Nr 1 2017
KUNGSBACKA – HANHALS FÖRSAMLING, SVENSKA KYRKAN
Sid. 19
Låt en ko förändra någons liv!
Lär känna
Martin Luther!
Läs mer på Sid. 4-13
Trevlig
läsning!
Sid A
Ledare | Anna österberg
Kyrkfönstret nr 1 2017
En reformation för oss alla
I Lund, som då tillhörde Danmark, fanns på Medeltiden
27 kyrkor och kloster. År 1550 revs alla kyrkorna utom
två. Domkyrkan och S:t Peders kloster stod kvar som två
kvarlämnade tallar i ett kalhygge mitt i förödelsen. Människorna i Lund måste ha varit i chock. Världen som de
kände, den var borta. Bokstavligen.
Denna förödelse sattes i rullning av det brev som Martin Luther skickade till ärkebiskop Albrekt den 31 oktober 1517. Men när han skickade iväg sitt brev hade han
förstås ingen aning om att det skulle förändra historien.
Sådant ser vi först efteråt. Den 20 januari 2017, då Donald Trump svor presidenteden, kommer det att vara ett
sådant datum i framtiden? Vem vet.
Den 31 oktober 2017 firar vi alltså reformationens
500-årsjubileum. En ny kyrka reste sig ur förödelsen och
den gamla skakade i sina grundvalar. Människorna i Wittenberg, Lund och Hanhals fick veta att nu skulle de tro
på ett annat sätt. Skärselden fanns inte längre och Bibeln
lästes inte längre på latin. Skulle inte tro att den förändringen gick över en natt. Det är lättare att riva en kyrka
(eller 25 kyrkor) än att förändra en människas tankar.
Ändå påverkades människors tankar på sikt av reformationen, och påverkar oss än idag.
Historiens viktigaste reformation, åtminstone för oss
kristna, ligger längre bak i tiden. En händelse så omvälvande att vi från den dagen räknar tiden från noll. Gud
steg ner på jorden i en människas kropp. Jesu födelse,
död och uppståndelse reformerade för
evigt vår syn på vem Gud är och vad
en människa ska sträva efter att
vara. Det var denna återupptäckt
som Luther gjort: att den som han
trott var en Gud som ville straffa honom i själva verket var en Gud inför
vilken allt kunde förlåtas. Det är
den möjliga förlåtelsen - inte
den krampaktiga syndabekännelsen - som är kärnpunkten i vår kyrkas tro.
Vi firar påsk i glädje stor och hjärtat lyfts av sången.
O Gud, du är vår glädjes sol, och natten är förgången.
Kristus uppstod, och hans ljus nu strömmar över världen ut.
Han lever mitt ibland oss. Halleluja!
Svensk psalm 467:4 - text och musik: Martin Luther
Sid 2
Anna Österberg kyrkoherde Kungsbacka-Hanhals
Innehåll
Sid
4-13
Lär känna Martin Luther!
Är du nyfiken på Martin Luther
och vill lära känna honom lite till?
Och hur kristna kyrkors framväxt
hänger ihop?
14
Hänt se´n sist
15
Korsord
16-17
Vårens gudstjänster
19
Vårens fasteinsamling
20
Människovärde och medlemsskap
4
Lär känna Martin Luther!
11
14
Möt olika kristna traditioner
Hänt se’ n sist
Kyrkfönstret
Församlingstidningen Kyrkfönstret utges av Kungsbacka-Hanhals
församling och utkommer med fyra
nummer årligen. Tidningen delas ut
till församlingens samtliga hushåll.
Den finns också att tillgå i kyrkans
lokaler.
ANSVARIG UTGIVARE
kyrkoherde Anna Österberg
REDAKTÖR
kommunikatör Margot Holmgren
REDAKTION
Anna Håkansson, Gerd Olsson,
Maria Valeberg.
REDAKTIONENS ADRESS
Kyrkfönstret
Box 102 18
434 23 Kungsbacka
e-post:
[email protected]
hemsida:
www.svenskakyrkan.se/kungsbacka
TRYCKERI
Sandstens, Västra Frölunda
NÄSTA NUMMER
1 juni
Vinnare av
korsordstävlingen Nr 4:
Lennart Nellemark
Elvy Karlsson
Helena Granat
GRATTIS!
Lär känna martin Luther!
Är du nyfiken på Martin
Luther och vill lära känna
honom lite till? Och hur
kristna kyrkors framväxt
hänger ihop?
Kyrkfönstret har också
mött företrädare för några
av dem.
Sid 4
Kyrkfönstret nr 1 2017
Kyrkfönstret nr 1 2017
Lär känna martin Luther!
Den glade reformatorn
Går du omkring med en Luther på axeln? Här i Norden har
vi ofta förknippat reformatorn med plikt och dåligt samvete.
