1.2 Mikroorganismer
Nyttiga mikrober
Test 1 – Yoghurt
Vad hade blandningen för konsistens?
Hur luktade blandningen?
Vad hade blandningen för färg?
Före inkubering
Efter inkubering
Rinnande, flytande
Tjock och krämig
Som mjölk
Som ruttnande mat
Vit
Krämfärgad/vit
Före inkubering
Efter inkubering
Rinnande, flytande
(ingen förändring)
Som mjölk (ingen
förändring)
Vit (ingen förändring)
Test 2 – Steril yoghurt
Vad hade blandningen för konsistens?
Hur luktade blandningen?
Vad hade blandningen för färg?
Rinnande, flytande
Som mjölk
Vit
Hur förändrades blandningen under jäsningen?
Under test 1 fick blandningen en tjockare och krämigare yoghurtliknande konsistens. Detta
berodde på mikroorganismernas mjölksyrajäsning. I test 2 iakttogs inga förändringar eftersom
det inte fanns några mikroorganismer här.
Test 3
Hur lång tid tog det att göra yoghurt när blandningen inkuberades vid
20 oC ca 3–5 dagar
40 oC över natten
Slutsatser
1. Vad fick mjölken att förändras till yoghurt?
Mikroorganismerna som tillsattes till mjölken omvandlade sockerarterna till mjölksyra, som
fick mjölken att tjockna till yoghurt.
2. Vad kallas den här processen?
Mjölksyrajäsning.
3. Förklara skillnaden mellan resultaten i test 1 och test 2.
Allting i test 2 var sterilt och därför fanns det inga mikroorganismer som kunde utföra
mjölksyrajäsningen.
4. Vilken typ av mikroorganismer kan användas för att framställa yoghurt?
Bakterier av typen laktobakterier och streptokocker.
5. Varför tog det längre tid att göra yoghurt vid 20 oC än vid 40 oC?
Bakterier växer bäst vid kroppstemperatur, ca 37 oC. Vid 20 oC tar det längre tid för
bakterierna att föröka sig och då kan de inte framställa mjölksyra lika fort.
6. En steril sked används för att röra runt i blandningen (steg 5) före inkuberingen. Vad tror du
skulle kunna hända om man använde en smutsig sked?
Den färdiga yoghurten skulle kunna vara kontaminerad med skadliga mikroorganismer.
