Taraxacum subalpinum
Flottmaskros
NE
NA
LC
DD
Kärlväxter
NT
VU
EN
CR
RE
Starkt hotad (EN)
D
Klass: Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning: Asterales (asterordningen), Familj: Asteraceae
(korgblommiga), Släkte: Taraxacum (maskrosor), Art: Taraxacum subalpinum - flottmaskros Hudziok
Synonymer:
Kännetecken
Arten hör till gruppen strandmaskrosor, Taraxacum sect. Palustria. Med avseende på de upprätta – löst tilltryckta
yttre holkfjällen liknar den andra strandmaskrosor, men till skillnad från dessa är bladen grovt flikade och då mer lik
ogräs- eller ängsmaskrosor. Korgen är liten, oftast inte mer än 3 cm bred, med korta strålblommor och röda spetsar
hos de inre blommorna. Märkena är smutsgula och saknar i regel pollen. De yttre holkfjällen är ovala-lansettlika,
mörkgröna utan tydlig mittnerv men med smala, tydliga hinnkanter. Bladen är upprätta med triangulär - spjutlik
ändflik och få, oftast bara 2-3 par sidoflikar. Dessa är utstående eller lätt nedåtriktade. Bladskaften är som regel djupt
rödvioletta. Glesa hår uppträder dels längst ut på de yttre holkfjällen dels på stjälken, särskilt upptill närmast korgen.
Växten blommar i maj till i början av juni. Förökningen sker med frön bildade på vegetativt sätt, s.k. apomixis. Alla
exemplar av arten är därför genetiskt lika.
Utbredning och status
Flottmaskrosen är en på kontinenten vanlig art och åtskilliga insamlingar finns främst från Tyskland och Tjeckien.
Den är också funnen flerstädes i Polen och tillfälligt även i Danmark. För några år sedan upptäcktes den även i Sverige
och är nu funnen på sex lokaler i Barkeryds, Forserums, Säby och Rogberga socknar i Småland. Hur arten kommit till
Sverige är svårt att säga, men det är inte osannolikt att den kommit in med foder. Artens begränsade
utbredningsområde gör den känslig för klimatiska förändringar eller regionala förändringar i jordbruksdriften och
markanvändningen.
Ekologi
På kontinenten är flottmaskrosen delvis en ädel art som växer i kalkkärr, ogödslade fuktängar och havsstrandängar.
Den tål även, till skillnad mot övriga svenska strandmaskrosor, ett visst kvävetillskott och kan därför överleva i lätt
gödslade betesmarker. I Sverige är arten funnen i något fuktiga naturbetesmarker som delvis påverkats av gödsling.
Den är också funnen i en parkgräsmatta i relativt fuktig miljö.
Hot
I Sverige är arten inte direkt hotad på sina lokaler eftersom de hävdas med betesdjur. Det är dock bara några få ex på
varje lokal och bestånden är därmed starkt utsatta för slumpvisa händelser. På längre sikt finns risk för att
förändringar i jordbrukslandskapet med bl.a. färre djurhållande gårdar, kan bli ödesdiger för växten eftersom den är
funnen på så få lokaler och dessutom har ett mycket begränsat utbredningsområde. På kontinenten är den vanligare
och där knappast hotad ens ur ett mer långsiktigt perspektiv.
Åtgärder
Markägare och myndigheter behöver göras uppmärksamma på att växten är hotad och att den behöver skötsel för att
kunna överleva i trakten. För de mest livskraftiga lokalerna skulle speciella åtgärdsplaner behöva tas fram, där
markägaren ersätts för vård och skötsel av marker där flottmaskrosen växer. Arten bör eftersökas på ytterligare
lokaler i och strax utanför den trakt där nuvarande växtplatser finns.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Övrigt
Växten kan inte förväxlas med någon annan av de svenska strandmaskrosorna. På kontinenten och i södra Europa
däremot, finns ett flertal arter som liknar flottmaskrosen. Alla har dock begränsade utbredningsområden och det
förefaller osannolikt att någon av dessa skulle kunna spridas till vårt land.
Litteratur
Hudziok, G. 1965: Neue Arten der Gattung Taraxacum Zinn sowie eine neue Art der Gattung Alchemilla L. aus der
Mark Brandenburg. Feddes Repertorium, Berlin, 72: 25-30.
Kirschner, J. & Stepanek, J. 1998: A monograph of Taraxacum sect. Palustria. Pruhonice.
Kirschner, J., Sonck, C. E. & Stepanek, J. 1993: An Outline of the Taraxacum subalpinum group (T. sect.
Palustria). Folia Geobot. Phytotax., Praha, 28: 51-60.
Rydberg, H. 2003. De svenska strandmaskrosorna, Taraxacum sect. Palustria – Svensk Bot. Tidskr. 97: 274-294.
Författare
Hans Rydberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