Men vem var Martin Luther egentligen som människa?
Som 21-årig student var
Luther väl bekant med
samvetskval och bryderier. Företagarfadern Hans
hade pressat sin äldste
son att läsa till jurist och
få en respektabel position. Men för den unge
Luther var det viktigare att
finna svar på livets frågor
och få frid med Gud. När
han en dag på hemvägen
nätt och jämnt överlevde
ett blixtnedslag bestämde
han sig, till faderns stora
förtret, för att satsa allt
och bli munk.
I klostret riktade den
kloke vägledaren Staupitz
in Luther på ett akademiskt spår, så att han fick
något annat att tänka på
än sina grubblerier kring
synd och skuld.
Som teologie doktor
kom Luther att undervisa
i Bibeln vid universitet
i Wittenberg. När han
gjorde sina studier av
Romarbrevet upptäckte
han vad som hade stått
där hela tiden: att man
inte behöver försöka förtjäna Guds förlåtelse och
kärlek, eftersom Gud ger
sin nåd gratis till var och
en som tror.
Full av frihetsglädje och
entusiasm – ”det var som
om jag hade blivit född på
nytt”, skrev han – började
Luther sprida sin upptäckt
och kritisera de avlatshandlare som tjänade
pengar på betryckta människors dåliga samveten.
Hans engagemang vann
honom mäktiga fiender,
och han tvingades gå
under jorden och odla ett
präktigt helskägg. Gömd
på slottet Wartburg översatte han Nya testamen-
tet till tyska så att varje
troende blev myndig att
läsa Gudsordet själv.
Samtidigt fick reformationen extra skjuts av den
tidens senaste informationsteknologi. Tryckpressarna gick varma och
satte Europa i brand med
Luthers upptäckter. Själv
skrev han: ”Medan jag sov
eller drack Wittenbergöl
med min käre Filip [Melanchton]... gjorde Ordet
alltsammans.”
Den mustiga stilen var
typisk för Luther, och han
blev än mer livsnära i sin
förkunnelse efter att ha
gift sig med den förrymda
nunnan Katharina von
Bora. Syndernas förlåtelse
kunde liknas vid hur Gud
Fader tålmodigt byter
blöjan på sitt barn igen
och igen.
Hur fick då vi svenskar
vår bild av Luther som
framför allt de tråkiga
plikternas väktare? Nutida
forskare kan se hur hans
levnadstecknare valde
och redigerade bland
citaten efter sina egna
frommare ideal. Det var
sedan den bilden som
importerades när Gustav
Vasa och hans efterföljare
ville effektivisera sitt Bondesverige till en modern
centralmakt. Den välkända sentensen ”Arbetsamhet befordrar hälsa
och välstånd och hindrar
många tillfällen till synd”
är alltså ett senare tillägg
till Luthers katekes.
Låt oss därför höja
ölglaset och skåla i tacksamhet för den glade
reformatorn!
Sid
Sid A5
brytning och försoning
Kyrkfönstret nr 1 2017
Brytning och försoning
Reformation! Visselblåsaren Luthers teser blev en
trumpetstöt som satte hela Europa i gungning.
Vem hade kunnat ana efterverkningarna som dessa
sanningens hammarslag skulle få?
Det hade länge jäst ett
folkligt missnöje över
maktmissbruk och
korruption hos många
mäktiga kyrkliga potentater. Med monopol på
teologisk kunskap och
tolkningsföreträde samt
hot om skärseld och
bannbullor höll de folket
i en andlig beroendeställning.
Luther och reformatorerna myndigförklarade
varje kristen att själv läsa
bibelordet på sitt eget
språk och uttolka Guds
vilja, oberoende av påvens auktoritet. ”Skriften
allena” förenades med
Sid 6
”nåden allena” genom
”tron allena” - befrielse
från skuld, rädsla och
dom genom personlig tro
på Jesus Kristus, som personligen ger syndernas
förlåtelse utan behov av
prästerlig förmedling.
Den nya självständigheten inför Gud gav snart
politiska efterverkningar
i Nordeuropas nyväckta
nationalstater. De germanskspråkiga länderna,
däribland Gustav Vasas
Sverige, bröt sig loss såväl
andligt som politiskt.
Sydeuropa svarade med
motreformationen, där
man rensade ut missförhållanden men skärpte
sin romersk-katolska
identitet.
Till slut kunde krigsförklaringen inte längre
undvikas. Efter trettioåriga
kriget, där Göteborgs
grundare Gustav II Adolf
spelade en avgörande
roll, drogs skiljelinjerna
upp vid den Westfaliska
freden 1648 och brytningen var ett faktum.
