1.1 Mikroorganismer
Introduktion
Helklass
1. Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor:
a. Vad är mikroorganismer för något?
Mikroorganismer är levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta ögat.
b. Var finns mikroorganismer någonstans?
Mikroorganismer finns överallt.
c. Vilka olika former kan bakterier ha?
Stavar (baciller), klot (kocker) och spiraler.
d. Vilken är den största skillnaden mellan bakterier och virus?
Bakterier är mycket mer komplexa än virus och kan leva praktiskt taget ÖVERALLT, medan
virus behöver leva i en värdcell för att överleva.
e. Diskutera de olika mikroorganismerna som förekommer i huvudövningens kortspel när det
gäller nytta och skadlighet för människan. Kontrollera om eleverna har förstått varför dessa
mikroorganismer kan vara nyttiga eller farliga eller ibland bådadera.
De mikroorganismer som är farliga för människan är i stort sett de som kan orsaka skada i
form av infektioner. Men ibland kan dessa mikroorganismer också anses vara nyttiga. Vissa
stammar av E. coli och Salmonella kan t.ex. orsaka allvarlig diarré om människor får dem i
sig, men dessa bakteriestammar har också haft stor betydelse för forskningen. Därigenom
har vi lärt oss mycket om mikroorganismer i allmänhet och hur vi kan använda dem till vår
fördel, t.ex. i genteknik och utveckling av vaccin.
Fördjupningsövning
Dela upp klassen i grupper med 3–4 elever. Varje grupp ska göra en affisch om ett av följande
ämnen:
1. Välj en viss typ av bakterie, virus eller svamp, t.ex. Salmonella, Influensa eller Penicillium.
Affischen ska innehålla följande:
a. Mikroorganismens struktur.
b. Olika platser där man kan hitta denna mikroorganism.
c. Hur den påverkar människan positivt eller negativt.
d. Eventuella särskilda förutsättningar för att denna grupp av mikroorganismer ska
kunna växa.
ELLER
2. En affisch med tidslinjen för mikroorganismernas historia. På affischen kan följande tas upp:
a. 1676: van Leewenhoek upptäcker ”animalcules” med sitt hemgjorda mikroskop.
b. 1796: Jenner upptäcker smittkoppsvaccinet.
c. 1850: Semmelweis rekommenderar handtvätt för att hindra infektionsspridningen.
d. 1861: Pasteur upptäcker att bakterier inte uppstår genom spontan uralstring.
e. 1884: Koch offentliggör sina postulat: kriterier för att det ska finnas ett
orsakssamband mellan en orsakande mikroorganism och en viss sjukdom.
f.
1892: Ivanovski upptäcker virus.
g. 1929: Fleming upptäcker antibiotika.
