Internationell och nationell forskning om kontaktsjuksköterskans

Sjuksköterskeledd cancervård
Internationell och nationell
forskning om
kontaktsjuksköterskans funktion
Maria Larsson
onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad
Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper
Utgångsläge –
den stora utmaningen!
• Antalet patienter som botas eller
som lever med kronisk sjukdom ökar.
• Behovet av cancerrehabilitering ökar.
• Patienter rapporterar att fysiska,
emotionella och sociala behov inte tillgodoses.
• Fragmentarisk vård med långa
väntetider och bristande kontinuitet.
En nationell cancerstrategi för framtiden
(SOU 2009:11)
• Alla cancerpatienter skall ha en fast vårdkontakt på den
vårdande kliniken.
– Öka möjligheterna till delaktighet genom förbättrad information och
kommunikation.
– Öka tryggheten genom gott omhändertagande och kontinuitet.
Sjuksköterskeledd cancervård
Kontaktsjuksköterska och sjuksköterskemottagning
• Sjuksköterskans kompetensområde innebär att se patienters
komplexa behov av vård och stöd i relation till sjukdom och
behandling ur ett helhetsperspektiv och i sitt sammanhang.
• Personcentrerad vård
–
–
–
–
Holistiskt perspektiv
Individuellt förhållningssätt
Respekt
Empowerment
(Morgan et al. Jnl Holistic Nurs 30(1), 2012)
Sjuksköterskeledd cancervård
• Sjuksköterskeledd cancervård kan möjliggöra att patienters
behov tillgodoses.
Radwin et al. (2005), Journal of Advanced Nursing, 50(2), 162-169
.… men det ställer krav!
• På en verksamhet byggd på specifik kompetens, holistisk
vård, kontinuitet och tillgänglighet.
de Leeuw & Larsson (2013).Supportive Care in Cancer, 21,2643–2649
de Leeuw et al. (2013). Supportive Care in Cancer, 21, 537-547
Corner. (2003). The Lancet Oncology, 4(10), 631–636
Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing,11(1), 49-59
Studier – exempel från Sverige
• Stärkt egenvårdsförmåga och positiv effekt på subjektiva
besvär
– Intervention under strålbehandling, patienter med bröstcancer
Wengström et al. (1999). Acta Oncologica, 38(6), 763-770.
• Upplevelse av trygghet och säkerhet
– Uppföljande besök hos en specialistsjuksköterska efter
bröstcancer operation
Koinberg et al. (2002). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(3), 209-215.
• Trygghet och säkerhet: kunskap, samordning och
kontroll samt omsorg och engagemang
– Intervention före, under och efter avslutad behandling, patienter
med huvud- och halscancer
Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing, 11(1), 49-59.
Studier – internationella exempel
• Positiva resultat avseende patienttillfredsställelse, ökat
välbefinnande och livskvalitet
Wells et al. (2008). Journal of Clinical Nursing, 17, 1428–1439
Moore et al. (2011) European Journal of Oncology Nursing, 10, 364-377.
de Leeuw et al. (2013) Support Care Cancer, 21,537–547.
• Positiva resultat avseende symtomupplevelse/besvär av
symtom
Faithfull et al. (2001). British Journal of Cancer, 85(12), 1853-1864.
• Positiva resultat avseende överlevnad och
patientsäkerhet
Moore et al. (2002). British Medical Journal, 325, 1145-1151.
Sammanställningar av litteraturen
• Patienternas behov kan tillgododes ur ett
helhetsperspektiv
Loftus et al. (2001). The development of nurse-led clinics in cancer
care. Journal of Clinical Nursing, 10(2), 215-220.
• Krav ställs på kompetens, handledning och
välfungerande team
Corner. (2003). The role of nurse-led care in cancer management. The
Lancet Oncology, 4, 631-636.
• Patienter är nöjda och mottagningarna är
kostnadseffektiva
Lewis, et al. (2009). Nurse-led vs. conventional physician-led follow-up
for patients with cancer: systematic review. Journal of Advanced
Nursing, 65: 706–723.
Support Care Cancer (2013) 21:2643–2649
DOI 10.1007/s00520-013-1892-6
Nurse-led follow-up care for cancer patients:
what is known and what is needed
Jacqueline de Leeuw & Maria Larsson
• Sjuksköterskeledd vård är:
•
•
Patientsäker inklusive adekvat upptäckt av återfall
Likvärdig avseende hälsorelaterad livskvalitet och
patienttillfredsställelse
• Sjuksköterskeledd vård visar positiva resultat avseende:
•
•
•
•
•
•
Symtomhantering
Bedömning av behov
Livsstilsförändringar
Patientundervisning
Samordning av vården
Kostnadseffektivitet
Mer evidens behövs!
• Longitudinella studier som följer patienters symtom,
problem och behov
– Oväntade konsekvenser?
• Longitudinella studier som följer hälsorelaterad
livskvalitet, coping, och rehabiliteringsbehov
• Hälsoekonomi, kostnadseffektivitet
• Instrumentutveckling
• Identifiering av cut-offs som visar på kliniskt relevanta
funktionsförändringar
• Interventionsstudier, utveckling av nya modeller för
uppföljning
Cancer Patient Experience Survey 2014
• Patienter som fått namn på den Clinical Nurse Specialist (CNS) som
är ansvarig för deras vård ger generellt mer positiva (höga) svar.
• Små skillnader, men i trusts med fler CNS/patient var sannolikheten
högre att patienten:
– hade en namngiven kontaktsjuksköterska som är tillgänglig.
– kände att teamet arbetade tillsammans.
– fick tillräckligt emotionellt stöd.
– kände att allt gjordes för att kontrollera biverkningar (endast för
patienter med bröstcancer).
• Men de upplevde inte att de fått tillräcklig information.
Griffiths et al (2013) Journal of Health Services Research and Policy, 18, 39-46.
• Stora variationer avseende innehåll och omfattning
• Upplärning och träning skedde i stor omfattning ad hoc
• Formell teoretisk och praktisk utbildning saknades
• Många olika modeller för sjuksköterskeledd cancervård.
• Hinder för att genomföra bedömning av patientens behov ur
ett helhetsperspektiv identifierades.
• Kunskap, färdigheter och tillit till egen kompetens saknades
inom vissa områden av betydelse för uppföljning och
rehabilitering.
Kontaktsjuksköterska – vägen framåt
• Helhetsperspektiv – personcentrerat förhållningssätt
– Utgå från patientenens samtliga fysiska och psykosociala behov
• Adekvat teoretisk och praktisk utbildning
• Kunskap om hantering av tidiga och sena biverkningar och
konsekvenser av sjukdom och behandling
• Nära tillgång till medicinsk expertis (övrigt team)
• Kartlägg kontaktsjuksköterskeverksamheten avseende
innehåll omfattning och fokus
• Värdera verksamhetens betydelse och effektivitet
– Formulera syfte och mål samt en strategi för utvärdering av
verksamheten över tid
Till sist!
Kontaktsjuksköterskan har stor potential att
förbättra cancervården!
[email protected]