Trehundra år senare
hade försoningens vindar
börjat blåsa, när protestanter och katoliker
möttes vid samma bord i
Kyrkornas världsråd.
Ett startskott hade kommit redan 1925, då vår
svenske ärkebiskop Nathan Söderblom bjöd in
världens kyrkor till Stockholm (och belönades med
Nobels fredspris). Svenska
kyrkan hade börjat hämta
inspiration från katolikerna genom den högkyrkliga rörelsen, och snart
öppnade sig den katolska
kyrkan mot omvärlden
vid Andra Vatikankonciliet
(1962-65).
Efter många års samtal
undanröjdes ömesidiga
missförstånd, och 1999
undertecknade katoliker
och lutheraner en gemensam deklaration om
vägen till rättfärdiggörelse
Kyrkfönstret nr 1 2017
inför Gud och upphävde
sina månghundraåriga
bannlysningar av varann.
Och i höstas kom påve
Franciskus till Lund för en
försoningsgudstjänst.
Både som protestanter
och som katoliker har vi
vandrat en lång väg sedan
brytningen. Det är när vi
möts och samtalar, nu i
större ödmjukhet, som vi
kan lära av det bästa hos
varann medan vi fortfarande vårdar det som
är vår egen särart och
specialitet.
Ett fint exempel på en
sådan miljö för möte och
korsbefruktning är det
brytning och försoning
protestantisk-katolska
gräsrotsklostret Taizé,
där miljoner unga människor från hela Europa
möts under meditativ
bönesång på Europas alla
språk – enkla sånger som
har blivit populära även
vid våra gudstjänster här
i Sverige.
I vilka sammanhang möter du dem vilkas troserfarenhet har varit en annan
än din? Vad har du lärt dig
av dem som tillhör en annan kristen trostradition?
Det är när vi
möts och samtalar,
nu i större ödmjukhet,
som vi kan lära av
det bästa hos varann.
Sid
SidA7
grenarna är många
Kyrkfönstret nr 1 2017
Grenarna är många
Vad hände sen?
Efter 1500-talets
reformation har
växtkraften i den
protestantiska rörelsen förgrenat sig
ut i ett myller av
grenar och kvistar
på Kyrkans träd. Vi
tar en titt på några
av huvuddragen i
500 års kyrkohistoria.
När de lutherska länderna
hade brutit med Rom på
1500-talet, ägnade man
nästa sekel på 1600-talet
åt att systematisera den
lutherska läran som statsbärande ideologi. Men när
1700-talet närmade sig
kom en kraftig motreaktion från kyrkfolket, som
ville lyfta fram den innerliga tron, den personliga avgörelsen och det
radikala engagemanget.
Sid 8
Pietisterna (”de andaktsfulla”) samlades i hemmen
för att sjunga och be, läsa
Bibeln och uppmuntra
varandra på trons väg.
Den svenska statsmakten kände sig hotad och
förbjöd hemsamlingarna
genom konventikelplakatet 1726. Det fortsatte
jäsa under ytan, och när
förbudet lyftes 1858 sköt
det ut en mängd nya grenar på kyrkans träd. Här
nämns de viktigaste samt
året då de grundades i
Sverige.
Gräsrotsrörelsen EFS
eller Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (1856)
startades av psalmförfattarna C. O. Rosenius
och Lina Sandell. EFS har
intill idag förenat den
lågkyrkliga väckelsekristendomens glöd med en
trohet till Svenska kyrkan i
stort, med högmässan på
morgonen och bönehuset
på eftermiddagen.
En generation senare
bröt sig Missionsförbundet ur som ett eget
frikyrkosamfund (1878),
med egna pastorer och
nattvardsgudstjänster.
Samtidigt kom metodisterna västerifrån med
engelska sjömän - deras
äldsta svenska kapell
ligger i Vallda (1872).
Från metodisterna kom
Frälsningsarmén (1882),
välkänd än idag för sitt sociala engagemang bland
fattiga och utsatta.
En annan del av väckelsen
organiserade sig som
baptister, som lyfter fram
dopet som en personlig avgörelse medan
lutherska kyrkor ser det
som Guds fria gåva. Det
första svenska baptistdopet genomfördes i
havet vid Vallersvik 1848.
Bland baptisterna kom
sedan pingstväckelsen
(1907), som betonar varje
troendes karismatiska
erfarenhet av den helige
Ande. 1900-talet blev
sedan seklet då de många
grenarna började lära av
varandra. Frikyrkorna har
förstått att de behöver
historiska rötter längre
bak än 1800-talet, och
sökt samhörighet med de
äldre kyrkogrenarna. Tre
svenska frikyrkosamfund
har nyligen gått ihop till
den nya Equmeniakyrkan
(2011), som står i en särskild relation till Svenska
kyrkan.
