknelsen handlar också om himmelriket
och om vad som händer vid tidens slut. I Bibeln
beskrivs det som att Jesus kommer tillbaka.
Ingen vet när det händer. Det gäller alltså att
vara förberedd. Man ska nog sköta sina vanliga
sysslor (och sova), men samtidigt komma ihåg
att livet inte alltid kommer att fortsätta på samma
sätt.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
”för att möta brudgummen” (25:1): Bruden
och hennes väninnor väntade på att brudgummen skulle hämta bruden och att de alla skulle
följa med till brudgummens hem där bröllopet
skulle äga rum.
40
Frågor att samtala kring
– Martin Luther lär ha sagt att även om han visste att Jesus skulle komma tillbaka imorgon skulle han
plantera ett äppelträd idag. Vad månne han menade med det och hur passar det ihop med Jesu liknelse?
– Vad innebär det enligt kristendomen att vara beredd och ha allt på klart inför det att man dör eller att
Jesus kommer tillbaka?
– Är det inte bra att vara givmild och dela med sig? Varför kunde inte de fem flickorna som hade olja dela
med sig åt dem som inte hade?
– Vilka andra syner finns det på vad som händer efter döden? Vad tror du att händer?
– Olika religiösa grupper har gjort försök räkna ut när Jesus ska komma tillbaka. Hittills har de inte lyckats. Vad tror du om det?
– Forskare har olika teorier om vad som kommer att hända med jorden i framtiden. Vad tror du?
41
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Jesu verksamhet
Texterna som behandlas på s. 26–41 har bestått av utvalda avsnitt med det mest centrala delarna i Jesu undervisning. Här tas
nu upp en annan del av Jesu verksamhet. Vi koncentreras oss
mest på de olika under och tecken som Jesus gjorde.
Jesus både hjälpte människor med praktiska saker (t.ex. sjukdomar) och talade med dem om Gud. På samma sätt arbetar
kyrkan både med fysisk hjälp till människor och med undervisning som hör ihop med det andliga livet. Genom berättelsen om
hur Jesus botar en lam man får vi en uppfattning om vad Jesus
tyckte var viktigt och vilka behov han ansåg vara störst.
Det här leder oss in på frågan om vem Jesus egentligen var. I
Bibelkuppen 2013 har vi valt att inte alls ta upp detaljer kring
Jesu födelse, uppväxt etc. Frågan om hans identitet är ändå
mycket viktig för att förstå både hans undervisning och hans
verksamhet.
Jesu under
Matt 9:1–8
Jesus botar en lam man
Matt 9:18–26
Jesus uppväcker Jairos
dotter
Matt 14:13–33
Jesus mättar 5000 män
med fem bröd och två
fiskar och går på vattnet
med Petrus
Ord- och uttrycksförklaringar
När det gäller berättelserna om Jesu under är det
bra att framhålla för eleverna att man kan förhålla
sig till under på olika sätt. Man kan se på världen
som enbart materiell eller som att den kan innehålla också ”övernaturliga” saker.
”staden där han bodde”/”sin egen stad”
(9:1): Som vuxen flyttade Jesus till Kafarnaum. Det är den stad som här hänvisas till.
I många fall kan det räcka med att konstatera att
såhär står det i Bibeln att det hände.
skriftlärd (9:3): person som hade studerat
skrifterna och hade en erkänd kompetens att
uttala sig i olika frågor. De skriftlärda måste
skaffa sig sitt uppehälle genom något annat
yrke, men respekterades mycket för sina stora
insikter. Observera att de skriftlärda inte hade
ett eget parti som t.ex. fariseerna, men många
skriftlärda var högst sannolikt också fariseer.
Inledning
Gör en lista på vilka under eleverna kommer ihåg
att de hört om att Jesus gjorde. Skriv upp dem på
tavlan. Försök hitta olika sätt att gruppera dem.
Det finns många olika sätt. Förhoppningsvis kommer ni också fram till följande indelning som är ett
vanligt sätt att kategorisera Jesu under:
1) Bota sjuka
2) Uppväcka döda
3) Under i naturen (naturunder)
Människosonen (9:6): det vanligaste namnet som Jesus använder om sig själv. Det
används endast av Jesus själv och förekommer 81 gånger i evangelierna. I Daniel 7:13ff
berättar Daniel om en syn där en som liknar
en människa/människoson kommer fram inför
Gud och får makt, ära och härlighet och ett
rike som aldrig går under.
