1.2 Mikroorganismer
Nyttiga mikrober
Bakgrund
Nyckelord
jästkultur
jäsning
inkubera
mikroorganismer
probiotika
Material som behövs
Per elev
En kopia av SW 1
En kopia av SH 1
Per grupp
2 plastmuggar
Mjöl
Jästlösning
Socker
2 mätglas (eller något
annat kärl med
måttangivelser på
sidan)
Skål
Varmt vatten
SPÄNNANDE FAKTA
Elie Metchnikoff fick 1908
års nobelpris för sin
”upptäckt” av probiotika.
Han var övertygad om att
de bulgariska bönderna
levde längre än andra tack
vare mikroorganismerna i
den syrade mjölk som de
drack!
De
här
mikroorganismerna
identifierades senare som
Lactobacillus bulgaricus.
Tillgängliga
webbresurser
En demonstration av
den här övningen.
Ett alternativt sätt att
göra yoghurt.
Mikroorganismer är encelliga organismer. De flesta är nyttiga,
men det finns också en del mikroorganismer som kan orsaka
sjukdomar. Ett av de områden där man verkligen har nytta av
mikroorganismer är livsmedelsindustrin. Ost, bröd, yoghurt,
choklad, vinäger och alkohol är olika exempel på produkter som
framställs med hjälp av mikroorganismernas tillväxt. De
mikroorganismer som används orsakar en kemisk förändring
som kallas jäsning – en process då mikroorganismerna bryter
ner komplexa sockerstrukturer till enkla föreningar som koldioxid
och alkohol. Jäsningen får produkten att förändras från ett
livsmedel till ett annat.
När
bakterierna
Streptococcus
thermophilous
eller
Lactobacillus bulgaricus tillsätts till mjölk förbrukar de
sockerarter under tillväxten och förvandlar mjölken till yoghurt. I
jästa mjölkprodukter produceras det så mycket syra att endast
ett fåtal potentiellt skadliga mikroorganismer kan överleva där.
Lactobacillus brukar anses vara en bra eller ”snäll” bakterie.
Snälla bakterier som hjälper till med matsmältningen brukar
kallas probiotiska bakterier. Probiotika betyder ”för livet”. Sådana
bakterier finns i yoghurt och olika probiotiska drycker.
Jäst, Saccharomyces cerevisiae, används för att framställa
bröd och degprodukter genom jäsning. För att jästen ska växa
och föröka sig behöver den ha rätt förutsättningar: fukt, föda (i
form av socker eller stärkelse) och värme (20–30° C är bäst).
När jästen jäser avger den gaser som stannar kvar i degen och
degklumpen blir större.
Förberedelser
1. Gör en kopia av SW 1 och SH 1 till varje elev.
2. Köp mjöl, socker och torrjäst.
3. Innan du sätter i gång med övningen ska du göra en flytande
jästlösning enligt anvisningarna på förpackningen.
Tillvägagångssättet kan variera beroende på tillverkare. Om
du gör jästlösningen alltför långt i förväg kommer jästen
att börja jäsa.
Obs! Gör jästlösningen med vatten och torrjäst enligt
beskrivningen. Tillsätt INTE socker förrän detta anges i
huvudövningen.
Alternativt förslag
Om du inte har några mätglas kan du i stället använda höga glas
och markera startnivån samt nivån vid de olika tidpunkterna på
utsidan av glaset. Sedan är det bara att mäta hur långt det är
mellan varje streck.