Samtidigt har Svenska
kyrkan under 1900-talet
varit öppen för att hämta
inspiration från andra
grenar på Kyrkans träd.
Den högkyrkliga rörelsen
har fått det bästa av högtidlig gudstjänstliturgi och
historisk förankring från
katolikerna, samt ikoner
från de ortodoxa.
Det personliga engagemanget kom till uttryck i
ungkyrkligheten och den
bibelläsande lågkyrklighe-
Kyrkfönstret nr 1 2017
grenarna är många
ten, och den karismatiska
väckelsen spred sig på
70-talet över alla samfundsgränser.
På så sätt står Svenska
kyrkan i mitten av grenarna, och räcker ut ena
handen till bibelordets
frikyrkor och den andra till
de historiskt sakramentala katolska och ortodoxa
kyrkorna. Det är en bra
position, med ödmjukhetens öppenhet att lära av
andras erfarenheter och
samtidigt en fast rot i vårt
eget rika andliga arv. Så
får vi stämma in i psalmens ord:
Grenarna är många, trädet
är ett – trädet Jesus Kristus.
Vi är ett i honom!
(Sv.Ps. 61:2)
Tony Larsdal
Sid A9
möt några levande grenar
Kyrkfönstret nr 1 2017 Möt några levande grenar
Fyra personer,
med olika kyrklig
bakgrund och från
olika grenar på
det kyrkliga trädet,
fick frågor ställda
till sig. På följande
sidor ger de sina
olika, men samtidigt liknande svar.
1. Vem är Gud och
Jesus för dig?
2. Vad är bäst med att
gå till gudstjänst?
3. Hur lever du din
kristna tro i vardagen?
4. Hur gör den kristna
tron skillnad i världen?
Sid 10
Linus
Linus Utberg tillhör
Pingstkyrkan i Kungsbacka, men är också
aktiv i Kungsbacka
kyrka, på senare tid
som kyrkvaktmästare.
1. Gud är min räddare
och min hjälpare, som tar
hand om mig varje dag
och hjälper mig både i
stort och smått. Jag hade
inte kommit så långt som
jag är i dag utan hans
hjälp.
Ett litet exempel är
för några år sedan när
jag var yngre och hade
önskat mig en gitarr och
bett om det. Efter en
gudstjänst en gång bjöd
jag en tant på soppa. Då
ringde de från Pingst och
frågade när jag var född,
för en blankett. När hon
då hörde att jag fyllde år
strax, frågade hon vad jag
önskade mig – och hon
hade en gitarr därhemma
som hon inte använde,
som jag fick komma och
hämta.
2. När jag känner igen
sångerna kan jag koncentrera mig på att lovprisa
Gud från hjärtat. Det fyller
på inom mig med mer
av helig Ande och Guds
ord. Har man inte gått till
kyrkan på några veckor
känns det tomt inombords. Det är en skön
känsla att gå på gudstjänst.
3. Jag berättar gärna om
Jesus i skolan när det
blir tillfälle. Särskilt på
religionslektionerna, och
även i proven. Och så
försöker jag så klart vara
snäll mot alla och leva
som en god kristen.
Linus Utberg tycker att det är en
skön känsla att gå på gudstjänst.
Foto: Tony Larsdal.
4. Den kristna tron bidrar
till mindre ondska i världen, och mer glädje – en
inte så deprimerad värld.
Det är svårt att sätta ord
på. Men allt gott kommer
från Gud.
Det är en skön känsla
att gå på gudstjänst.
Kyrkfönstret nr 1 2017 Andres
Andres Chacón tillhör
den katolska kyrkan.
1. Jesus för mig är Sann
Gud och Sann människa.
Jesus är gudsdoktorn för
mig som på jorden har
gått igenom vad jag går
igenom och därmed vet
vad det innebär att vara
människa. Hade han inte
varit Gud hade Han samtidigt inte kunnat rädda
mig.
2. I gudstjänsten får jag
tillbe Honom tillsammans
Wissam
Wissam Arrouk tillhör
den ortodoxa kyrkan.
Han kom till Sverige
från Homs, i Syrien, för
14 månader sedan.
med andra kristtrogna
världen över. Det är en
obeskrivlig känsla av
katolsk gemenskap. Mäs�sans höjdpunkt är alltid
att få ta emot Hans kropp
och blod under brödets
och vinets gestalt.
3. I vardagen, mellan
gudstjänsterna, bärs jag
av den inom västyrkan
kända Rosenkransbönen.
Varje dag ber man 50 så
kallade dekader där man
ber och samtidigt mediterar över Hans liv på
jorden, från bebådelsen
till himmelsfärden.
1. Tron har alltid haft en
stor betydelse i Wissams
liv.