Jesus botar en lam man
(9:1–8)
Man förde en lam man till Jesus. Det står att Jesus såg deras tro. Det var alltså inte nödvändigtvis så att
mannen själv trodde, men hans vänner gjorde det. I stället för att bota mannen, vilket var vad vännerna
önskade, sa Jesus att hans synder är förlåtna. Några skriftlärda som hörde det sa för sig själva att Jesus
hädade. Den enda som kan förlåta synder är ju Gud. Det här betydde alltså att Jesus menade sig vara
Gud. Eftersom de skriftlärda inte trodde på att Jesus var Gud innebar det för dem att Jesus hädade när
han påstod det. För att hjälpa människorna att tro att Jesus var Människosonen, d.v.s. Messias, Frälsaren, Guds son, gjorde han också undret att bota mannen.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
42
Frågor att samtala kring
– Varför blev de skriftlärda arga när Jesus sa att mannens synder var förlåtna?
– Jesus frågade de skriftlärda: ”Vilket är lättast att säga:
Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp och gå.”
Vad tycker du? Varför?
– Varför tror du att Jesus först förlät synderna,
innan han botade mannen?
– Det står att människorna greps av stor
fruktan. Vad betyder det?
Är det någon skillnad mellan
att frukta och att vara rädd?
– Det står här att människorna
greps av fruktan och
prisade Gud.
Hur passar det ihop?
Jesus uppväcker
Jairos dotter
Ord- och uttrycksförklaringar
(9:18–26)
synagoga (9:18): Se s. 30.
Medan Jesus talade kom en synagogföreståndare fram till Jesus och bad honom komma och
uppväcka hans dotter som hade dött. Av de
andra evangelierna där berättelsen också finns
återgiven vet vi att mannen hette Jairos och att
flickan var 12 år gammal. Medan Jesus var på
väg dit kom en kvinna som hade lidit av blödningar i 12 år och rörde vid tofsen på Jesu mantel.
Enligt judisk tradition gjorde sjukdomen kvinnan
oren och hon stod därför utanför samhället och
borde inte ha fått röra vid Jesus. Men Jesus såg
henne och hon blev botad.
”flöjtblåsare och klagande folkhop” (9:23):
Ofta kunde klagoropen samt sorgesången och
-musiken utföras yrkesmässigt av personer
som fick betalt för denna uppgift.
”inte död, hon sover” (9:24): Alla visste att
flickan var död på riktigt. Här avser Jesus att
flickan inte skulle förbli död för alltid. Motsvarande uttryck använder Jesus angående
Lasaros i Joh 11:11–14.
Frågor att samtala kring
– Jesus gjorde ofta något som var helt oväntat. Han brydde sig inte
om vad som var lämpligt eller inte. Ge exempel på sådana tillfällen.
43
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Jesus mättar 5000 män med fem bröd och två fiskar och
går på vattnet med Petrus
(14:13–33)
Ord- och uttrycksförklaringar
”tolv fulla korgar” (14:20): Bröd ansågs
vara en gåva från Gud och alla smulor skulle
plockas upp. För det ändamålet hade man
ofta med sig en liten korg vart man än gick.
Det är möjligt att de tolv korgarna är lärjungarnas korgar för det ändamålet.
Jesus gjorde många under som visar att han
hade makt också över naturen och naturkrafterna. Samtidigt stod han själv under naturens
lagar. Han blev trött och ledsen och behövde vila,
som det står om i den första versen i det aktuella
avsnittet. Ändå hade han medlidande med alla de
människor som ville möta honom. Efter en lång
dag såg han till att de fick mat. Undret där fem
bröd och två fiskar mättar 5000 män plus kvinnor och barn är det enda av Jesu under, förutom
hans egen uppståndelse, som finns nerskrivet i
alla fyra evangelierna.
”5000 män förutom kvinnor och barn”
(14:21): Matteus är den enda av evangelisterna som tillägger något om kvinnor och barn.
Matteus skrev för judarna och de tillät inte
kvinnor och barn att äta tillsammans med män
på en offentlig plats. Därför är det troligt att de
åt på olika ställen.
Efter den här långa dagen skickade Jesus iväg
lärjungarna med båten och människorna till fots
längs stranden. Själv blev han kvar. Han gick
upp på berget för att få vara för sig själv och be.
Senare på natten kom Jesus gående på vattnet.
Också den här gången var vinden hård, men observera att det handlar om en annan händelse än
när Jesus var med i båten från början och sedan
stillade stormen efter att lärjungarna hade väckt
honom.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
stadie (14:24): Det som i Bibeln 2000 översatts med orden ”långt från land” betyder
ordagrant ”många stadier från land”. En stadie
motsvarar ungefär 190 meter.
”fjärde nattväkten” (14:25): Det som i Bibel
2000 översatts med orden ”strax före gryningen” betyder ordagrant ”vid fjärde nattväkten”. Romarna delade in natten i fyra delar på
tre timmar vardera från 6 på kvällen till 6 på
morgonen. Fjärde nattväkten innebär alltså
ungefär mellan klockan 3 och 6 på morgonen.
