1.2 Mikroorganismer
Nyttiga mikrober
Inledning
1. Börja lektionen med att förklara att det finns miljontals olika arter av mikroorganismer och att
de flesta är helt ofarliga för människan. En del har vi riktigt stor nytta av. Fråga klassen om
de känner till hur vi kan använda mikroorganismer till vår fördel. Några exempel: Penicillium
(svamp) används för att framställa antibiotika, vissa mikroorganismer bryter ner döda djur
och växtmaterial i en kompost, andra hjälper oss med matsmältningen eller används till och
med för att omvandla mjölk till yoghurt, ost och smör.
2. Påminn om att mikroorganismer är levande precis som vi – de behöver föda för att växa och
föröka sig. Deras behov av föda kan variera, men många mikroorganismer kan normalt
livnära sig på allt sådant som vi betraktar som mat. Mikroorganismer genererar också
avfallsprodukter och dessa kan vara antingen nyttiga eller skadliga för människan. Fråga
eleverna om de har varit med om att mjölken har surnat. Även om vi kan uppleva det som ett
problem, använder industrin den här processen (fermentering/jäsning) för att framställa
yoghurt.
3. Förklara att jäsning är en kemisk förändring/process då bakterierna ”äter” socker och
genererar syror och gas som avfall. Den här processen används inom livsmedelsindustrin för
att framställa vin, öl, bröd, yoghurt och många andra livsmedel. När man tillverkar yoghurt
tillsätts bakterier till mjölken som äter mjölkens sockerarter. Genom jäsningen omvandlas
dessa sockerarter till mjölksyra som får mjölken att tjockna till yoghurt. Berätta för klassen att
de ska få göra egen yoghurt och själva se hur jäsningsprocessen går till.
Huvudövning
1. Den här övningen består av tre olika test och kan göras i helklass eller i grupper.
2. Ge klassen eller grupperna yoghurtreceptet (SH 1). Det är viktigt att gå igenom de olika
stegen i receptet med klassen och ha en gruppdiskussion om varför man ska göra varje steg.
a. Mjölkpulvret gör att blandningen blir tjockare.
b. När man kokar mjölken försvinner eventuella oönskade mikroorganismer. Sedan får
blandningen inkubera i en temperatur som främjar mikroorganismernas tillväxt. Andra
oönskade organismer kan påverka jäsningsprocessen och om de finns kvar i
yoghurten kan det orsaka matförgiftning.
OBS 1 Om det inte går att koka mjölk i klassrummet, kan man i stället använda
UHT-mjölk eller steril mjölk.
c. Om man inte kyler blandningen innan yoghurten tillsätts i steg 4 skulle de
”yoghurtskapande” mikroorganismerna dödas.
d. Yoghurt
innehåller
mikroorganismerna
laktobakterier
(Lactobacillus)
eller
streptokocker (Streptococcus) som krävs för att göra yoghurt. Vi tillsätter yoghurt till
mjölkblandningen så att dessa mikroorganismer omvandlar blandningen till yoghurt
genom jäsning.
e. När man rör om i blandningen bidrar det till att laktobakterierna fördelas jämnt. Det är
viktigt att använda en steril sked för att förhindra att blandningen kontamineras av
oönskade mikroorganismer som mögel.
f. Även här kan steriliserade behållare med lock bidra till att förhindra kontaminering med
oönskade mikroorganismer, vilket kan avbryta jäsningsprocessen.
g. 32 oC–43 oC är en idealisk temperatur för laktobakterier eller streptokocker.
Blandningen kan stå i rumstemperatur, men då tar det upp till fem dagar längre för
mikroorganismerna att förökas och framställa den mjölksyra som krävs.
OBS 2 Den här övningen kan vid behov utföras med en mindre mängd mjölk.