Gud och Jesus betyder
mycket för honom, de är
allt, Jesus är kungarnas
kung. Wissam säger att
han pratar med Gud när
han känner sig svag eller
behöver hjälp. Han pratar
möt några levande grenar
4. Utan den kristna Kyrkan
hade världen stått sig
slätt med skolor, sjukhus, åldringshem, sociala
inrättningar. Att mätta de
hungriga, ge utbildning
åt dem utan medel och
ge skydd åt de flyende är
kristna plikter sedan 2000
år tillbaka.
Andres Chacón, tillsammans med
Sveriges katolske biskop,
Anders Arborelius.
Foto: privat
ofta med Gud och frågar
om råd.
2. wissam berättar att han
tycker om att gå till kyrkan
men inte nödvändigtvis
för att höra en präst
predika. Wissam uppskattar att lyssna på texterna
i Bibeln, men känner att
hans relation till Gud är
mycket personlig och att
han därför pratar bäst
med Gud själv, utan mellanhänder.
Sid 11
Sid A
möt några levande grenar
3. Till vardags, mellan
gudstjänsterna, försöker
han utöva sin kristna tro
genom att göra det som
Jesus sagt att vi ska göra:
vara snäll, inte arg och att
inte döma människor. Wissam bryr sig lika
mycket om alla människor
oavsett vilken religionsuppfattning de har. Han
menar att en kristen per-
son inte vill skada någon,
man vill göra alla gott.
Esther
2. Som ledare i söndagsskolan älskar jag att se
barnens glädje när de får
med sig något hem, när
de verkligen förstår vad vi
har pratat om.
Esther Strandh har ett
engagemang i församlingen, som söndagsskollärare, ledare för
barn och konfirmander
och deltagare i ungdomsgruppen Teens.
1. Gud har alltid varit en
stor trygghet för mig. Med
Gud har jag alltid känt
mig älskad, betydelsefull
och behövd. Han är min
styrkekälla, finns alltid där
för mig och ger mig den
kärlek som jag behöver.
Sid 12
4. Jesus säger: ”Gå därför
ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns
och Sonens och Andens
namn. Matt. 28:19. Jesus
vill inte tvinga sin tro på
någon utan vill att vi människor skall komma till
honom av egen kraft och
3. Jag älskar att lyssna
på lovsång, det ger mig
mycket styrka. Därför har
jag en lång Spotify-lista
med blandad lovsång
som jag lyssnar till i det
mesta jag gör i vardagen:
pluggar, pendlar till skolan
och så vidare.
När jag har tid försöker
jag att läsa andaktsböcker
och Bibeln.
Kyrkfönstret nr 1 2017
skapa en relation. Han vill
att det skall vara fred på
jorden och att det skall
finnas kärlek i världen.
Men eftersom han inte
vill tvinga sin tro på någon
så gör den kristna tron
skillnad i världen.
Wissam Arrouk har en ortodox
tro på en Gud som inte vill
tvinga sig på någon.
Foto: privat
4. Trots att inte alla kal�lar sig för kristna är det
många som lever efter
de kristna värderingarna,
till exempel följer den
Gyllene regeln, fast man
inte vet att det kommer
från Bibeln. Alltså gör den
kristna tron att människor
är mer vänliga mot varandra och jag tror även att
det bidrar till att sprida
mycket kärlek i världen.
Esther Strandh tillbringar många
av fritidens timmar i församlingens barn- och ungdomsverksamhet.
Foto: privat
Kyrkfönstret nr 1 2017
martin kommer till kungsbacka
Martin kommer till Kungsbacka
Vi sjunger Luthers psalmer
5 mars kl. 17 i S:ta Gertruds kyrka.
Temakvällar
Kyrkcaféet kl 19, efter veckomässa i Kungsbacka kyrka kl. 18.
19/4 ”På sommaren är det åska och på hösten är det husförhör,
så det är alltid något att vara rädd för!” - Vad står det egentligen
i Luthers lilla katekes? Anna Österberg.
Tre kvällar med bevingade ordspråk av Martin Luther:
3/5 ” Gud har skrivit sitt löfte i uppståndelsen, men inte enbart
i Bibelns ord, utan i varje nytt löv om våren” - Daniel Kvist.
17/5 ”Jag har så mycket att göra att jag tillbringar de första tre
timmarna i bön” - David Ekström.
31/5 ”Om var och en tjänade sin nästa, skulle världen vara full
av gudstjänst” - Anna-Sophia Bonde.
Tisdag 25/4 kl. 18:30 i S:ta Gertruds kyrka:
”Martin Luther och reformationen, 1517 och 2017”,
Carl Magnus Adrian.
Torsdagssoppa
23/3 kl. 12 i S:ta Gertruds kyrka.
”Luthers 500-årsjubileum av reformationen. Vem var han?”,
Carl Magnus Adrian.