44
Frågor att samtala kring
– Antalet människor som blev mättade av fem bröd och två fiskar var ”5000 män förutom kvinnor och
barn”. Totalt hur många människor kan det ha handlat om? Jämför det med befolkningen i er by eller stad.
Som jämförelse kan man se att de två närmast liggande städerna Kafarnaum och Betsaida vid den här
tiden hade ungefär 2–3000 invånare vardera.
– Hur kunde Petrus också gå på vattnet? Kan vi göra det?
45
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Varför gjorde Jesus tecken och under?
(12:38–41)
Vi har redan sett att många av Jesu under bestod i att hjälpa människor: bota sjuka, uppväcka döda, ge dem mat, rädda dem ur farliga
situationer och så vidare. Av Matt 9:1–8 kan vi se att ett av syftena
var att visa att han var Messias, Gud själv. (Se också Joh 20:30–31.)
Därmed kunde han utföra ett ännu större under, nämligen att förlåta
synder. Av det nu aktuella avsnittet ser vi däremot att Jesus inte gjorde under ”på beställning”. Speciellt inte när frågan kom från fariseer
och skriftlärda, som inte hade en ärlig önskan om hjälp, utan som bara
ville få fast honom för något.
Matt 12:38–41
Varför gjorde Jesus
tecken och under?
Jonas tecken
Matt 16:13–17
Vem var Jesus?
Jonas tecken
Jona är en av de profeter som har en egen bok i Gamla testamentet. Boken innehåller egentligen bara en
egentlig profetia, nämligen förutsägelsen om att staden Nineve ska förstöras om människorna inte vänder
om från sin ondska. Däremot utgör hela Jonas bok en enda stor profetia i handling. Jona är en förebild till
Jesus. Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter. Sedan blev han kastad upp på land och
till räddning för nineviterna. En av kristendomens absoluta grundsanningar är att på samma sätt räddade
Jesus hela mänskligheten när han efter tre dagar och tre nätter i graven uppstod från döden.
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
46
Vem var Jesus?
Ord- och uttrycksförklaringar
(16:13–17)
När människorna hörde Jesus undervisning och
såg vad han gjorde ställde sig många frågan:
”Vem är han egentligen?” I det här textavsnittet
frågar Jesus sina lärjungar vem människorna
säger att han är. (Observera att Jesus här igen
använder namnet Människosonen om sig själv,
se förklaring på s. 42.) Det kommer olika förslag.
skriftlärd (12:38): se s. 42
farisé (12:38): se s. 25
mästare (12:38): se s. 25
”den stora fisken” (12:40): Ofta har man här
använt ordet valfisk på svenska. På både hebreiska och grekiska betyder ordet helt enkelt
”stor fisk” eller ”stort djur som lever i havet”.
Jesus frågar vidare: ”Vem säger ni att jag är?”
Petrus svarar: ”Du är Messias, den levande
Gudens son.” Jesus framhåller att det här inte
är något som någon kan komma fram till av sig
själv, utan tron är en gåva av Gud.
”tre dagar och tre nätter” (12:40): Enligt
vanligt judiskt sätt att tänka ingick åtminstone
en del av den första och tredje dagen, men
inte nödvändigtvis hela dygnet.
Människosonen (16:13): se s. 42
Frågor att
samtala kring
Messias (16:16): Det hebreiska ordet för
smord, som ofta syftar på en kung, som fick
olja utgjuten över huvudet. Messias används
ofta i NT som ett namn på Frälsaren, Himmelrikets kung.
– Vilka olika förslag på vem Jesus var har du
hört? Vad tror du? Varför tror folk så olika?
salig (16:17): se s. 27
Barjona (16:17): Jonas son (se Kuriosa s. 8)
”av kött och blod” (16:17): människa
47
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
Facit
sidan 11
Uppgift 1: JESUS PREDIKADE
Uppgift 2:
sidan 12
A.
1. Ger sitt liv för fåren
2. David
3. Abel
4. (En psalm av David) Herren är min herde
5. Simon Petrus (Johannes son)
6. 100
7. Rakel
8. 7000
B.
Doeg, Amos, David
C.
Jesus
D.
Käpp, stav, slunga
sidan 23
sidan 34
1. Matt 5:39
2. Matt 5:44
3. Matt 6:9–13
4. Matt 7:7
5. Matt 7:12
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013
48
sidan 35
Extrauppgift
Matt 2:18
Matt 3:12
Matt 23:33
Matt 27:24
Ramaskri
Skilja agnarna från vetet
Huggormars avföda
Två sina händer
49
Matteus berättar om Jesus, Bibelkuppen 2013