1.1 Mikroorganismer
Introduktion
Bakgrund
Nyckelord
bakterier
cell
cilie
cytoplasma
DNA
flagell
mikrob
mikroorganism
mikroskop
patogen
RNA
sjukdom
svampar
virus
Material
som krävs
Per elev
En kopia av SH 1
En kopia av SH 2
En kopia av SH 3
En kopia av SH 4
Förberedelser
Klipp ut och laminera
en uppsättning
spelkort (SH 2–SH 4)
till varje grupp.
Tillgängliga
webbresurser
En film av övningen.
Olika foton av
mikroorganismer.
SH 1 i PowerPointformat.
Animering som visar
storleksskillnaden
mellan olika
mikroorganismer.
Mikroorganismer är levande organismer som är så små att de inte
går att se med blotta ögat. De finns nästan överallt på jorden och
kan vara både nyttiga och skadliga för människan (detta kommer vi
att gå mer in på längre fram). De är visserligen extremt små, men
kan ha väldigt olika form och storlek. Det finns tre olika
huvudgrupper av mikroorganismer:
Virus är de minsta mikroorganismerna. De brukar vara skadliga för
människor. Virus kan inte överleva på egen hand. De måste ha en
värdcell för att överleva och fortplanta sig. När de är inne i
värdcellen förökar de sig snabbt och förstör cellen på samma gång!
Svamp är flercelliga organismer som kan vara både nyttiga och
skadliga för människor. Svamp får sin föda från förmultnat dött
organiskt material eller från en värd genom att leva som parasiter.
Storleken kan variera från mikroskopisk till väldigt stor och svamp
kan vara allt från mögel och mjöldagg till vanliga svampar! Skadliga
svampar är sådana som kan orsaka en infektion eller som är giftiga
att äta. Andra däremot är nyttiga eller ofarliga. Penicillium används
t.ex. för att framställa penicillin, en form av antibiotika, och Agaricus
är en ätlig svamp (champinjon). Svamp sprider sig via luften med
små, hårda fröliknande sporer. När dessa sporer landar på bröd
eller frukt öppnar de sig och börjar växa om det är rätt
förutsättningar (fuktigt).
Bakterier är encelliga organismer som kan föröka sig exponentiellt,
i genomsnitt var tjugonde minut. Under den normala tillväxten kan
vissa bakterier producera ämnen (toxiner) som är extremt skadliga
för människor och orsaka sjukdomar (stafylokocker). Vissa bakterier
är helt ofarliga för människor, medan andra är till stor nytta för oss
(som laktobakterier inom livsmedelsindustrin) och till och med en
förutsättning för mänskligt liv, t.ex. bakterier som har betydelse för
växternas tillväxt (rhizobakterier). Oskadliga bakterier kallas ickepatogena, medan skadliga bakterier kallas patogena. Mer än
70 procent av alla bakterier är icke-patogena (ofarliga)
mikroorganismer.
Utifrån bakteriernas form kan de enkelt delas in i tre olika grupper –
kocker (av lat. Cocci = klot), baciller (av lat. Bacilli = stavar) och
spiraler. Kocker kan också delas upp i tre grupper utifrån hur de är
grupperade: stafylokocker (kluster), streptokocker (kedjor) och
diplokocker (par). Forskare använder sig av dessa former när de
ska ta reda på vilken infektion en patient har.
Det finns vissa förutsättningar för att mikroorganismer ska växa,
men de varierar beroende på var mikroorganismerna finns. De som
lever inuti människor trivs t.ex. bäst med en temperatur på 37 oC,
medan de som lever vid undervattensvulkaner föredrar mycket
högre temperaturer och de som lever i de arktiska områdena
betydligt lägre. Mikroorganismer har också olika näringsbehov. Om
miljön förändras kan det leda till att många mikroorganismer dör,
men man ska också komma ihåg att mikroorganismer är extremt
anpassningsbara. Gradvisa förändringar kan därför resultera i
mikroorganismer som anpassar sig efter omgivningen, dvs.
antibiotikaresistenta bakterier.