Musikalen ”Luthers ungar”
21/5 kl. 11 i Hanhals kyrka, kl. 16 i S:ta Gertruds kyrka.
Musikal skriven av Karin Runow, framförd av kyrkornas barngrupper.
Drama med skådespelaren Per Ragnar
19/10 i Tölö kyrka.
Sid 13A
Sid
Hänt se´n sist
Kyrkfönstret nr 1 2017
Line Waldenström på sin allra första babyrytmik i Kungsbacka kyrka.
Foto: Margot Holmgren.
Finfrämmande med åsnor på intåg i Hanhals kyrka, i samband med
barngruppernas julavslutning.
Foto: Kajsa Juréus.
Kyrkoherde Anna Österberg installeras i Kungsbacka kyrka söndagen den
15 januari, av biskop Per Eckerdal.
Foto: Maude Kardell.
Barngrupper och barnkörer framför julspel i S:ta Gertruds kyrka.
Foto: Kajsa Juréus.
Vänninnorna tar en kaffestund i det nyinvigda Kyrkcaféets uterum.
Foto: Majbritt Löfgren.
Sid 14
Kyrkfönstret nr 1 2017
Korsord
Din lösning skickar du in
senast den 1 maj till:
”Kyrkfönstret”, Box 10218,
434 23 Kungsbacka.
De tre först rätta öppnade
lösningarna vinner var sitt
presentkort hos Bröderna
Nilsson på 200:-. Lycka till!
Ovan finner du rätt lösning
till korsordet i förra numret.
Namn:
Gata:
Postadress:
Sid15A
Sid
Kalender
Kyrkfönstret nr 1 2017
Vårens gudstjänster
Kungsbacka kyrka
S:ta Gertruds kyrka
1 i fastan 5/3
11 Högmässa
5 i fastan 2/4
11 Högmässa
1 i fastan 5/3
17 Vi sjunger Luthers psalmer
onsdag 8/3
18 Veckomässa
onsdag 5/4
2 i fastan 12/3
17 Sinnesrogudstjänst
2 i fastan 12/3
11 Högmässa
torsdag 6/4
12:15 Marknadsmusik
onsdag 15/3
18 Veckomässa
3 i fastan 19/3
11 Högmässa
18 Folkmusikmässa
18 Veckomässa
3 i fastan 19/3
Se Kungsbacka/Hanhals kyrka
Jungfru Marie bebådelsedag 26/3
16 Familjegudstjänst
Palmsöndagen 9/4
11 Högmässa
5 i fastan 2/4
17 Mässa
Skärtorsdag 13/4
18 Skärtorsdagsmässa
onsdag 22/3
18 Veckomässa
Långfredag 14/4
11 Långfredagsgudstjänst
Palmsöndagen 9/4
17 Sinnesrogudstjänst med nattvard
Jungfru Marie bebådelsedag 26/3
11 Högmässa
Påskdagen 16/4
11 Högmässa
Skärtorsdag 13/4
19 Skärtorsdagsmässa
onsdag 29/3
08 Mässa
Annandag Påsk 17/4
Se S:ta Gertruds/Hanhals
kyrka.
18 Veckomässa
fredag 25/11
19 King´s worship
Sid 16
Långfredag 14/4
15 Korsvägsandakt
Påskafton 15/4
23 Påsknattsmässa
Annandag Påsk 17/4
16 Familjegudstjänst med nattvard
Hanhals kyrka
1 i fastan 5/3
11 Gudstjänst
2 i fastan 12/3
16 Musikgudstjänst
3 i fastan 19/3
11 Gudstjänst
Jungfru Marie bebådelsedag 26/3
11 Högmässa
5 i fastan 2/4
11 Gudstjänst
Palmsöndagen 9/4
11 familjegudstjänst
Skärtorsdag 13/4
19 Skärtorsdagsmässa
Långfredag 14/4
18 Stabat mater
Påskdagen 16/4
11 Gudstjänst
Passionsgudstjänster
Skogskapellet kl. 18
måndag 10 april
Sångmedverkan. Präst: Ann
a Österberg.
tisdag 11 april
In Spiritu. Präst: David Ekströ
m.
onsdag 12 april
Kyrkokören. Präst: Andreas
Holm.
Stabat Mater
Hanhals kyrka kl. 18
Långfredag 14 april
”Stabat Mater” av Pergoles
Sångare ur Vokalensemblen
,
Majvor Ingemarsson,
Ulrika Hjertén Åberg,
stråkkvartett.
i.
Annandag Påsk 17/4
11 Högmässa
Sid 17A
torsdagarna 20/3, 20/4, 18/5
Musikbingo
Kyrkcaféet kl. 11
Under ledning av Ulrika Hjertén Åberg.
lördag 1/4 kl. 11-14
Skapardag på Skansen
Skapande verksamhet, sång & musik,
lättare lunch m.m för alla åldrar.
söndag 2/4 kl. 14 Hanhals k:a
Inspiration för vigsel
Lyssna till varierad bröllopsmusik,
ställ frågor om ritual m.m.
KUNGSBACKA-HANHALS FÖRSAMLING
Box 102 18, 434 23 Kungsbacka
Besöksadress: Storgatan 1 A
Fax: 162 38
E-post: kungsbacka.pastorat@
svenskakyrkan.se
KANSLI exp.tid tisdag och torsdag
10-12, onsdag 15-17
kyrkoskrivare Anne Lejhagen
telefon 56 98 00
ekonomiadm. Wenche F Carlsson
telefon 56 98 02
Sid 18 och personaladm.
LöneCarina Vargagård
telefon 56 98 03
Påskspel
4/4 kl. 18:30 S:t a Gertruds kyrka
11/4 kl. 17 Kungsbacka kyrka
Folkmusikmässa
söndag 19/3 kl. 18 i Kungsbacka k:a
Kör, instrumentalister, solister.
Påskberättelsen gestaltas
Vallda folkdanslag. Greger Siljebo - fiol.
i dramaform för alla åldrar
.
Marknadsmusik
tisdag 9/5 kl. 19 på Skansen
Allsång på Skansen
Kungsbacka kyrka kl. 12:15
6/4 Stråkorkester från Kulturskolan.
4/5
Allsång tillsammans me
d körerna
Vokalensemblen och In
spiritu.
Eric Drougge - cello
Konkoli - piano. Två
, Simon
lördag-söndag 6-7/5
unga begåvningar!
16 och 23/5 kl. 19 på Skansen
Prova-på-kör
Läger för små och stora
Anmälan till: Lena Karlsson 0300-56 98 12
eller Kajsa Juréus 0300-56 98 24.
Kommunikatör
Margot Holmgren
telefon 56 98 11
vik. komminister Tony Larsdal
telefon 56 98 55
mobil 0730 - 74 92 55
vik. diakoniass. Anette Carlsson
telefon 56 98 50
mobil
0702 - 35 45 44
PRÄSTER
kyrkoherde Anna Österberg
telefon
56 98 04
mobil
0738 - 16 98 04
DIAKONER
Ingrid H Larsson
telefon 56 98 05
mobil
0702 - 14 32 03
MUSIKER
kyrkokantor Brittinger Einarsson
telefon 56 98 20
komminister Andreas Holm
telefon
56 98 19
mobil
0702 - 34 90 91
komminister David Ekström
telefon 56 98 28
mobil 0725 - 28 60 07
Bogdan Timiras
telefon 56 98 21
mobil
0703 - 35 76 03
vik. diakon Caisa Sundell
telefon 56 98 16
mobil
0767 - 98 53 16
organist Majvor Ingemarsson
telefon 56 98 37
kyrkokantor Lisbeth Torwald
telefon 56 98 07
musikpedagog Carolina Widén
telefon 56 98 09
organist Ulrika Hjertén Åberg
telefon 56 98 17
Kyrkfönstret nr 1 2017vårens fasteinsamling
låt en ko förändra någons liv!
avkastning i jordbruket och att ta sig ur fattigdomen.
Familjen ger sedan tillbaka ett par kalvar till projektet.
De kan i sin tur lämnas vidare till nästa familj.
Projektet har en enkel idé med ett fantastiskt resultat. Efter ansökan får familj eller grupp människor en
dräktig kviga av stiftet. De får också utbildning i jordbruksteknik, hållbart jordbruk och modern djurhållning.
Detta ger möjlighet att få inkomster, bättre kost, större
Mjölken från korna ger familjer och enskilda helt nya
möjligheter och bidrar till att förändra liv. Hittills har
8 000 personer fått hjälp genom projektet och trycket
på att få komma med är enormt.
FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON
Fastekampanjen, 26 februari till 9 april, har rubriken ”Maträtten – för allas rätt till mat” med ett
särskilt fokus på Ko-kalvprojektet i Tanzania.
www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete
Fasteinsamling här hos oss!
Afternoon tea Lördag 8/4 kl 15 Kyrkcaféet
Välkommen! Ingen anmälan. Pris: 80 kr/vuxen, 40 kr/barn.
Sms:a KO
till 72 905
& ge 100 kr
efter gudstjänsten kl. 16 i S:ta Gertruds kyrka
– för allas rätt till mat
Kan en ko förändra liv? Genom ko- och kalvprojektet i Tanzania får familjer som
lever i fattigdom en möjlighet till förändring. En ko ger mjölk, vilket leder till en inkomst,
stärkt självkänsla, skolgång och nya investeringar. Och det är bara en del av ko-effekten.
Förändringen börjar med en mätt mage.
Läs mer om ko-effekten på svenskakyrkan.se/fastekampanjen.
PEDAGOGER
Kajsa Juréus
telefon 56 98 24
Lena Karlsson
telefon
56 98 12
Marie Wadström
telefon 56 98 10
VAKTMÄSTARE
Hans Höglund, Kungsbacka kyrka
telefon
56 98 18
Eva Hilbertsson, Hanhals
telefon
56 98 32
Basar m.m. Palmsöndagen 20/3
SMS:a KO till 72 905 och ge 100 kr
Swisha valfritt belopp till 9001223
PG 90 01 22-3
BG 900-1223
Louise Strandell, Skansen
telefon
56 98 30
Maria Helgesson Thorin,
S:ta Gertrud
telefon 56 98 36
Flora Nilsson, Skansen
telefon 56 98 33
KYRKCAFÉET
Cafévärdinna Majbritt Löfgren
telefon
56 98 35
S:TA GERTRUDS KYRKA
Kök
56 98 23
HANHALS KYRKA
Kyrka
56 98 27
SKOGSKYRKOGÅRDEN
exp. tid tisdag och torsdag 10-12 telefon 56 98 29
Fax nr
0300-643 60
förman Magnus Linnarsson
mobil
56 98 22
vaktmästare Johan Andersson
mobil
56 98 57
vaktmästare Christoffer Antblad
mobil
56 98 34
vaktmästare Lotta Karlsson
mobil
56 98 13
vaktmästare Henrik Törnmarck
mobil
56 98 31
KYRKORÅDETS ORDF
Eva Kårstad
telefon 728 35
KYRKOFULLMÄKTIGES ORDF
Eva Person Kollmats
telefon
147 23
Sid A
Människovärde och medlemskap
”Du vet väl om att du är värdefull? Att du är viktig här
och nu?” Det är några av de första ord som möter,
och bekräftar, den som kommer till kyrkan för att
konfirmeras. Ord av värme och medkänsla, uttalat på
ett sätt som annars kanske inte ges utrymme, mellan
läxor och attityder i en stressig tonårsvardag.
För visst är det bekräftelse som det handlar om. Att
vi är älskade för vår egen skull, att vi hör ihop med
varandra och att alla behövs. Mjuka värden kanske,
men så viktiga saker att formulera och sätta ord på
när man är mitt uppe i tonårstidens ängslan och
värkande längtan efter en egen identitet. Vem är jag?
Vilka är ni? Vad betyder vi för varandra?
Poängen är att du kan vila tryggt i att du duger alldeles utmärkt som du är. Och det gäller alla, oavsett
ålder, kön, sexuell läggning eller hudfärg. Du behöver
inte ändra något eller prestera för att nå tillhörighet alla har vi en given del i människovärdet.
Idag blir barn till medlemmar i Svenska kyrkan inte
längre automatiskt själva medlemmar. Genom dopet
bekräftar vi medlemskapet i församlingen men man
kan förstås bli döpt när som helst. För det barn som
inte döps är konfirmationen nästa tillfälle kyrkan
bjuder in till att bekräfta sitt medlemskap. Inte alla är
införstådda med att den som fyller 18 år och fortfarande inte är döpt, inte heller blir medlem i Svenska
kyrkan, även om föräldrarna är medlemmar.
Sid 20
2013 döptes 48,4 procent av alla barn som föddes
i Sverige, 2015 döptes 45,5 procent. Samtidigt ökar
utträdena ur Svenska kyrkan, som i alla medlemsorganisationer i landet.
Men det är viktigt att se att alla medlemmar behövs – vi bygger församling tillsammans! Om allt fler
ställer sig utanför kyrkans gemenskap väcks snart
frågan om hur vi i framtiden ska hantera det gemensamma ansvaret för kyrkans kulturhistoriska uppdrag, de diakonala uppgifterna, där kyrkan gör en
stor insats för personer i utanförskap, och kulturlivet där kyrkorna är en av landets största musik- och
kulturproducenter.
Jag vill uppmana dig att ta chansen till bekräftelse
av tro och medlemskap. Konfirmera dig i sommar
om du är tonåring. Eller om du redan är vuxen; gå
en Alphakurs, prata tro med
andra vuxna och släpp in de
mjuka värdena i ditt liv. Sjung i
kör, gå på barntimmar, sitt på
en bänk i skuggan av ett träd
på kyrkogården. Ta vara på
möjligheterna din församling
ger. Du vet väl om att du är
värdefull?
Med reservation för ändringar och fel.
Besök gärna hemsidan www.svenskakyrkan.se/kungsbacka
Maria Valeberg
